Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

och biskopsmötet måste beaktas i denna fråga. Arbetsgruppens riktlinje i ett annat sammanhang slår fast att av Kyrkostyrelsens utrikesavdelnings nuvarande uppgifter hör i synnerhet ekumeniken och den mellankyrkliga enheten samt missionsarbetet och religionsdialogen nära ihop med biskopsmötets uppgifter. Att göra framställningar om kyrkans officiella missionsorganisationer och denna ställnings upphörande ska vara biskopsmötets uppgift. Enligt kyrkans missionsstrategis ställningstagande regleras förhållandet mellan kyrkan och missionsorganisationerna på avtalsbasis. Att ingå avtal för kyrkans räkning är Kyrkostyrelsens uppgift. Saken ska ordnas så att kyrkomötet på biskopsmötets framställning besluter om kyrkans missionsorganisationer och denna ställnings upphörande och att Kyrkostyrelsen ingår avtal med missionsorganisationen utifrån kyrkomötets beslut. Arbetsgruppen anser att avtalet ska ingås på viss tid, exempelvis 5–10 år, eller att man i avtalet också ska avtala om regelbundna underhandlingar där resultatet måste godkännas av bägge parter för att avtalet ska fortsätta gälla. Ställningen som kyrkans missionsorganisation i sig gäller tills vidare. I övergångssituationen är det – med beaktade av missionsorganisationernas långa historia – naturligt att de nuvarande missionsorganisationerna bevarar sin ställning som kyrkans missionsorganisationer på basis av gamla beslut. I framtiden kan en organisation mista ställningen som officiell missionsorganisation om den avviker från riktlinjerna för kyrkans gemensamma missionsstrategi. Gällande denna helhet föreslås behövliga tillägg till kyrkomötets och biskopsmötets uppgifter. För Kyrkostyrelsens del behöver inget tillläggas, för den ingår redan nu avtal för kyrkans räkning. 35 Val av medlemmar till Kyrkostyrelsens plenum Arbetsgruppen ser inget behov av ändringar i sättet att välja lekmän och biskop. Däremot föreslår delegationen att valet av prästmedlemmar till Kyrkostyrelsens plenum ska genomföras på basis av stiftsfullmäktiges kandidatuppställning. Respektive stiftsfullmäktige ställer upp två av stiftets valbara präster och kyrkomötet väljer bland dessa utgående från elektorernas beredning. Ordförandeskap för kyrkomötet Frågan om kyrkomötets ordförandeskap har behandlats ingående i arbetsgruppen och utifrån olika alternativ. Ärkebiskopen är ordförande för kyrkomötet, biskopsmötet, Kyrkostyrelsens plenum och kyrkans utrikesråd. Alternativ som behandlats i arbetsgruppen är att ärkebiskopen avstår från ordförandeskapet för antingen kyrkomötet eller Kyrkostyrelsens plenum. Frågan bör behandlas ur två perspektiv: å ena sidan med tanke på respektive organs uppgifter och å andra sidan med tanke på ärkebiskopens uppgifter. Att ärkebiskopen fungerar som ordförande för kyrkomötet är inte i första hand en teologisk-principiell fråga som hänför sig till kyrkans författning, utan en fråga om ändamålsenlighet. Varken med tanke på kyrkomötets uppgifter eller med tanke ärkebiskopens uppgifter är det nödvändigt att ärkebiskopen också är ordförande för kyrkomötet. Enligt arbetsgruppens synsätt försvagar en ändring i ordförandeskapet inte ärkebiskopens ledarskap för hela kyrkan. I och med den förändrade medieverkligheten har detta ledarskap de facto till och med stärkts under senare år; i många frågor fungerar ärkebiskopen som kyrkans ansikte utåt och denna roll är inte beroende av ärkebiskopens ställning som ordförande för kyrkomötet. Dessutom har ärkebiskopen i vilket fall som helst en stark helhetskyrklig ställning som ordförande för biskopsmötet och Kyrkostyrelsens plenum. Någon annan medlem av kyrkomötet än ärkebiskopen kan fungera som kyrkomötets ordförande. Redan nu är det vice ordföran-
dena som leder en stor del av kyrkomötets plenarsessioner. Ärkebiskopen (eller den ledande biskopen) är inte heller ordförande vid de flesta av våra systerkyrkors kyrkomöten. Exempelvis i Sverige, Norge och den lutherska kyrkan i Tyskland väljs ordföranden för kyrkomötet bland de valda ombuden. Som ordförande för Kyrkostyrelsens plenum kan ärkebiskopen påverka innehållet i framställningarna och sedan understöda dem vid kyrkomötet. Av dessa orsaker föreslår arbetsgruppen att ärkebiskopen i fortsättningen ska vara ordförande för Kyrkostyrelsens plenum men inte för kyrkomötet. Kyrkomötets ordförande väljs då bland de valda ombuden så att en av de tre medlemmarna av presidiet ska vara ett prästombud. Till denna del förenar sig arbetsgruppen med Junttilas arbetsgrupps framställning. Ärkebiskopen kan utnyttja möjligheten att inleda och avsluta kyrkomötet oberoende av om han är kyrkomötets ordförande eller inte. Detta kan slås fast i arbetsordningen för kyrkomötet. 4.2.2 Kyrkans utrikesråd Uppgifter i anslutning till skötseln av kyrkans utrikesrelationer Arbetsgruppen har här ovan föreslagit att beslutsfattandet om kyrkans missionsorganisationer och denna ställnings upphörande ska bli kyrkomötets uppgift. Framställningsrätt i ärendet ska ges till det beslutsfattande organ med ansvar för utrikesärenden som lyder under Kyrkostyrelsen. Arbetsgruppen föreslår inga andra nya uppgifter för det organ som ansvarar för beslutsfattandet i kyrkans utrikesärenden. Relationen mellan kyrkans utrikesråd och biskopsmötet I analysen av nuläget har framkommit ett behov av att klargöra biskopsmötets och i någon mån även Kyrkostyrelsens ställning i förvaltningen och beslutsfattandet som gäller kyrkans utrikesrelationer. Arbetsgruppen har utgått ifrån de uppgifter som hänför sig till skötseln av utrikesärendena och försökt hitta 36 ett så ändamålsenligt sätt som möjligt att genomföra dem. Det centrala problemet är detsamma som när kyrkomötet senaste gång behandlade reformen av centralförvaltningen. Biskopsmötet har i uppgift att behandla frågor som gäller kyrkans tro, förkunnelse och arbete, men har likväl inga befogenheter i frågor som gäller kyrkans enhet och ekumeniska relationer. I dessa frågor är det entydigt kyrkans utrikesråd som har befogenheterna. Det råder en situation där kyrkans ”inhemska teologi” utstakas av biskopsmötet och kyrkans ”ekumeniska teologi” av kyrkans utrikesråd. Arbetsgruppen har försökt hitta flera alternativa lösningar på problemet. Junttilas arbetsgrupp föreslog en lösning där biskopsmötets rätt att avge utlåtanden till kyrkans utrikesråd utvidgas. Kyrkomötet ansåg inte att detta var tillräckligt. Utlåtandeförfarandet skulle också ha ökat den interna administrationen inom kyrkans centralförvaltning. Arbetsgruppen har försökt finna ett alternativ som skulle öka biskopsmötets befogenheter – utan att administrationen ökar – i fråga om de av utrikesrådets uppgifter som tangerar biskopsmötet roll som det centralförvaltningsorgan som behandlar kyrkans tro, förkunnelse och arbete. Biskopsmötet gjorde redan en antydan i denna riktning i sitt konstaterande att ”kyrkans utrikesråd ska utgöra ett sakkunnigorgan som bereder principiella beslut för biskopsmötet och Kyrkostyrelsen.” (Biskopsmötets utlåtande 1/2008 till kyrkomötet). Även kyrkomötets förvaltningsutskott intog den ståndpunkten att utrikesrådet i fortsättningen inte bör vara ett egentligt beslutsfattande organ, utan ett sakkunnigorgan som bereder kyrkans utrikesärenden för biskopsmötet och kyrkomötet. Arbetsgruppen förenar sig med biskopsmötets och förvaltningsutskottets ståndpunkt och på samma grunder. Biskopsmötets ställning i frågor som gäller kyrkans enhet och ekumeniska relationer bör stärkas och Kyrkostyrelsens roll klarläggas. Beslutsfattandet i anslutning till kyrkans utrikesrelationer ska anförtros biskopsmötet och Kyrkostyrelsen så att bägge sköter de frågor som mest naturligt anknyter till deras grund-
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 5 and 6: dikoämbetet. Eftersom hela samfund
Page 7 and 8: förenhetligandet av detta, att fat
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17 and 18: som uppstår i samband med tvister
Page 19 and 20: slutfört och dess slutledningar ha
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23 and 24: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 25 and 26: Utlåtandeförfarandet är långsam
Page 27 and 28: melsen. Ändringen är dock motiver
Page 29 and 30: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 31 and 32: precisera och klargöra det inbörd
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35: låtande i vilket ärende som helst
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56: Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58: pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60: anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62: ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64: ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66: medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68: och det är således fråga om för
Page 69 and 70: arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72: 1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74: 6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76: 2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78: har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80: något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82: 3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84: kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86: 7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?