PDF-fil

skallfogde och klockare, kallar till
sig vargnätskastaren och så drar de
ut i strid med bössa och nät. Dottern
Anna-Lena uppmanas att hålla sig
inne under vargjakten. De hungriga
ulvarna kan man inte lita på. Under
tiden kommer gråben smygande
förbi hönshuset. Anna-Lena gör sig
redo och går mot dörren med bössan
i handen. Pang! Gråben överlistas
och den sista vargen är skjuten med
lodbössa i Hakarp och året är 1847.
Kan nämnas, att släkten
Hagströms och Hakberg innehade
klockaretjänsten i 150 år.
Avslutningsvis gestaltas Nils
Arvidsson Weinheim, sedermera
Hägerflycht. Hans farfar hade
kommit från provinsen Schwaben i
Sydtyskland.
adlades till 1675.
När Nils Arvidsson Hägerflycht
tillträdde Göransbergs säteri 1681
inleddes en epok. Gården stannade
i samma släkt i mer än 50 år. Den
nya ägaren kom att bli en mycket
inflytelserik person i vår socken och
hans namn är intimt förknippat med
Hakarps kyrka.
1691 blev han ägare till Hakarps
säteri med ett flertal underlydande
gårdar. Hägerflycht ägde nästan
halva Hakarp. Förutom de
två säterierna, ägde han även
Gunnestorp, Slögestorp, Ingelycke,
Eskilstorp, Baggarp och de tre
gårdarna i Raten (nuvarande
Dalskog).
Holma och Eskemålen i Lekeryd
var också hans. Två gårdar som
gränsade till hans domäner. I
Stockholmstrakten ägde han godset
Hanestad (nuvarande Hägerstalund).
När den nya kyrkan skulle byggas,
togs en kollekt upp men den räckte
inte på långa vägar.
Generaltullinspektör Nils Arvidsson
Hägerflycht bekostade då den nya
kyrkan.
1693 gav Nils Hägerflycht sin
Det berättas, att när Nils Arvidsson
inspektor Johan Olsson Ståhle i
Weinheim var ute och jagade
uppdrag, att bygga en ny kyrka.
tillsammans med Karl XI, så sköt
Den nya kyrkan byggdes utanpå
han en häger i flykten. Därav det
den gamla, som användes till
adliga namnet Hägerflycht, som han
16