En studie om parprogrammering i praktiken - Lunds Tekniska ...

3.4 Samarbetssvårigheter och konflikter
Under den första iterationen trodde 24% av studenterna att de skulle få svårt att samarbeta
med någon eller några i gruppen, men efter projektet uppgav endast 18% att
de hade haft sådana svårigheter. På frågan om hur samarbetsproblemet hade löst sig
uppgav hela 90% att problemet inte hade löst sig. Resultatet kan tolkas som att det är
personer som har fått jobba ihop som absolut inte passar ihop. Det kan också ha varit så
att det är vissa personer som har samarbetssvårigheter och där problemet då inte löser
sig oberoende av förslag.
Det kommer alltid finnas personer som är svåra att samarbeta med och i ett skolprojekt
är det en nödvändighet att dessa människor ändå sitter med i projekten och deltar
som de andra. Det blir då coachens uppgift att se till att de som inte alls kan samarbeta
slipper parprogrammera med varandra. Istället bör coachen uppmärksamma vilka personer
i gruppen som bäst klarar av arbeta med den personen och låta dem arbeta ihop.
Väldigt krystade kombinationer av människor bör i alla lägen undvikas då samarbetet
i sådana fall säkerligen fungerar dåligt vilket kan få till följd att det produceras dålig
kod.
I ett projekt i arbetslivet borde problem av detta slaget inte uppkomma speciellt ofta
eftersom företagen själva tillsätter sin personal.
Studenterna fick en fråga om huruvida de hade råkat ut för konflikter med sin partner
någon gång under projektet eller ej. 30% uppgav att de hade haft konflikter och i
84% av fallen berodde konflikten på koden. I några enstaka fall hade konflikterna rört
programmeringsordning, personlighet eller partnerns inställning till projektet. I något
enstaka fall hade konflikten behövt lösas genom partnerbyte, men de flesta konflikterna,
70%, hade löst sig genom att båda parter hade kompromissat. Under sådana omständigheter
kan konflikter ses som något positivt eftersom det vid kompromisser ofta kommer
fram den bästa av två eller flera lösningar. I fall där programmerarna själva inte klarar
av att lösa konflikten kan coachen kanske hjälpa till genom att ge sin syn på problemet
och om möjligt introducera ytterligare ett lösningsförslag.
3.5 Egenupplevd kunskap
I båda enkäterna undersöktes studenternas uppfattning om den egna programmeringskompetensen.
Frågan är inte helt relevant för just parprogrammering men eftersom den
visar intressanta resultat tar vi upp det här ändå. Studenterna fick rangordna sina egna
programmeringskunskaper i jämförelse med kurskamraternas på en skala med Under
medel, Medel och Över medel. Innan projektet ansåg sig 9% vara Under medel, 70 %
Medel och 21% Över medel. Efter projektet hade siffrorna ändrats marginellt och 6%
ansåg sig vara Under medel, 76 % Medel och 17% Över medel.
3.5.1 Manligt och kvinnligt
Det visade sig dock ligga en stor skillnad i resultaten mellan män och kvinnor. Ingen
av kvinnorna som deltog i studien ansåg sig vara Över medel varken innan eller efter
projektet. Däremot ansåg sig hela 25% av kvinnorna ligga under medel innan projektets
start. Motsvarande siffra för männen var 6%. För att verifiera resultaten gjordes en
förfrågan till Per Holm på Institutionen för Datavetenskap om statistik för kvinnorna
i andra årskursen. Det visade sig att ingen av tjejerna i årskursen låg under medel.
Däremot låg flera av dem över medel och en kvinna hade genomgående högsta betyg på
alla kurser som kan relateras till projektkursen, något som ingen tidigare åstadkommit.
10