Tjänstemannasvenska

More documents

Recommendations

Info

Utsläppshandels deltagare i EU 20 Kyotoprotokollet bestämmer antalet växthusgasutsläppare för alla industrialiserade länder som kallas Annex I‐länderna. EU delar sina utsläppsrättigheter mellan EU länder. I EU finns det sex industrisektorer vilka måste delta i utsläppshandeln. De är elkraftproduktion, oljeraffinaderier, koks‐ och järnmetallproduktion, mineralindustri och kemisk massa‐, papper ‐ och kartongindustri. De företagare som producerar mindre än 20 ton koldioxid per dag, behöver inte delta i handeln. Hur går handeln till? Så mycket som 60 procent av utsläppsrättigheterna handlas av mäklaren, som har specialiserat sig till utsläppshandel och drar företagarna ihop. Nästa populära handelssätt är direkt handel mellan företag. Ett tredje sätt är utsläppshandelsbörser. EU började sin egen utsläppshandel år 2005 på prov. Utsläppshandels värde under det året var ungefär 5‐ 8 miljarder. Perioden var frivillig för deltagare. SOCIOLOGI 14. Historisk sociologi och mikrohistorisk synpunkt Rebekka Tolonen Uppfattningen om historiens karaktär har förändrats mycket under de senaste femtio åren. Historia är inte längre en självständig sanning om vad som hände, utan det är liksom en berättelse eller flera berättelser, som beror på den som är ögonvittne. Man kan inte finna en objektiv nivå, varifrån man kunde betrakta händelserna, tvärtom är historieskrivning och ‐forskning alltid subjektiva. Både forskare och forskningsföremål lever i en viss kontext, som påverkar förståelse och tolkning. En sådan synpunkt betonar mikrohistorias värde. En individs berättelse om det dagliga livet eller bevittnande av en händelse som har rört hela samfundet är inte mindre värt än den officiellt skrivna historien. En mikrohistorisk synpunkt fördjupar vår uppfattning om gamla tider. Vad har historia att göra med sociologi? Det är en fråga, som inte har något enkelt svar. Betydelsen av historisk sociologi är ett mycket omtvistat ämne. Historia och sociologi som vetenskaper har varit separata under en lång tid. Båda vetenskaperna har anklagat den andra för misstolkning, men sanningen är, att de är ganska nära varandra. På senare tid har vetenskaperna förnärmats och erkänt att de kan lära sig av varandra. Sociologi har betonat historiska processers värde i samhällsforskning och historia har ökat sitt interesse för att använda teori. (Andersson, Anttila & Rantanen 2005, 7‐8.) Ett sätt att förklara historisk sociologi är att se den som forskning, som använder historiskt material och framställer sociologiska frågor som innehåller någon historisk synpunkt. Kanske skiljer sig historisk sociologi från historia så, att den använder både teori och empirism. Historisk sociologi strävar också efter att vara explicit i sin teorianvändning. (Anttila 2005, 101.)
21 Jutta Ahlbeck‐Rehn behandlar mikrohistorisk synpunkt i sociologi i sin artikel Pienuuden suuruus – mikrohistorian ja diskurssianalyysin välimaastossa. Esimerkkinä yksittäinen dokumentti. Hon anser att ”mikroperspektiv” är mycket användbart i historisk sociologi. I mikroperspektiv betraktar man ett dokument eller ett fall från många olika synvinklar, vilket skapar ett mycket intressant upplägg. (Ahlbeck‐ Rehn 2005, 256.) Alla ovannämnda teman, såsom historia som ett subjektivt narrativ, historiskt material i sociologisk forskning, användning av teori och mikrohistorisk synpunkt, är relevanta aspekter. Nästa fråga är, hur man ska tillämpa dem i praktiken. I min egen forskning (pro gradu avhandling) försöker jag kombinera alla inslag på Ahlbeck‐Rehns sätt med ett mångvetenskapligt grepp. Jag har historiskt material (min farfars gamla brev till min farmor under krigstiden 1942‐44) och jag framställer en sociologisk fråga till detta material (hur bildar en medlem av arbetarklassen sin självbild i förhållande till en högre klass). Samtidigt iakttar jag den kontext, där min farfar levde och förstår att han hade en subjektiv upplevelse av allt. I ett mikrohistoriskt perspektiv är hans berättelse en synvinkel på verkligheten, som också kan reflektera social och kulturisk atmosfär under denna tid. Därtill använder jag några klass‐ och identitetsteorier och försöker bilda min egen teoretiska och empiriska kontribution till det vetenskapliga samfundet. Jag anser att historisk sociologi är ett mycket intressant forskningsgrepp. Med ett mikrohistoriskt grepp kan man få flera olika fruktbara upplägg. Litteratur Ahlbeck‐Rehn, Jutta (2005): ”Pienuuden suuruus – mikrohistorian ja diskurssianalyysin välimaastossa. Esimerkkinä yksittäinen dokumentti” i verket: Andersson, Marja & Anttila, Anu‐Hanna & Rantanen Pekka (toim.) (2005): Kahden muusan palveluksessa. Historiallisen sosiologian lähtökohdat ja lähestymistavat. Turun historiallinen yhdistys ry, Turku. s. 255‐273. Andersson, Marja & Anttila, Anu‐Hanna & Rantanen Pekka (toim.) (2005): Kahden muusan palveluksessa. Historiallisen sosiologian lähtökohdat ja lähestymistavat. Turun historiallinen yhdistys ry, Turku. Anttila, Anu‐Hanna (2005): ”Miten sosiologisia teorioita käytetään historiallisen sosiologian tutkimuksissa?” i verket: Andersson, Marja & Anttila, Anu‐Hanna & Rantanen Pekka (toim.) (2005): Kahden muusan palveluksessa. Historiallisen sosiologian lähtökohdat ja lähestymistavat. Turun historiallinen yhdistys ry, Turku. s. 101‐134. 15. Det kulturella kapitalets inverkan på utbildning Eero Lemola Människor brukar tänka att man först och främst måste vara synnerligen begåvad att uppnå till universitet. Tänkesättet verkar vara så att de som studerar vid universitet är på något sätt förståndigare än de som studerar vid yrkeshögskola eller samme sak på lägre nivå, de som studerar vid gymnasium är förståndigare än de som studerar vid yrkesskola.
Page 1 and 2: Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERS
Page 3 and 4: INNEHÅLL PSYKOLOGI 1. Utveckling t
Page 5 and 6: 5 Utvecklingen till expert behöver
Page 7 and 8: 7 Diagnosen på beteendestörningar
Page 9 and 10: 9 Salkovskis, P. M. (1999). Underst
Page 11 and 12: 11 personlighetsstörningar och ån
Page 13 and 14: Barn med motstridig status 13 Barn
Page 15 and 16: Avslutningsvis 15 Hobbes säger int
Page 17 and 18: 17 denotering eller är det ett nyt
Page 19: 19 • För det tredje, trovärdigt
Page 23 and 24: 16. Familjeformer Sini Vesterinen 2
Page 25 and 26: Självmord 25 Durkheims bok Självm
Page 27 and 28: 27 kommunism till något slag av so
Page 29 and 30: 29 människor och olika samhällen
Page 31 and 32: Liberalism 31 Samhällsvetenskaplig

Tjänstemannasvenska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?