Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

arbetsgrupp framhölls att biskopsmötets ställning som det organ som drar upp linjerna i frågor som gäller kyrkans tro och lära bör skärpas och stärkas. Arbetsgruppen föreslog dock inte att biskopsmötet ska få rollen som beslutsfattare i frågor som berör kyrkans ekumeniska teologi utan ansåg att frågan är löst i och med att biskopsmötet reserveras möjlighet att ge utlåtanden till kyrkans utrikesråd. Junttilas arbetsgrupp föreslog tvärtom att kyrkans utrikesråds ställning ska stärkas så att rådet får rätt att ge initiativ till kyrkomötet. Kyrkomötet lät framställningen förfalla framför allt för att mötet inte godkände denna lösning för skötseln av utrikesärendena. Kyrkomötets förvaltningsutskott konstaterade i sitt betänkande att kyrkans utrikesråd inte ska vara ett administrativt beslutsorgan utan ett organ som bereder ärenden för biskopsmötet och Kyrkostyrelsen. Att döma av diskussionen ovan verkar det råda en utbredd enighet om att biskopsmötets ställning som det organ som drar upp riktlinjer för all teologi – såväl den inhemska som den ekumeniska – bör stärkas. Det väsentliga är att biskopsmötets behörighet förtydligas och utökas i fråga om de av utrikesrådets nuvarande uppgifter som ligger nära biskopsmötets roll som det centralförvaltningsorgan som behandlar kyrkans tro, förkunnelse och arbete. I sitt utlåtande förhöll sig biskopsmötet delvis kritiskt till Junttilas arbetsgrupps förslag, enligt vilket kyrkans utrikesråd ska vara ett beslutsfattande organ i utrikesärenden vid sidan av biskopsmötet och Kyrkostyrelsen. Biskopsmötet konstaterade i sitt utlåtande bland annat följande: ”I betänkandet hade man mer fördomsfritt kunnat utreda hur man kan stärka kyrkomötets, Kyrkostyrelsens och biskopsmötets ställning i beslutsfattandet gällande utrikesärenden samt kontakten mellan kyrkans utrikesråd och dessa organ. Även rådets egen beslutanderätt förblir delvis oklar. Till dessa delar kan förslagen i betänkandet betecknas som försiktiga. För närvarande har Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland följande ansvarsområden inom utrikesärenden 1) kyrkans enhet och ekumeniska relationer, 2) global diakoni och mänsklighetens gemensamma utmaningar, 23 3) kyrkans missionsuppdrag och förhållande till andra religioner samt 4) vår egen kyrkas arbete utomlands. Av dessa är särskilt det första (enhet och ekumenik) och det tredje området (mission och religionsdialog) nära förknippade med biskopsmötets uppgifter som rör kyrkans tro och lära, medan det andra (diakoni och mänsklighetens gemensamma utmaningar) och särskilt det fjärde området (arbete bland finländare utomlands) klart ansluter till Kyrkostyrelsens uppgifter. Det tredje ansvarsområdet, global diakoni och mänsklighetens gemensamma utmaningar, utgör en gränsyta och tangerar bägge uppgiftsområdena beroende på om det är fråga om de teologiska grunderna (biskopsmötet) eller om den egentliga verksamheten (Kyrkostyrelsen). För Kyrkostyrelsen är det problematiskt att kyrkans utrikesråd, som tillsatts av kyrkomötet, med stöd av ett reglemente leder utrikesavdelningen som är underställd Kyrkostyrelsen. Samtidigt ställs biskopsmötet i den nuvarande förvaltningsmodellen – trots att biskopar sitter med i kyrkans utrikesråd – delvis vid sidan av beredningen och beslutsfattandet som gäller ekumeniska relationer, lärosamtal och religionsdialog, trots att dessa frågor utgör en central del av biskopsmötets uppgifter. Kyrkans enhet, tro och lära berör inte endast vår kyrkas interna ärenden utan präglar också vår kyrkas identitet och externa relationer. Kyrkan kan inte ha dels en inhemsk teologi som utformas av biskopsmötet, dels en ekumenisk teologi som utformas av kyrkans utrikesråd. Även om de ekumeniska frågorna har skötts bra med beaktande av de speciella förvaltningsstrukturerna föreligger här ett utvecklingsbehov. Enligt betänkandet ska biskopsmötet framöver ha rollen som den instans som drar upp riktlinjerna i ärenden som gäller kyrkans tro och lära, också i fråga om kyrkans utrikesärenden. Detta kunde åstadkommas genom att biskopsmötets utlåtandeförfarande utvidgas i ärenden som faller inom utrikesrådets beslutanderätt. Ett bredare utlåtandeförfarande och en bättre informationsgång löser dock inte alla utvecklingsbehov.
Utlåtandeförfarandet är långsamt och infaller först i slutskedet av behandlingen. Även strukturella lösningar behövs. Med anledning av ovanstående anser biskopsmötet att kyrkans utrikesråd ska inrätta ett sakkunnigorgan som bereder principiellt viktiga beslut för biskopsmötet och Kyrkostyrelsen. Samtidigt ska de tjänsteinnehavare som ansvarar för utrikesärenden bevara sin självständiga beslutanderätt inom ramen för en särskild angiven behörighet.” (Biskopsmötets utlåtande 1/2008 till Kyrkostyrelsen) På basis av det som sagts ovan kan det anses att biskopsmötets ställning bör stärkas i frågor som gäller kyrkans enhet och ekumeniska relationer. Kyrkostyrelsens roll i dessa frågor bör likaså göras klarare. Beslutsfattandet i kyrkans utrikesärenden kan överlåtas till biskopsmötet och Kyrkostyrelsen på så sätt att respektive organ sköter de ärenden som mest naturligt ansluter till dess grundläggande uppgift. 3.2.3 Biskopsmötet Biskopsmötet uppgifter regleras i 21 kap. 2 § i kyrkolagen. Frågor i anslutning till tro och lära Fördelningen av kyrkomötets och biskopsmötets uppgifter är i någon mån oklar när det gäller ärenden som berör kyrkans tro och lära. Enligt uppgiftsförteckningarna behandlar båda organen dessa uppgiftshelheter. Ur denna synvinkel finns det skäl att se över biskopsmötets uppgift ”att handlägga ärenden som gäller kyrkans tro, förkunnelse och arbete”. Junttilas arbetsgrupp föreslog ordalydelsen ”kyrkans tro, lära och arbete”. Diskussionen har särskilt gällt förhållandet mellan begreppen ”tro” och ”lära” och innehållet i begreppet ”förkunnelse”. Enligt kyrkolagens 20 kap. 7 § 1 mom. handlägger kyrkomötet ”ärenden som angår kyrkans lära och arbete…” Frågan har behandlats grundligt i olika sammanhang med hjälp av begreppsdefinitioner. Arbetsgruppen som utredde utveckl- 24 ingen av biskopsmötet konstaterade i ett betänkande 2003 att det är kyrkomötet som ska fatta beslut om kyrkans bekännelse och att den konkreta tillämpningen av bekännelsen på kyrkans arbete samt principiella ställningstaganden vid tolkningen av kyrkans tro och lära därutöver ankommer på biskopsmötet och biskoparna. ”Undervisningen” gör att ”läran” blir mera konkret, tillämpad. Kyrkomötet skapar grunden för tolkningen av läran och biskopsmötet sköter den aktuella tolkningen av läran och tron. Biskopsmötet har behandlat dessa begrepp ingående i sitt utlåtande om Junttilas arbetsgrupps betänkande. Enligt biskopsmötet är begreppen ”tro” och ”lära” i det närmare synonyma ur teologisk synvinkel. Biskopsmötet konstaterar följande: Med ”kyrkans lära” avses det gemensamma trosinnehåll som man tror på (fides quae creditur) till skillnad från individens trosuppfattningar och erfarenheter. ”Läran” (dogm) avser i sin snäva betydelse en läromässig lösning som definierats vid ett ekumeniskt kyrkomöte eller i kyrkans bekännelseskrift och alltså är kollektivt godkänd till skillnad från enskilda teologers åsikter. I en vidare bemärkelse avser kyrkans ”lära” (dogma) den helhet som utgörs av hela kyrkans gemensamma tro. Läran är en följd av den kristna kyrkans strävan efter att följdriktigt förstå, gemensamt tolka och klart uttrycka Guds förkunnelse. I praktiken är kyrkans tro och lära alltså i det närmaste synonyma: bägge avser det språkligt uttryckta och kollektivt godkända innehållet i kyrkans gemensamma tro, till skillnad från individens eller en enskild rörelses åsikter. Det är därför naturligt att använda endast det ena begreppet. … ”Kyrkans ”tro” betyder på ovan angivet sätt i praktiken långt detsamma som kyrkans ”lära”. Kyrkans ”undervisning” innefattar för sin del aktuella tolkningar av såväl läran (dogma) som det kristna livet (etiken och bönen), varvid oklarhet gällande samhörigheten mellan lära och etik inte uppstår så lätt. Som begrepp är ”undervisning” mer omfattande än ”förkunnelse”, som nämns bland biskopsmötets uppgifter, och som snävt kan tolkas som
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 5 and 6: dikoämbetet. Eftersom hela samfund
Page 7 and 8: förenhetligandet av detta, att fat
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17 and 18: som uppstår i samband med tvister
Page 19 and 20: slutfört och dess slutledningar ha
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 27 and 28: melsen. Ändringen är dock motiver
Page 29 and 30: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 31 and 32: precisera och klargöra det inbörd
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35 and 36: låtande i vilket ärende som helst
Page 37 and 38: dena som leder en stor del av kyrko
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56: Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58: pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60: anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62: ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64: ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66: medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68: och det är således fråga om för
Page 69 and 70: arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72: 1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74: 6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76:
2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78:
har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80:
något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82:
3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84:
kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86:
7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?