Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti
Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti
Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.4.2 Norska kyrkan (Den Norske kirke)<br />
Norska kyrkan var fram till 2012 en statskyrka<br />
och den lutherska religionen var landets<br />
officiella religion. Statskyrkosystemet<br />
upplöstes till väsentliga delar genom en ändring<br />
av grundlagen som parlamentet fattade<br />
beslut om i maj 2012. Ändringen av grundlagen<br />
trädde i kraft genast när stortinget godkänt<br />
den. I praktiken tar det flera år, och förutsätter<br />
lagstiftningsåtgärder, att i praktiken<br />
omsätta de åtgärder som grundlagsändringen<br />
föranleder.<br />
Framöver utnämner regeringen inte längre<br />
biskopar. I grundlagen ströks kravet att hälften<br />
av ministrarna i Norges regering ska höra<br />
till kyrkan. I Norges regering sitter även<br />
framöver en kyrkominister. I den norska<br />
grundlagen angavs före reformen att ”den<br />
evangelisk-lutherska religionen förblir statens<br />
officiella religion”. I den nya grundlagen<br />
lyder denna punkt ”värdegrunden förbliver<br />
vårt kristna och humanistiska arv”. Grundlagens<br />
16 § fick formen ”kungadömets alla<br />
medborgare har religionsfrihet Den norska<br />
evangelisk-lutherska kyrkan förblir det<br />
norska folkets kyrka och staten understöder<br />
den”. Enligt den nya grundlagen ska norska<br />
staten understöda alla trossamfund jämbördigt.<br />
Grundlagen förutsätter även framöver<br />
att landets kung hör till kyrkan. Norges kung<br />
Harald har stött detta. Den tidigare ordalydelsen<br />
enligt vilken regenten ”skyddar och<br />
understöder” statsreligionen ströks dock ur<br />
den nya grundlagen.<br />
Statens kyrkoförvaltning leds i praktiken<br />
av kyrkoministeriet (Fornyings-, administrasjons-<br />
og kirkedepartementet), som leder<br />
beredningen av kyrkolagstiftningen och<br />
utfärdar verkställighetsbestämmelser. Kyrkans<br />
egna representanter har numera en central<br />
ställning i beredningsuppgifterna.<br />
Organ inom kyrkans egen centralförvaltning<br />
är kyrkomötet (Kirkemøtet), kyrkans<br />
centralråd (Kirkerådet), biskopsmötet<br />
(Bispemøtet) och norska kyrkans läronämnd<br />
(Den norske kirkes lærenemud). Kostnaderna<br />
för kyrkans centralförvaltning (liksom för<br />
stiftsförvaltningen) betalas med statliga medel.<br />
15<br />
Kyrkomötet inledde sin verksamhet år<br />
1984 och är i första hand ett gemensamt<br />
möte för stiftsråden (11). Varje stiftsråd består<br />
av en biskop, en av prästerna utsedd<br />
präst, en lekman som valts av de övriga<br />
tjänsteinnehavarna inom kyrkan samt fyra<br />
lekmän som valts av församlingsråden. Något<br />
domkapitel finns inte. I kyrkomötet ingår<br />
dessutom fem ledamöter som väljs utanför<br />
stiftsråden samt representanter för tre teologiska<br />
fakulteter. Kyrkomötets mandattid<br />
är fyra år och det sammanträder en gång om<br />
året. Kyrkomötets uppgift är att behandla<br />
frågor som är gemensamma för kyrkan,<br />
”väcka och främja det kristna livet i församlingarna”,<br />
främja samarbetet inom kyrkan<br />
samt sköta kyrkans samearbete samt internationella<br />
och ekumeniska relationer. Under<br />
kyrkomötet lyder det mellankyrkliga rådet<br />
samt samernas kyrkoråd.<br />
Kyrkans centralråd har verkat sedan år<br />
1969. Det består av 10 lekmän som väljs för<br />
kyrkomötets fyraårsmandat och fyra präster.<br />
Samtliga stiftsråd ska vara representerade i<br />
centralrådet. Biskopsmötet utser en biskop<br />
till sin ledamot, som i regel fungerar som<br />
biskopsmötets ordförande. Centralrådets<br />
ordförande är en lekman. Kyrkans centralråd<br />
har i uppgift att bereda alla ärenden som<br />
behandlas vid kyrkomötet, framlägga beslutsförslag,<br />
se till att besluten verkställs<br />
samt leda kyrkans gemensamma verksamhet<br />
i enlighet med kyrkomötets beslut. Rådet<br />
ger också utlåtanden på kyrkoministeriets<br />
begäran. Under kyrkans centralråd lyder<br />
nämnder tillsatta för olika arbetsområden<br />
samt en tjänstemannaorganisation.<br />
Biskopsmötet utgörs av de biskopar som<br />
är i tjänst. Biskopsmötet utser inom sig en<br />
ordförande. I Norge finns ingen ärkebiskop,<br />
men från år 2012 finns en ledande biskop.<br />
Biskopsmötet har i uppgift att koordinera<br />
biskoparnas verksamhet samt ge utlåtanden<br />
om ärenden som behandlas av kyrkoministeriet<br />
och kyrkomötet. I praktiken gör biskopsmötet<br />
också på eget initiativ framställningar<br />
till ovan nämnda organ.<br />
Läronämnden har som uppgift att med<br />
bindande verkan ta ställning till meningsskiljaktigheter<br />
kring allvarliga lärofrågor
Change language