SCA går mot strömmen – betalar mer för timret!

SCA går mot 

strömmen 

– betalar mer 

för timret! 

Miljardinvestering för framtiden 

Nio skogsägare byggde en väg 

I stormens spår 

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 2 2008

LEDAREN 

Mycket väsen för lite ull 

Förslaget till ny skogsvårdslag lanseras 

som en kraftfull satsning på de möjligheter 

som nns till utökad virkesproduktion på 

den svenska skogsmarken. I själva verket 

föreslås dock inga lagändringar som utökar 

produktionsmöjligheterna i jämförelse med 

dagens lag. 

Beklagligt är att de vackra orden om 

ökad skogsproduktion inte omsätts till 

handling i den lagtext som näringen har 

att leva efter. I stället föreslås en rad utredningar 

där i några fall väl kända ”genomforskade” 

områden åter ska utredas. 

När sedan utredningsuppdrag lämnas till 

myndigheter som snarare gjort sig kända 

som kämpar mot höjd skogsproduktion, 

nns det anledning till oro. 

Men, det nns även positiva inslag i 

skogspropositionen. Äntligen ska Sverige 

anpassa denitionen av vad som är skogsmark 

till andra länders sätt att räkna. Därmed 

blir det tydligt att uppemot 25 procent 

av den norrländska skogsmarken på olika 

INNEHÅLL 

Ortviken bygger ut.......................4 

Munksunds sågverk 

bygger ny fabrik...........................5 

SCA går mot strömmen 

– betalar mer för timret! ...............7 

Gemensamt vägbygge 

blev ett lyft...................................8 

Tjäna på att bygga väg..............11 

Välhållen dam 

med ångan uppe .......................12 

sätt är avsatt för andra ändamål än skogsbruk. 

Det är bra att våra politiker insett att 

växande, vitala skogar ur miljösynpunkt 

är en nationell tillgång av stor vikt. Man 

kan även glädjas åt att de skogsbrukare 

som enträget och långsiktigt arbetat för att 

förbättra skogens produktionsförmåga, äntligen 

får en uppmuntrande klapp på axeln 

från politiskt håll. 

Riktigt bra hade det varit om talet om 

tillväxt och skogsproduktion också givit 

ett tydligare avtryck i förslaget till ny 

skogsvårdslag. Som jag ser det nns det en 

betydande potential i den vardagliga skogsvården. 

Om lagen tydligare säkerställde de effekter 

som nns i att trygga tillväxten genom 

att markbereda och plantera där detta är 

lämpligt, utnyttja bästa möjliga plantmaterial, 

röja, gallra, gödsla på lämpliga marker 

och upprätthålla gamla diken, skulle 

mycket vara vunnet. 

Förenklad timmerklassning .......14 

Avverka eller inte avverka, 

det var frågan….........................16 

Tufft arbete med 

stormfälld skog..........................17 

Claes-Göran på 

nya strapatser............................20 

Med bark i brödet .....................21 

Murkelskog med guldkant.........22 

Med SCA från 

morgon till kväll .........................24 

Kräv konkreta svar 

om Natura 2000.........................26 

Vårkväll vid bäverån ..................28 

OMSLAGSBILD: MICHAEL LANDER/NORRLANDIA 

DIN SKOG 

Upplaga: 37 000 

Jerker Karlsson 

VD SCA SKOG 

Detta står på inget sätt i konikt med 

miljömålen i skogsbruket. Tvärtom ger ökad 

tillväxt på rätt marker bättre utrymme för 

satsningar på naturvård i skogslandskapet. 

På köpet binder vi koldioxid och producerar 

råvara till produkter som kan ersätta 

mindre miljöanpassade material. 

Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall 

Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 

Hemsida: www.scaskog.com 

Ansvarig utgivare: 

Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com 

Redaktör: 

Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com 

Produktion: Fryklunds, Härnösand 

Tryck/repro: Tryckeribolaget, Sundsvall 

Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. 

Omslag Reprint 150 g. 

Tidningen distribueras gratis till 

personer som äger skog i något av 

de fyra nordligaste länen. Om du 

inte får tidningen idag, men vill ha 

den i fortsättningen, går det bra att 

meddela detta per brev eller telefon. 

Du kan också skicka e-post till: 

kerstin.olofsson@sca.com

En och en halv miljard till Norrland 

SCA investerar över en och en halv miljard kronor i sågverk och 

pappersbruk i Norrland. 

– Det är extra roligt att flera av investeringarna görs för att ta 

tillvara den fina virkesråvaran på ett ännu bättre sätt, säger Ulf 

Larsson, vd för SCA Forest Products. 

Den största investeringen är utbyggnaden 

av massafabriken vid Ortvikens 

pappersbruk, men SCA gör 

också stora satsningar på sågverken. 

Många av investeringarna kommer 

både att ge ökad produktionskapacitet 

och förbättra kvaliteten på slutprodukterna. 

Behöver varandra 

– Vi har en väldigt n råvara här i 

norr och det ger oss en fördel gentemot 

våra konkurrenter. Den röda 

tråden i vår verksamhet är att vi ska 

ta tillvara virket på allra bästa sätt 

och era av våra investeringar syftar 

just till detta, säger Ulf Larsson. 

Han betonar att skogsindustrin 

och skogsägarna är beroende av varandra. 

– Som skogsägare är man beroende 

av att det nns en industri som 

investerar och är konkurrenskraftig, 

så att den kan betala för virket. Sam- 

tidigt är industrin beroende av ett 

jämnt virkesutbud. 

Ökat virkesbehov 

Trots att SCA har ett stort skogsinnehav 

köper man nästan hälften 

av all råvara som industrin förbrukar. 

Och behovet av att köpa virke i 

Norrland kommer att fortsätta öka, 

eftersom nya investeringar ger ökad 

produktion. 

– Eftersom SCA både har 

skog och industri är det dubbelt 

viktigt för oss att vi har en industri 

som kan betala för virket. De 

investeringar vi gör nu stärker 

vår betalningsförmåga på lång 

sikt, avslutar Ulf Larsson. 

Läs mer om investeringarna 

på nästa uppslag. 

KERSTIN OLOFSSON 

Gammal bekant 

blir ny skogsdirektör 

Mats Sandgren kommer under augusti att 

efterträda Jerker Karlsson som vd för SCA 

Skog. 

Han är för närvarande skogsdirektör på 

Södra Skog i Växjö, men har tidigare haft en 

rad olika befattningar inom SCA Skog och SCA 

Timber. Han har bland annat varit skogsförvaltare 

på dåvarande Sollefteå skogsförvaltning 

och chef för Tunadals sågverk. 

Pengar som investeras 

i skogsindustri säkrar 

arbetsplatser och värdet 

på skogen. 

2003 lämnade han SCA för Södra. 

– Det känns väldigt roligt att komma tillbaka 

till SCA och till Norrland. Jag hade ju 

nästan jobbat ihop till en guldklocka när jag 

ck ett erbjudande av Södra skogsägarna som 

jag inte kunde säga nej till, säger Mats Sandgren. 

Jag hoppas att mina år som skogsdirektör 

på Södra har givit erfarenheter som ska kunna 

vara till nytta även för SCA. 

3

Ortviken bygger ut massafabriken 

– Med de nya raffinörerna får vi ny kapacitet och kan samtidigt 

höja kvaliteten, säger Alvar Andersson, produktionsdirektör vid 

Ortviken. FOtO: Per-anders sjöquist 

FOtO: Per-anders sjöquist 

Jerry Larsson, 

chef för Tunadals 

sågverk. 

Ny indunstning i Obbola 

SCAs linerbruk i Obbola utanför Umeå investerar 375 

miljoner kronor i en ny indunstningsanläggning som ska 

vara klar i oktober 2009. 

I höstas togs en ny sodapanna i drift, en investering på 

825 miljoner kronor. 

Ortvikens pappersbruk investerar 

ca 800 miljoner kronor i en utbyggnad 

av massafabriken. Bakgrunden 

till investeringen är att produktionen 

har trimmats kontinuerligt under 

många år. Den har ökat med närmare 

50 procent sedan den senaste pappersmaskinen 

togs i drift 1995. 

– Vi har slagit i taket när det gäller 

massatillverkningen. Nu får vi ny 

kapacitet samtidigt som vi kan höja 

kvaliteten, säger produktionsdirektör 

Alvar Andersson. 

Den tyngsta posten i investeringen 

är nya raffinörer med hög kapacitet. 

Det är i raffinörerna som råvaran, 

färsk granmassaved, mals till pappersmassa. 

Den nuvarande massafabriken pro 

ducerar massa till alla fyra pappersmaskiner 

vid Ortviken. Massan måste 

därför beredas i efterhand på olika 

sätt, beroende på om den ska användas 

till tidningspapper eller LWC 

papper. 

Genom den här investeringen kan 

massas direkt skräddarsys för den 

produkt den ska användas till. Det 

ger en bättre kvalitet på produkterna, 

men sparar också tid och pengar. 

Den nya utrustningen ska vara i 

drift våren 2009. 

Bollsta investerar 

i röntgen 

Bollsta sågverk investerar 49 miljoner kronor för att 

kunna röntga timmerstockarna vid timmersorteringen. 

Genom att använda röntgen kan man bland annat ta 

reda på hur mycket kvist stocken har, om det finns röta i 

stocken och hur mycket kärnved den innehåller. 

– Med röntgen får vi en komplett bild av stockens 

inre egenskaper och kan utnyttja råvaran bättre. Vi kan 

välja ut råvara med exakt de egenskaper som krävs för 

en viss slutprodukt, säger Jonas Mårtensson, vd för SCA 

Timber. 

Nytt automatsorteringsverk 

till Tunadal 

Tunadals sågverk investerar 210 miljoner kronor 

i ett nytt automatsorteringsverk som ska ersätta de 

nuvarande två justerverken. Investeringen kommer 

bland annat att förbättra kvaliteten och öka produktionskapaciteten 

vid sågverket. 

– Det här är en efterlängtad investering för oss på 

Tunadal, säger Jerry Larsson, sågverkschef. Det är ett 

nödvändigt steg i vårt arbete med att utveckla Tunadal 

till ett gransågverk som kan hävda sig mot de bästa i 

Europa.

Munksunds sågverk 

bygger ny fabrik 

I flera år har Munksunds sågverk varit en stor leve- 

rantör av virke till fönsterindustrin i Europa. Nu 

börjar de själva producera komponenter för fönster- 

tillverkning. 

93 miljoner kronor investeras i en anläggning 

som ska tillverka 30 000 kubikmeter fönsterämnen 

per år. 

En betydande del av produktionen vid Munksunds 

sågverk används redan i dag för tillverkning av fönster. 

Vidareförädlingen görs hos kunderna eller hos olika legotillverkare. 

Men fönsterindustrin i Sverige, Italien, Storbritannien 

och era andra länder håller på att förändras. De vill inte 

göra de stora investeringar som krävs för att vidareförädla 

råvaran. I stället har man börjat köpa allt mer färdiga 

komponenter från externa leverantörer. 

– Om fönsterindustrin inte själva vill hyvla, kapa och 

limma, så gör vi det åt dem, säger Urban Wikström, chef 

för den nya fönsterfabriken. 

Bra råvara 

Efterfrågan på träfönster av hög kvalitet ökar och med 

den här satsningen kommer SCA att stärka sin ställning 

på marknaden. 

– Det är en viktig marknad för oss och genom att investera 

i egen produktion kan vi säkerställa bra kvalitet och 

låga kostnader, säger Urban Wikström. Vår råvara passar 

dessutom väldigt bra för fönsterindustrin. Att den är tätvuxen 

och innehåller en hög andel kärnved gör produkterna 

väderbeständiga eftersom de blir mindre känsliga för 

röta. Att råvaran är stabil och bara har små kvistar är 

också viktigt för fönsterindustrin. 

Komplicerad process 

Anläggningen kommer att vara utrustad med den senaste 

tekniken för skanning av råvara, kapning, ngerskarvning 

och lamell-limning. 

– Det är en komplicerad process att framställa fönsterkomponenter, 

men SCA Timber har stor erfarenhet, kommenterar 

Urban Wikström. 

Under fyra års tid har man haft tillverkning av fönsterämnen 

utlagd på legoproduktion i Kina och ingen 

detalj har varit för obetydlig att analysera, utveckla och 

njustera. 

Fem miljoner löpmeter limmade fönsterkomponenter 

kommer att produceras i 

Munksund, med inriktning mot i första 

hand den skandinaviska fönsterindustrin. 

– Vi lärde oss bland annat hur viktigt det är att få ngerskarvarna 

helt täta så att det inte blir små hål i ytan när 

fönstret målas. Vi lärde oss också vikten av rätt råvara och 

att undvika spill. 

Den nya anläggningen i Munksund blir 5 000 kvadratmeter 

stor och byggs i anslutning till sågverket. I sommar 

ska de nya maskinerna vara på plats och sent i höst sätts 

driften i gång. 

MATS WIGARDT 

Urban Wikström blir chef för den 

nya fönsterkomponentfabriken i 

Munksund. Anläggningen kommer 

att sysselsätta 24 personer. 

FOTO: MATS WIGARDT 

5

Ny vd för SCA Forest Products 

6 

Ulf Larsson har utsetts till ny vd för SCA Forest 

Products, den affärsgrupp där bland annat SCA 

Skog och SCA Timber ingår. 

– Det är ett stort uppdrag att få ansvaret för 

SCAs skogsindustriverksamhet. Samtidigt kan jag 

konstatera att vi hävdar oss mycket väl på alla de 

områden där vi är verksamma, säger Ulf Larsson, 

som tidigare varit vd för SCA Timber. 

Han efterträder Kenneth Eriksson som går in i 

SCAs koncernledning. 

Plantor till 70 000 fotbollsplaner 

SCA NorrPlant är Europas största 

leverantör av skogsplantor. De 

odlar drygt 80 miljoner plantor 

per år – plantor som räcker till 

drygt 35 000 hektar eller en 

yta lika stor som 70 000 fotbollsplaner. 

Skogsbruket förbrukar 

allt mindre diesel 

Från 5,4 till 3,7 liter diesel per avverkad kubikmeter. Så 

mycket har skogsbrukets bränsleförbrukning minskat 

sedan 1985. Med ny teknik, Eco-driving, elhybridskotare 

och större lastvolym kan denna positiva utveckling 

fortsätta, menar Claes Löfroth vid Skogforsk. 

Björnjakt 

– regler och rekommendationer 

på SCA-mark 

De senaste årens inventeringar visar att 

björnstammen ökar. Antalet björnar ligger 

nu inom era län eller länsdelar över de 

förvaltningsmål som är satta. Det betyder 

att risken/möjligheten att sammanträffa 

med björn ökar och att björnjaktens 

omfattning kommer att öka. 

– Efter fjolårets dystra facit med många 

påskjutna björnar och dåliga eftersök vill 

vi införa följande regler och rekommendationer 

inför årets björnjakt på SCAs 

marker, säger Per Persson, ansvarig för 

jakt- och skefrågor vid SCA: 

Alla jägare bör ha avlagt skjutprov för 

björn 

Eftersökshund ska nnas tillgänglig 

Mattias Klum 

marknadsför FSC 

FSC har startat en informationskampanj för FSC-märkta 

utemöbler. Den kan ses under hela året i butikerna hos 

bland annat Bauhaus och Coop. Naturfotografen och 

lmaren Mattias Klum är kampanjens ansikte utåt. 

– Jag är glad att få bidra med mitt stöd till FSCs viktiga 

frågor. När konsumenter och företag väljer FSCcertierade 

produkter bidrar de till att allt er skogar 

brukas på ett ansvarsfullt sätt och människor som arbetar 

i skogen får lön för sitt arbete, säger Klum. 

Satsningen syftar till att möta den ökade efterfrågan 

av FSC-märkta trämöbler med information och ett breddat 

möbelsortiment. 

Kravet på skjutprov gäller i första hand 

jägare som planerar att delta i björnjakt. 

– Även övriga jägare bör genomföra 

skjutprovet. Alla kan hamna i situationer 

med tydligt skadade eller aggressiva björnar. 

Vi rekommenderar alla att skjuta 

”Björnpasset” som förberedelse inför jakten, 

säger Per Persson. 

Kravet på eftersökshund nns även i 

§ 17 Jaktförordningen. Där står: ”vid jakt 

efter björn och älg… skall en hund som är 

särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt 

kunna nnas på skottplatsen inom högst 

två timmar från påskjutningen.” 

Utbildning i eftersök och skjutprov 

erbjuds av Jägareförbundet. Läs mer på 

deras hemsida: www.jagareforbundet.se

SCA går mot strömmen 

– betalar mer för timret! 

SCA inför från och med den 1 juni kontrakterings 

premier som höjer skogsägarens netto till nya 

rekordnivåer. 

– Vi premierar både timmer och massaved. Det 

höjer skogsägarens netto rejält, säger Kristian 

Areskog, chef för SCAs Virke Syd. 

Fjolåret var ett rekordår för sågverken, men nu är 

marknaden svagare. När det gäller timmer är det en tendens 

till överskott i hela landet och flera aktörer i Mellansverige 

har sänkt priserna. SCA går mot strömmen och 

inför en kontrakteringspremie på 50 kronor per kubikmeter 

för både timmer och massaved. 

– Med de prissänkningar vi ser runt omkring oss känns 

det viktigt att signalera ett fortsatt stort behov av sågtimmer. 

Våra sågverk har stark konkurrenskraft och behöver 

timmer både i dag och kommande år. Vi sätter helt enkelt 

värde på hela trädet och det gynnar skogsägaren. Den 

största delen av skogsägarens netto kommer från sågtimret, 

säger Kristian Areskog. 

Norra Sverige har landets högsta timmerpriser och 

SCA ligger i topp. 

Rejäl nettohöjning 

De norrländska fiberindustrierna kör för fullt och efterfrågan 

på massaved är mycket hög. 

– Därför omfattar vår premie även massaved. Totalt 

sett höjer vi skogsägarens netto rejält på i stort sett alla 

avverkningar, säger Kristian Areskog. 

Den 1 april höjdes den ryska exporttullen för virke 

från 10 euro/m 3 till 15 euro och effekten av tullarna börjar 

nu märkas i Sverige. 

– Tullarna har spelat in i de industrinedläggningar vi 

har sett och de har också lett till nya handelsmönster. En 

del finska företag som tidigare importerade mycket virke 

från Ryssland har nu börjat köpa betydande volymer i 

Sverige, säger Kristian Areskog. De ryska tullarna är före 

Konkurrenskraftiga sågverk behöver 

timmer både i dag och i framtiden. 

FOtO: Per PetterssOn 

mål för ett storpolitiskt spel. Utvecklingen i den frågan 

kommer att ge fortsatta konsekvenser på virkesmarknaderna 

i alla länder kring Östersjön. 

Gyllene läge 

Till alla skogsägare som snart får njuta av en sommarsemester 

riktar Kristian följande råd: 

– Passa på att gå ut på din skogsfastighet och kolla 

rågångar och behovet av röjning, gallring och andra 

åtgärder. Det är en bra tid att planera höstens och vinterns 

aktiviteter. 

Och de som säljer virke i sommar kan göra en riktigt 

bra affär. 

– Våra premier innebär att skogsägarens netto når 

nya rekordnivåer. Vi har ett gyllene läge för skogsägaren, 

säger Kristian Areskog.

Gemensamt vägbygge 

blev ett lyft 

Tio skiften. Nio markägare. 2 820 meter väg. 

Skogsägarna i Tuvträsk utanför Lycksele har tillsammans byggt 

en skogsbilväg. 

– Perfekt, det här skulle vi ha gjort för länge sedan, säger Lars 

Dahl, en av delägarna. 

Strax efter Tuvträsk på vägen mot Åsele tar man av till 

vänster. En grusad väg slingrar sig upp mellan tallskogen. 

Skogsbilvägen, som kallas Attjeträskvägen, har varit i 

drift i två år och gör ett antal skiften tillgängliga för Tuvträsks 

skogsägare. 

– Vi har väldigt dåligt med skogsbilvägar i det här 

området så vägen är mycket välkommen, säger Lars Dahl, 

en av skogsägarna. 

Skogsbilvägen har förbättrat tillgängligheten och ökat nyttan 

med skogen konstaterar Erland Gustavsson, SCA Skogs marknadschef 

vid Västerbottens skogsförvaltning, och skogsägaren 

Lars Dahl. 

Alla eniga 

Initiativet till vägen togs av SCA som äger två av fastigheterna 

efter vägen och därmed är den största markägaren. 

Erland Gustavsson, marknadschef för SCA Skog i 

Västerbotten, gjorde ett förslag och samlade alla berörda 

till ett möte i bystugan. 

– Någon var tveksam till en början, men efter diskussioner 

i byn ställde alla sig bakom projektet, berättar 

han. 

Vägbygget fick dock nej av Skogsstyrelsen på grund 

av en skyddsvärd myrmark som vägen skulle dras över. 

Miljödomstolen ansåg emellertid att nyttan för skogsägarna 

var större än skyddsvärdet och byborna kunde 

bygga sin väg. Den juridiska processen fördröjde dock 

bygget i två år. 

– Att ha en stark aktör som SCA med i processen

”Det här är 

något som jag 

önskat länge.” 

underlättar förstås. Det är svårt att driva sådana här frågor 

som enskild skogsägare, påpekar Lars Dahl. 

En annan fördel med att ha SCA med i diskussionerna 

är att företaget har god kompetens och en färdig organisation 

med entreprenörer för att bygga vägar. 

Bättre betalt 

Enligt Erland Gustavsson är vägen väldigt lönsam. 

– Avverkningskostnaden blir lägre. Bara den alternativa 

kostnaden att skota virket motiverar vägen. Och vid 

kommande gallring eller slutavverkning blir vinsten ännu 

större eftersom vägen redan nns. Dessutom kan skogsägarna 

få bättre betalt för virket i och med att de kan 

avverka året runt, säger han. 

Kostnaden för vägen blev cirka 85 kronor per meter. 

Totalt hamnade notan på cirka 255 000 kronor. Den 

Sten Holmgren, nöjd skogsägare och delägare i skogsbilvägen. 

delas mellan markägarna efter andel. Andelen beräknas 

efter hur långt ifrån bentlig väg skiftet ligger och hur 

stor areal som kan betjänas av den nya vägen. Den som 

äger skiftet längst ifrån bentlig väg får alltså betala mer 

än den som har nära. Lars Dahl, till exempel, som har ett 

skifte mitt i området äger 13 procent av vägen och får stå 

för lika stor del av kostnaderna. 

– Det är ju ekonomin som styr och i det här fallet var 

kostnaden inte stor när man tänker på nyttan och tillgängligheten, 

säger han. 

För hans del motsvarade kostnaden ungefär den intäkt 

han ck i samband med avverkningen för vägen. 

Blev ett lyft 

Beståndet på Lars Dahls skifte är knappt 60 år och består 

mestadels av n tallskog. SCA har under hösten genomfört 

en andra gallring på skiftet. 

– Vid den förra gallringen för 20 år sedan trampades 

en vinterbilväg över myrmarken. Det känns som forntid, 

med osäker farbarhet plus att jag då bara kan gallra på 

vintern. 

Lars Dahl har själv röjt undervegetationen under sommaren 

och påpekar hur lättsamt det har varit tack vare 

vägen. 

– Skogen blir lättillgänglig. Vi använder också vägen 

en hel del i samband med jakten och ett annat plus är att 

den slutar hundra meter från Attjeträsk – en skesjö. Jag 

9

10 

har inte fiskat på tio år, men i sommar har jag varit ute 

flera gånger. 

Utmed vägen träffar vi också Sten Holmgren som gallrar 

och plockar hem ved med traktor och vagn. Han är 

numera pensionär och jobbar mycket själv i den egna 

skogen. För honom är vägen ett lyft. 

– Jag hade inga betänkligheter när vägprojektet presenterades. 

Det här är något som jag har önskat länge. Jag 

är mycket nöjd med vägen, säger han. 

Hålla sams 

Hur får man då nio markägare att hålla sams? Lars Dahl 

sitter i vägsamfällighetens styrelse och berättar hur man 

resonerat. 

– Den som använder vägen får återställa körskador. 

Mindre löpande underhåll kan beslutas av styrelsen, men 

är det större och mer kostsamma åtgärder så måste alla 

ge sitt samtycke. 

Erland Gustavsson på SCA Skog tycker att det är en 

bra lösning att flera markägare går ihop om en väg. Han 

har varit med och bildat fem vägsamfälligheter i Västerbotten 

under de senaste åren. 

– Behovet är enormt. Jag tycker att det är bra om vi 

från SCA kan bidra på det här sättet för att öka nyttan 

med skogen. 

thOMas eKenberg 

fOtO: 3dfOtO.se 

expertstöd från stab Markjuridik 

Stab Markjuridik inom SCA Skog är SCAkoncernens specialister på 

markjuridiska frågor. De jobbar bland annat med frågor som gäller köp och 

försäljning av fastigheter, lantmäteriförrättningar, naturreservat, markintrång 

och servitut som berör SCAs egna fastigheter. 

De bistår även virkesköparna med stöd till privata markägare. Det 

handlar ofta om vägar, gränser och naturvårdsinskränkningar (nyckelbiotoper, 

naturreservat m m). I vägfrågor hjälper avdelningen bland annat till 

med förslag om hur rätten till väg ska lösas juridiskt, andelstalsberäkning 

vid grannsamverkan, upprättande av avtal och utredningar om rätt till 

utfart. 

Personalen vid stab 

Markjuridik: Elisabet 

Fahlén, kartingenjör, 

Peter Näsholm, lantmätare, 

Bertil Sundin, 

kartingenjör, Lars 

Rubensson, lantmätare 

och avdelningschef, 

Gunilla Nilsson, 

assistent, och Anders 

Sjögren, lantmätare. 

FOtO: Per-anders sjöquist 

Tjäna på att 

Hur stort netto du får från en avverkning beror 

till stor del på hur stora kostnaderna blir. Ett 

effektivt sätt att sänka kostnaderna är ofta att 

bygga en väg. Det är nämligen 5060 gånger 

dyrare att skota virket i skogen än att transpor 

tera det med lastbil på väg, så det är viktigt att 

skotningssträckan blir kort. 

Dessutom får du ofta bättre betalt för virket 

om det finns vid en bärig väg. 

För att se om det är lönsamt att bygga en väg jämför 

man den ekonomiska nyttan av att bygga vägen med 

kostnaden för byggnationen. 

Hög standard? 

Kostnaden för vägbygget beror bland annat på vilken 

standard vägen ska ha. Vägar indelas i klass 1 till 4, 

vilket anger vilken typ av fordon som får köra på vägen 

och med vilken hastighet. Vägarna indelas även i klass 

AD, beroende på hur stor del av året de är farbara. 

Klass A är farbar året runt och D endast under den tjä 

lade perioden. 

Tänk på att du ofta får bättre betalt för virket om det 

kan avverkas under barmarksperioden. Ofta lönar det 

sig därför att bygga en väg med högre standard. 

Byggkostnaden påverkas också av jordarten. Det är 

besvärligare att bygga väg där det är finare jordarter 

som exempelvis sand, än där det är grövre jordarter som 

morän. En annan viktig faktor är om det finns material 

till vägbygget i anslutning till vägen eller om det måste 

köpas från annat håll. 

Samarbeta med grannarna 

Höj även blicken och titta hur det ser ut på grann 

fastigheterna. Delade kostnader innebär sänkta kostna 

der. Kanske kan ni tillsammans bygga en ny väg eller 

höja standarden på en befintlig väg och därmed få större 

nytta av den? 

Det finns ett antal kostnader som är fasta oavsett 

vägens längd, som till exempel avlägg och vändplatser. 

Det innebär att kostnaderna per meter väg minskar ju

ygga väg 

längre vägen är. Även av den anledningen kan det löna 

sig att samarbeta. 

Har du funderingar på en vägsatsning? Din virkes- 

köpare hjälper gärna till att räkna på om det blir lön- 

samt. 

Exempel: 

Sara Nilsson ska slutavverka ett område med en beräk- 

nad volym på 4 000 m 3 sk. Terrängtransportavståndet är 

800 m. Beräknad kostnad för terrängtransport blir då ca 

144 000 kr. 

Om Sara i stället väljer att bygga en väg som är 500 m 

lång och sänker terrängtransportavståndet till 300 m 

sjunker kostnaden till ca 72 000 kr. Om vi beräknar att 

vägen kostar 100 kr/m att bygga skulle det ge en vinst på 

ca 17 000 kr att bygga vägen. 

Dessutom får Sara bättre betalt för virket eftersom det 

ligger vid en bärig väg. 

– Det kan skilja 50 kronor per kubik, så det blir en hel 

del, säger Erland Gustavsson, marknadschef vid Väster- 

bottens skogsförvaltning. 

ÅSA 

WILLÉN, 

AREAL 

Deklaration av vägbygget 

För att få bäst ekonomi kring vägbygget bör det göras i anslutning till någon 

större åtgärd. Du slipper då belasta kalkylen med onödiga räntekostnader. 

Kostnaden för anläggningen av vägen förs upp på avskrivningsplan. En 

avskrivning på 10 % av byggkostnaden får sedan årligen tas upp som värdeminskningsavdrag 

i deklarationen. 

Om du väljer att ta ut från skogskonto, eller att utnyttja medel som avsatts 

till expansionsfond eller periodiseringsfond för att bygga din väg, bör du 

komma ihåg att du får ett överskott i deklarationen eftersom endast en tiondel 

av vägbyggnadskostnaden kommer upp som en minuspost. 

Kostnader för anläggning av enklare vägar av tillfällig natur får dras av 

direkt, liksom kostnader för underhåll av bentlig väg. 

SKOGSEKONOMI 

11

12 

Välhållen dam 

med ångan uppe 

”Alma af Stafre” är en av Sveriges äldsta fungerande ångbåtar. 

Varje sommar lämnar den vackra gamla damen vinterförvaringen 

för att åter tuffa ut på Revsundssjön. Det var här hon första gången 

sjösattes. Och det är här hon nu tillbringar sin ålderdom – med 

skönheten i behåll. 

I början av 1870-talet beställde 

skogsbolaget Skönviks Aktiebolag, 

som sedermera kom att ingå i SCA, 

två ångbåtar som skulle frakta gods 

och människor över Revsundssjön i 

östra Jämtland. 

Den ena båten försvann spårlöst 

redan innan den levererades. Den 

andra fraktades i delar från Stockholm 

till Stavre, där hon sattes ihop 

och döptes till Alma, efter bolagschefens 

dotter. 

– Meningen var att etablera en 

handelsled mellan öst och väst, med 

ångbåtar på sjöarna och klövjehästar 

däremellan, berättar Göran Jonsson 

vid vars köksbord i Stavre historien 

om Alma rullas upp. 

Sommarbostad och turbåt 

Det dröjde emellertid inte många år 

innan Alma började tjänstgöra som 

dragare åt ottningsaktiebolaget. Ett 

spel monterades på hennes däck med 

vars hjälp timret vevades fram till 

Gimån. 

Under slutet av 1950-talet 1950 upp- 

hörde ottningen ottningen i Revsundssjön 

och Alma lades upp på slip, 

efter 83 års idogt arbete. 

– Egentligen var det 

meningen att hon skulle 

skrotas och huggas upp 

till ved, men några entusiaster lyckades 

rädda henne i sista stund, säger 

Göran Jonsson. 

Nu började en period med skiftande 

sysselsättning och många ägarbyten 

för Alma. I era år var hon 

sommarbostad hemma i Stavre, därefter 

blev hon fritidsbåt i Stockholms 

skärgård. Hon medverkade i era 

svenska långlmer och körde passagerare 

på Göta Kanal. 

Realistisk kalkyl 

1985 kom hon hem till Bräcke och 

Revsundssjön igen. Men hon var i 

så dåligt skick att de nya ägarnas 

intresse svalnade. Alma lämnades åt 

sitt öde och döptes i folkmun om till 

Almagrundet. 

Men ännu fanns det liv i den gamla 

damen. 1990 köptes hon för 1 krona 

av en nybildad Almakommitté inom 

Stavre hembygdsförening. I kretsen 

runt Almas pånyttfödelse fanns bland 

andra Göran Jonsson. 

– Vi gjorde upp en realistisk kalkyl 

och tidplan för hennes renovering, 

berättar han. Det viktiga var att 

inte gå på grund ännu en gång. 

Med startkapital från kommunen 

och bidrag från era sponsorer 

påbörjades renoveringsarbetet. Och 

efter tre år och två månader och med 

en miljon kronor nerplöjda i projektet 

kunde Alma 1993 åter sjösättas, 

denna gång som välbevarad pensionär 

och med plats för 30 passagerare. 

Originaldetaljer 

– Då var hon i skick som ny, blästrad, 

svetsad och målad, med många av de 

ursprungliga detaljerna på plats igen, 

säger Göran Jonsson. Och med ångmaskinen 

intakt, men kompletterad 

av en modern marindiesel. 

Nu ägs Alma av ideella Ångbåtsföreningen 

Alma af Stafre som sommartid 

kör henne enligt en fast turlista 

på Revsundssjön. Hon hyrs också 

ut till bröllop, barndop och födelsedagar. 

Och visst är det ett vackert fartyg 

som ligger förtöjd vid bryggan i 

Stavre, vitmålad och smäcker. Tillika 

en av Sveriges äldsta ännu aktiva 

ångbåtar. 

– Ett kulturarv som bevarats åt 

eftervärlden, summerar Göran Jonsson 

lyckligt. 

TEXT & FOTO: MATS WIGARDT

Året var 1920 och ångbåten Alma nyttjades som kyrkoch 

nöjesbåt på Revsundssjön under flottningens 

lågsäsong (svartvit bild). Sedan dess har Alma bland 

annat hunnit tjänstgöra som fritidsbåt i Stockholms 

skärgård och gjort en tur till Polen. I dag är hon tillbaka 

i Revsundssjön och trafikerar farvattnen runt Ammerön. 

SVARTVITT FOTO: ÅNGBÅTSFÖRENINGEN ALMA AF STAFRE 

Skeppare Arne Ivarsson, entusiast Göran Jonsson och maskinist Bertil Larsson. 

13

Förenklad timmerklassning 

– men samma värde 

I augusti införs de förenklade bestämmelserna för timmerklass- 

ning i norra Sverige. 

FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST 

14 

– Det innebär att vi gör om våra timmerprislistor. Timmerpriset 

i grundprislistan kommer dock varken att höjas eller sänkas, så 

slutvärdet för en avverkning kommer att bli detsamma, säger 

Anders Ringsell, marknadsstrategisk chef vid SCA Skog. 

Det är Virkesmätningsrådet, VMR, som har beslutat 

att förenkla timmerklassningen och detta gäller hela landet. 

De två sydligare virkesmätningsföreningarna införde 

reglerna vid årsskiftet och den 1 augusti införs de även i 

norra Sverige. Det innebär att inga aktörer i norra Sverige 

kan mäta in timmer mot sina nuvarande prislistor efter 

1 augusti, utan alla måste göra om sina listor. 

Två granklasser 

Syftet med förändringen är att öka mätsäkerheten, förenkla 

mätningen och öka möjligheten till automatisering. 

Den största förändringen är att de nuvarande fem tallklasserna 

blir fyra och att granklasserna minskar från 

fyra till två. 

Information från virkesmätningen Juli 2007 

Mätning av 

Barrsågtimmer 

Ny mätningsinstruktion för sågtimmer 

av tall och gran 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundkrav på sågtimmer 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga av VMR rekommenderade 

baskrav: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avverkningsskador 

 

 

 

 

Fäll- eller 

kapsprickor 

Dubbskador 

Nej Ja 

Avverkningsskadeklass 

Nej 1 2 

Ja 3 4 

Kvalitetsklassning 

 

 

 

 

 

 

 

VMR - virkesmätning och redovisning 

Det blir också enklare regler för bland annat kvisträkning, 

kvistdiametrar och årsringar. Sällsynta fel som kådved 

och märgspricka tas helt bort som bedömningsgrund. 

Samma värde 

SCA har under hela vintern och våren arbetat med att 

anpassa sina prislistor efter de nya instruktionerna. 

– Bytet av klassningssystem innebär inte att prisnivån 

höjs eller sänks i jämförelse med tidigare prislistor. Om 

man tar alla stockar från en hel avverkning kommer det 

alltså att bli samma värde, oavsett om virket mäts in före 

eller efter 1 augusti, säger Anders Ringsell. 

Det nns ett gediget material till hjälp för arbetet med 

att anpassa prislistorna så att de ger samma slutvärde. För 

det första har den opartiska mätningsföreningen VMF 

kontrollmätt 15 000 stockar enligt både det nya och det 

gamla systemet. Med hjälp av den informationen har SCA 

gjort simuleringar både mot den nuvarande prislistan och 

mot olika testprislistor. 

Finslipat listorna 

För att ytterligare nslipa de nya prislistorna har man 

även gjort simulerade avverkningar utifrån en bank av 

stamproler som tagits fram av VMF. På så sätt har man 

kunnat aptera stammarna på ett optimalt sätt utifrån 

båda systemen och se att värdet blir det samma. 

– Vårt arbete underlättas också av att vi gör virkesaffärer 

med företag där den förenklade klassningen 

infördes redan vid årsskiftet. Därmed kan man säga att 

vi redan har fått ett facit på hur det blir med det nya 

systemet, säger Anders Ringsell. 

Han betonar att de skogsägare som har tecknat kontrakt 

mot SCAs tidigare prislistor kan vara helt lugna. 

– Det är givetvis oerhört viktigt både för oss och för 

skogsägarna att allt blir rätt. Vi har lagt ned ett stort 

arbete för att säkerställa att värdet blir detsamma vare 

sig virket mäts in före eller efter förändringen. Alla leverantörer 

som berörs kommer också att få extra information 

från oss. 


Fotnot: I VMFs folder som bifogas med tidningen kan du läsa 

mer om de förenklade bestämmelserna för timmerklassning. 

SCAs nya prislistor kan du inom kort se på vår hemsida: 

www.scaskog.com

MARKNAD 

LWC-papper 

Under de första fyra månaderna i 

år ökade den europeiska efterfrågan 

på LWC-papper med nästan 100 000 

ton, jämfört med samma period i fjol. 

De totala leveranserna ökade med ca 

tre procent. Marknaden förväntas bli 

starkare under andra halvåret. 

Sågade trävaror 

Sågverkens lager har börjat 

minska, men ligger fortfarande på en 

alltför hög nivå. Allt er producenter 

ger signaler om neddragningar 

av produktionen, vilket ytterligare 

kommer att påskynda en lagersänkning. 

Den allmänna ekonomiska 

utvecklingen är däremot sämre än 

förväntat. 

Biobränslen 

Efterfrågan på förnybara bränslen 

fortsätter att öka i hela landet. 

I Örnsköldsvik, Umeå och Storuman 

tas nya stora anläggningar i drift 

kommande säsong. Målet för Sveriges 

del är att andelen förnybara 

bränslen ska vara hela 49 procent 

år 2020. 

Intresset för SCAs försök med 

stubbrytning är mycket stort och 

utvärderingen av bland annat metoder, 

miljökonsekvenser och lönsamhet 

fortsätter. 

FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST 

Liner 

Efterfrågan på liner har försvagats 

jämfört med förra året. SCAs linerbruk 

planerar dock för full produktion 

under hela 2008, förutom 

normala underhållsstopp. 

De kraftiga kostnadsökningarna 

för virkesråvara och returpapper i 

kombination med prispress på liner 

påverkar lönsamheten märkbart. 

Tidningspapper 

På världsmarknaden har efterfrågan 

på förbättrat tidningspapper 

ökat hittills i år. Däremot har efterfrågan 

på standard tidningspapper 

sjunkit något, men i Asien, framför 

allt i Kina och Indien, ökar efterfrågan. 

Massa 

Massapriserna har fortsatt att 

stiga något under första delen av 

2008. Dock ökar lagernivåerna, 

främst för långbrig sulfatmassa. 

Under andra kvartalet försvinner 

emellertid en del kapacitet, framför 

allt i Kanada och Finland, vilket 

antagligen kommer att leda till att 

lagren sjunker på sikt. 

Efterfrågan på CTMP-massa fortsätter 

att vara stark. 

Regeringen vill 

öka tillväxten i skogen 

Regeringen har lämnat propositionen ”En skogs- 

politik i takt med tiden” till riksdagen. Propositio- 

nen bygger på den utredning av skogspolitiken 

som har utförts av Maggi Mikaelsson. 

Endast marginella förändringar av skogsvårdslagen 

föreslås. Dessa är: 

Skogens betydelse som förnybar resurs betonas i skogsvårdslagens 

portalparagraf. 

En ny denition av vad som ska räknas som skog. (Den 

svenska denitionen anpassas till den internationella 

modellen.) 

Kravet på en skogs- och miljöredovisning (SMÖR) för 

varje fastighet avskaffas. 

Förslagen förändrar inte vardagen för den enskilde 

skogsbrukaren. I stället fokuseras skogens möjligheter 

både när det gäller att binda koldioxid och vid produktion 

av varor och energi som minskar vår påverkan på 

klimatet. 

– Regeringen betonar att skog och skogsbruk är en del 

av lösningen, inte främst en del av miljöproblemen. För 

att lösa de problem vi står inför måste människan nyttja 

fotosyntesen och odla mer, kommenterar SCAs skogsvårdschef, 

Pelle Gemmel. 

Mer pengar 

Regeringen vill därför att tillväxten i skogen ska öka. 

Skogsstyrelsen föreslås få pengar för ökad produktionsrådgivning, 

och översyn av reglerna för dikesrensning 

och utländska trädarter. Skogforsk får extra pengar 

för ökad användning av förädlat plantmaterial och ökat 

utnyttjande av avverkningsrester för bioenergi. 

Sveriges lantbruksuniversitet ska utreda för- och nackdelar 

med intensivskogsbruk på en begränsad areal på 

marker utan höga naturvärden. I propositionen efterlyses 

också förbättrat växtodlingsmaterial, minskade 

viltskador, ökad röjning och effektivare skogsgödsling. 

Bättre hänsyn 

Hänsynen till skogens natur- och kulturvärden måste bli 

bättre. Även här ska Skogsstyrelsens rådgivning bli tydligare. 

Regeringen vill se över och utveckla formerna för 

skydd av naturvärden. Även beskattningen av ersättning 

för naturvårdsavtal ska ses över. 

För den skogliga myndigheten, Skogsstyrelsen, är förändringarna 

små. Myndigheten ska bland annat sluta med 

rotpoststämpling från och med den 1 januari 2009. 

15

Ledningen för Arjeplogs Allmänning tog under vin- 

tern stark ställning för sin rätt att bruka skogen. 

16 

– Vi har ledsnat på grupper som vill stoppa 

skogsbruket i inlandet, konstaterar allmänningens 

ordförande Håkan Ederlöv. 

avverka eller inte avverka, 

det var frågan… 

Allmänningen hade vid sin stämma 

enhälligt beslutat att avverka på ön 

Storön, i sjön Storavan söder om 

Arjeplog. Fyra större avverkningsposter 

utbjöds till försäljning. SCA 

köpte två och en annan köpare två. 

Skogen inventerades i jakt på eventuella 

naturvärden, samråd genomfördes 

med den berörda samebyn och 

klartecken gavs av Skogsstyrelsen 

Kenth Björk, förvaltare för Arjeplogs Allmänning, Håkan Ederlöv, 

ordförande för allmänningen, och Magnus Eklund, marknadschef 

vid SCAs skogsförvaltning i Norrbotten. 

Foto: LArs PekkA 

och länsstyrelsen. Under vintern anlades 

en isväg för transport av maskiner 

och virke. 

Rekreationsområde 

I detta skede ifrågasattes planerna. 

Skälen till motståndet var Storöns 

betydelse som rekreationsområde. 

Mot denna bakgrund argumenterades 

även för att avverkningarna, om 

de skulle genomföras, borde utföras 

utan kalavverkning. 

– Motiveringen att Storön har 

speciell betydelse för rekreation och 

friluftsliv känns lite krystad. Folk i 

Arjeplog eller Arvidsjaur måste först 

åka bil ett antal mil och sedan korsa 

Storavan med båt, snöskoter eller 

skidor för att nå ön. Om Storön ska 

särbehandlas av detta skäl finns det 

knappt någon produktionsskog kvar 

i norra Sverige, säger Håkan Ederlöv. 

Obehaglig överraskning 

Efter protesterna beslutade det andra 

virkesköpande företaget att skjuta 

upp sin avverkning på obestämd 

framtid. 

– Det var en obehaglig överraskning. 

Inlandsskogsbruket dör om 

företagen som köper virke backar 

allmänningar – vad är det? 

så snart någon protesterar av det 

ena eller det andra skälet. Hyggesfria 

metoder på Storön är tveksamt, 

även enligt skogsvårdslagen. Förutsättningarna 

saknas på ön. Allmänningens 

delägare vill inte skapa 

sönderhuggna skogar som stannar i 

utvecklingen, säger Kenth Björk, förvaltare 

för Arjeplogs Allmänning. 

Valde att avverka 

SCA avverkade sin post under februari 

och mars. Under en tid uppmärksammades 

frågan i media. In- 

sändare kom både från skribenter 

som ifrågasatte avverkningarna och 

sådana som menade att skogen på 

Storön borde avverkas som planerat. 

– Skogen på Storön saknar höga 

naturvärden och även efter avverkning 

kommer halva ön att bestå av 

äldre skog. Det rörliga friluftslivet 

kan givetvis även efter avverkningarna 

utnyttja området. Därför var 

det självklart att hålla vår del av 

avtalet, säger Magnus Eklund, marknadschef 

vid SCAs skogsförvaltning 

i Norrbotten. 

Rolf EdstRöm 

I Norrbottens län finns nära 300 000 hektar allmänningsskogar i Arvidsjaurs, 

Arjeplogs, Jokkmokks, Gällivare, Jukkasjärvi, Karesuando och Pajala socknar. 

De bildades kring förra sekelskiftet då skogen delades upp mellan staten och 

byarna vid den så kallade avvittringen. Delägare är ägarna av de fastigheter från 

vilka skogen avsattes. 

Arjeplogs Allmänning ägs av ca 1 600 delägare. Målet är att gynna utvecklingen 

för människor och företag i kommunen. Varje år utbetalas bidrag till 

främst jord- och skogsbruk. Det var till exempel allmänningen som en gång tog 

initiativet till elektrifiering av bygden. Under 2007 utbetalades 250 000 kronor till 

utveckling av Silvermuséet.

Skogsägarna i Njavve väster om Jokkmokk har varit hårt prövade i vinter. 

I december fällde en storm över 40 000 kubikmeter skog i området. Djupsnö, 

en väg med dålig bärighet och ett måttligt intresse för virket har ställt till med 

ytterligare problem. 

Ungefär hälften av skogen som 

blåste ner stod på Fastighetsverkets 

mark, men Jokkmokks Allmänning 

och sex privata skogsägare drabbades 

också hårt. 

– Området där stormen har orsakat 

störst skada är ungefär 5 000 

hektar stort. På stora delar är läget så 

illa att det bara är att börja om med 

Tufft arbete med 

stormfälld skog 

SCA har köpt drygt en fjärdedel av virket och har nu ett digert arbete med att 

få fram det till industrin. 

markberedning och plantering, säger 

Peter Nilsson, SCAs virkesköpare i 

Jokkmokk. 

Hemsk upplevelse 

Jokkmokks Allmänning säger att 

stormen är det värsta de råkat ut för. 

De räknar med att ungefär 13 000 

kubikmeter fälldes på deras mark. 

Över 40 000 kubikmeter skog föll i stormen i Njavve. 

– Vi avverkar större delen själva 

men hinner inte med allt, så vi har 

anlitat SCA för några tusen kubik. 

De köper också vårt leveransvirke, 

säger Sture Engfors som är förvaltare 

vid allmänningen. 

Anne Stenman och hennes syskon 

hör till de privata skogsägare som 

har drabbat allra hårdast. 

17

18 

– Vi har 33 hektar som vi gallrade 

för tre år sedan och nu ligger nästan 

allt. Det känns hemskt så klart. 

Stormen varade under en eftermiddag 

och en natt och blev en otäck 

upplevelse för Anne som bor mitt i 

det drabbade området. 

– Det var fruktansvärt, jag trodde 

taket skulle fara. Ett tag tänkte jag 

nästan åka in till Jokkmokk, men 

det var tur att jag inte gjorde det för 

jag hade inte kommit långt. Det låg 

träd kors och tvärs över vägen, säger 

hon. 

Manuell huggning 

Bröderna Tommy och Dick Karlsson 

tror att ca 1 500 kubik har blåst ner 

för dem. 

– Men det är svårt att bedöma. 

Träden ligger i såna brötar, så det 

går inte att komma in i skogen och 

få någon överblick. Vi vet i alla fall 

att ett mindre område som var moget 

för slutavverkning har blåst sönder 

helt. Men mest tragiskt är att vi hade 

mycket nygallrad skog som har trasats 

sönder. 

Efter att chocken efter stormen 

hade lagt sig kom nästa tråkiga 

överraskning. Intressenterna för att 

köpa stormvirket stod inte precis på 

kö. Mycket av virket ligger illa till i 

brant terräng och dessutom är vägen 

till området dålig och brukar vara 

nedsatt på våren. 

En stor del av vindfällena måste 

också tas om hand manuellt. Många 

av stammarna är nämligen jordiga 

och det blir billigare att slipa motorsågskedjor 

än att skördarna ska byta 

kedja stup i kvarten. 

– SCA är de som har visat klart 

mest engagemang och de har också 

bjudit bäst för virket, säger Tommy 

Karlsson, som också påpekar att det 

är tur i oturen att stormen kom nu 

när virkespriserna är höga. 

– Tänk om det varit för fyra, fem 

år sedan… 

”…det är bara 

att börja om med 

markberedning 

och plantering.” 

SCAs virkesköpare Peter Nilsson och produktionsledare Jenny Stenberg samt några 

av de drabbade skogsägarna: Anne Stenman, Tommy Karlsson, Leif Mannberg och 

Dick Karlsson. 

SCA har sammanlagt köpt drygt 

10 000 kubik från området och lagt 

ner åtskilliga timmar på att planera 

avverkning och transport. 

Just efter att stormen dragit fram 

var avverkningsförhållandena na, 

med bara lite snö. Men sedan blev 

det jul- och nyårshelg och Skogsstyrelsens 

besked om avverkningstillstånd 

drog ut på tiden. Innan allt var 

klart för avverkning hade vindfällena 

begravts under en meter snö. 

Långa vägdiskussioner 

– Det var bara att vänta på att det 

skulle smälta bort, kommenterar Peter 

Nilsson. Men att vägen till området 

brukar vara stängd för tung trak 

under vår och försommar har ställt 

till stora bekymmer. Vi är ju måna 

om att få ut virket så fort som möjligt 

för att inte kvaliteten ska försämras. 

Mycket står fortfarande på rot så det 

har klarat sig ganska bra, men vi kan 

inte vänta hur länge som helst. 

Diskussionerna med Vägverket 

har därför varit både många och 

långa. 

– Det nns ett beslut om att vägen 

ska rustas upp under 2009. Vi tyckte 

att reparationerna borde tidigareläggas 

ett år, så skulle det inte göra 

så mycket om vi kör under våren och 

vägen tar stryk, säger Peter Nilsson. 

Men så blev det inte. Till slut ck 

SCA i alla fall dispens för att börja

SCAs virkesköpare Peter Nilsson köpte stormvirket av 

bröderna Tommy och Dick Karlsson. 

köra ut virket så fort snön smält, 

så länge vägen inte blir så dålig att 

personbilar får problem att använda 

den. Vägverket ställde också upp och 

snödikade vägen så att den skulle 

torka upp snabbare och har kört dit 

grus för att kunna göra kontinuerliga 

reparationer. 

Virket på väg 

– Efter stormarna Per och Gudrun 

i södra Sverige rustade staten upp 

vägar för att man skulle få ut virket. 

Anne Stenman och 

hennes syskon hör till 

dem som drabbats 

hårdast av stormen. 

– Det var den värsta 

stormen vi haft här uppe 

i modern tid, säger Sture 

Engfors, förvaltare vid Jokkmokks 

Allmänning. 

FOTO: MAGNUS EKLUND 

Det är inte mer än rätt att staten 

tar sitt ansvar även här. Det här är 

också en katastrof för de drabbade 

skogsägarna, även om de drabbade 

är färre här, säger Peter Nilsson. 

När Din Skog gick till tryck hade 

de första virkesbilarna precis börjat 

rulla. Både SCA och skogsägarna håller 

tummarna för att de ska kunna 

fortsätta göra det… 


FOTO: PER PETTERSSON 

Ny förvaltare 

vid Jokkmokks Allmänning 

Christian Rimpi tillträdde i april som allmänningsförvaltare 

vid Jokkmokks Allmänning. Han 

efterträder Sture Engfors som går i pension efter 

sommaren. Till dess kommer 

Christian Rimpi och Sture 

Engfors att jobba parallellt. 

Jokkmokks Allmänning 

omfattar 61 000 

hektar produktiv skogsmark. 

Contortatall klarar 

gremmeniella bättre 

FOTO: MAGNUS EKLUND 

Contorta är mer resistent än inhemsk tall mot den 

typ av gremmeniellasvamp som orsakade svåra 

skador på tallskog i början av 2000-talet. Contortaplantorna 

hade högre överlevnad och återhämtade 

sig snabbare efter infektion, enligt en avhandling 

från SLU. 

Palt och skogsvård 

hos SCA på Skogsnolia 

Välkommen till SCAs monter när Skogsnolia ordnas 

i Umeå! Våra virkesköpare nns på plats för att 

servera palt och prata skog. Temat för i år är skogsvård, 

med plantor och plantering i fokus. 

SCA NorrPlant, Europas största leverantör av 

skogsplantor, nns givetvis också i vår monter. 

– Vi kommer bland annat att informera om vikten 

av att använda förädlade plantor, eftersom det 

är den skötselåtgärd som är allra mest lönsam. De 

förädlade plantor som nns på marknaden i dag 

växer 10-15 procent bättre än dagens oförädlade 

skogar, säger Jörgen Andersson, chef för SCA Norr- 

Plant. 

Om du låter SCA sköta planteringen får du 

också ett kvitto på att jobbet är riktigt gjort. Med 

vår tjänst PLUS Plantering gör varje plantör dagliga 

kvalitetskontroller och resultatet redovisas till dig. 

Skogsnolia äger rum den 12 till 14 juni och SCA 

nns i monter 2078. 

19

Claes-Göran 

på nya 

strapatser 

För fjärde gången tänker Claes-Göran Erson, 

virkesköpare i Kramfors, korsa Grönland på ski- 

dor. Det är en nätt liten skidtur på 200 mil. 

I mitten av maj bar det av från Thule mot målet Kap 

Morris Jesup – världens nordligaste landpunkt. Det är en 

sträcka på 100 mil och sedan är det lika lång väg tillbaka 

igen. 80 till 100 dagar beräknas det ta innan Claes-Göran 

är tillbaka i civilisationen. 

– Det här handlar inte om att vara 28 år och ha en 

massa muskler, utan om psyke och uthållighet. Man 

måste ha pannben, som de säger. Det är en väldig kamp 

med sig själv eftersom man blir så sliten. Sist hade jag ätit 

upp mig till 87 kilo inför resan men vägde 66 kilo när jag 

kom hem, säger Claes-Göran Erson. 

Varför utsätter man sig då för en sådan prövning? 

– Det har jag också frågat mig, men faktum är att jag 

aldrig mår så bra som under de här turerna, trots all fysisk 

bedrövelse. Jag är van att vara ute och jag tål att slita ont. 

Efter tio dagar brukar jag börja må riktigt bra. Då lever 

jag helt i nuet och njuter av de vita vidderna. 

Förra gången Claes-Göran gjorde en långtur på Grönland 

så var SCA-kollegan Erik Abrahamsson med. Den 

här gången är ressällskapet en gammal lumparkompis 

sedan tiden som fallskärmsjägare. 

Claes-Göran Erson 

20 

Hur det går på deras 

Grönlandsexpedition 

kan du läsa på 

www.topworld.se 

K 


FOTO: FOTO MICHAEL ENGMAN 

Nya virkesköpare… 

...vid Jämtlands skogsförvaltning 

Jörgen Roos har anställts som virkesköpare, med 

placering i Svenstavik. Han börjar 4 augusti och 

ersätter Ove Eklund, som går i pension. 

Jörgen bor tillsammans med sambo, en tvåårig 

son och två hundar i Östersund, där han är född och 

uppvuxen. Han är utbildad skogsmästare och har 

bland annat jobbat med skogsbruksplaner åt Norrskog 

och som inspektor åt Mellanskog Leksand. 

Jörgen har ägnat en stor del av sitt liv åt ishockey, 

men slutade spela för några år sedan. Nu är det stugbygget 

på Lännäset som hägrar på fritiden, liksom 

jakt och skidåkning. 

– Jag försöker även dra litegrann i bälgaspelet 

emellanåt, säger Jörgen. 

Steiner Mårtensson har under några år varit egen 

företagare inom skogsbranschen och har bland 

annat köpt virke åt AB Höglands Såg & Hyvleri, 

men nu återvänder han till SCA. Den 4 augusti börjar 

han som virkesköpare i Hoting. 

Steiner är gift och bor med sin hustru i Rossön. 

De har en dotter som har yttat hemifrån. På fritiden 

är det ske som gäller, av alla de slag. 

…vid Ångermanlands skogsförvaltning 

Cecilia Persson har anställts som virkesköpsassistent 

i Bredbyn. Cecilia har studerat på jägmästarprogrammet 

i Umeå, med inriktning på skogshushållning, 

och tog examen i maj. Hon har tidigare 

arbetat som planläggare åt Norra skogsägarna. 

Fritiden ägnar hon gärna åt jakt tillsammans 

med sambon och deras två hundar av rasen vorsteh. 

Stickning och matlagning hör också till hennes 

favoritsysselsättningar. 

Ingemar Thulin har anställts som vikarierande 

virkesköpare i Kramfors under tiden Claes-Göran 

Erson är på Grönland. Han har tidigare arbetat 

vid Ramsele skogsägarförening och har en tid ”frilansat” 

som virkesköpare åt SCA. 

Ingemar bor i Överlännäs med sin fru, tre barn 

och en gråhund. Fotografering är ett stort intresse 

och det är främst djur och natur som hamnar på 

bild. Under höstarna brukar han ta med både hunden 

och kameran ut i älgskogen.

Med bark i brödet 

Det som förr i tiden användes som nödkost har i dag blivit läcker 

delikatess. Ingrid Ölunds vedugnsgräddade barkbröd från Nording- 

rå har en strykande åtgång. 

hon. 

– Varmt barkbröd med smör! Godare kan det inte bli, försäkrar 

När Ingrid Ölund tvingades upphöra 

med jordbruket på grund av 

hösnuva och när hennes tjänster 

som biomedicinsk analytiker inte 

längre efterfrågades bestämde hon 

sig för att göra det hon alltid velat: 

Baka bröd! 

– Som liten hemma i Gideå satt 

jag alltid med när mamma bakade 

tunnbröd, berättar hon. Jag fick 

tidigt lära mig kavla. Bakningen sitter 

väl i generna. 

Fäller tall om våren 

Drömmen om en egen bagarstuga 

infriades och nu gräddas både tunnbröd, 

knäckebröd och surdegslimpor 

i den vedeldade ugnen i Björnäs. 

Men Ingrid, eller Skogs-Hilda 

som är hennes företagsnamn, har 

också lanserat barkbrödet. 

– När skörden i gamla tider slog 

fel tvingades man blanda bark i brödet, 

berättar hon. Nu gör jag samma 

sak, fast helt frivilligt. 

På våren, när träden savar, fäller 

Ingrid yngre tallar i den egna skogen. 

Hon tar bort den grova ytterbarken 

och tar rätt på den tunna inre barken 

som blötläggs och torkas och mals 

till mjöl. 

Förr kunde hälften av mjölet 

bytas ut mot bark. Nu tillsätter Ingrid 

ungefär femton procent barkmjöl 

till degen, som i övrigt består av ekologiskt 

råg- och kornmjöl. 

– Barken ger en speciell smak, 

men ska samtidigt vara nyttig, med 

både mineraler och c-vitamin, säger 

hon. 

Frasigt och gott 

Som skogsägare tycker hon att det är 

roligt att få visa exempel på att skogen 

kan ge annat än massaved och 

timmer. Även björksav kommer till 

användning, som degvätska när hon 

bakar knäckebröd. 

En varm doft av färskt bröd och 

alved från Ingrids bakugn får det att 

vattnas i munnen. Smöret smälter på 

det varma barkbrödet. De frasiga, 

lite sega brödkakorna har en alldeles 

särskild smak. 

”Mycket gott” blir det tveklösa 

betyget. 

mats WigaRdt 

foto: aRnE hEnRiKsson 

21

Två driftiga bröder från Sörmland är anledningen 

till att två kvinnor utan släktband eller gemensam 

historia kan plocka murklor i skog som de äger 

tillsammans. 

22 

– Några problem att fatta beslut om skogen 

har vi inte, trots att vi inte umgås regelbundet, 

konstaterar Anna-Lena Lundblad i Härnösand. 

Murkelskog 

med guldkant 

Det dröjer inte lång stund innan 

vi måste duka bort på köksbordet 

för att ge plats åt pärmen med skogsbruksplan 

och andra dokument relaterade 

till skogsskiftet i Tarasjönäs 

utanför Junsele. 

– Skogsbruksplanen är en bra 

hjälp för att se vilka åtgärder som 

ska göras, särskilt när man inte är 

någon skogsexpert, kommenterar 

Anna-Lena Lundblad. 

Sedan slutet på 90-talet har hon 

blivit allt mer aktiv som skogsägare. 

Innan dess var det hennes far som 

skötte tillsyn och planering. Nu vilar 

ansvaret på henne själv och på skiftets 

andra delägare. 

Anledningen till att två kvinnor, 

utan inbördes släktskap eller gemensam 

bakgrund, tillsammans äger 200 

hektar skog i nordvästra Ångermanland 

pockar dock på en förklaring. 

Köpte skogsskifte 

I slutet av 1800-talet valde två unga 

och företagsamma bröder från Sörmland 

att pröva lyckan i Junsele. Där 

startade de bageri, kraftverk och 

jordbruk, de öppnade skjutshåll för 

resande, drev affär och post. Tillsammans 

med en kompanjon blev de 

även ägare till ett större skogsskifte. 

Det är detta skifte som genom arv 

numera delas mellan Anna-Lena och 

ett barnbarn till brödernas kompanjon, 

Elisabeth Näsström i Umeå. 

De båda delägarna har ingen 

gemensam historia, kände tidigare 

knappt till varandra. Nu ringer de 

några gånger varje år, när papper ska 

fyllas i eller beslut måste fattas. Och 

ibland träffas de i Tarasjönäs. 

– Men trots att vi inte umgås 

regelbundet har vi inga som helst 

problem med att gemensamt äga 

skogen, försäkrar hon. Besluten fattas 

i full enighet och vi har ungefär 

samma uppfattning om hur den ska 

skötas. 

I alla år har Anna-Lena gjort regelbundna 

besök i Tarasjönäs. Hon har 

plockat bär och svamp och följt med 

pappan på promenader. Och tagit 

med sina egna barn på upptäcktsfärd 

i skogen. 

– Men en djupare känsla för 

mitt skogsinnehav fick jag först när 

pappa inte kunde sköta det längre, 

säger hon. 

Planterar själv 

Sedan dess har Anna-Lena gått på 

kurser i skogsskötsel och fått hjälp 

av Skogsstyrelsen i Sollefteå att inventera 

skiftet. En av hennes söner 

har gjort flera svettiga arbetspass 

med röjsågen, själv har hon satt en 

hel del plant. 

– Ett roligt och härligt arbete 

– när vi väl kommer till skott, säger 

hon. Skogsinnehavet i Tarasjönäs 

består mest av sandjord med tall 

och blandskog. Det finns gott om 

gammal och ung skog. Sämre är det 

med tillgången på halvgammal skog. 

Däremot finns det mycket murklor. 

Mycket av arbetet med skogen 

har man valt att leja bort. Dels på 

grund av tidsbrist, dels beroende på 

bristande kunskap. 

Ta vara på möjligheter 

Den senaste större avverkningen 

gjordes 2004. Många intresserade 

köpare hörde då av sig, ivriga att få 

avverka de fyra aktuella posterna. 

Men Anna-Lena och Elisabeth 

valde att fundera en extra gång. De 

lockades inte av att slutavverka. 

I stället tog de kontakt med Jan Jonsson, 

virkesköpare för SCA i Sollefteå, 

som föreslog ett alternativ som tilltalade 

de båda delägarna. 

Det handlade om tallbestånd med 

fin kvalitet och Jan Jonsson såg en 

möjlighet att göra en sistagallring 

och därmed lämna kvar träd som får 

växa på sig ytterligare några år. 

Det var en åtgärd som också passade 

bra utifrån skogens åldersfördelning. 

På större fastigheter säger 

skogsvårdslagen att max 50 procent 

av skogen får vara under 20 år. I och

”Ett roligt och 

härligt arbete” 

Anna-Lena Lundblad i Härnösand ser skogsinnehavet i Tarasjönäs utanför Junsele 

som en långsiktig trygghet att luta sig mot, en slags pensionsförsäkring som kan 

sätta en extra guldkant på tillvaron. 

med att tallposterna bara gallrades 

finns det nu möjlighet att slutavverka 

andra poster i stället, till exempel 

granbestånd som riskerar att drabbas 

av röta om de står för länge. 

Och under tiden hinner en del 

av ungskogen växa till sig och bli 

gallringsmogen. På så sätt tas fastighetens 

möjligheter tillvara på ett 

långsiktigt sätt och intäkterna kan 

spridas ut under en längre tid. 

Trygghet på sikt 

Några skötselåtgärder sedan avverkningen 

2004 har de inte behövt vidta. 

Eftersom de valde att göra ett uttag 

genom gallring behövde de varken 

markbereda eller plantera. Först om 

sju-åtta år räknar de med att göra 

nästa större avverkning. 

För såväl Anna-Lena som Elisa- 

beth Näsström utgör skogsinnehavet 

i Tarasjönäs en långsiktig trygghet att 

luta sig mot, en slags pensionsförsäkring 

som kan sätta en extra guldkant 

på tillvaron. 

En allt större insikt om skogens 

långsiktiga värde har genom åren 

gjort sig påmind. Framtida generationer 

får skörda det som görs i dag. 

– Skog har en lång omloppstid, 

konstaterar Anna-Lena. Och även 

om mina söner i dag mest klagar på 

att det är varmt och myggigt när vi 

är där och arbetar blir det en dag de 

som får överta både ansvar och förtjänster. 

mats WigaRdt 

foto: michaEl Engman 

Nytt verktyg 

på webben 

ska rädda skogens kulturarv 

Många fornlämningar och andra kulturmiljöer riskerar 

att skadas vid avverkning och markberedning. 

Nu finns ett nytt webbaserat hjälpmedel som ska ge 

landets skogsägare nödvändig kunskap för att skydda 

och vårda skogens kulturarv. 

– En förutsättning för att kunna skydda kulturmiljöerna 

är att man känner igen dem och känner till var 

de finns, säger Mats Hannerz, redaktör för Kunskap 

Direkt där hjälpmedlet ingår. 

På hemsidan finns bland annat illustrationer av 

olika kulturlämningar och kulturmiljöer, checklistor 

för skoglig planering och skötselråd för olika skogliga 

åtgärder. 

www.kunskapdirekt.se 

23

Med SCA från morgon till kväll 

24 

Varje morgon när jag slår upp ögonen väntar en hel dag i sällskap med SCA. 

När jag läser morgontidningen, torkar munnen efter lunchen på McDonalds, 

går på toaletten eller lägger mig i min furusäng från IKEA har jag troget säll- 

skap av produkter från SCA. 

För egen del inleder jag dagen med tidningsläsning. 

Både den lokala Tidningen 

Ångermanland och Dagens Nyheters Norrlandsupplaga 

använder tidningspapper från 

SCA. 

Samma sak gäller nästan oavsett var i 

Norrland man läser sin morgontidning; Haparandabladet, 

Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls 

Tidning och många andra – alla trycks 

de på papper från SCAs pappersbruk i Ortviken. 

Hundar och jakt från SCA 

När jag lite senare på dagen vittjar brevlådan 

på dagens post kan där mycket väl ligga 

en bunt med reklamblad. Vissa av dem är 

troligen också tryckta på papper från Ortviken. 

Förhoppningsvis har jag även fått 

Svensk Golf, Sveriges 

Natur och Allt om MC är 

några svenska tidningar som 

trycks på SCAs papper. 

Några exempel från övriga 

världen är Die Welt, Handelsblatt, 

indiska Elle och brittiska 

BBC Wildlife. SCA är den 

sjätte största tryckpapperstillverkaren 

i Europa. 

någon av tidningarna som jag prenumererar 

på – Hundsport eller Svensk Jakt – naturligtvis 

producerade på papper från… ja, just 

det... 

Bulliga blöjbakar 

Under frukosten råkar jag spilla lite te på 

köksbordet. Hos oss är disktrasan slängd av 

hygieniska skäl, så jag hämtar lite hushållspapper 

och torkar upp äcken. Även här är 

SCA medverkande, eftersom papperet är av 

märket Edet. 

När jag så höjer blicken från frukostfrallor 

och morgontidningar ser jag att grannarnas 

barn leker på gården. Under de allra 

minstas byxor skymtar bulliga bakar som 

skvallrar om att de fortfarande använder 

blöjor. SCAs eget varumärke Libero är då 

ett sannolikt val. 

SCA är Europas största 

leverantör av mjukpapper 

som till exempel hushållspapper, 

servetter och toalettpapper. 

I Norden säljs det under 

namnet Edet i butikerna. 

SCA säljer barnblöjor i 

över 50 länder och är den 

tredje största blöjtillverkaren 

i världen. I Norden är SCA 

marknadsledande med 

varumärket Libero och har 

en marknadsandel på över 

55 procent. En populär nyhet 

är en stretchblöjan som 

lanserades i Sverige under 

förra året. 

Jag har hört att småbarnsföräldrar gör 

2 000 blöjbyten under ett år! Det känns rätt 

skönt att den tiden är över för min del… 

Toalettbestyr 

Efter frukosten är det dags för morgonens 

toalettbestyr och jag får användning av lite 

toapapper, även det av SCA-märket Edet. 

Bredvid pappersrullarna i badrumsskåpet 

har de kvinnliga familjemedlemmarna sitt 

förråd av Libresse, SCAs storsäljande märke 

för bindor och trosskydd. 

Jag skänker en tacksamhetens tanke åt 

det faktum att ingen i min familj ännu har 

behov av det globala varumärket TENA: 

SCAs inkontinensskydd för både män och 

kvinnor med urinläckage. 

Ungefär var 

femte kvinna i 

världen har möjlighet 

att köpa SCAs mensskydd, 

som säljs i 85 länder. Huvudmarknaden 

är Europa, där 

SCA är den tredje största 

aktören. I Sverige heter 

varumärket Libresse.

Tjusiga förpackningar 

Förpackningar är ett annat område där vi 

dagligen möter produkter med SCA som 

avsändare. Produktionen inriktas allt mer 

mot förpackningar för konsumentprodukter 

och snygg exponering i butik. 

Allt från morgonens frukostingor till 

favoritwhiskeyn levereras i förpackningar 

från SCA. Och sist jag köpte en ny mobiltelefon 

var den paketerad i en sober SCAkartong. 

Även på matrasten träffar jag på produkter 

från SCA. Efter att ha ätit en god lunch 

på en av stadens restauranger torkar jag mig 

naturligtvis om munnen med en SCA-servett. 

Inkontinens 

besvärar över 

300 miljoner 

människor i världen och 

antalet växer snabbt i takt 

med en allt äldre befolkning. 

SCA är världsledande inom 

inkontinensprodukter. Med 

varumärket TENA har man 

drygt 25 procent av världsmarknaden 

– det är mer än 

tvåan och trean tillsammans. 

Och om jag besöker toaletten torkar jag 

kanske händerna på papper av SCAs varumärke 

Tork, som nns på massor av offentliga 

toaletter över hela världen. Toalettpapperet 

är ofta av samma märke. 

Säng från IKEA 

När jag så ska snickra en ny veranda eller 

redskapsbod är sannolikheten stor att virket 

jag använder har sågats på något av SCAs 

sju sågverk. Och att panel, fönster och dörrar 

har tillverkats hos någon underleverantör 

– av virke från samma sågverk. 

När dagen närmar sig sitt slut kryper jag 

ner i min IKEA-säng, och kanske även virket 

i den har sågats hos SCA. Att sovrummet 

I Europa är SCA en av 

de ledande leverantörerna 

av förpackningar. Bland 

kunderna finns välkända 

företag som Nestlé, Nokia 

och Husqvarna. En stor del 

av förpackningarna används 

inom detaljhandeln och är 

därför en viktig del i marknadsföringen 

av produkterna 

– det kan vara allt från konjak 

till leksaker och parfym. 

SCA är Europas största 

leverantör av servetter, pappershanddukar, 

toapapper 

m m till storförbrukare som 

hotell, restauranger och 

sjukhus. SCAs varumärke 

heter Tork och är ett så kallat 

billion dollar brand – det säljs 

för minst en miljard dollar i 

minst tre världsdelar. 

Sedan länge finns Tork 

bland annat på McDonalds 

restauranger i Sverige. 

håller lagom temperatur ser värmepannan i 

källaren till, med hjälp av pellets från SCA 

BioNorr. 

Gott sällskap 

Och så går dagarna. I gott sällskap av tidskrifter, 

servetter och möbler med sitt upphov 

i skogen. 

SCA är Europas största privata skogsägare 

men köper även stora mängder virke 

från skogsägare i Norrland. Som du kan se 

används både timmer och massaved på ett 

sätt som verkligen är påtagligt i vardagen... 

MATS WIGARDT 

SCAs sågverk producerar 

bland annat produkter för 

panel, golv, fönster och 

dörrar. För ett par år sedan 

lanserades Deck in a Box 

– ett lättmonterat modulsystem 

för altaner. I Sverige kan 

man bland annat köpa det 

på K-rauta. 

Ca 8 500 

svenska villor värms med 

pellets från SCA BioNorr, 

som är en av landets största 

pelletstillverkare. 

25

Råd från SCA Skogs markexpert: 

Kräv konkreta svar om Natura 2000 

EUs direktiv om Natura 2000 kan påverka dig 

som skogsägare även om dina marker inte anses 

skyddsvärda. Det kan i vissa fall räcka med att de 

finns ett par mil från ett utpekat vattendrag. 

26 

– Ta en dialog med myndigheterna och kräv 

konkreta svar, råder SCA Skogs markexpert Lars 

Rubensson. 

Natura 2000 är ett nätverk av 

skyddad natur inom EU. I Sverige 

utgörs cirka sex miljoner hektar 

av Natura 2000-områden. Du som 

skogsägare måste söka tillstånd för 

åtgärder som direkt eller indirekt 

”på ett betydande sätt” kan påverka 

miljön inom något av dem. 

Ungefär 60 procent av områdena 

är redan skyddade i form av reservat 

och liknande och för dessa, som 

fått ett formellt skydd, finns det klara 

regler. För övriga områden kan det 

däremot vara svårt att bedöma hur 

reglerna påverkar dig som skogsägare, 

även om det finns bevarandeplaner 

för alla Natura 2000-områden 

(se länsstyrelsernas hemsidor). 

– Planerna är ofta ganska allmänt 

hållna, så det är svårt att se vilka 

konsekvenser det får för skogsbruket, 

säger Lars Rubensson, chef för SCAs 

avdelning för markjuridik. 

Älvar och vattendrag 

En annan osäkerhetsfaktor är att 

många älvar och andra vattendrag 

är Natura 2000-områden. Det kan få 

konsekvenser för dina marker, även 

om de inte ligger alldeles intill vattendraget 

i fråga. 

Ett exempel är en avverkning i 

Rönsjärv i Norrbotten. Där ansåg 

Skogsstyrelsen att det behövdes tillstånd, 

trots att den planerade avverkningen 

låg två mil från Kalixälven, 

som är ett Natura 2000-område. 

– Det fanns risk för att slam skulle 

rinna ner i vattendrag vid avverkningen 

och att detta kunde påverka 

Kalixälven, eftersom vattendragen 

mynnade ut där, säger Lars Rubensson. 

Ett annat exempel är en avverkning 

i Storselet vid Gimån i Jämtland. 

Där tyckte Skogsstyrelsen också att 

åtgärden krävde tillstånd eftersom 

Gimån är ett Natura 2000-område. 

– Men när vi diskuterade det med 

länsstyrelsen och Skogsstyrelsen på 

plats visade det sig att det inte behöv-

Gimån är ett av de vattendrag som är skyddade enligt Natura 2000. FOTO: OLLE HEDVALL/N 

des tillstånd. Det räckte med normal 

naturvårdshänsyn och att vi lämnade 

en kantzon mot ån, säger Lars 

Rubensson. 

Ta en dialog 

Skogsstyrelsen är alltså den myndighet 

som vid en avverkningsanmälan 

bedömer om ingreppet kan påverka 

miljön på ett ”betydande sätt”. I 

så fall skickar de ärendet vidare till 

länsstyrelsen, som avgör ifall det 

krävs tillstånd. Om det behövs tillstånd 

innebär det också att du som 

markägare måste göra en miljökonsekvensbeskrivning, 

där du redogör för 

hur naturvärdena påverkas. 

Natura 2000 

Lars Rubenssons råd till skogsägarna 

är att ta en dialog med myndigheterna. 

– Om kravet på tillstånd kvarstår 

efter en dialog så kräv konkreta svar. 

Vilka naturvärden ska skyddas och 

vad innebär det för de åtgärder jag 

har planerat att utföra? 

Vad händer då om länsstyrelsen 

inte ger tillstånd till en avverkning? 

– Då blir det normalt en fråga om 

ersättning till markägaren, säger Lars 

Rubensson. 

THOMAS EKENBERG 

Syftet med Natura 2000 är att bevara vissa utpekade naturtyper och arter som 

är särskilt angelägna att skydda i ett europeiskt perspektiv. I Sverige finns nära 

4 100 Natura 2000-områden på en sammanlagd yta av mer än sex miljoner 

hektar. 

Några av de skyddade vattendragen enligt Natura 2000: Byskeälven, Piteälven, 

Råneälven, Kalixälven, Torneälven, Vindelälven, Moälven, Ammerån och 

Gimån. 

Skogskväll 

i huvudstaden 

Den 7 maj ordnade SCA en skogskväll i Stockholm. 

Skogsägare som bor i Stockholm men äger 

skogsfastigheter inom Ångermanlands skogsförvaltning 

bjöds in för att diskutera allt från skogsgödsling 

till virkespriser. 

Ett ämne som intresserade många var förvaltningsavtal, 

ett avtal som passar bra om man känner 

att man inte har möjlighet att själv sköta sin skog. 

Almanackan 2008 

7 juni 

Ångermanlands skogsförvaltning 

ordnar en skogsdag i Ramsele. Temat 

är gallring, gödsling och contorta. 

12-14 juni 

SCA deltar på Skogs-Nolia i Umeå. 

Välkommen a prata skog och äta 

palt. 

9 juli 

SCA-loppet avgörs vid Hotingtravet. 

Jämtlands skogsförvaltning deltar 

även vid travdagarna den 5 och 

12 juli. 

25-27 juli 

Välkommen till SCAs monter vid 

jämtländska Fäviken Game Fair. 

2-10 augusti 

SCA deltar på stora Nolia-mässan i 

Piteå. Temat i vår monter är ”Vad kan 

SCA erbjuda mig?” 

16 augusti 

Ångermanlands skogsförvaltning 

ordnar en skogsdag om gallring 

och om den nya virkesmätningsinstruktionen. 

27

dIn SkOG 

SCA SKOG AB 

851 88 SUNDSVALL 

årkväll vid bäverån 

Skogen runt Brännmyren var inte grön längre. Ån 

som förr slingrade sig fram över myren hade hindrats i 

sitt flöde och myren påminde nu mer om en liten tjärn. 

Granar och tallar längs myren hade förvandlats till 

vattenväxter och blivit så ”våta om fötterna” att de 

dött. En lång bäverdamm tvärs över ån höll kvar en 

stor del av den vårflod som för länge sedan skulle ha 

lämnat myren. 

Bävrarna, naturens egna små landskapsarkitekter, 

hade genom idogt arbete skapat sin egen livsmiljö. 

Ett stycke uppströms dammen hade de byggt sin 

hydda, en i det närmaste ointaglig borg. Ingången 

till hyddan alltid under vatten, matplatserna inom 

bekvämt simavstånd och bra transportvägar. Om 

fara hotade var det bara att försvinna ner i djupet. 

Trummande hackspett 

Bävrarnas omdaning av landskapet uppskattades av 

en del, men kanske inte alltid lika mycket av den markägare 

som fick bävrarna som hyresgäster. 

Just den här vårkvällen, när jag kom vandrande längs 

ån, verkade de flesta jag stötte på positiva till Brännmyrens 

förvandling. Några krickor försvann in bland de 

översvämmade videbuskarna, en nyanländ enkelbeckasin 

lyfte ur starrgräset och en hackspett satt och trummade 

mot en av de silvergrå tallstammarna. I det murkna virket 

hittade spettarna den mat de behövde och det var lätt för 

dem att hacka upp sina bohål. 

Pärlugglans bo 

Under vårvinternätterna hade jag hört pärlugglans 

envetna hoande nerifrån myren och en kall morgon när 

vårskaren bar skidorna hade jag hittat hennes bo högt 

uppe i en av gråtallarna. Fanns hon kvar låg hon säkert 

och ruvade där uppe nu. 

Jag kunde inte låta bli att krafsa försiktigt på tallstammen 

när jag gick förbi. Visst var hon hemma. Ett litet runt 

huvud med guldgula ögon stirrade ner på fridstöraren. Jag 

önskade henne lycka till med sina häckningsbestyr, bad 

om ursäkt att jag stört hemfriden och vandrade vidare. 

Bakom nästa åkrök mötte jag bävern. Silvriga svallvågor 

i det mörka vattnet avslöjade honom. En svag vind 

från mitt håll fick honom att stanna upp. Mötet blev kort. 

I en kaskad av vatten dök han och var borta. Som de 

flesta andra vilda djur tyckte han inte om doften av människa. 

I granens topp 

När det började skymma lämnade jag bäverbäcken. När 

jag stannade för att tömma vatten ur den ena stöveln 

sträckte en morkulla förbi och ett par taltrastar satt och 

ropade till varandra från var sin grantopp. 

Jag gjorde mig ingen brådska hem. Vårkvällen som 

höll på att ta slut fick gärna vara en stund till. 

tExt & illustRation: göRan bostRöm 

B 

Porto 

betalt

SCA går mot strömmen – betalar mer för timret!

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?