Tjänstemannasvenska

22
Det sociala och kulturella kapitalet, begreppet gestaltad av den franske sociologen Pierre Bourdieu,
öppnar ändå en annorlunda synvinkel till denna sak. Särskilt, när man ser på saken ur det kulturella
kapitalets synvinkel, är det inte bara ens skicklighet som har effekt till ens rekrytering på olika nivåer i
tävlan till utbildning. Från den här synvinkeln är det så att ens familjebakgrund som också inverkar på
rekrytering.
I granskningen av utbildningen från sociologisk synvinkel har begreppet kulturellt kapital sålunda en
viktig ställning. Bourdieu tänkte att det kulturella kapitalet splittras i tre delar och en av dessa delar
innehåller till exempel olika smaker, beteenderegler och kunskap eller upplysning. Enligt Bourdieus åsikt
är det inte bara det ekonomiska kapitalet utan även det kulturella kapitalet är ärftliga. Till följd av den
här saken är det så att barn som kommer från familjer med hög social position ärver de rätta smakerna
och attityderna.
Pierre Bourdieu tänkte sålunda att det att man klarar sig i prov i skolan är beroende av ens socialklass.
Det har påståtts att familjkultur i akademiska familjer motiverar och hjälper barn i studierna vilket inte
händer i icke‐akademiska familjer. Ett annat skäl till utbildningens ojämlikhet är att utbildningen själv
prefererar den medelklassiga kulturen, deras värdar, normer och beteendet. Med andra ord förhindrar
skolan i sig själv barn från lägre samhällsklasser i tävlan mot bildning och detta beror på att deras normer
och värden är annorlunda.
Även om skolans principer känns vara objektiva och neutrala är det inte så i verkligheten. I stället
reflekterar de klasstrukturen i samhället och olika uppskattningar som man sammankopplar till dem.
Utbildningen för sin del stöder och legitimerar den existerande klasstrukturen. Det förekommer vara på
så sätt att utbildningen ger sådan kännedom att en persons framgång i skolan endast beror på hans eller
hennes egna anlag. Alldeles som om alla skulle ha en likadan början. Det faktum att några av barnen,
som kommer från lägre samhällsklasser, trots allt lyckas i utbildningen, åstadkommer det att systemet
känns rättvist och får till stånd en föreställning där de som inte har lyckats, har missat på grund av sina
egna fel. Bourdieu förklarade att i utbildningen transformeras social ojämställdhet till skillnader i
skicklighet.
Utbildningen är tänkt att vara den viktigaste vägen när man önskar social höjning. Teorin om det
kulturella kapitalet hävdar att det ändå finns skillnader mellan olika samhällsklasser i fråga om hurdana
målsättningar som ställs för barnen angående framgången i skolan. En sak som också påverkar är att
barn från högre samhällsklasser kanske har ”lägre tröskel” att leta sig fram till högskolor, än barn från
lägre samhällsklasser.
Begreppet kulturellt kapital förklarar alltså den realiteten att välgången i skolan är ärftlig fastän alla i
princip har likadana möjligheter. Barn från högre samhällsklasser har försprång innan tävlingen ens har
börjat. Färdighet gäller inte bara övningens innehåll utan också det hur barn tillägnar sig skolas
förfaringssätt.
Man kan även säga att det inte endast är klasskulturen som beslutar ens position i samhället. Om det
skulle vara på så sätt, skulle det vara alldeles omöjligt att gå upp i samhället med hjälp av utbildningen.
Allt som allt kan man säga att det kanske är en absurd strävan att eliminera ojämlikheten i utbildningen.
Det viktigaste är att man är medveten om att det finns sådana här skillnader.