Tjänstemannasvenska
Tjänstemannasvenska
Tjänstemannasvenska
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
19<br />
• För det tredje, trovärdigt upprätthållande av prisstabilitet minskar sannolikheten att<br />
privatpersoner och företag uppskjuter resurser från produktiv användning för att gardera mot<br />
inflation.<br />
• För det fjärde, skatte‐ och välfärdssystemen kan skapa onaturliga sporrar som förvrider<br />
ekonomiskt beteende. När prisstabilitet är rådande kan skatte‐ och socialförsäkringssystemens<br />
snedvridande effekter elimineras.<br />
• För det femte, inflation beskattar på kontantinnehav.<br />
• För det sjätte, upprätthållande av prisstabilitet förebygger godtycklig återdelning av<br />
förmögenheter och omsättningar. De svagaste grupperna i samhället lider oftast mest av inflation<br />
därför att deras medel för att gardera mot inflation är begränsade. På så sätt befrämjar<br />
prisstabilitet social sammanhållning och stabilitet.<br />
Genom att upprätthålla prisstabilitet bidrar centralbanken till breda samhällsekonomiska mål, liksom<br />
högre levnadsstandard, hög ekonomisk aktivitet och bättre sysselsättningsutsikter.<br />
HIKP: index som närmast approximerar prisförändringar över tiden i en representativ korg av<br />
konsumtionsutgifter (varor och service).<br />
13. Utsläppshandel<br />
Anne Koivisto<br />
Växande bekymmer för en klimatförändring som förorsakas av ökande koldioxidutsläpp, har väckt<br />
mänsklighet att tänka, hur vi kan stoppa förändringen utan att vi behöver förminska ekonomisk tillväxt<br />
och vilka metoder som ska förorsaka minst kostnader för nationalekonomier.<br />
FN:s uppgifter mot klimatförändringen<br />
FN började förbereda ett klimatavtal år 1988. Det ledde en födelse av Kyoto protokoll år 1997 och den<br />
trädde i kraft år 2005. Giltighetstiden för avtalet är 2008‐2012. FN ställde upp för att förminska<br />
växthusgaser på samma nivå som de var år 1990.<br />
Utsläppshandels mekanism<br />
Utsläppshandeln i Kyotoprotokollet baserar sig på en cap‐and‐trade metod i enighet med amerikanska<br />
exempel angående utsläppshandeln för svaveldioxid år 1995. Efter tio år hade svaveldioxidutsläpp<br />
minskat mer än den ursprungliga målsättningen var. I cap‐and‐trade metoden ska man först bestämma<br />
över vilka företag som ska delta i utsläppshandelssystemet och över totalmängden av<br />
utsläppsrättigheter. Utsläppsrättigheterna är ett tak (cap) för växthusgasutsläppare.<br />
Stater delar utsläppsrättigheter till företag som måste delta i utsläppshandeln. Utsläppshandeln har<br />
delats i olika perioder som tar ett år. Alla deltagare måste rapportera om sina växthusgasutsläppare efter<br />
perioderna och de måste ha samma antal rättigheter som de har utsläppare.