Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

prästernas tal i samband med gudstjänstlivet. (Biskopsmötets utlåtande 1/2008). Förvaltning och skötsel av stiften En annan fråga ansluter till kyrkolagens 21 kap. 2 § 1 punkten enligt vilken biskopsmötet ”handlägger ärenden som gäller stiftens förvaltning och vård”. Frågor som gäller utvecklingen av stiftens förvaltning har de facto utgjort endast en relativt liten del av biskopsmötets arbete. Däremot har frågor som gäller uttolkningen av kyrkans tro fått mer utrymme i arbetet. Utvecklingen av stiftsförvaltningen hade tidigare en större roll i biskopsmötet, men numera utvecklas förvaltningen delvis också på sammanträden mellan stiftens personal, exempelvis de lagfarna assessorerna och stiftsdekanerna. Man kan fråga sig om utvecklingen av stiftsförvaltningen snarare ankommer på varje stift och dess stiftsfullmäktige än på biskopsmötet. Framställningar och utlåtanden Biskopsmötet har i uppgift att göra framställningar och avge utlåtanden till kyrkomötet och Kyrkostyrelsen. Kyrkomötet har i uppgift ”att avge utlåtanden, göra framställningar och uttala önskemål till statsrådet i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten eller i Finland verksamma andra trossamfund, författningar som gäller äktenskapet och familjen, de mänskliga rättigheterna, utkomst och socialskydd, religionsundervisning och fostran i skolan, ed och andra härmed jämförbara frågor samt grunderna för den kyrkliga beskattningen och löner, pensioner eller andra ekonomiska förmåner för kyrkans anställda.” Kyrkostyrelsen ger utlåtanden om övriga ärenden. Givandet av utlåtanden ska snarare granskas utifrån deras faktiska inverkan än utifrån vilket organ som ger utlåtandet. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att utlåtanden ges koordinerat och tillräckligt snabbt. Det är ändamålsenligt att biskopsmötet även framöver ger utlåtanden till kyrkomötet och Kyrkostyrelsen eftersom inte ens dess mera frekventa mötesrytm är tillräcklig för de tidtabeller som krävs för utlåtanden till statsrådet. 25 Biskoparna har under de senaste åren även publicerat ställningstaganden i socialetiska frågor och ärenden som gäller kyrkans lära (Att dela med sig av det goda, 1999; Kärlekens gåva, 2008; Matsäkerhet, 2010). Det vore till fördel för kyrkan om biskoparna eller biskopsmötet oftare skulle använda detta sätt för att lyfta fram ärenden som kräver uppmärksamhet. Då är det inte fråga om att ge utlåtanden enligt en strikt tidtabell, utan om att bära det ansvar som ingår i biskopsämbetets tillsynsansvar. Utfärdande av bestämmelser om verkställighet av kyrkolagen och kyrkoordningen Enligt 2 kap. 3 § 2 mom. i kyrkolagen kan kyrkomötet meddela närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av kyrkolagen och kyrkoordningen. Bestämmelserna utfärdas av Kyrkostyrelsen eller biskopsmötet om så stadgas i kyrkolagen. Utfärdandet av verkställighetsbestämmelserna har alltså nuförtiden fördelat sig mellan kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och biskopsmötet. Junttilas arbetsgrupp föreslog att kyrkomötet inte framöver ska utfärda verkställighetsbestämmelser. Man kan närma sig frågan också genom att fästa uppmärksamhet vid respektive centralförvaltningsorgans kärnuppgifter. Kyrkomötets kärnuppgift i normgivningen är att lägga fram förslag om kyrkolagen samt utfärda kyrkoordning och valordning för kyrkan. Biskopsmötets kärnuppgift ansluter till frågor som gäller kyrkans tro, lära och arbete samt kyrkans enhet och missionsuppgift. Kyrkostyrelsens uppgift är att sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet. Utfärdandet av verkställighetsbestämmelser som gäller kyrkolagen och kyrkoordningen kan betraktas som utfärdandet av förvaltningsbestämmelser och denna uppgift ansluter främst till Kyrkostyrelsens uppgifter. Om en bestämmelse däremot gäller gudstjänst, kyrklig förrättning, lära eller prästtjänst (vigningstjänst) eller utbildning eller språkkunskaper som krävs av en sökande till en sådan tjänst, är det alltjämt ändamålsenligt att biskopsmötet utfärdar verkställighetsbestäm-
melsen. Ändringen är dock motiverad när beslut fattas om andra behörighetskrav än sådana som gäller prästtjänst. Biskopsmötets roll i ärenden som gäller ekumenik, kyrkans missionsuppdrag och kyrkans förhållande till andra religioner I samband med behandlingen av kyrkans utrikesråd konstaterades att beslutsfattandet i anslutning till kyrkans utrikesärenden kan överlåtas till biskopsmötet och Kyrkostyrelsen på så sätt att vartdera organet sköter de ärenden som mest naturligt ansluter till dess grundläggande uppgift. Om så besluts omfattar biskopsmötets behörighet de av kyrkans utrikesärenden som gäller kyrkans enhet och ekumeniska relationer samt kyrkans missionsuppdrag och förhållandet till andra religioner. I Kyrkostyrelsens behörighet ingår å andra sidan ärenden som ansluter till kyrkans arbete bland finländare utomlands samt att utnämna styrelsen och ordföranden för stiftelsen för Kyrkans Utlandshjälp. Den sistnämnda ändringen förutsätter också att stadgarna för stiftelsen för Kyrkans Utlandshjälp ändras. Uppgiftsfördelningen mellan biskopsmötet och Kyrkostyrelsen görs alltså inte på axeln inhemsk respektive ekumenisk teologi utan på axeln teologiska riktlinjer (biskopsmötet) respektive praktiskt arbete (Kyrkostyrelsen). Den allmänna ledningen av kyrkans utrikesavdelning ankommer på Kyrkostyrelsen, medan biskopsmötet bereder de ärenden där biskopsmötet fattar beslut. Enligt nuvarande bestämmelser är det ärkebiskopen tillsammans med kyrkans utrikesråd som beslutar om kyrkans representation i utrikesrelationer. Verksamhetsbetingelserna för kyrkans utrikesärenden har förändrats mycket sedan den tid då begreppet ”kyrkans representation” fick sitt innehåll. De internationella kontakterna har ökat väsentligt och kyrkans representation har blivit en del av det vardagliga arbetet. Det är alltså inte endast fråga om att utse officiella och teologiska delegationer. En betydande del av kyrkans representation i förhållande till andra kyrkor sker numera inom ramen för normala tjänsteuppdrag. I sådan representation av kyrkan som fortfarande kan anses ingå i begreppets 26 ursprungliga betydelse kan de respektive organen (biskopsmötet och Kyrkostyrelsen) mycket väl fatta beslut inom ramen för sin egen behörighet och arbetsfördelningen ovan. Motiveringen är att uppdraget att representerakyrkan och beslutsfattandet om detta är en väsentlig del av sakhelheten i fråga. I brådskande situationer kan representationsärenden avgöras av ärkebiskopen om ärendet faller inom biskopsmötets behörighet och Kyrkostyrelsens ämbetskollegium om ärendet faller inom Kyrkostyrelsens behörighet. Biskopsmötets sammansättning Junttilas arbetsgrupp föreslog att assessorerna och fältbiskopen inte i fortsättningen ska vara medlemmar av biskopsmötet. I sitt utlåtande ställde sig biskopsmötet efter omröstning bakom den nuvarande sammansättningen. I sin framställning till kyrkomötet var Kyrkostyrelsen av den åsikten att medlemmarna ska bestå av stiftens biskopar. Förvaltningsutskottet ställde sig i sitt betänkande bakom den nuvarande sammansättningen. I de senaste årens ställningstaganden har alltså växelvis föreslagits den nuvarande sammansättningen och växelvis en sammansättning där endast stiftens biskopar är medlemmar. De olika åsikterna har sannolikt sin grund i olika uppfattningar om biskopsmötets centrala uppgift. Man bör närma sig frågan om biskopsmötets sammansättning – liksom även andra frågor – utifrån organets uppgifter. Om biskopsmötets centrala uppgift till exempel var att utveckla församlingsarbetet och stiftsförvaltningen, vore det motiverat att biskopsmötet utöver biskoparna skulle omfatta assessorerna, som är förtrogna med församlingsarbetet och stiftsförvaltningen. Det har dock ovan konstaterats att det är motiverat att stärka biskopsmötets ställning i synnerhet som aktuell uttolkare av kyrkans tro och lära. Ett tecken på det problematiska i biskopsmötets sammansättning torde vara att biskopsmötet under de senaste åren ständigt har upplevt ett behov av att samla enbart biskopsmedlemmarna för att behandla ärenden som gällt kyrkans
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 5 and 6: dikoämbetet. Eftersom hela samfund
Page 7 and 8: förenhetligandet av detta, att fat
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17 and 18: som uppstår i samband med tvister
Page 19 and 20: slutfört och dess slutledningar ha
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23 and 24: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 25: Utlåtandeförfarandet är långsam
Page 29 and 30: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 31 and 32: precisera och klargöra det inbörd
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35 and 36: låtande i vilket ärende som helst
Page 37 and 38: dena som leder en stor del av kyrko
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56: Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58: pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60: anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62: ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64: ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66: medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68: och det är således fråga om för
Page 69 and 70: arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72: 1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74: 6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76: 2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78:
har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80:
något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82:
3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84:
kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86:
7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?