Tjänstemannasvenska

16
samtidigt tänka på sådana saker. Argumentet kallades för mästarargument eftersom Berkeley litade
mycket på det.
Kritik
Om vi tycker att ett objekt existerar bara när vi tänker på det, ser det ut att objektets existens slutar när
vi slutar tänka på det. Berkeley påstod ändå att det inte är vad som händer när vi slutar tänka på något
objekt. Han påstod att Gud förnimmer objekt fast ingen människa tänker på dem. Är de verkligen så att
Gud tar hand om objektens varaktighet. Och det ser ut att Gud förnimmer objekten på samma sätt som
människas common sense. Det är otroligt. Berkeleys teori ökar också antalet möjliga objekt. Om varje
medveten människa har sina egna tankar i stället att det till exempel skulle vara ett träd så existerar det
lika många träd som det finns tänkande subjekt.
Källor
Wedberg, Anders: A History of Philosophy; Volume 2 The Modern Age to Romanticism.
http://plato.stanford.edu/entries/berkeley/
http://fi.wikipedia.org/wiki/George_Berkeley
http://sv.wikipedia.org/wiki/George_Berkeley
11. Donald Davidsons teori om semantik av anföringstecken
Jani Sinokki
Semantik hör till språkfilosofi och forskar i betydelse. Den strävar efter att förklara den mekanismen som
möjliggör att ord kan tyda på objekt. Semantiska teorier strävar efter att konstruera en omfattande
totalbild om hur språk fungerar.
Ett litet men besvärligt problem inom semantiken handlar om anföringstecken. Det är familjär för alla
kompetenta språkbrukare hur anföringstecken fungerar, och det vållar inget problem för oss att hur
citera någon annans ord. Därför är det mycket intressant att man inte kan förklara på den semantiska
nivån hur så ett enkelt språkligt instrument fungerar.
Problem med anföringstecken
Det första problemet med semantik av anföringstecken är frågan om vad ett uttryck mellan
anföringstecken denoterar. Utan anföringstecken denoterar ordet sin normala denotation. Till exempel i
normalt bruk denoterar egennamnet ”Aristoteles” en filosof som levde på 300‐talet f.Kr. och som
studerade vid Platons akademi. När man stället det här namnet inom anföringstecken denoterar det inte
den här personen utan hans namn.
Andra problem som gäller anföring är den mekanismen som anföring denoterar med. I vissa avseenden
är det klart att ett uttryck mellan anföringstecken nämner samma uttryck som finns mellan
anföringstecknen. Emellertid är det inte så klart att det som händer då är så kallad autonomisk