Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

Arbetsgruppen har granskat kyrkans centralförvaltning som helhet, de olika centralförvaltningsorganens uppgifter och deras behörighetsförhållanden. Arbetsgruppen har bland annat beaktat kyrkans förändrade ställning i samhället, minskningen i kyrkans medlemsantal, strukturomvandlingen i församlingarna, utvecklingen och uppluckringen av stats- och kommunförvaltningen samt ökningen och spridningen av kyrkans internationella kontakter. Centrala utgångspunkter för arbetet har varit betänkandet från Junttilas arbetsgrupp, de utlåtanden som getts om det samt de synpunkter som lagts fram på kyrkomötet vid behandlingen av Kyrkostyrelsens framställning (9/2008). Reformen av centralförvaltningen har tydliga beröringspunkter med stifts- och församlingsnivån. Inom ramen för uppdraget har det dock inte varit möjligt att lägga fram förslag som gäller dessa nivåer. Stifts- och församlingsförvaltningens förhållande till centralförvaltningen kan med fördel granskas efter att den förändringsprocess som berör församlingsstrukturen slutförts. Arbetsgruppen har granskat kyrkans centralförvaltning som en helhet. Målet för reformen har varit att klarlägga organens uppgifter och befogenhetsförhållanden, svara mot de utmaningar som förändringarna i omvärlden medfört, lätta upp förvaltningen samt öka flexibiliteten i beslutsfattandet. 2 Nuläge 2.1 Normer och praxis som reglerar centralförvaltningen 2.1.1 Kyrkans förvaltningsprinciper Under de cirka hundra år som kyrkans nuvarande centrala förvaltningsorgan eller deras direkta föregångare har existerat har den genomgående mest spänningsladdade principiella frågan gällande utvecklingen av centralförvaltningen varit hur man kan skapa en balans mellan de s.k. episkopala, synodala och konsistoriala förvaltningsprinciperna inom kyrkans centralförvaltning. Inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har man ansett att de olika elementen i dessa förvalt- ningsprinciper är närvarande på kyrkans olika förvaltningsnivåer. Ingen av kyrkans förvaltningsnivåer uppvisar endast en av principerna i en renodlad form. Den episkopala förvaltningsprincipen Enligt den lutherska bekännelsen finns det ett särskilt andligt ämbete inom kyrkan (ministerium). En i detta avseende väsentlig punkt i bekännelseskrifterna är den femte artikeln i den Augsburgska bekännelsen (CA), som lyder så här: ”För att vi skola få denna tro, har evangelieförkunnelsens och sakramentsförvaltningens ämbete inrättats.” Det andliga ämbetet får inte förrättas utan en särskild kallelse (vocatio) (CA: XIV). Kallelsen ges av församlingen, dvs. de döptas gemenskap, vilket innebär att den andliga makten är en makt som kyrkans medlemmar delegerat till ämbetet. Å andra sidan är det bland annat enligt Augsburgska bekännelsens apologi (Ap. CA) fråga om Kristi egen makt, som det andliga ämbetet använder på Kristi vägnar (Ap. CA: VII & VIII). Den andliga maktens två huvudsakliga ändamål är (Ap. CA: XXVIII) makten att predika ordet och förvalta sakramenten samt makten att lösa och binda synder. En renodlad episkopal förvaltning skulle innebära att kyrkan leds av biskoparna och prästerna. I den finländska kyrkoförvaltningsdiskussionen avses med episkopal förvaltningsprincip ofta en allmän betoning av ämbetets perspektiv och närvaro på alla förvaltningsnivåer. Inom centralförvaltningen är biskopsmötet det förvaltningsorgan som tydligast representerar det andliga ämbetets särskilda perspektiv. Den synodala förvaltningsprincipen En förvaltningsprincip där ett gemensamt möte som representerar hela kyrkan har en central ställning kallas för synodal förvaltning. Även om lekmännen inte utövar det offentliga predikoämbetet, ansvarar de ändå också för innehållet i kyrkans bekännelse och undervisning. Detta realiseras bland annat då församlingen kallar till sig präster och bedömer deras lämplighet för pre- 3
dikoämbetet. Eftersom hela samfundet tillsammans ansvarar för bekännelsegrunden, och eftersom en förutsättning för kyrkans enhet är att man är ense om evangeliets lära och förvaltningen av sakramenten (CA VII), har lekmannamedlemmarna och prästerna i kyrkan av tradition gemensamt beslutat om viktiga frågor som gäller grunden för kyrkans tro. Inom kyrkans centralförvaltning verkställs synodalprincipen framför allt av kyrkomötet, men delvis också av Kyrkostyrelsen, vars sammansättning påminner om kyrkomötets. Den konsistoriala förvaltningsprincipen Den konsistoriala förvaltningsmodellen tillämpas tydligast i organ som består av en liten grupp av kyrkans tjänsteinnehavare som anförtrotts förvaltnings- och beslutanderätt. Denna modell var rådande i de lutherska kyrkor där, i motsats till de nordiska kyrkorna, biskoparna hamnade utanför de reformerta kyrkor som uppstod och där samarbetet med de världsliga regenterna följaktligen tryggade kyrkans verksamhetsförutsättningar. I centralförvaltningen inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan det konsistoriala elementet tydligast iakttas i Kyrkostyrelsens ämbetskollegium. 2.1.2 Struktur som bygger på kyrkans författning Kyrkans förvaltning bestäms utgående från kyrkans väsen och uppgift. Förvaltningen och organisationen har i uppgift att tjäna syftet för kyrkans hela existens. Kyrkan uttrycker sin uppfattning om det egna väsendet och den egna uppgiften i sin författning. Den kyrkoordningskommitté som kyrkomötet tillsatte den 30 december 1974 gav den 10 september 1979 ett betänkande med en utredning av frågor i samband med författningen. Betänkandet ligger till grund för de nuvarande bestämmelserna. Kyrkan är de heligas samfund, i vilket evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas (CA VII). Särdragen i kyrkans beslutsfattande härrör från detta kyrkans innersta väsen. Enligt denna artikel VII i den Augsburgska bekännelsen är kyrkan i första hand ett samfund, en gemenskap. Med tanke på gemenskapens liv och funktion krävs ordningsskapande strukturer och en därmed relaterad beslutsprocess. Med stöd av det allmänna prästerskapet har alla i denna gemenskap en likvärdig makt som baserar sig på dopet. För det andra konstateras i artikeln att ett synligt kännetecken för kyrkan är att evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas. Att sköta dessa uppgifter innebär enligt den Augsburgska bekännelsen kyrkans andliga maktutövning. Även denna makt tillhör hela kyrkan, men då kyrkan kallar en del av sina medlemmar till kyrkans ämbete ger den samtidigt de kallade rätten att utöva den andliga makten på de döptas gemenskaps vägnar. Den andliga makten ska dock brukas i överensstämmelse med kyrkans enhälliga tro. Av detta kyrkans innersta väsen följer att begreppet representation (representatio) i detta sammanhang får en särskild innebörd. Kyrkan kan sägas vara närvarande (praesens) när evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas i ”de heligas samfund”. Kyrkan är närvarande (repraesentata) när såväl kyrkans medlemmar som det ämbete som förkunnar evangelium och förvaltar sakramenten finns tillstädes då man fattar beslut på kyrkans vägnar. Endast tillsammans kan dessa representera kyrkan. Av denna anledning har kyrkans organisation en struktur som motsvarar kyrkans särskilda karaktär som ett religiöst samfund. Till organisationen hör representanter för såväl det gemensamma prästadömet (representationsstruktur) som ämbetet (ämbetsstruktur). I Finland har denna dubbla synvinkel ingått i kyrkans förvaltning sedan medeltiden. Inom kyrkans centralförvaltning hör kyrkomötet huvudsakligen till representationsstrukturen medan biskopsmötet, där endast kyrkans andliga ämbete är representerat, hör till ämbetsstrukturen. Kyrkoordningskommittén dryftade hur principen gällande förhållandet mellan ämbetsstrukturen och den representativa strukturen ska tilllämpas på det allmänkyrkliga planet, och konstaterade att detta väcker frågan om be- 4
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 7 and 8: förenhetligandet av detta, att fat
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17 and 18: som uppstår i samband med tvister
Page 19 and 20: slutfört och dess slutledningar ha
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23 and 24: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 25 and 26: Utlåtandeförfarandet är långsam
Page 27 and 28: melsen. Ändringen är dock motiver
Page 29 and 30: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 31 and 32: precisera och klargöra det inbörd
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35 and 36: låtande i vilket ärende som helst
Page 37 and 38: dena som leder en stor del av kyrko
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56:
Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58:
pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60:
anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62:
ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64:
ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66:
medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68:
och det är således fråga om för
Page 69 and 70:
arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72:
1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74:
6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76:
2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78:
har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80:
något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82:
3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84:
kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86:
7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?