PROTOKOLL - Åbo Akademi

PROTOKOLL 

Föredragande Broo: 

1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 

2 Meddelanden 

Föredragande Achrén: 

1 Ändring av valinstruktionen 

Föredragande Broo: 

16.10.2003 kl. 13.15-15.55 

3 Inrättande av en professur i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi 

4 Utlåtande om ändring av universitetslagen 

5 Tillsättande av ledningsgrupp för Åbo Akademis tryckeri 

6 Utlåtande över undervisningsministeriets förslag till utvecklingsplan för utbildning och 

forskning 2003-08 

Föredragande Lindberg: 

1 Godkännande av budgetramen för år 2004 

Föredragande Vainio: 

1 Beviljande av fortsatt tjänstledighet åt bibliotekarie Pia Södergård 

2 Utnämning av bibliotekarie (vikarie) under Pia Södergårds tjänstledighet 

3 Utnämning av bibliotekarie (vikarie) under Åsa Wiséns tjänstledighet 

4 Utnämning av byråchef vid Åbo Akademis bibliotek 

Föredragande Sandell: 

1 Utrymmesplanen för Åbo Akademis verksamhet i Åbo

ÅBO AKADEMI PROTOKOLL 

STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 

Möte 6 /228 Konsistoriesalen torsd. den 16.10. 2003 kl. 13.15-15.55 

Närv. Björkstrand Ginman 

Anckar Grönlund Collan 

Dahlbacka Jakobsson 

Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka 

Engblom Meinander 

Østern Latvakangas 

Salmi Smulter 

Ahlström Hagelstam Rantanen 

Sell Holmberg 

Hansén Alm 

Lönnroth Sällström 

Mattinen Helsing 

Gyllenberg Bäckström 

Söderholm 

A-M Ringwall-Moberg, protokollförare 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 

Beslutsförslag 

Beslut 

Enligt punkt 2.2. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi (fastställd 

27.3.1992) skall kallelse till styrelsens möten utsändas minst tre vardagar 

före mötet. 

Kallelsen utsändes 9.10.2003. 

Enligt punkt 2.6. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi är styrelsen 

beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av styrelsens övriga medlemmar 

är närvarande. 

Mötet torde konstateras lagligt och beslutfört. 

9.10.2003 R. Broo 

Mötet konstaterades lagligt och beslutfört. 

Ordförande Gustav Björkstrand 

Förvaltningsdirektör Roger Broo



Möte 6 /228 Konsistoriesalen torsd. den 16.10.2003 kl. 13.15-15.55 







Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

2 Meddelanden 

Kansler Bertil Roslin presenterade Samordningsdelegationens för den svenskspråkiga 

högskoleutbildningen strategi “Högskoleutbildning på svenska i Finland” för 

styrelsens medlemmar.



Möte 6 /228 Konsistoriesalen torsd. den 16.10. 2003 kl. 13.15-15.55 







Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

3 Inrättande av en professur i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi 

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten har sedan 1998 i resultatförhandlingarna 

med rektor dryftat hur forskarna i det till fakulteten hörande Institutet för finlandssvensk 

samhällsforskning närmare kunde integreras i fakultetens utbildningsverksamhet. 

Då resurstilldelningen till fakulteterna väsentligen baseras på antalet 

examina, upplevs ett renodlat forskningsinstitut med begränsad extern finansiering 

som en ekonomisk belastning. Institutet hade som fasta tjänster en forskningschef, 

två forskare och en byråsekreterare. Sedermera (år 2003) har en av forskartjänsterna 

ombildats till en amanuenstjänst med undervisningsskyldighet i sociologi motsvarande 

ungefär en tredjedel av tjänstgöringsskyldigheten. Hänvisande till institutets 

akademiallmänna syfte (finlandssvensk samhällsforskning) finansieras en del av 

forskningschefstjänsten centralt. 

Utredningar inom SVF och inom en av rektor 16.2.2000 tillsatt arbetsgrupp har utmynnat 

i förslag om att forskningschefstjänsten kunde ombildas till en professur. 

Med tanke på innehavaren, FD docent Fjalar Finnäs’ särskilda kompetensområde 

har därvid demografi diskuterats som ämnesområde. Finnäs är expert på finlandssvenskarnas 

demografi och har publicerat flitigt på området. 

Ärendet har behandlats upprepade gånger i SVF:s fakultetsråd men har slutligen 

28.8.2001 efter en jämn omröstning (4–3) resulterat i beslutet att inga åtgärder 

skulle vidtas.


Beslut 

Med hänvisning till fakultetens ansträngda ekonomi och behovet av att utveckla 

forskningsinstitutet i en riktning mot ökad extern finansiering (självbärande), sammankallade 

rektor 5.6.2003 ett möte för att diskutera nödiga åtgärder. I mötet deltog 

samtliga rektorer, dekanus för SVF, instiututionsföreståndaren Djupsund, direktören 

för ÖH, fakultetsdirektören för SVF, personalchefen samt förvaltningsdirektören. 

Mötet enades om att dödläget måste brytas, ombildningen av forskningschefstjänsten 

bör genomföras. Ärendet övertogs av rektor och förvaltningsdirektören 

uppdrogs att bereda ärendet för styrelsen. 

Föredragandens bedömning 

Institutet för finlandssvensk samhällsforskning har en viktig funktion. Institutets 

forskning och utredningar har stort finlandssvenskt intresse och en klar efterfrågan. 

Det finns goda möjligheter till extern finansiering, vilket visas t.ex. genom de aktuella 

s.k. barometerenkäterna. Men institutet bör utvecklas i en mera säljande riktning 

givetvis med bibehållande av vetenskaplig kvalitet. SVF har inte ekonomiska 

möjligheter att finansiera renodlade forskartjänster. De bör därför ombildas till lärartjänster 

som mera direkt bidrar till utexaminationen av magistrar och doktorer. 

Samtidigt är det uppenbart att SVF behöver en breddning av sin kompetens på 

professorsnivån. Fakulteten har f.n. endast sex professurer. En professur med specialinriktningen 

finlandssvensk demografi skulle bredda och profilera fakultetens 

kompetens på ett utmärkt sätt. Genom att inta statistik i professurens ämnesområde 

skapas därtill undervisnings- och handledningskapacitet som även betjänar PF. 

Docent Finnäs har gett sitt medgivande till ombildningen. Inrättandet av den nya 

professuren innebär inte etableringen av ett nytt huvudämne vid SVF. Ev. beslut 

härom blir en senare fråga. 

Styrelsen inrättar, med de motiveringar som framgår av föredragningen, en professur 

i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi i löneklass A 

28 vid SVF räknat fr.o.m. 1.1.2004. 

7.10.2003 R. Broo 

Föredragandens förslag godkändes. 












Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

4 Utlåtande om ändring av universitetslagen 

Undervisningsministeriet föreslår ett antal ändringar av universitetslagen. De 

viktigaste är: 

1) införande av den s.k. tredje uppgiften (samhällsservice) utöver undervisning 

och forskning 

2) precisering av utbildningsansvaret, utbildningsprogram och huvudämnen besluts 

av UVM i stället för genom förordning 

3) examina skall kunna avläggas på andra språk än finska och svenska 

4) externa medlemmar skall inväljas i styrelsen (minst en, högst en tredjedel) 

5) rektor skall väljas av styrelsen, inte av ett valkollegium 

6) universiteten ges ekonomisk autonomi i fråga om donationsmedel och intäkter 

från exploateringen av forskningsresultat (uppfinningar mm.). 

Remissinstanserans utlåtanden 

Den tredje uppgiften förordas, likaså att beslut om ändring av huvudämnen (införs 

eller stryks) görs smidigare. Invändningar framförs ej mot examina på utländska

språk, även om sådana inte får bli obligatoriska (TF). Mera kontroversiell är frågan 

om externa medlemmar i styrelsen. HF och TF motsätter sig detta. Klart motstånd 

finns mot förslaget att rektor skulle väljas av styrelsen, flera remissinstanser 

kräver bibehållande av valkollegiet. 

Utöver vad som föreslås av UVM framför HF önskemålet att 15 § 2 mom. ändras 

så att utöver professorer en person vid institutionen som avlagt doktorsexamen 

skall kunna väljas till institutionsföreståndare. 


1) Förslaget om den tredje uppgiften bör förordas. Styrelsen har vid godkännandet 

av akademins regionala strategi och även i övrigt omfattat strävan till ökad 

samverkan med det omgivande samhället. En intrikat sak blir emellertid den 

tredje uppgiftens budgetkonsekvenser. För universitetens utbildning och forskning 

finns allmänt accepterade utvärderingskriterier. Den tedje uppgiften saknar 

tills vidare sådana. 

2) Det ökar flexibiliteten och snabbheten i behandlingen om UVM kan besluta om 

huvudämnen mm. i stället för genom förordning (de nuvarande krysslistorna). 

Dock förefallet det som en onödig centralstyrning att ministeriet skall besluta 

om magistersprogram men det bör universiteten själva kunna avgöra. 

3) Det finns utan tvekan efterfrågan på examina på främmande språk. Redan nu 

ges undervisning och examination helt på engelska på vissa utbildningslinjer, 

varvid det är konstlat att skriva ut själva examen på svenska. 

4) Ministeriets förslag om minst en extern medlem i styrelsen är högst försiktigt 

med tanke bl.a. på att övriga nordiska länder gått in för majoritet i universitetsstyrelserna. 

Hänvisande till behovet av ökade samhällskontakter (punkt 1) har 

akademin inte anledning att motsätta sig förslaget. ÅA utgår från att universitetets 

styrelse utser de externa medlemmarna, inte UVM eller andra utomstående 

organ. 

5) För att fungera som ledare för universitet behöver rektor förankring och auktoritet. 

Det breda och stora valkollegiet ger rektor en starkare ställning och 

större oberoende än vid val av styrelsen. Akademin kan inte omfatta förslaget. 

6) ÅA har tack vare avtalet mellan Stiftelsen och staten redan ekonomisk autonomi 

av det slag som föreslås. Det är utmärkt att även andra universitet ges friare 

händer. Reformen kunde dock med fördel gå längre, t.ex. vad gäller statens 

fastigheter, bokföring mm. 

7) Som ett nytt stadgande (13 § 3 mom.) föreslås att om rektor avgår under sin 

mandatperod skall en ny rektor väljas för den återstående mandatperioden. 

Förslaget är både onyttigt och onödigt. En rektor kan pga pensionering eller 

andra skäl avgå då t.ex. endast ett år återstår av den femåriga mandatperioden. 

Enligt ministeriets förslag skulle då väljas en ny rektor för ett år, varefter förberedelser 

för ett nytt val nästan omedelbart skall inledas. Liksom det föreslås i

akademins interna arbetsgrupp för revidering av valinstruktionen bör vid rektors 

avgång under mandatperioden väljas rektor för en ny full period. Förslaget 

är därtill onödigt. Universiteten bör inom ramen för sin autonomi själva 

kunna besluta om procedurer av detta slag. 

BILAGOR: 1. UVM förslag 

2. Remissinstansernas utlåtanden 


Beslut 

Styrelsen avger utlåtande i enlighet med ovanstående föredragning och anhåller 

om att kansler med sitt ställningstagande överstyr utlåtandet till undervisningsministeriet. 

3.10.2003 R. Broo 

Förslaget till utlåtande omfattades med följande ändringar och tillägg: 

Punkt 1) fick en ny andra mening: “Samtidigt önskar Åbo Akademi betona att de 

traditionella uppgifterna forskning och på basen av forskning förmedlad högsta undervisning 

fortsättningsvis måste vara universitetets primära uppgifter.” 

Beträffande punkt 2) föreslog Meinander, understödd av Alm, att undervisningsministeriet 

skall besluta om magistersprogrammen vid universiteten. 

Eftersom föredraganden vidhöll sitt beslutsförslag skreds till omröstning. 

Vid omröstningen erhöll Meinanders förslag 9 röster (Bäckström, Helsing, Sällström, 

Alm, Holmberg, Rantanen, Smulter, Meinander och Gyllenberg) och föredragandens 

förslag 16 röster (Latvakangas, Grankvist-Nybacka, Jakobsson, Collan, 

Ginman, Söderholm, Mattinen, Lönnroth, Hansén, Salmi, Østern, Engblom, 

Wolf-Knuts, Dahlbacka, Anckar och Björkstrand). 

Styrelsen hade sålunda beslutat i enlighet med föredragningen. 

Till punkt 4) tillades ordet extern före majoritet i första meningen. 

En ny punkt 6) tillfogades: “I 18 a § föreslås stadganden om utländska sökandes 

behörighet för universitetsstudier i Finland. Med tanke på den varierande praxis 

som råder globalt föreslår Åbo Akademi att det preciseras att med ‘en sådan lämplig 

utländsk utbildning som ifrågavarande land ger behörighet för motsvarande 

högskolestudier’ avses uttryckligen sådana utländska utbildningar som följer Lissabon-konventionen.”

En ny punkt 9) tillfogades: “Med hänvisning till Revisionsverkets anmärkningar 

rörande Rektorsrådets finansiering föreslår Åbo Akademi att i lagen intas ett stadgande 

om att universiteten kan tillsätta ett rektorsråd för att handha gemensamma 

angelägenheter.” 

I övrigt godkändes enligt föredragningen. 





Möte 6 /228 Konsistoriesalen torsd. den 16.10.2003 kl.13.15-15.55 






Østern Smulter 

Salmi Hagelstam Rantanen 

Ahlström Holmberg 

Sell Alm 

Hansén Latvakangas 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

5 Tillsättande av ledningsgrupp för Åbo Akademis tryckeri 

Enligt instruktionen för Åbo Akademis tryckeri (20.6.1999) sköts tryckeriets förvaltning 

av en ledningsgrupp och en direktör som även är medlem av ledningsgruppen. 

Till ledningsgruppen utser styrelsen därtill en ordförande och fyra övriga 

medlemmar för två år. En av de övriga medlemmarna skall tillhöra tryckeriets personal. 

Företagsekonomisk sakkunskap och praktisk kännedom om det grafiska 

området bör vara företrädda i ledningsgruppen. 

Ledningsgruppen har till uppgift att bl.a. utfärda direktiv för tryckeriets skötsel, 

fastslå riktlinjer för den årliga budgeten samt att anställa personal vid tryckeriet. 

Den nuvarande ledningsgruppen vars mandatperiod utgick 31.8.2003, har följande 

sammansättning: 

överbibliotekarie Tore Ahlbäck (ordförande) 

specialplanerare Jan-Erik Flück (Datacentralen) 

byråchef Gun-Britt Lindberg 

diplomekonom Folke Sjögren (styrelseordf. Åbo Underrättelser) 

avdelningssekreterare Jan-Olav Holmberg (personalrepresentant) 

föreståndare Maija-Liisa Mach (direktör)


Beslut 

Av dessa har föreståndaren Mach pensionerats. Till ny föreståndare har utnämnts 

Christer Bergman. Gun-Britt Lindberg, som representerat ekonomisk sakkunskap 

önskar inte fortsätta i ledningsgruppen. I hennes ställe föreslås kamrer Malena 

Lassus. Tryckeriets personal föreslår att Jan-Olav Holmberg ges fortsatt mandat i 

ledningsgruppen. 

Enligt akademins jämställdhetsplan skall minst 40 % av ledningsgruppens medlemmar 

tillhöra det underrepresenterade könet. Ärendet återtogs pga brister på denna 

punkt vid mötet 11.9.2003. Förhandlingar pågår i ärendet. Beslutsförslaget utsändes 

senare. 

Styrelsen utser följande ledningsgrupp för Åbo Akademis tryckeri för perioden 

16.10. 2003- 15.10.2005: 

professor Malin Brännback (ordförande) 

specialplanerare Jan-Erik Flück (Datacentaralen) 

kamrer Malena Lassus 

diplomekonom Folke Sjögren (styrelseordf. Åbo Underättelser) 

avdelningssekreterare Jan-Olav Holmberg (personalrepresentant) 

föreståndare Christer Bergman. 

13.10.2003 R. Broo 













Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

6 Utlåtande över undervisningsministeriets förslag till utvecklingsplan för utbildning och 

forskning 2003-08 

UVM digra utkast till utvecklingsplan för utbildning och forskning fram till 2008 

är indelat i fyra kapitel: Förändringar i omvärlden, Utvecklingslinjer för utbildningen 

och forskningen, Utveckling av utbildningssystemet samt utveckling av forskningssystemet. 

UVM uttalar oro över att befolkningen åldras, andelen över 55 år 

ökar starkt och de yngre minskar. Arbetskraftsbrist hotar. Mot denna bakgrund 

hävdar UVM att studietiderna måste förkortas och övergången från gymnasium till 

högskola försnabbas. Finlands magistrar kommer alltför sent ut i det ordinarie arbetslivet. 

Även vuxenutbildningen måste effektiveras för att tillgodose arbetsmarknadens 

behov av kvalificerad personal. Behovet av arbetskraft inom olika sektorer 

har prognostiserats och förslag framförs beträffande antalet nybörjarplatser på de 

olika utbildningsnivåerna. Prognoserna förutser dramatiska omfördelningar inom 

den svenska utbildningen generellt sett från universitetsnsivån till andra stadiet (yrkesutbildning). 

I sina konkreta förslag konstaterar UVM emellertid att stora justeringar 

inte är realistiska redan av den anledningen att en stor del av yrkesutbildningsplatserna 

redan med nuvarande dimensionering står tomma – det saknas tillräcklig 

efterfrågan hos ungdomen. 

Betydande utrymme ges i planen arbetet för regional utveckling samt utvecklingen 

av yrkeshögskolorna.

Ambitiösa mål uppställs för ökad studiehandledning, internationalisering, utvärdering, 

forskningen mm. 

Remissinstansernas utlåtanden 

Fakulteterna och övriga remissinstanser ger erkännande åt utkastets vackra målsättningar. 

Samtidigt påtalas bristen på prioriteringar och på hur reformerna skall 

finansieras. HF kritiserar den överdrivet omfattande utvärderingsverksamheten. 

ESF och TF saknar en konkretisering av hur kvaliteten på verksamheten skall garanteras. 

TF anser det orealistiskt att utveckla särskilda studieprogram för vuxenstuderande. 

TF anser att utkastet snarare än att förtydliga arbetsfördelningen mellan 

universitet och yrkeshögskolor fördunklar den genom att betona universitetsexaminas 

yrkesanknytning och yrkeshögskolornas påbyggnadsexamina. PF påtalar 

tvetydligheten i begreppet region; i den svenska universitetsutbildningen är oftast 

hela Svenskfinland regionen. PF välkomnar ståndpunkten att den svenska yrkeshögskoleutbildningen 

bör koncentreras till de tre svenska yrkeshögskolorna. Fortbildningscentralerna 

påpekar att en utveckling av den öppna universitetsverksamheten 

bäst främjar rekryteringen av vuxna till högre utbildning. Studentkåren understryker 

liksom t.ex. TF att studenternas ekonomiska situation måste förbättras 

för att snabbare studier skall kunna uppnås. 

Föredragandens bedömning och förslag till utlåtande 

Utkastet har ambitiösa och vackra mål. Oklart förblir hur dessa skall finansieras. 

Då undervisningsbudgeten knappast kan ökas borde målen åtminstone översiktligt 

ha prioriterats. I nuvarande utformning kan planen inte fungera som ett styrinstrument 

utan överlåter detta till UVM. 

Målet för antalet magisters- och doktorsexamina har höjts dramatiskt under de senaste 

planeringsperioderna. Då nämnvärda resurstillskott inte är att förutse finns 

inte förutsättningar för de föreslagna ytterligare förhöjningarna (doktorerna med 

över 30 % jämfört med 2002). 

Särskilda vuxenutbildningslinjer för grundexamen bör ej inrättas. Särskilt på 

svenskt håll saknas underlag härför. Dessutom kan en växelverkan mellan ungdoms- 

och vuxenstuderande verka berikande. Annan utveckling av den öppna 

universitetsverksamheten främjar bäst rekryteringen av vuxna till universiteten, 

inte minst tack vare ÖpU:s regionalt täckande verksamhet. 

Kvalitetsfrågorna är viktiga men bör konkretiseras. Hur skall kvaliteten utvärderas 

och hur garanteras då anslagen per studerande varit sjunkande? 

Det är viktigt att arbetsfördelningen mellan universitet och yrkeshögskolor klargörs. 

Utkastet lyckas inte härvid. Universitetsexaminas yrkesanknytning får inte 

överbetonas. Magistrarnas teoretiska grund och breda kompetens ger flexibilitet 

på en föränderlig arbetsmarknad. Utkastet tar förhastat ställning till expansion av 

yrkeshögskolornas påbyggnadsexamina. Också om 20 % av dem som avlägger

yrkeshögskoleexamen önskar fortsätta sina studier blir undervisningsgrupperna i 

de flesta fall för små för att medge ekonomiskt realistiska och kvalitativa påbyggnadsutbildningar 

i en yrkeshögskolas egen regi. En bättre modell är att samordna 

utbildningen med ett universitet så att de utexaminerade smidigt och utan överstora 

brostudier kan avlägga magisterexamen vid universitetet. Åbo Akademi har tillsammans 

med Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst ingått ett 

intentionsavtal om samarbete kring de yrkeshögskoleutbildades fortsatta studier. 

Åbo Akademi välkomnar ståndpunkten att den svenska yrkeshögskoleutbildningen 

bör koncentreras till de tre svenska yrkeshögskolorna. På så sätt skapas förutsättningar 

för ökad kvalitet. Ett första exempel i nämnd riktning är att Åbo yrkeshögskola 

beslutat överföra sin tradenom YH-utbildning till Yrkeshögskolan Sydväst. 

Åbo Akademi anför reservationer beträffande Mitenna prognosticeringens tillämpning 

på högskole- och i all synnerhet universitetsområdet. Liksom UVM ser ÅA 

varken behov eller möjlighet till radikala omfördelningar från universitetsnivån till 

yrkesutbildningen. Den svenska universitetsutbildningen behöver en minimivolym 

ungefär av nuvarande omfattning för att kunna garantera bredd och kvalitet. Behovet 

av ökad yrkesutbildning skall därmed inte förnekas. Då emellertid efterfrågan 

på rena yrkesutbildningsplatser är svag bör lösningen vara att stimulera gymnasieeleverna 

till att samtidigt avlägga yrkesstudier. En betydande del av studenterna 

saknar motivation och förutsättningar för högre studier – tack vare parallella yrkesstudier 

skulle de ges relevanta färdigheter för arbetslivet. 

Beträffande dimensioneringarna anför Åbo Akademi följande: 

! den kraftiga ökningen i juridisk utbildning förordas. Det råder brist på jurister. 

Ökningsbehovet är ett argument för akademins önskan om full juridisk utbildning. 

! den ekonomiska utbildningen är överstor, särskilt på svenskt håll. Åbo Akademi 

kan för sin del överväga en minskning. 

! inom den farmaceutiska sektorn aviseras för 2008 enbart högre högskoleexamen. 

Det måste vara ett misstag. Farmaceuter behövs fortsättningsvis. Men 

Åbo Akademi är beredd att inleda provisorsutbildning. 

! inom den häftigt debatterade klasslärarutbildningen har Åbo Akademi redan i 

utbildning ett antal studerande som överstiger UVM:s prognostiserade behov. 

Förslagen beträffande ämnes- och yrkeslärarutbildningarna övereensstämmer 

med akademins beräkningar. Överenskommelse har gjorts med Helsingfors 

universitet om effektiverat samarbete inom ämneslärarutbildningen. 

! det är inte realistiskt att minska universitetsutbildningen i teknik till förmån för 

yrkesutbildningen på svenskt håll. Den svenska tekniska universitetssektorn är 

relativt sett mindre än den finska. Behovet av yrkesutbildning på andra stadiet 

bör tillgodoses genom samordning med gymnasierna.

BILAGOR: 1. UVM förslag (tre dokument) 



Beslut 

Styrelsen avger utlåtande enligt ovanstående föredragning och ber att kansler med 

sitt ställningstagande överstyr utlåtandet till undervisningsministeriet. 

13.10.2003 R. Broo 

Förslaget till utlåtande godkändes med följande ändringar och tillägg: 

Till första stycket i föredragandens förslag till utlåtande tillades en ny andra mening: 

“Man föreslår påbyggnadsexamina för yrkeshögskolorna, särskilda utbildningslinjer 

för vuxenstuderande och betydande satsningar på universitetens tredje 

uppgift.” 

Till fjärde stycket tillfogades efter andra meningen: “Enligt gällande finansieringsbeslut 

kommer anslagen till Finlands Akademi och TEKES att stiga med omkirng 

20 %, medan universitetsanslagen ökar med bara 6 %, vilket knappt motsvarar den 

väntade kostnadsstegringen. Hur man skall kunna beakta kvalitetskraven i den allt 

hårdare internationella konkurrensen utan någon nämnvärd ökning av resurserna 

förblir en öppen fråga.” 

I femte styckets nästsista mening ersattes orden “överstora brostudier” med “onödigt 

dröjsmål.” 

I sjunde stycket ströks den sista meningen. 

Rektor föreslog följande skrivning till andra punkten: “! den ekonomiska utbildningen 

är betydande, särskilt på svenskt håll. Åbo Akademi kan för sin del överväga 

en minskning under förutsättning att akademin får full juridisk utbildning.” 

Föredraganden omfattade förslaget. 

Ginman, understödd av Collan, förslog att punkten skulle utgå. 

Eftersom föredraganden vidhöll sitt ändrade beslutsförslag skreds till omröstning. 

Vid omröstningen erhöll Ginmans förslag 2 röster (Collan och Ginman) och föredragandens 

förslag 23 röster (Bäckström, Helsing, Sällström, Alm, Holmberg, 

Rantanen, Smulter, Latvakangas, Meinander, Grankvist-Nybacka, Jakobsson, Söderholm, 

Gyllenberg, Mattinen, Lönnroth, Hansén, Salmi, Østern, Engblom, Wolf- 

Knuts, Dahlbacka, Anckar och Björkstrand).

Styrelsen hade sålunda beslutat enligt föredragandens ändrade beslutsförslag. 

Till fjärde punkten fogades en ny tredje mening: “Den 2002 tillsatta samarbetsnämnden 

i vilken förutom Åbo Akademi ingår Helsingfors universitet, Jyväskylä 

universitet, Sibelius-Akademin och Konstindustriella högskolan utarbetar strategier 

för en ökad rekrytering till och även i övrigt ett effektiverat samarbete inom ämneslärarutbildningen.” 

I övrigt godkändes enligt föredragningen. 




STYRELSEN G-B Lindberg, tel. 4121 








Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

1 Godkännnade av budgetramen för år 2004 

Enligt budgetpropositionen för år 2004 är Åbo Akademis anslag 45 825 000 i. 

Tabellen nedan visar budgeterna för åren 2003 och 2004 (1 000 i). 

2003 2004 Ändr. % 

Basfinansiering 38 573 41 966 + 8,8 

Finansiering av riksomfattande 

uppgifter 1 253 35 – 97,2 

Finansiering av riksomfattande 

program 3 066 1 975 – 35,6 

Projektfinansiering 874 860 – 1,6 

Resultatfinansiering 715 989 + 38,3 

44 481 45 825 + 3,0 

Vasa övningsskolas anslag är 7 286 000 i, varav 10 000 i för kunskapsstrategin 

för utbildning. Ökningen av totalanslaget är 2,8 %. Anslag om ca 200 000 i har 

överförts från akademins budget till övningsskolan år 2001 för allmänna förvaltningskostnader. 

Detta betyder att utgifter som betalas av FÄ, ÖH och PF kommer 

att överföras till VÖS för motsvarande belopp.

Styrelsen har 12.9.2002 godkänt en korrigerad modell för ÅA:s interna budgetfördelning. 

Modellen gäller tillsvidare. 

Styrelsen har 3.9.1999 beslutat införa ett allmänt omkostnadspåslag om 15 % 

fr.o.m 1.1.2000 på all externt finansierad verksamhet inkl. de projektanslag och 

öronmärkta anslag som beviljas av UVM i budgetpropositionen. Införandet av interna 

hyror fr.o.m. 1.1.2003 har medfört att omkostnadspåslaget delas mellan centralförvaltningen 

och fakulteterna/fristående institutionerna på följande sätt: 

– 7 %-enheter av det inom resultatenheten införtjänade påslaget tilldelas enheten 

för betalning av fastighetsutgifter 

– 5 %-enheter läggs till budgeten för vidarefördelning till resultatenheterna enligt 

den godkända resursfördelningsmodellen 

– 3 %-enheter av det inom resultatenheten införtjänade påslaget ges som återbäring 

till enheten. 

Styrelsen har dessutom beslutat att omkostnadspåslaget på vissa projekt- och resultatanslag 

i statsbudgeten i sin helhet fördelas mellan resultatenheterna enligt resursfördelningsmodellen. 

Likaså har styrelsen beslutat att för donationer och projektbidrag 

av Stiftelsen för Åbo Akademi och Stiftelsen för Österbottens högskola 

godkänna ett system som innebär att ett årligt belopp fastställs för påslaget och att 

ett procentuellt avdrag frångås. Deltagaravgifter i seminarier och konferenser belastas 

inte med omkostandspåslag. 

Det allmänna påslaget på resultatfinansieringen föreslås att bibehålls vid 20 %. Enligt 

överenskommelse med projektledaren periodiseras anslagen för tre år för vissa 

projekt, som finansieras med resultatpengar. För spetsenheterna i forskning gäller 

delvis andra regler med hänvisning till de avtal som slutits med Finlands Akademi. 

Dessutom hänvisas till universitetens “storlekskoefficient”, som för akademin är 

1,45. Dock fås resultatmedel för exegetik enligt koefficienten 3, eftersom spetsenheten 

är gemensam med Helsingfors universitet. Föreslås att till spetsenheten i exegetik 

ges 96 000 i fördelat på 3 år. Med beaktande av tidigare års periodiseringar 

är det totala anslaget för 2004 87 000 i, som är mer än dubbelt så stort som det 

anslag akademin har förbundit sig till i avtalet med Finlands Akademi. Även de 

andra spetsenheterna får ett anslag som är något större än de belopp som akademin 

avtalat om. 

Akademin har erhållit 110 000 i i resultatfinansiering p.g.a. Finlands Akademiprojekt. 

80 % av detta anslag föreslås att delas ut som bonus till enheter som under 

2002 haft FA-finansiering. Anslaget fördelas enligt FA-årsverken.

Bas- och riksomfattande finansiering 

1. Basfinansieringen baserar sig till 100 % på en kalkylerad budgetmodell. 

2. Högst 100 000 i får användas för en sänkning av priserna inom fortbildningen. 

3. Anslaget för forskarskolornas löner är 2 797 000 i. Anslaget är oförändrat 

jämfört med året innan. 

4. Anslaget för anordnande av öppen universitetsundervisning är 743 000 i (+ 

1,8 %). 

5. I basfinansieringen ingår 1 480 000 i för samhälleliga uppgifter när universitetets 

övriga finansiering och eget ansvar täcker behovet av övrig finansiering 

(PET-centret, fristående studier för lärare, barnträdgårdslärare, rättsnotarier, 

farmaceuter, institutet för mänskliga rättigheter). 

6. I basfinansieringen ingår 828 000 i för nyttiggörande av forskningsrön och 

stärkning av de regionala effekterna. I anslaget ingår ett anslag för MediaCity. 

7. Anslaget för kulturavtalet med Polen är 35 000 i. 

Finansiering av riksomfattande program (1 000 i) 

Budgeten Ges till projekten 

2003 2004 Ändr. 2003 2004 Ändr. 

% % 

Biämnesstudier 

Informationsindustriprogrammet 

- bestående ökning 

av antalet studie- 

42 – – 36 – – 

platser 

- examensinriktad 

1 299¹) 867 – 33,3¹) 1 104 737 – 33,2 

fortbildning 753 303 

– 59,8 640 258 – 59,7 

Kunskapsstrategi 182 – – 155 – – 

Virtuella universitetet 168 200 + 19,1 143 170 + 18,9 

Lärarutbildning 588 565 – 3,9 500 480 – 4,0 

Affärskunnande 34 – – 

29 – – 

Färdig på fem år – 40 – – 34 – 

3 066 1 975 – 35,6 2 607 1 679 – 35,6 

¹) Ingår 126 000 i som korrigering av anslaget 2002.

Projektfinansiering (1 000 i) 

Budgeten 

Ges till projekten 

2003 2004 Ändr. 2003 2004 Ändr. 

% % 

Hälsobiovetenskap 118 – – 100 – – 

Utrustning för Arken 336 – – 336 – – 

Utrustning för Strandkvarnen 

420 420 – 420 420 – 

Planerings-, styr- och 

kontrollsystem för 

studierna – 150 – – 127 – 

Baltic University 

Programme – 90 – – 77 – 

Svenskspråkiga 

studiemiljöer – 200 – – – 

874 860 – 1,6 856 624 – 27,1 

Resultatfinansiering (1 000 i) 

Budget Rat I Rat 2 Rat 3 Ges till proj. Ändring % 

2003 2004 2004 2003 2002 2004 2003 2003 04 

Spetsforskningsenheter 

- exegetik 81 205 32 22 33 87 87 – 

- processkemi 161 198 135 135 129 + 4,7 

- programmeringsteknik 161 198 135 135 129 + 4,7 

Kvalitetsenheter inom 

undervisning 

- Psykonet – 82 66 66 – – 

Finlands Akademis 

finansiering 90 110 88 88 90 – 2.2 

Extern forskningsfinansiering 

54 46 – – – 

Placering på arbetsmarknaden 

168 150 – – – 

715 989 456 22 33 511 435 + 17,5


Beslut 

Bonusen om 88 000 i till enheter som under 2002 haft Finlands Akademifinansiering 

fördelas på följande sätt enligt antalet FA-årsverken: HF 8 000 i, ESF 15 000 i, TF 

6 000 i, MNF 35 000 i, KTF 17 000 i, BTC 3 000 i och TUCS 4 000 i. Anslagen 

för övrig extern forskningsfinansiering och för placering på arbetsmarknaden går 

till allmän fördelning mellan akademins enheter. 

Enligt styrelsens beslut av 18.3.1999 om riktlinjerna för akademins interna resursfördelning 

förbehåller sig styrelsen rätt att i den årliga budgetbehandlingen då omständigheterna 

det kräver, göra enskilda undantag från riktlinjerna samt reservera medel för 

särskilda prioriteringar och engångssatsningar. Vid resultatförhandlingarna hösten 2002 

konstaterades att de högt ställda målsättningarna inneburit stora utmaningar för personalen. 

För att ge personalfrågorna tillräcklig uppmärksamhet har rektor beslutat att den 

fakultet eller fristående institution som gör de mest anmärkningsvärda personalpolitiska 

satsningarna under år 2003 tilldelas ett pris på 50 000 i. Kriterierna för bedömingen 

av satsningarna utarbetas av personalområdet vid FÄ. 

Preliminär budget för år 2004 översänds som bilaga 1. Budgetramen finns i bilaga 2. 

Budgetramen för Vasa övningsskola framgår av bilaga 3. Budgeten för ÅA (bilaga 1-2) 

balanserar med ett kalkylerat omkostnadspåslag om 1,1 milj. i (ÅA-gemensammas andel) 

Akademin kommer även att äska om projekt- och verksamhetsbidrag av Stiftelsen 

(2003: 1,85 milj. i). Utdelningen Ur Gösta Branders forskningsfond förväntas bli ca 

950 000 i nästa år. Fondmedlen används till inköp av sådan vetenskaplig litteratur 

som inte kan tillgodoses med akademins litteraturanslag. Akademin erhåller även dispositionsmedel 

av Stiftelsen enligt avtalet om akademins förstatligande. Kalkylerat belopp 

för nästa år är 215 000 i. 

Rektor besluter om den slutliga budgetfördelningen efter resultatförhandlingarna med 

fakulteterna och de övriga enheterna. Förhandlingarna äger rum 30.10-28.11.2003. 

Hänvisande till ovan anförda motiveringar godkänner styrelsen budgetramen för år 

2004 i enlighet med bilagorna 2 och 3. 

7.10.2003 G-B Lindberg 



Byråchef Gun-Britt Lindberg


STYRELSEN U. Achrén, tel. 4124 








Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

1 Ändring av valinstruktionen 

På uppdrag av styrelsen tillsatte rektor 20.3.2003 en arbetsgrupp för att se över och 

föreslå sådana ändringar av valinstruktionen att universitetslagens krav på öppenhet i 

kanslers- och rektorssvalen tillgodoses samt att samarbetsförutsättningarna inom rektoratet 

främjas. 

I sitt betänkande föreslår arbetsgruppen att den av styrelsen tillsatta valnämnden ges i 

uppgift att sköta procedurerna i samband med rektors- och kanslersvalen, i det sistnämnda 

fallet kompletterad med företrädare för Svenska handelshögskolan och Österbottens 

högskola (Åbo Akademi i Vasa). 

Arbetsgruppen föreslår att kanslerskandidaterna antingen kan anmäla sig själva eller 

nomineras av tio personer medan rektorskandidater endast skall kunna nomineras. 

Skillnaden motiveras med att kanslerskandidaterna alltid skall väljas utifrån medan 

rektorskandidaterna i regel är interna. Kandidaterna skall framföras i god tid före valet. 

S.k. svarta hästar utesluts. 

För att garantera samarbetsförmågan inom rektoratet föreslås att styrelserna i Åbo 

resp. Vasa väljer prorektorer på framställning av den nyvalda rektorn. 

Ytterligare föreslås, i de fall rektor avgår under mandatperioden, att ny rektor och nya 

prorektorer väljs för en full ny mandatperiod, inte endast för den återstående mandatperioden.

Remissinstansernas utlåtanden 

Arbetsgruppens förslag får understöd. MNF anser det emellertid värt att överväga om 

nomineringsrätten i rektors- och kanslersvalen borde förbehållas medlemmarna i valkollegiet. 

ÖH menar att valet av prorektor i Vasa kanske borde handhas av valkollegiet 

för en “bredare demokratisk förankring i omgivningen” än om valet förrättas av den 

förhållandevis lilla styrelsen i Vasa (9 personer). 

Vidare efterlyser ÖH och KTF regler för hur förfara om rektors framställning om val 

av prorektor flera gånger inte bifalles. Studentkåren väcker frågan om anmäningsförfarande 

alls är motiverat i kanslersvalet. 

Svenska handelshögskolan förordar för sin del procedurerna kring kanslersvalet. 


Arbetsgruppens förslag får allmänt taget förord. Beträffande MNF anmärkning om 

nomineringsrätten finner jag inte anledning till begräsningar. Ett viktigt syfte med 

ändringarna är ju att öka öppenheten i procedurerna. En orsak till att arbetsgruppen 

föreslår att valkollegiet väljer rektor men styrelserna prorektorerna är rent praktisk. 

Valkollegierna är stora och svåra att få samman beslutsföra till ett andra möte som med 

stor sannolikhet upplevs som rutinartat. Man kan utgå från att den nyvalda rektorn 

sonderat understödet för sina prorektorskandidater före valkollegiet/styrelsens möte. 

IVasa är visserligen valkollegiet betydligt mindre, varför det kunde komma i fråga men 

även i detta fall kan man utgå från att prorektorskandidaturen förankrats i förväg av en 

klok rektor. 

Som en kommentar till studentkårens tveksamhet till anmälningsförfarande i kanslersvalet 

kan anföras det som ovan sades om möjligast stor öppenhet och att kansler skall 

väljas externt. Det är visserligen osannolikt att en okänd stjärna skulle anmäla sig och 

bli vald, men akademin kan gärna ge den möjligheten. 

En alldeles ny problematik aktualiseras av undervisningsministeriets förslag till revidering 

av universitetslagen (ärende 4 på detta möte). Där föreslås nämligen i motsats till 

arbetsgruppens och av remissinstanserna förordade förslag att: 

1) rektor skall väljas av styrelsen 

2) om rektor avgår väljs en ny för den återstående mandatperioden. 

Blir detta lag binder det givetvis också akademin. 

Enligt min åsikt har akademin goda skäl att följa arbetsgruppens linje tills riksdagen 

annat besluter. Kansler kan avgöra om han vill fastställa ifrågavarande paragrafer eller 

vänta på riksdagens beslut. Det brådskar inte med rektorsval, däremot anordnas val av 

kanslerskandidater 27.11.2003 varför åtminstone de delar av instruktionen som rör 

kanslersvalet är brådskande. 

BILAGOR: 1. Arbetsgruppens betänkande (utändes till styrelsemötet 11.9.2003) 


3. Förslag till ny valinstruktion 

4. Utdrag ur förvaltningsinstruktion


Beslut 

Styrelsen besluter ändra valinstruktionen i enlighet med arbetsgruppens förslag (bilaga 

1), dock så att i 11 § adressen för den officiella anslagstavlan i Vasa Kyrkoesplanaden 

22 görs kompletteringen “från 2004 Strandgatan 2", samt att 42 § ändras till att lyda: 

“Valnämnden, eller det arbetsutskott som möjligen tillsatts enligt 40 §, skall meddela 

om anmälningar och nomineringar samt sin beredning till valkollegiet senast 14 dagar 

före det möte där kanslerskandidaterna uppställs.” Vidare besluter styrelsen göra en 

teknisk korrigering i 40 § 1 mom. i förslaget till valinstruktion; 23.10.1881/1287 ändras 

till 25.10.1991/1287. Pronominet “han” ändras i hela instruktionen till “han/hon”. 

Till 27 § förvaltningsinstruktionen fogas ett 2 mom. så lydande: “Till valkollegiet för 

Österbottens högskola hör medlemmarna i styrelsen för Österbottens högskola, medlemmarna 

i de två fakultetsråden, föreståndarna för enhetens fristående institutioner, 

direktörerna samt övningsskolans rektor.” 

Vidare besluter styrelsen upphäva 8 § 1-2 mom. i förvaltningsinstruktionen. 

Styrelsen ger rektor fullmakt att göra sådana formella och stilistiska ändringar som 

kanslersämbetet möjligen påyrkar. 

Styrelsen anhåller om att kansler måtte fastställa ändringarna. 

3.10.2003 U. Achrén 



Informationschef Ulla Achrén


STYRELSEN M. Vainio, tel. 4102 



Anckar Grönlund 





Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

1 Beviljande av fortsatt tjänstledighet åt bibliotekarie Pia Södergård 


Bibliotekarie Pia Södergård vid Åbo Akademis bibliotek har av styrelsen tidigare beviljats 

tjänstledighet för forskning (doktorsavhandling i informationsförvaltning vid ÅA) 

1.3-30.6.2002, 29.7.2002-28.1.2003 och 29.1-30.9.2003. Hon anhåller om fortsatt 

tjänstledighet för tiden 1.10.03-31.3.04. 

Enligt de av styrelsen 17.1.1991 fastställda principerna för tjänstledigheter kan tjänstledighet 

beviljas för ett år. Fortsatt tjänstledighet, dock högst ett år, kan beviljas efter 

särskild prövning. 

Biblioteksdirektionen ser det som viktigt att de bland de anställda finns personer med 

erfarenhet av forskning och som innehar doktorsexamen och förordar tjänstledigheten 

(bilaga). 

Eftersom styrelsen varit utnämnande myndighet för tjänsten i fråga och anhållan om 

tjänstledighet överstiger sammanlagt ett år besluter styrelsen om tjänstledigheten. 

Bibliotekarie Pia Södergård beviljas förlängd tjänstledighet för tiden 1.10.2003- 

31.3.2004. 

6.10.2003 M Vainio

16.10.2003 

Vainio, ärende 1 

Beslut 



Byråchef Margita Vainio










Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

2. Utnämning av bibliotekarie (vikarie) under Pia Södergårds tjänstledighet 


Förutsatt att styrelsen beviljar tjänstledighet åt Pia Södergård aktualiseras frågan om 

skötseln av hennes tjänst som föreståndare för förvärvsavdelningen vid ÅAB under tiden 

1.10.2003 – 31.3.2004. 

Tjänsten har varit lediganslagen på anslagstavlorna och söktes inom utsatt tid av 

bibliotekarie Åsa Wisén som enda sökande. Wisén har skött tjänsten under Södergårds 

tidigare tjänstledighet 29.7.2002 – 30.9.2003. 

Biblioteksdirektionen konstaterar att Wisén har skött de till tjänsten hörande uppgifterna 

ambitiöst och med ansvarskänsla och förordar en utnämning av Wisén (bilaga). 

PM Åsa Wisén innehar en tjänst som bibliotekarie på förvärvsavdelningen och anhåller 

om tjänstledighet för tiden 1.10.2003 – 31.3.2004 under förutsättning att hon utnämns 

till föreståndare för förvärvsavdelningen. 

Den sammanlagda tiden för utnämningen och tjänstledigheten överskrider 1 år och 

ärendet bör därför behandlas av styrelsen. 

PM Åsa Wisén utnämns till bibliotekarie vid ÅAB (föreståndare för förvärvsavdelning 

en) i lk A22 samt beviljas tjänstledighet från sin bibliotekarietjänst under den tid Pia 

Södergård är tjänstledig och högst till den 31.3.2004. 

6.10.2003 M Vainio

16.10.2003 


Beslut 













Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

3 Utnämning av bibliotekarie (vikarie) under Åsa Wiséns tjänstledighet 


Förutsatt att styrelsen beviljar tjänstledighet åt Åsa Wisén aktualiseras frågan om skötseln 

av hennes tjänst som bibliotekarie vid förvärvsavdelningen vid ÅAB under tiden 

1.10.2003 – 31.3.2004. 

Tjänsten har varit lediganslagen på anslagstavlorna och söktes inom utsatt tid av 

bibliotekarie Kirsti Leppinen som enda sökande. PM Kirsti Leppinen har skött tjänsten 

under Wiséns tidigare tjänstledighet 29.7.2002 – 30.9.2003. 

Biblioteksdirektionen konstaterar att Leppinen har skött de till tjänsten hörande uppgifterna 

med ansvarskänsla och noggrannhet och förordar en utnämning av Leppinen 

bi-laga). 

Den sammanlagda tiden för utnämningen överskrider 1 år och ärendet bör därför behandlas 

av styrelsen. 

PM Kirsti Leppinen utnämns till bibliotekarie vid ÅAB i lk A19 för den tid Åsa Wisén 

är tjänstledig och högst till den 31.3.2004. 

6.10.2003 M Vainio

16.10.2003 


Beslut 













Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

4 Utnämning av byråchef vid Åbo Akademis bibliotek 

Tjänsten som byråchef vid Åbo Akademis bibliotek blir ledig efter det att FL Marita 

Rajalin avgår från tjänsten med pension den 1.12.2003. En framställning om utnämning 

har inlämnats av bibliotekets direktion 15.9.2003 (Bilaga 1). 

Tjänsten har varit lediganslagen och inom utsatt tid (12.5.2003) sökts av 

PD Aart Jan de Heer 

FM Maria Lassén-Seger 

PM Kirsti Leppinen 

PL Pia Södergård 

FD Marianne Wikgren 

De formella behörighetskrav för tjänsten är 

Allmänna behörighetsvillkor: 

1. Fullständiga kunskaper i svenska 

2. Förmåga att i tal och skrift kunna använda finska språket 

Särskilda behörighetsvillkor: 

1. Högre högskolexamen 

Högre högskolexamen utgör ett behörighetskrav eftersom byråchefen förutsätts ha 

bibliotekariekompetens. 

Samtliga sökanden uppfyller de formella behörighetskraven. Ansökningshandlingarna 

finns till påseende hos föredraganden.

Enligt annonsen förutsätter skötseln av tjänsten utbildning inom biblioteksområdet 

samt erfarenhet av biblioteksarbete och administration. 

Sammanställningar av sökandenas meriter lämnas i bilaga 2. 

Vid biblioteket finns en byråchefstjänst inrättad. Till byråchefens uppgifter hör att vara 

ställföreträdande för överbibliotekarien, att vara föredragande för överbibliotekarien 

och i direktionen, att handha vissa personalärenden, delta i bibliotekets verksamhetsoch 

ekonomiplanering samt att handha övriga uppgifter enligt överenskommelser med 

överbibliotekarien och direktionen. 

De Heer har disputerat i informationsförvaltning (1999), Maria Lassén-Seger är fil mag 

(1996) och arbetar för närvarande med sin doktorsavhandling i engelsk litteratur, Kirsti 

Leppinen är pol mag (1996) med informationsförvaltning som huvudämne och Pia 

Södergård är pol lic (1996) och arbetar på sin doktorsavhandling i informationsförvaltning. 

Marianne Wikgren har disputerat i ämnet biologi (1987) och har ytterligare avlagt 

fördjupade studier i informationsförvaltning. 

PD De Heer har varit praktikant, forskare, forskningsassistent och lärare i informationsförvaltning 

vid ESF (1992- 2000) och därefter varit anställd som forskare i olika 

projekt vid Åbo Handelshögskola. Han uppger ett tiotal publikationer och deltagande i 

kurser och seminarier inom ämnesområdet. De Heer saknar tillräcklig erfarenhet av 

biblioteksadministration. 

FM Maria Lassén-Seger har sedan 1998 innehaft en biblioteksassistenttjänst vid ÅAB. 

Sedan 1999 har hon deltagit som forskningsassistent i HF:s barnlitteraturprojekt i engelska 

språket och litteraturen. Också Lassén-Seger saknar tillräcklig erfarenhet av biblioteksadministration. 

PM Kirsti Leppinen har varit anställd som biblioteksamanuens, biblioteksassistent och 

bibliotekarie vid ÅAB samt haft motsvarande uppgifter inom kommun och privat företag. 

Hon saknar för tjänsten ändamålsenlig erfarenhet av biblioteksadministration. 

PL Pia Södergård har varit biblioteksbiträde och - amanuens och innehar för närvarande 

en bibliotekarietjänst vid ÅAB. Till hennes tjänst hör att fungera som föreståndare 

för förvärvsavdelningen. Södergård har ytterligare varit anställd som assistent och 

överassistent vid institutionen för informationsförvaltning vid ESF. Pia Södergårds 

sakkunskap har anlitats i ett flertal arbetsgrupper inom Akademin och hon har varit 

medlem av ÅA:s styrelse (1997-2000) samt innehaft olika andra förtroendeuppdrag 

inom ÅA. Hon uppger ett flertal kurser och seminarier om organisation och ledarskap 

samt ett drygt tjugotal publikationer och föredrag inom biblioteksområdet. Södergård 

uppfyller kraven på erfarenhet av biblioteksarbete och administration. 

FD Marianne Wikgren har varit anställd som biblioteksbiträde och innehar en bibliotekarietjänst 

vid ÅAB. Sedan 1.2.2003 är hon tjänstledig för handhavande av tjänsten 

som seniorrådgivare vid NorFa i Oslo med uppgift att handha administrationen av nordiska 

nätverk för forskning och forskningsutbildning. Hon har ytterligare varit anställd 

som assistent och t f biträdande professor i biologi samt som lärare, projektplanerare 

och forskare (FA) vid institutionen för informationsförvaltning vid ESF. Hon har i olika 

repriser erhållit forskarstipendier och då arbetat utomlands. Hon uppger ett drygt tiotal 

publikationer, föredrag och kurser inom området biblioteksvetenskap och informa-


Beslut 

tionsförvaltning. Wikgren har ytterligare anlitats som sakkunnig för besättande av ett 

lektorat vid Bibliotekshögskolan i Borås. Wikgren har ändamålsenlig erfarenhet av biblioteksarbete 

och administration men hennes erfarenhet är jämfört med Södergårds 

klart mera begränsad. 

Konstateras att PL Pia Södergård har den gedignaste erfarenheten av biblioteksarbete 

och administration och att hon i dessa avseenden står i en klass för sig. 

Samtliga sökanden kallades till anställningsintervju. Intervjuerna genomfördes av överbibliotekarien 

Tore Ahlbäck, byråchef Marita Rajalin och direktionsmedlem Carl Ehlers 

gällande Kirsti Leppinen och Pia Södergård samt av Ahlbäck och Rajalin beträffande 

övriga sökanden. 

På basen av intervjuerna konstaterar direktionen att PL Pia Södergård har de bästa förutsättningarna 

jämfört med de övriga sökandena att sköta byråchefstjänsten. Hon är 

stark på alla punkter – hon är formellt behörig, har en god utbildning på området och 

en gedigen erfarenhet av både biblioteksarbete och administration. Intervjun med henne 

har stärkt direktionens uppfattning om hennes lämplighet. 

I direktionens framställning konstateras att fackets representanter bland bibliotekspersonalen 

har haft tillfälle att framlägga synpunkter på sökandena. 


PL Pia Södergård har de kvalifikationer som byråchefstjänsten förutsätter varför direktionens 

framställning understöds. 

Styrelsen utnämner PL Pia Södergård till byråchef lk A 24 vid Åbo Akademis bibliotek 

från den 1.12.2003. 

6.10.2003 M Vainio 




ÅBO AKADEMI PROTKOLLL 

STYRELSEN B. Sandell, tel. 4166 

Möte 6/228 torsd. 16.10.2003 kl. 13.15-15.55 







Salmi Smulter 


Sell Holmberg 

Hansén Alm 




Söderholm 


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

1 Utrymmesplanen för Åbo Akademis verksamhet i Åbo 

Åbo Akademis styrelse fattade vid sitt möte den 7 september 2000 beslut om rumsprogrammet 

för kvarter 28 (Arken) och riktlinjerna för den fortsatta utrymmesplaneringen 

för verksamheten i Åbo. Styrelsen har även vid mötet den 7 mars 2002 

fattat beslut om ramarna för Åbohögskolornas gemensamma IT-hus (numera talar 

man om ICT-huset). 

En ledande strävan i utrymmesplaneringen vid Åbo Akademi är att utrymmesmässigt 

förena ämnen eller verksamheter som på olika sätt står varandra nära, eller där man 

kan förvänta sig synergieffekter eller effektivare användning av utrymmen. Speciellt 

användningen av undervisningsutrymmen, mötesutrymmen och läsplatser i anslutning 

till biblioteksutrymmena kan göras betydligt effektivare. Andra viktiga aspekter är 

att utrymmena skall vara trygga och hälsosamma och väl lämpade för det aktuella 

användningsändamålet. Inneluften har t.ex. i en del av fastigheterna blivit ett problem 

som är relaterat till ökad person- och apparatbelastning i takt med verksamhetens 

tillväxt. Att med tekniska lösningar råda bot på dessa problem kan dels ställa sig 

orimligt kostsamt, dels kräva sådana ingrepp som är uppenbart olämpliga för byggnaden 

i fråga. En annan aspekt som kommer att i allt högre grad lyftas fram är den 

fysiska tillgängligheten för funktionshindrade. Detta är en problematik som kartläggs 

av en arbetsgrupp inom Åbo Akademi med uppgift att före utgången av detta 

år komma med ett förslag till åtgärder för att avhjälpa de brister som uppdagas. Redan 

nu står det klart att speciellt de äldre byggnaderna med byggnadstekniska och 

museala restriktioner i detta hänseende kan erbjuda problem. Sist, men inte minst bör

man inom planeringen beakta olika möjligheter att minska fastighetskostnaderna, 

t.ex. genom att avstå från utrymmen som nu är i bruk. 

Föredraganden har utarbetat ett förslag till utrymmesdisposition (bilaga 1) som är en 

vidare utveckling av den plan som antogs av styrelsen den 7 september 2000. 

Den mest brådskande frågan i denna plan gäller dispositionen av fastigheten Fänriksgatan 

3 (ASA-huset). Denna fastighet är i akut behov av en grundlig renovering efter 

att närmare hälften av fastigheten som omfattar närmare 7000 m 2 frigörs genom 

ibruktagandet av Arkenkvarteret. Föredraganden har uppgjort ett utrymmesprogram 

för renoveringen av ASA. Ett sammandrag av detta ges i bilaga 2. Utrymmesprogrammet 

kommenteras nedan. 

ASA-huset erbjuder nu en möjlighet att skapa en större koncentration av sam-hällsvetenskapliga 

ämnen genom att där placera, förutom institutionen för samhällsekonomi 

och statistik som redan är belägen där, även ämnena informationsförvaltning 

(nu i hyresutrymmen i Gripen), kvinnovetenskap (nu i tre olika byggnader), offentlig 

förvaltning, statskunskap och institutet för jämförande nordisk politik och förvaltning 

(nu i Hus Lindman och i hyresutrymmen i Gripen) och sociologi (nu i Å-huset). 

Dessa ämnen, varav en del verkar i alltför trånga utrymmen och i flera olika byggnader, 

har i diskussioner med föredraganden ställt sig försiktigt positiva till en flyttning 

till ASA bl.a. med tanke på möjligheten till effektiverad biblioteksservice och gemensam 

användning av undervisningsutrymmen, forskarplatser och datorarbetsplatser för 

studerande, även om de nuvarande utrymmena ofta upplevs som tilltalande och hemtrevliga. 

Om den föreslagna koncentrationen av samhällsvetenskapliga ämnen förverkligas, 

ges en möjlighet till inbesparing i fastighetsutgifterna genom att hyresutrymmen 

i Gripen kan sägas upp, Å-huset och hus Lindman ställas till Stiftelsens för 

Åbo Akademi disposition och Frugård utnyttjas för fakultetsför-valtningen (frigör 

utrymmen i Domus). 

Det är också möjligt att göra en satsning på det virtuella universitetet genom att i 

ASA förlägga ett lärcenter med personresurser för handledning av lärare, kursutvecklare 

och studerande, utrustning och programvara samt grupparbets- och 

undervisningsutrymmen. Också kursboksbiblioteket skulle placeras i anslutning till 

lärcentret, vilket ökar den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade jämfört med 

det nuvarande läget i Reuterska huset. Samtidigt görs också en satsning på datorarbetsplatser 

för studerande och ökade utrymmen för datacentralen. 

Det är också möjligt att i fastigheten inreda ändamålsenliga utrymmen för Åbo Akademis 

tryckeri, vilket frigör utrymmen i Akademigatan 1 (Chemicum) och möjliggör 

den kommande grundrenoveringen av denna fastighet, och att skapa utrymmen för 

motionsverksamheten. 

Föredraganden har också fört en diskussion med företrädare för matematiska institutionen 

om en eventuell flyttning från ASA till de utrymmen som frigörs i Chemicum 

då bl.a. tryckeriet och en del av verksamheten vid institutet för mänskliga rättigheter 

flyttar därifrån men matematikerna ser i detta skede större nytta av vistelsen i ASA i 

närheten av bl.a. datacentralen och ämnet statistik och de stora undervisningsutrym-

men som finns i närheten än av att förenas i huvudkvarteret med de två ämnen vid 

matematisk-naturvetenskap-liga fakulteten som finns belägna där. Därför föreslås 

matematiken fortsatt vistelse i ASA. 

En fråga som vid styrelsemötet den 7 september 2000 lämnades öppen och som sedermera 

visat sig vara mycket känslig är den framtida användningen av byggnaden 

Humanisticum. I mötesprotokollet antecknades endast att byggnaden skulle användas 

i enlighet med stipulationerna i makarna Dahlströms testamente (bilaga 3). Sedermera 

har inlämnats en protestskrivelse med 152 underskrifter med yrkan att husets 

nuvarande invånare skall få återvända till huset. Humanistiska fakulteten har 

även den 22 april 2003 inlämnat en skrivelse (bi-laga 4) i vilken man efterlyser ett 

snart beslut om husets framtid samt konsta-terar att huset bör renoveras. Man anmäler 

att de ämnen som för närvarande finns i huset är beredda att återvända till huset 

efter renoveringen och presen-terar dokument som anses visa att statsvetarna avstått 

från sin rätt till huset och att huset entydigt är avsett för humanistiska fakultetens 

behov. Till detta kan anmärkas att detta är ställningstaganden som skall ställas i relation 

till den utrymmessituation som rådde i slutet av 1920-talet men att inte heller 

föredraganden anser det ändamålsenligt att placera något eller några av de statsvetenskapliga 

ämnena i Humanisticum eftersom detta skulle innebära en ytterligare 

geografisk splittring av ämnena vid ESF. 

En lösning som torde uppfylla testatorernas vilja ”till ett institut för en grupp sammanhörande 

vetenskaper inom dessa fakulteters område” är att i Humanisticum placera 

Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut och Donnerska institutet, samtidigt 

som möjligheten att utnyttja byggnaden för representations- och undervisningsändamål 

bibehålls. Härigenom kunde man frigöra fastigheten Biskopsgatan 19 för 

institutets för mänskliga rättigheter och rättsvetenskapliga institutionens behov (de är 

nu verksamma i tre olika byggnader) samtidigt som man garanterar en fortsatt humanistisk 

närvaro i Humanisticum. Inbesparingar i fastighetskostnaderna uppnås genom 

hyresnedsättning i de fastigheter som hyrs av Stiftelsen skulle kompensera att 

två av dess enheter placeras i byggnaden. 

En ny fråga, som humanistiska fakulteten helt riktigt påpekat i sin skrivelse, är det 

kommande utrymmesbehovet för utbildningen av logopeder. Detta har inte kunnat 

beaktas i planeringen av Arken. Det är därför motiverat att utreda om denna fråga 

går att lösa, om humanistiska fakulteten vid sidan av de nämnda instituten får en del 

av dispositionsrätten till Humanisticum. 

En fråga som bör diskuteras i anslutning till den fortsatta utrymmesplaneringen är 

utrymmen för studerandenas specialföreningar. Denna fråga har aktualiserats speciellt 

av Österbottniska nationen men också på ett mera allmänt plan av Studentkåren. 

Frågan förefaller inte möjlig att beakta vid renoveringen av ASA-huset men kan diskuteras 

t.ex. i anslutning till den framtida dispositionen av utrymmena i huvudkvarteret 

eller Domus.


Beslut 

Styrelsen antar förslaget till utrymmesprogram enligt bilagorna 1 och 2 som underlag 

för den fortsatta utrymmesplaneringen för verksamheten i Åbo. 

12.10.2003 B.Sandell 



Planeringschef Bengt Sandell

PROTOKOLL - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?