Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

säregen för finnarnas folkmedicin utmärkande företeelse, utan en internationell egendom
där de flesta föreställningarna har haft sina motsvarigheter dels i föreställningar bland
andra folk och dels i läror och teorier som påträffas inom de olika utvecklingsperioderna
inom medicinen. 1
På basen av det omfattande materialet grundade helhetsbilden av de folkliga föreställningarna
om tillkomsten av barn redogör han för kvinnans menstruation, ofruktsamhet,
graviditet, förlossning samt barnsäng. Pelkonen knyter här samman dessa föreställningar
med de som förekommit i de sedan antiken utgivna läkarböckerna och påvisar likheter
och olikheter mellan den folkliga och den lärda förlossningskonsten. 2 De inom den
folkliga förlossningskonsten i vårt land använda behandlingsmetoderna kan indelas i de
förebyggande, de profylaktiska åtgärderna och den egentliga behandlingen, terapin. 3 Av
central betydelse inom profylaxin är de olika säkerhetsåtgärderna genom vilka man vill
skydda kvinnan. Och egen grupp inom dessa skyddsåtgärder består av de åtgärder som
hänvisar till kroppsbeståndsdelar eller sekret. Men även levnadssättet med därtillhörande
föreskrifter ingår i de profylaktiska åtgärderna. 4
De inom den folkliga förlossningskonsten använda egentliga terapeutiska åtgärderna
kan indelas i olika mekaniska förfaranden, användningen av mediciner, salvor och våtvarma
omslag liksom även magiska och nära därtill anslutande förfaranden. 5 Inom den
sistnämnda gruppen kan man konstatera att det bl.a. är fråga om liknande material och
föremål som använts vid profylaxin, men även offerföremål liksom även botemedel eller
ingredienser tagna från sjukdomens ursprungsort ävensom botemedel med speciella
egenskaper liksom även mumialt stoff. 6 Förutom de terapeutiska åtgärderna finner
man även en omfattande grupp av trollerihandlingar med sympatetiska och magiska
åtgärder. 7
2.1.3 Sedan mitten av 1900-talet
Matti Hako inledde forskningen på 1950-talet inom folkmedicinen med sin 1956 utgivna
avhandling Das Wiesel in der europäischen Volksüberlieferung mit besonderer Berücksichtigung
der finnischen Tradition, som beskriver de folkliga trosföreställningarna kring vesslan
som sjukdomsförorsakare bland husdjuren. Detta lilla, skenbart obetydliga djur, vesslan
har sedan långa tider tillbaka inom den europeiska folkliga traditionen ansetts vara giftigt
med ett farligt bett och den ansågs vara farlig för boskapen. 8 Eftersom vesslorna ofta sågs i
närheten av fähus och stall, där de om vintern förmodades bo fick de utgöra skulden, sjukdomsorsaken
till det som drabbade husdjuren, så som t.ex. att mjölken sinade, boskapen
1 Pelkonen 1931, s. 5.
2 Pelkonen 1931, s. 11–313.
3 Pelkonen 1931, s. 315–328.
4 Pelkonen 1931, s. 315–318.
5 Pelkonen 1931, s. 319.
6 Pelkonen 1931, s. 323–327.
7 Pelkonen 1931, s. 328.
8 Hako 1956, s. 24–37, 155.
43