SCA går mot strömmen – betalar mer för timret!

10
har inte fiskat på tio år, men i sommar har jag varit ute
flera gånger.
Utmed vägen träffar vi också Sten Holmgren som gallrar
och plockar hem ved med traktor och vagn. Han är
numera pensionär och jobbar mycket själv i den egna
skogen. För honom är vägen ett lyft.
– Jag hade inga betänkligheter när vägprojektet presenterades.
Det här är något som jag har önskat länge. Jag
är mycket nöjd med vägen, säger han.
Hålla sams
Hur får man då nio markägare att hålla sams? Lars Dahl
sitter i vägsamfällighetens styrelse och berättar hur man
resonerat.
– Den som använder vägen får återställa körskador.
Mindre löpande underhåll kan beslutas av styrelsen, men
är det större och mer kostsamma åtgärder så måste alla
ge sitt samtycke.
Erland Gustavsson på SCA Skog tycker att det är en
bra lösning att flera markägare går ihop om en väg. Han
har varit med och bildat fem vägsamfälligheter i Västerbotten
under de senaste åren.
– Behovet är enormt. Jag tycker att det är bra om vi
från SCA kan bidra på det här sättet för att öka nyttan
med skogen.
thOMas eKenberg
fOtO: 3dfOtO.se
expertstöd från stab Markjuridik
Stab Markjuridik inom SCA Skog är SCA­koncernens specialister på
markjuridiska frågor. De jobbar bland annat med frågor som gäller köp och
försäljning av fastigheter, lantmäteriförrättningar, naturreservat, markintrång
och servitut som berör SCAs egna fastigheter.
De bistår även virkesköparna med stöd till privata markägare. Det
handlar ofta om vägar, gränser och naturvårdsinskränkningar (nyckelbiotoper,
naturreservat m m). I vägfrågor hjälper avdelningen bland annat till
med förslag om hur rätten till väg ska lösas juridiskt, andelstalsberäkning
vid grannsamverkan, upprättande av avtal och utredningar om rätt till
utfart.
Personalen vid stab
Markjuridik: Elisabet
Fahlén, kartingenjör,
Peter Näsholm, lantmätare,
Bertil Sundin,
kartingenjör, Lars
Rubensson, lantmätare
och avdelningschef,
Gunilla Nilsson,
assistent, och Anders
Sjögren, lantmätare.
FOtO: Per-anders sjöquist
Tjäna på att
Hur stort netto du får från en avverkning beror
till stor del på hur stora kostnaderna blir. Ett
effektivt sätt att sänka kostnaderna är ofta att
bygga en väg. Det är nämligen 50­60 gånger
dyrare att skota virket i skogen än att transpor­
tera det med lastbil på väg, så det är viktigt att
skotningssträckan blir kort.
Dessutom får du ofta bättre betalt för virket
om det finns vid en bärig väg.
För att se om det är lönsamt att bygga en väg jämför
man den ekonomiska nyttan av att bygga vägen med
kostnaden för byggnationen.
Hög standard?
Kostnaden för vägbygget beror bland annat på vilken
standard vägen ska ha. Vägar indelas i klass 1 till 4,
vilket anger vilken typ av fordon som får köra på vägen
och med vilken hastighet. Vägarna indelas även i klass
A­D, beroende på hur stor del av året de är farbara.
Klass A är farbar året runt och D endast under den tjä­
lade perioden.
Tänk på att du ofta får bättre betalt för virket om det
kan avverkas under barmarksperioden. Ofta lönar det
sig därför att bygga en väg med högre standard.
Byggkostnaden påverkas också av jordarten. Det är
besvärligare att bygga väg där det är finare jordarter
som exempelvis sand, än där det är grövre jordarter som
morän. En annan viktig faktor är om det finns material
till vägbygget i anslutning till vägen eller om det måste
köpas från annat håll.
Samarbeta med grannarna
Höj även blicken och titta hur det ser ut på grann­
fastigheterna. Delade kostnader innebär sänkta kostna­
der. Kanske kan ni tillsammans bygga en ny väg eller
höja standarden på en befintlig väg och därmed få större
nytta av den?
Det finns ett antal kostnader som är fasta oavsett
vägens längd, som till exempel avlägg och vändplatser.
Det innebär att kostnaderna per meter väg minskar ju