tema: Ökad virkesproduktion - SCA

tema: Ökad
virkesproduktion
Naturvårdssatsning gav resultat
Möte med världens största älgar
Svensk skogsdoft
sprids över världen
EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 1 2008

LEDAREN
Mer skog för en god miljö
SCA har under hösten fått kritik för en
bristfällig naturhänsyn. Tyvärr har kritiken
i ett antal fall varit befogad och vi har även
fått krav på förbättringsåtgärder av vår FSCrevisor.
Vi har tagit kritiken på största allvar och
lagt ned ett omfattande arbete på att rätta
till de brister som konstaterats. En uppföljande
revision i februari har visat att åtgärderna
har givit effekt. Det innebär dock inte
på något sätt att uppgiften är avklarad. Nu
vidtar i stället arbetet med att säkerställa att
vi uppfyller de åtaganden vi gjort, inte bara
för det mesta utan i görligaste mån hela
tiden och överallt.
Det är med naturhänsyn som med allt
annat kvalitetsarbete, man måste arbeta med
det hela tiden för att nå och upprätthålla en
bra nivå.
Ett viktigt miljöansvar för oss som skogsbrukare
är att bevara skogens biologiska
mångfald. Men skogen rymmer fl er viktiga
miljöfrågor än så.
INNEHÅLL
Aktivt skogsbruk lönar sig ..........3
Förädlade plantor ger
fl ygande start ..............................4
Öka produktionen
med contorta ..............................7
Röjning ökar
lönsamheten i skogen ................8
Styr utvecklingen
med hjälp av gallring ................10
SCA har gödslat fram
miljontals extra kubikmeter ......11
Dikesrensning kan öka tillväxten
med 10-20 procent ...................12
Det kanske allvarligaste miljöhotet just
nu är klimatfrågan och i denna kan skogen
vara en viktig del av lösningen.
Växande skog binder koldioxid och om
man ökar tillväxten så ökar också mängden
koldioxid som skogen binder. Det är inte
små tal vi talar om. Nettotillväxten i SCAs
skogar binder varje år betydligt mer koldioxid
än alla de utsläpp som sker från de
av SCAs fabriker som skogen försörjer. Och
inte bara fabrikerna. Nettoupptaget av koldioxid
är större än utsläppen från skogsbruk,
virkestransporter, produktionen i fabriker
och sågverk och transporterna av de färdiga
produkterna till kund.
En annan jämförelse är att den contortatall
som för närvarande växer på knappt 15
procent av SCAs skogsmark, bara den varje
år binder koldioxid motsvarande en tiondel
av alla transporter i hela Sverige.
Det här numret av Din skog handlar om
hur du som skogsägare kan öka virkesproduktionen.
Ökad skogsproduktion ger dig
Första steget – en PLUS Plan ..13
Mäktiga djur i mäktig natur .......14
Innovativ skogsägare
provar gärna nytt ......................16
Satsning på naturhänsyn
gav resultat ..............................18
Avverkningslag drillas
i naturvård ................................19
Med näsa för den
svenska skogen ........................20
Nya virkesköpare ......................21
Stort behov av virke .................22
omslagsBild: lars-oloF hallBerg/n
DIN SKOG
Upplaga: 36 500
Jerker Karlsson
VD SCA SKOG
som markägare ökade intäkter och ett högre
värde på din skog. Den ger mer råvara till
industrin. Den ger mer biobränsle och den
binder mer koldioxid.
En satsning på ökad virkesproduktion
kan utmärkt förenas med en god och ansvarsfull
naturhänsyn. Det handlar mycket om
att göra rätt sak på rätt mark. Att ta vara på
möjligheterna att öka skogsproduktionen
gynnar dig som markägare, industrin, samhället
och miljön.
Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall
Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75
Hemsida: www.scaskog.com
Ansvarig utgivare:
Björn Lyngfelt bjorn.lyngfelt@sca.com
Redaktör:
Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com
Produktion: Fryklunds, Härnösand
Tryck/repro: Tryckeribolaget, Sundsvall
Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g.
Omslag Reprint 150 g.
Tidningen distribueras gratis till
personer som äger skog i något av
de fyra nordligaste länen. Om du
inte får tidningen idag, men vill ha
den i fortsättningen, går det bra att
meddela detta per brev eller telefon.
Du kan också skicka e-post till:
kerstin.olofsson@sca.com

Aktivt skogsbruk
lönar sig
Om du bedriver ett aktivt skogsbruk kan du få ut minst 30­40 pro­
cent mer virke än om du låter skogen sköta sig själv – och givetvis
mer pengar. Det säger SCAs nya skogsvårdschef Pelle Gemmel.
– Det är bland annat viktigt att röja ungskogen och att inte låta
den gamla skogen stå för länge.
Du får tips om det och mycket annat i detta temanummer om
ökad virkesproduktion.
Pelle Gemmel tycker att man bör
se skogsbruket som ett företagande
– och se till att sköta sitt företag
effektivt.
– Om man sätter förädlade plantor
och bedriver ett aktivt skogsbruk
genom hela omloppstiden får man ut
minst 30-40 procent mer volym än
om man litar till självföryngring och
låter skogen utveckla sig fritt.
Att vara passiv är att kasta pengar
i sjön, menar Pelle Gemmel.
– Vem väljer att sätta in pengar
på ett konto med minimal ränta om
det fi nns konton med mycket högre
ränta?
Lämplig sparbössa?
När det gäller att öka produktionen,
och framför allt intäkterna från sin
skogsfastighet, är det viktigt att fundera
på om man har gammal skog
som bör avverkas.
– Av tradition är det många som
inte avverkar skogen ”för att de inte
behöver pengar för tillfället”. Skog en
fungerar som en sparbössa, men man
har kanske inte funderat på om pengarna
är bra placerade eller om de bör
placeras om.
Gammal skog innehåller ofta en
hög andel virke med ett högt värde.
Trädens tillväxt har dock stannat
av och förräntningen av det stående
kapitalet är därför liten. Samtidigt
ökar riskerna för att skogen ska
drabbas av skador.
– Om det rör sig om granskog
som gallrats tidigare fi nns det risk
att det utvecklas röta. Det minskar
värdet på skogen och gör beståndet
mer vindkänsligt. Äldre, försvagade
träd drabbas också lättare av granbarkborre
och andra skadegörare,
säger Pelle Gemmel.
I ett sådant läge bör man därför
fundera på om skogen verkligen är
den bästa sparbössan. Kanske är det
bättre att avverka den och plantera
ny skog.
Lönsam röjning
Pelle Gemmel poängterar också vikten
av att sköta ungskogsröjningen.
Det ökar inte virkesvolymen, men
höjer värdet på virket.
– Det är en mycket lönsam insats.
Har man inte tid eller lust att göra
jobbet själv så kan man anlita SCA
eller något annat företag. Röjer du
i rätt tid kan du få arbetet gjort för
2 000-3 000 kronor per hektar. Väntar
du för länge får du betala det
dubbla. Det absolut dyraste alter-
– Se ditt skogsbruk som ett företag, uppmanar SCAs
skogsvårdschef Pelle Gemmel.
Foto: Per-anders sjöquist
nativet är oftast att inte röja alls – då
riskerar du att inte få ut några pengar
vid förstagallringen. Dessutom ökar
risken för snöbrott och vindskador.
Plan ger kontroll
Det gäller att vara på hugget när
det är dags att röja. Från det att ungskogen
är röjningsmogen tills att den
växt sig för hög och tät tar det bara
fem till tio år.
– En skogsbruksplan är till stor
hjälp när det gäller att hålla koll på
röjningarna och övrig skogsskötsel.
De fl esta som skaffar en plan blir
mycket mer aktiva i sitt skogsbruk,
eftersom de ser hur mycket mer de
kan få ut av sin skog, säger Pelle
Gem mel.
Om man vill bedriva ett skogsbruk
med hög virkesproduktion är
det också viktigt att använda förädlade
plantor och göra en professionell
markberedning. Dessutom tipsar
Pelle Gemmel om contortaplantering,
gödsling och dikesrensning. Mer om
detta kan du läsa i andra artiklar i
det här numret av Din skog.
kErsTin oloFsson
3

Att använda förädlade plantor är den skötselåtgärd som ger allra
bäst avkastning.
4
Förädlade plantor ger
– Dessutom är det den enklaste åtgärden som en skogsägare
kan göra. Den ger effekt på stora arealer och kostar i princip inget
extra, säger Ola Rosvall, chef för Skogforsks anläggning i Sävar.
Markbered så snart
som möjligt efter
slutavverkning och
använd förädlade
plantor, råder Ola
Rosvall, chef för
Skogforsk i Sävar.
Foto: skogForsk
Ola Rosvalls främsta råd till den enskilda skogsägaren
är enkelt:
– Gör nya föryngringar på bästa möjliga sätt. Markbered
så snart som möjligt efter slutavverkning och använd
förädlade plantor.
Ola Rosvall har studerat det ekonomiska utfallet av
att använda förädlade plantor och han presenterar några
enkla fakta:
• En producerad kubikmeter kostar cirka 20 kronor för
mark beredning och plantering.
• En förädlad planta kostar 1-2 öre extra.
• Den extra volym som skogsägaren får genom förädlat
plantmaterial är i praktiken gratis.
De förädlade plantor som fi nns på marknaden i dag växer
cirka 10-15 procent bättre än dagens oförädlade skogar.
Det betyder att du får en ordentlig extra tillväxt jämfört
med om du väljer självföryngring eller oförädlade plantor.
Och den extra kostnaden för att välja en planta från
de bästa förädlingsplantagerna är alltså marginell.
50 procent högre avkastning
– En ökad tillväxt på 10-15 procent ändrar lönsamhetskalkylen
ganska rejält. För ett område med låg bonitet är
det skillnaden som gör det lönsamt att plantera, konstaterar
Ola Rosvall.
Som räkneexemplet här intill visar, kan nettoavkastningen
efter slutavverkning, inklusive två gallringar, bli
50 procent högre.
Men du behöver inte vänta till avverkningen för att se
fördelarna med förädlade plantor.
– En snabbare tillväxt gör att röjningen blir enklare
eftersom plantorna klarar konkurrensen mot lövsly bättre,
säger Ola Rosvall.
Kottar med turbofrö
Att ta fram förädlade plantor bygger inte på genteknik,
utan handlar om klassisk växtförädling.
– Man väljer helt enkelt ut bra träd och korsar dem
med andra bra träd, förklarar Jörgen Andersson, chef för
SCA NorrPlant.
Detta görs på speciella fröplantager genom att man
ympar fast grenar från utvalda träd med bra genetiska
egenskaper, s k plusträd, på vanliga plantor. Sedan klipps
de ursprungliga plantornas grenar bort steg för steg, tills
allt som växer över knähöjd har samma gener som plusträden.
Efter cirka 15 år kan man skörda de första kottarna
– som då är laddade med turbofrö. Fröna får sedan gro
och plantorna får växa till, först i växthus och sedan på
friland, innan de är leveransklara.
Tyvärr fi nns det inte tillräckligt med förädlade plan-
tor för att klara hela behovet. När det gäller granplantor
är ungefär 50 procent förädlade. För tall är situationen
bättre men det fi nns ett visst underskott, framför allt för
Norrbotten.
Jörgen Anderssons råd till den som ska köpa plantor
är att vara ute i god tid.

flygande start
– En bra tumregel är att beställa senast vid avverkningen,
alltså i regel 1,5 år före själva planteringen, för att
vara säker på att få plantor av bästa kvalitet, säger han.
SCA NorrPlant jobbar också för att öka andelen förädlade
plantor så att de ska täcka behovet för alla prove-
nienser.
– Vi är i färd med att anlägga flera nya fröplantager för
såväl gran som tall och contorta, och de kommer att få
ännu bättre egenskaper, säger Jörgen Andersson.
De skogar som får sitt ursprung från dessa kommer att
ha ungefär 25 procent bättre tillväxt än dagens skogar.
Men det dröjer ännu några år innan sådana plantor finns
ute på marknaden.
Viktig markberedning
Jörgen Andersson betonar också vikten av att ge plantorna
en bra start.
– Gör en professionell markberedning, annars kan du
äventyra hela föryngringen, säger han.
En bra markberedning gör att plantorna klarar kon-
Så mycket kan man tjäna på förädlade plantor
För ett område med normal bonitet kan tillväxten höjas från 4,1 m 3 per år och
hektar till 4,8 m 3 per år och hektar. Avverkningskostnaden blir lägre. Du får större
volym på samma antal träd. Nettoavkastningen, inklusive två gallringar, blir då
50 procent högre, 170 000 kronor per hektar i stället för 114 000 kronor, enligt
Skogforsks beräkningar.
Du kan också välja att slutavverka 15-20 år tidigare, men ändå plocka ut
samma virkesvolym som vid en senare avverkning i ett bestånd med oförädlade
plantor.
kurrensen mot gräs bättre och ger bättre skydd mot
insektsangrepp. Rötterna får också en högre marktemperatur,
vilket gynnar tillväxten. Markberedning minskar
dessutom risken för frost och ger bättre näringstillgång.
När det sedan är dags att plantera ska plantan sättas
högt och ljust, gärna på en omvänd torva. Om plantan
sätts nere i gropen är det risk att den dränks. Trampa inte
för hårt runt plantan, utan fös bara dit lite jord.
– Med dagens förädlade plantor och en korrekt markberedning
och plantering så ger du din nya skog en flygande
start, avslutar Jörgen Andersson.
Thomas EkEnbErg
Jörgen
Andersson,
chef för SCA
NorrPlant, vid
ett så kallat
plusträd som
ska ge kottar
laddade med
”turbofrö”.
Foto: Bo Fernström

SCA investerar 93 miljoner i Munksund
SCA Timber investerar 93 miljoner kronor i en fabrik
för tillverkning av fönsterämnen vid sitt sågverk i
Munksund utanför Piteå. Den årliga produktionen blir
drygt 30 000 kubikmeter och fabriken kommer att
syssel sätta 24 personer.
Efterfrågan på träfönster av hög kvalitet ökar och
genom den här investeringen stärker SCA Timber sin
ställning på marknaden. Den nya fabriken beräknas tas
i drift i oktober.
Graningebruks sågverk nedbrunnet
Såghuset vid SCAs sågverk i Graningebruk totalförstördes
vid en brand den 8 februari. Branden började troligen
vid barktrumman och när räddningstjänsten kom
till platsen var byggnaden med sågverkslinjen helt övertänd.
Ingen person kom till skada.
Verksamheten vid sågverket kommer inte att återupptas
igen, men SCAs övriga sågverk kommer att
överta Graningebruks produktion.
– Förändringen innebär att vi inte längre tar ut s k
Graningestock, alltså klentimmer av gran, men vi styr
om produktionen så att skogsägarna även i fortsättningen
kommer att få ut maximalt vid avverkningsuppdrag
hos oss, säger Christer Olofsson, marknadschef vid
Ångermanlands skogsförvaltning.
6
Jätteälg blir
turistattraktion
En jättelik träälg på toppen av berget Vithatten i Västerbotten
ska bli en ny turistattraktion. Den 47 meter
långa älgen ska inrymma såväl restaurang som konferenslokaler
och konserthall. Utkiksplatsen i kronan,
45 meter upp i luften, kommer att bjuda på fantastiska
vyer över fjällkedja, skog, sjöar och hav.
Turistföretagaren Thorbjörn Holmlund tror att
älgen kommer att locka turister från hela världen och
säger att intresset redan är makalöst stort.
De fl esta bygglov och tillstånd börjar nu bli klara
och enligt Thorbjörn Holmlund kommer även fi nansieringen
att lösa sig. Han räknar med att bygget ska
komma i gång till våren.
Använd skog
motverkar växthuseffekten
Den svenska skogen tar upp koldioxid och lagrar den som kol i träd och
mark. Genom intensivare skogsbruk, snabbväxande trädslag, gödsling
och andra produktionshöjande åtgärder kan skogarna ta upp ännu mer
koldioxid än de gör i dag.
– Men det är inte som kolsänka som skogen har sin viktigaste roll,
säger Mats Olsson, professor vid SLU. Det är användningen av skogsråvaran
som ger den stora utväxlingen. Störst klimateffekt får man ofta
genom att avverka skog, använda råvaran klokt och sedan återplantera
skogen.
När trä exempelvis ersätter stål och betong i byggnader minskar koldioxidutsläppen
mycket.
Foto: olle hedVall

Öka produktionen
med contorta
Ett bra sätt att öka sin produktion är att odla contorta. Det menar
Per Persson, SCAs förre skogsvårdschef.
– Det enkla skälet att använda contorta är att den växer mycket
bättre på många marker. Den är dessutom lättskött, lättodlad och
kan planteras utan speciella åtgärder, säger han.
SCA har sedan 60-talet varit en
föregångare när det gäller plantering
av contorta. I dag finns därför stor
kunskap om hur trädslaget kan användas.
Per Persson, som var SCAs skogsvårdschef
1991-2007, delar gärna med
sig av sina erfarenheter.
Ger 40 procent mer
Contortan producerar cirka 40 procent
större virkesvolym än svenska
trädslag på motsvarande mark.
– Vi har lärt oss en hel del under
årens lopp och slutsatsen är att contortan
håller vad den lovar. I vissa
odlingar har vi till och med sett betydligt
större tillväxt, säger Per Persson.
Erfarenheterna visar också att
contortan har en bättre överlevnadsförmåga
än vanlig tall och gran,
den angrips mindre av älg och är
mindre utsatt för andra typer av
skadeangrepp.
Även miljöaspekterna kring contortan
har utretts, bland annat
genom en stor miljökonsekvensbeskrivning.
Slutsatsen där var att det
går att använda contorta och samtidigt
bevara den biologiska mångfalden,
bara man undviker att con-
tortatallen blir dominerande i land-
skapet.
Trots de goda resultaten finns
fortfarande en viss skepsis mot contortan.
Tveksamheten beror, tror Per
Persson, på okunskap parat med viss
”invandrarfientlighet”.
– Det har ju gjorts en del misstag,
med planteringar på fel marker och
med fel provenienser. Vissa skadeangrepp
har också drabbat contortan.
Men med den kunskap vi har
i dag finns det ingen anledning att
avstå från att plantera contorta på
rätt marker om man vill öka produktionen.
Bra kvalitet
Finns det då avsättning för virket? Ja,
de försök som har gjorts visar att
contortan fungerar som sågtimmer
med en kvalitet fullt jämförbar med
planterad svensk tall. Tester har
också gjorts med massatillverkning
och contortan har visat sig fungera
både för kemisk och mekanisk massa.
Redan i dag framställer Östrands
massafabrik en speciell CTMP-kvalitet
som består av 100 procent contorta.
– Med tanke på de volymer som
finns inom SCAs bestånd kommer
den industriella förädlingen att utvecklas,
så visst kommer det att finnas
en efterfrågan, konstaterar Per
Persson.
SCA har planterat cirka 280 000
hektar med contortatall. Det innebär
att 75-100 miljoner skogskubikmeter
virke blir tillgängligt under de närmaste
50-60 åren.
Thomas EkEnbErg
– Tittar man globalt finns ett 20-30-tal barrträdsarter på våra
breddgrader, men i Sverige har vi bara två. Jämför gärna
med jordbruket, där det inte finns en enda gröda som inte är
importerad, säger SCAs förre skogsvårdschef Per Persson,
här omgiven av contortatall.
Foto: Bengt ek/skogenBild

illustration: nils nils Forshed
Att röja i ungskogen är ingen
nyhet. Redan för 150 år sedan visste
insiktsfulla skogsägare att träden
måste ges plats att växa, på samma
sätt som rädisor och morötter behöver
utrymme i trädgårdslandet.
Unikt tillfälle
Vid röjningen lägger skogsägaren
grunden för det framtida beståndet.
Det är ett unikt tillfälle att forma sin
skog.
– Medvetenheten om hur viktigt
Röjning
ökar lönsamheten i skogen
Näst efter föryngring är röjning den viktigaste skötselåtgärden. När
träden får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring
växer de sig grövre – och därmed ökar lönsamheten i skogen. Ofta
lönar sig insatsen redan vid första gallringen.
det är har ökat, men fortfarande slarvas
det dessvärre en hel del, särskilt
bland de privata skogsägarna, konstaterar
Anders Bryntesson i Rossön.
Sedan 1984 driver han entreprenadföretaget
ABOR AB som erbjuder
plantering, röjning och gallring, ofta
på uppdrag av SCA.
– Röjningen ökar inte den totala
produktionen i skogen, men tillväxten
styrs över till de mest värdefulla
stammarna, förklarar han.
När man röjer minskas konkur-
S t o r S m å L i t e n B ä t t r e
Diametertillväxt
L i t e n
Storm- och
SnöSkaDor
S t o r a
Självgallring
S t o r
virkeSkvalitet
S ä m r e
Röjt
Oröjt
rensen mellan träden och därmed
ökar tillväxten för de individer som
står kvar. Samtidigt höjs kvaliteten
på beståndet genom att man gynnar
träd som t ex är raka och finkvistiga.
Att träden får större diameter
och högre kvalitet innebär att skogsägaren
får bättre betalt vid framtida
avverkningar. En väl utförd röjning
kan oftast betala sig redan vid första
gallringen och ännu större förtjänst
blir det vid slutavverkningen.
– Röjningen ger alltså tydliga
resultat både i skogen och i plånboken,
konstaterar Bryntesson.
En korrekt utförd röjning gör
dessutom att träden blir stabilare
och därmed mindre känsliga för
vind och snö. Man kan också gallra
och slutavverka flera år tidigare än
om man inte hade röjt, eftersom träden
har växt snabbare.
Röj i tid!
Anders Bryntesson påpekar att det
gäller att vara vaksam på när det är
dags att röja. Det är lätt att tiden
rinner iväg.
– Träden växer fort, särskilt unga
lövträd, och en tappad säsong får
stora konsekvenser. Struntar man i
att röja kan de problem som uppstår
inte repareras i efterhand.
Röjning utförs en till två gånger
innan den första gallringen. I tallföryngringar
kan det bli en tidig röjning
av förväxande lövträd. Några

– Röjningen ger tydliga resultat både i
skogen och i plånboken, säger Anders
Bryntesson, skogsentreprenör i Rossön.
Foto: sten nilsson
år senare, när träden blivit ett par
meter höga, görs en ungskogsröjning.
– Antalet stammar som lämnas
kvar efter röjningen varierar efter
trädslag och bonitet, men i genomsnitt
räknar vi med att det ska vara
2 000 träd per hektar, säger Anders
Bryntesson.
Och även om röjningen medför
vissa kostnader är det alltså en
investering som ger ett högre netto
framöver.
maTs WigardT
Fördelar med röjning
• Ger möjlighet att välja trädslag
• Ger bättre kvalitet
• Stabiliserar beståndet mot snö
och storm
• Ger högre netto vid första
gallringen
• Ger högre produktion av
värdefullt virke
• Medför kortare omloppstid
• Minskar självgallringen
Erik Zakrisson har mer än hundra mil mellan hemorten Finspång
och skogsskiftet i Arvidsjaurs kommun, så det ligger nära till
hands att leja bort röjningen av ungskogen.
han.
Aktiv skogsbrukare
på långdistans
– Jag gör det gärna själv, men tiden räcker bara inte till, säger
Det var i mitten av 90-talet som
Erik Zakrisson köpte skogshemmanet
i Åberget, norr om Piteälven.
Då var mycket redan avverkat på
den omkring 90 hektar stora fastigheten.
Snabbare tillväxt
En tredjedel bestod av föryngringsytor,
20 procent var oröjd ungskog,
25 procent var skog i åldern 30 till
60 år och resten var moget för slutavverkning.
Den sista slutavverknings skogen
avverkade Erik år 2002, så det
fi nns ett glapp innan den äldsta, nu
75-åriga, skogen är lämplig att slutavverka.
För att snabba på tillväxten och
få den äldre skogen att mogna lite
tidigare låter han regelbundet gödsla
marken. Efter fyra gödslingar räknar
han med att kunna slutavverka
20 år tidigare och ändå få ut ungefär
samma volym. Även han vill lämna
kvar något till den som en dag tar
över hemmanet.
Grövre träd
Han ser också till att den stora an -
delen föryngringsytor och ungskog
röjs. Färre men grövre träd, i stället
för många smala stammar blir resultatet.
Tillsammans med sin far går han
igenom skogsbruksplanen och diskuterar
var åtgärderna ska sättas in.
Det slut giltiga beslutet tas i samråd
med virkesköparen Anders Sundström,
som är deras kontaktperson
på SCA.
– Sedan utförs arbetet genom
SCAs försorg. Samarbetet fungerar
verkligen jättebra och är ekonomiskt
fördelaktigt, säger Erik Zakrisson.
Hittills har han låtit röja omkring
20 hektar av sin ungskog. Och mer
blir det. Stora arealer bara väntar på
att röjsågen ska börja vina.
– Det är en enkel åtgärd som alltid
lönar sig, konstaterar han.
maTs WigardT
Erik Zakrisson bor långt ifrån sin skog
och tycker därför att det är praktiskt
att ta hjälp av SCA i röjningsarbetet.
Foto: PriVat
9

Styr utvecklingen med hjälp av
gallring
Gallring är en åtgärd som gör att du tjänar mer
på din skog, både på kort och lång sikt.
10
Men när och hur ska man gallra? SCAs skötsel­
specialist Magnus Andersson svarar på de van­
ligaste frågorna kring gallring.
Varför ska man gallra?
– Gallring är en investering i ett bättre
bestånd i framtiden. Det är ett sätt att
styra utvecklingen, så att du får en
värdefullare skog när det är dags för
slutavverkning. Du får också bättre
ekonomi under skogens livscykel, eftersom
gallringen ger en nettointäkt.
Stämmer det att gallring inte
ger någon ökad tillväxt?
– Ja, i den mån att volymen virke blir
densamma. Men vitsen med gallring
är att du kan styra tillväxten till de
bästa stammarna. Du får bättre kvalitet
och grövre stammar och på så
sätt får du ut mer för ditt virke vid
avverkningen.
När ska man gallra?
– Det beror lite på vilka marker och
trädslag det handlar om. En tumregel
är att förstagallringen bör göras när
beståndets höjd är 11-15 meter.
– Grundförutsättningen för att
göra en bra gallring är att man skött
beståndet från början. Att plantera
och röja beståndet är två viktiga
åtgärder som både underlättar gallring
och gör att du kan gallra snabbare.
Kostnaden för röjning har du
igen vid gallringen – du får en lägre
kostnad för gallringen och ett högre
netto om beståndet är röjt.
Vad händer om jag väntar för
länge med att gallra?
– Då minskar du möjligheten att
styra tillväxten till de bästa stammarna
och dessutom ökar risken för
exempelvis vindfällen och snöskador.
Och om jag inte gallrar?
– Gör du ingenting får du ofta en
självgallring i beståndet, där träd
självdör och ruttnar bort i stället
för att ge en intäkt. En del bestånd
som växer på platser som är särskilt
utsatta för vind och snö kan dock
behöva lämnas ogallrade för att i
stället slutavverkas tidigt.
Hur ska jag gallra?
– Vi inom SCA förespråkar kvalitetsgallring,
det vill säga att man koncentrerar
sig på att gallra bort sjuka,
krokiga och skadade stammar och
lämnar de stammar som har bäst förutsättningar
till en bra tillväxt. Det
betyder också att träd av alla dimen-
sioner avverkas. Genom att ta bort
grövre träd av dålig kvalitet gynnas
klenare träd med rakare stammar.
Metoden ger både ett bra netto vid
gallringstillfället och främjar det framtida
värdet i beståndet.
Hur mycket ska jag gallra?
En tumregel är att en tredjedel av virkesvolymen
i skogsbeståndet avverkas
vid en förstagallring. Grovt sett
kan man säga att vart tredje träd
avverkas vid gallringen.
Är inte ett gallrat bestånd
mer känsligt för skador, som
exempelvis vindfällen?
– Jo, första åren efter gallring är
skogsbeståndet lite känsligare. Men
om du gallrar i rätt tid så blir det
kvarvarande beståndet på sikt tåligare
mot både snöskador och vindfällen
men även mot svamp- och in-
sektsingrepp. Det är helt enkelt så att
ett träd som får plats att växa blir
tåligare.
Thomas EkEnbErg
Foto: Valmet

SCA har gödslat
fram miljontals extra kubikmeter
SCA var ett av de första skogsföretagen som började gödsla skog
med kväve. Redan 1961 genomfördes de första storskaliga för­
söksgödslingarna och fram till i dag har runt 650 000 hektar göds­
lats. Det har skapat en mertillväxt som motsvarar två till tre extra
årsavverkningar på SCAs marker.
En normal gödselgiva är 150 kg
kväve per hektar, eller 15 gram per
kvadratmeter. Det ger en tillväxtökning
på totalt 15 till 20 skogskubikmeter
per hektar under en tioårs-
period.
Det innebär att SCA skulle ha fått
en total produktionsökning på drygt
elva miljoner skogskubikmeter. Men
siffran ska nog justeras ner lite. I början
hade man inte lika säkra kriterier
för att välja gödslingsbestånd. Men
åtta till tio miljoner extra kubikmeter
är en fullt realistisk bedömning.
Helikopter och traktor
– För att få bästa ekonomi har vi
alltid prioriterat skog som ligger
nära våra industrier, säger Mats-Åke
Lantz, som är chef för fältservice vid
SCA Skog. Där finns det skogar som
har gödslats både två, tre och fyra
gånger under den här perioden. Samtidigt
är det stora arealer som vi inte
har gödslat alls. Enligt våra register
har drygt 80 procent av SCAs skogsinnehav
aldrig gödslats.
SCA utför gödslingen med hjälp
av helikopter och traktor.
– Huvudalternativet är traktor,
men i skogar där det inte finns något
stickvägsnät använder vi helikopter.
Våra entreprenörer arbetar alltid med
digitala kartor och GPS-navigering.
Det är ett ovärderligt hjälpmedel för
att få en jämn spridning av gödselmedlet
i skogen och för att hålla ord-
ning på gränserna. Det gäller både
för traktor och helikopter
Viktigt välja bestånd
– Skogsgödslingen har varit mycket
lönsam för SCA. Investeringskalkyler
för enskilda bestånd ger upp mot 12-
15 procents årlig förräntning. Men
egentligen har det varit ännu lönsammare,
säger Mats-Åke Lantz. Vi har
ju ett stort lager av äldre skog som
vi måste spara på för att inte behöva
gå ner i avverkning i framtiden. När
vi gödslar kan vi öka uttaget redan
samma år.
Både för ekonomin och för miljön
är beståndsvalet viktigt. För även om
nästan all skog i norra Sverige svarar
på kvävegödsling, så finns det en del
undantag, främst fuktiga och blöta
marker och rena torvmarker. Där är
det ofta andra näringsbrister som
dominerar. Framför allt lider träden
där brist på kalium och fosfor.
Virkesköpare ger råd
Sedan finns det skogar som är olönsamma
att gödsla, som lövskogar,
unga skogar, mycket gamla skogar
och extremt magra marker.
– Där reagerar träden visserligen
bra i procent, men de växer så långsamt
att det inte blir speciellt många
extra kubikmeter, säger Mats-Åke
Lantz och avslutar med att slå ett
slag för ökad gödsling även i privatskogsbruket:
– Prata med våra virkesköpare.
De kan skogsgödsling och vet vilka
skogar som är lönsamma att gödsla.
De vet också vilka gödslingar och
entreprenörer som är på gång i ditt
område. För det är klart, ju fler hektar
vi kan få ihop inom ett område, desto
billigare blir det – för alla parter.
Carl hEnrik Palmér
En normal gödselgiva ger en tillväxtökning på totalt 15 till
20 skogskubikmeter per hektar under en tioårsperiod.
Foto: Per-anders sjöquist
11

Dikesrensning
kan öka tillväxten med 10-20 procent
Stigande grundvatten är lite av en tickande bomb i många norr­
ländska skogar. Det varnar Gunnar Selling vid Skogsstyrelsen i
Ånge.
12
För lite vatten är inte bra, det hämmar trädens tillväxt.
Men för mycket vatten är minst lika illa. Trädens rötter
behöver syre, annars kan de inte utnyttja marken ordentligt.
Det här visste de gamla skogsmännen och många skogar
dikades redan under 1930-talet – och skogsdikning
fortsatte i stor skala ända fram till 1980-talet.
Men nu stiger vattnet i många skogar i takt med att de
gamla dikena växer igen. Blir det riktigt blött kan träden
till och med dö.
– Jag vill slå ett slag för dikesrensning, säger Gunnar
Selling. Skogsbruket har legat lågt med dikning ett tag
och det är olyckligt. Min gissning är att det här är en följd
av 1990-talets miljödebatt – skogsdikning blev ju nästan
ett fult ord. Men jag tror att man blandar ihop nydikning
och dikesrensning, menar han.
Återställ diken
Vid nydikning sänker man den ursprungliga grundvattennivån
och skapar en helt ny miljö för träd, växter och
djur. Det här kallas på byråkratspråk för markavvattning
och det kräver länsstyrelsens tillstånd – och det får man
oftast inte!
Vid dikesrensning återställer man gamla diken genom att ta
bort vegetation och slam i dikesbotten.
Foto: Per kjellin
Men dikesrensning är något annat. Det handlar bara
om att återställa gamla diken. Man tar bort vegetation
och slam i dikesbotten så att vattnet åter kan rinna fritt.
Man får aldrig gå djupare än den gamla dikesbotten.
En normal dikesrensning ska anmälas till Skogsstyrelsen
sex veckor i förväg. Om de gamla dikena är
så igenväxta att ett nytt naturtillstånd har hunnit uppstå
betraktas det dock som markavvattning och då behövs
länsstyrelsens tillstånd.
Lönsamt
I en utredning som Skogforsk gjorde för några år sedan
bedömdes att tillväxten i fuktiga granskogar i genomsnitt
kan öka med 10 till 20 procent med väl underhållna
diken. På riktigt blöta marker är vinsten ännu större.
I en modern dikesrensning låter man aldrig vattnet gå
rakt ut i sjöar och vattendrag. Jordpartiklar och humus
får inte rinna ut i sjöar och bäckar, eftersom det skapar
problem för arter som utnyttjar bottnarna, som öring och
flodpärlmussla.
Den naturliga bäckkanten får därför aldrig grävas
sönder – tvärtom ska man gräva slamgropar 20 till 30
meter innan diket når vattendraget. Där lugnar vattnet
ner sig så att jord och humus faller till botten. Bäckkanten
blir också ett filter som tar hand om skräp. Man kan dessutom
lägga smågranar eller granris här och var i diket.
Det filtrerar bort grövre material.
Skyddsdikning
Det finns en tredje sorts dikning som Gunnar Selling
också vill se mer av i framtiden. Det är skyddsdikning
efter slutavverkning. Innan avverkningen fungerade träden
som en länspump, men när träden försvinner stannar
pumpen. I lågt liggande partier kan det bli rejält blött.
– För att hjälpa igång den nya skogen kan man behöva
skyddsdika lågpartier, säger Gunnar Selling. Man ska inte
gå djupt, det räcker oftast med en halvmeter djupa diken.
Och kanterna ska vara flacka, för det här är bara tillfälliga
diken, i avvaktan på att den nya skogen växer upp
och trädpumpen kommer igång igen.
Naturligtvis ska också en skyddsdikning miljöanpassas.
Och anmälas till Skogsstyrelsen, senast sex veckor i
förväg.
Carl hEnrik Palmér

Första steget
– en PLUS Plan
– Planering är A och O om man vill öka virkesproduktionen i sitt skogs­
bruk. Därför rekommenderar jag starkt att skaffa en skogsbruksplan,
säger virkesköparen Lennart Eriksson.
SCA erbjuder både PLUS Planer och en rad tjänster för att höja
tillväxten och virkesvärdet: markberedning, plantering och röjning är
bara några exempel.
Att vara en aktiv skogsägare behöver inte innebära att
man själv utför allt jobb, betonar Lennart Eriksson, som
jobbar vid Jämtlands skogsförvaltning.
– Det viktigaste är att skaffa sig kunskap om sin fastighet
och vilka åtgärdsbehov som fi nns. Sedan kan man
prioritera vad man hinner göra själv och vad som behöver
lejas bort.
En skogsbruksplan är en fantastisk hjälp för detta,
menar Lennart och berättar att de allra fl esta som skaffar
en plan brukar öka tillväxten ordentligt på sin fastighet.
– Planen ger en helt ny överblick. Skogsägarna ser tydligt
vilka åtgärdsbehov som fi nns och vilka möjligheter de
har att utveckla sin skog. Det gör att de fl esta blir mycket
mer engagerade.
Hela kedjan
En skogsbruksplan – en s k PLUS Plan – går att köpa av
SCA, som också erbjuder en rad PLUS-tjänster, som till
exempel PLUS Markberedning, PLUS Plantering, PLUS
Röjning och PLUS Gallring.
– PLUS innebär bland annat att arbetet görs på ett
kvalitetssäkrat sätt och att skogsägaren får en skriftlig
redovisning av det jobb som har gjorts, förklarar Lennart
Eriksson.
Andra tjänster som SCA erbjuder är dikesrensning och
gödsling.
– Gödsling kan vi främst erbjuda när vi gödslar egen
skog i närheten, men dikesrensning föreslår jag så fort
jag ser gamla igenväxta diken. Rensningen sätter bra fart
på skogen.
Skogsägarna kan givetvis välja att köpa enstaka tjänster,
men allt fl er väljer att anlita SCA för hela kedjan från
plantering till slutavverkning.
– Många tycker att det är smidigt att bara ha en kontaktperson.
Och det är ju en fördel om jag varit med länge
och känner till fastigheten, för då kan jag ge bättre råd
om skogsskötseln.
Ökat intresse
Lennart tycker att intresset för virkesproduktion har ökat
på senare år. Det märks bland annat vid valet av föryngringsmetod.
– När vi gör en slutavverkning nu för tiden väljer i
princip alla skogsägare att markbereda och plantera – och
det är ju väldigt positivt. Ofta är det SCA som gör jobbet,
om inte annat så levererar vi plantorna. I dag tycker
folk att det är värt några ören extra för att få förädlade
plantor. Har man sett vilken fart det blir med sådana, så
vill man inte ha något annat.
Han betonar att råden för ökad produktion inte bara
gäller dem som har stora fastigheter.
– Det är ingen skillnad om man har en stor eller liten
fastighet. Man måste alltid investera och sköta om skogen
för att få ut det mesta möjliga av den.
kErsTin oloFsson
SCAs PLUS-tjänster
PLUS Plan
PLUS Markberedning
PLUS Plantering
PLUS Röjning
PLUS Gallring
PLUS Avverkning
– Med en skogsbruksplan brukar röjning och andra
arbeten bli utförda i tid, säger SCAs virkesköpare
Lennart Eriksson.
13

2008 © michael jones/alaskastock.com
14
Mäktiga djur
Visst är Alaskas älgar lite större
och framför allt tyngre än våra
svenska älgar. Men det mest imponerande
är ändå tjurarnas horn. Utläggen
(hornkronans bredd mellan de
yttersta spetsarna) kan mäta över
två meter!
Jämför gärna med den största
europeiska älg som skjutits i modern
tid. Den fälldes år 1982 på SCA-mark
i Mattislandet i Norrbotten och hade
ett utlägg på drygt 138 cm. Inte ens
en medelmåttig tjur med Alaskamått
mätt!
Sannolikt har Alaskaälgarna ut -
vecklat så stora huvudprydnader för
att de lever i ganska öppna miljöer.
De trivs inte ute på verkliga tund-
i mäktig natur
Om du är intresserad av häftiga älgar har du inte sett något förrän
du varit i Alaska. Där fi nns världens största älgar. Tjurarnas horn kan
bli nästan ofattbart stora.
2008 © ron sanFord/alaskastock.com
ran men lever i kanten mot skogen, i
glesare skog och buskrika områden.
Hjortdjur som håller till i tätare skog
har sällan eller aldrig breda horn – de
skulle ju mest vara i vägen.
Men älgens urfader, som faktiskt
är från Europa, var ännu värre. Den
levde i Europas öppna landskap och
hade hornutlägg på cirka tre meter.
Hornen bestod av två långa stänger
som stack ut åt sidorna, med en
mindre skovel längst ut på vardera
sidan.
Tålamod
Den som i dag vill se eller jaga älg
i Alaska bör utrusta sig med en
bra kikare, tålamod och god lokal-
kännedom. För det är inte lika tätt
med älg där som här hemma. I hela
Alaska, som är mer än tre gånger så
stort som Sverige, fi nns bara 175 000
älgar. Vår älgstam består av 250 000
djur i vinterstam.
Flodjakt
Den årliga avskjutningen ligger på
blygsamma 7 000 djur (drygt 82 000
i Sverige). Att jaga med löshund är
inte tillåtet. Ett trevligt och populärt
jaktsätt i Alaska är att jaga från en
fl od eller å. Man sitter i en kanot och
driver långsamt nedströms. Älgarna
står ofta och betar i strandkanterna.
Jakt med pil och båge är förresten
tillåten, men inte hur som helst. Man
måste ha gått igenom specialutbildning
och båge och pilar ska vara av
modern och kraftfull typ. Den största
älg som skjutits i Alaska lär ha nedlagts
av en bågskytt. Hornens utlägg
mätte 211 cm.
Thomas b andErsson
Det gäller att ha kraftfulla nackmuskler
om man ska orka vara Alaskaälg. De
stora hornen väger 20-25 kg och ibland
ännu mer. En stor Alaskatjur kan väga
upp till ett ton.

2008 © eBerhard Bunner/alaskastock.com
1

Per Lundström är en innovativ och vältalig skogsägare utanför
Skellefteå. Dessutom kunnig, frågvis och villig att prova nya – och
ibland kontroversiella – metoder. Plantering av contorta och gran
sida vid sida är ett exempel.
16
Innovativ skogsägare
provar gärna nytt
– Ju mer man vågar, desto mer får man tillbaka, säger han.
Det vackert nyrenoverade huset i Björkhammar byggdes
på 1860-talet åt disponenten på Yttersfors bruk. Nu är
Per Lundström husets ägare. Skogen som står tät bortom
lägdorna är också hans. Dessutom äger han skogsskiften i
Fällfors och Kåge. Sammanlagt ingår omkring 550 hektar
produktiv skog i hans domäner.
– Jag har sysslat med skog och trä i hela mitt liv, berättar
han och bjuder på kaffe i salongen där tre meter höga
kakelugnar håller kylan borta.
Under de senaste åren har han ägnat sig på heltid åt
att bruka sin skog. Att helt och fullt få ägna sig åt något
som han trivs med är vad livet handlar om för Per Lundström.
– Rekreation på heltid, säger han lyckligt.
Klipper som tulpaner
Men detta är ingalunda samma sak som att han skulle
vara sysslolös. Tvärtom. Han planterar, röjer och dikesrensar.
Sköts inte skogen är dyra plantor bortkastade.
Röjklippen klipper ungträden som om de vore tulpaner.
Mer än 2 500 stammar per hektar får det aldrig bli.
– Annars blir det bara skräp av träden, konstaterar Per
Lundström bestämt.
Till sin hjälp har han en egenhändigt ihopskruvad röjklipp.
Det är en gammal blåmålad Ford Teg 904 med
schaktblad som klipper ungträden som om de vore tulpaner
och sedan forslar ut dem till vägen.
– Den enda av sitt slag i världen, förkunnar han. Och
allt som jag röjer och rensar bort längs diken och vägar
säljs som biobränsle.
Men Per nöjer sig inte med att röja och rensa för att
öka värdet på sin skog. Tidigare köpte han skogsplant lite
på måfå, men när alltför många plantor dog valde han att
gå mer systematiskt tillväga vid plantvalet.
– Jag fick hjälp av SCA att välja plantor som förädlats
för att passa den typ av mark som ingår i mina skiften och
sedan dess har det växt så det knakar. Förra sommaren
satte jag 100 000 nya plantor från SCAs plantskolor.
Gödslar på prov
På en del av sin mark har han också en försöksplantering
där han på prov planterat varannan rad med contorta och
varannan med granplantor.
– Jag utnyttjar contortans växtkraft och granens förmåga
att växa och sträva efter ljus för att minska mina
kostnader för röjning, förklarar Per som tror på contortan
som ett alternativ på mark där tallen har det svårt
med tillväxten.
I ett annat skogsområde har han provat att gödsla
marken. Det är ett 40 hektar stort och 55 år gammalt
tallbestånd som redan gödslats två gånger. Och effekten
har inte uteblivit.
– Det växer med en väldig fart, träden är lika grova
som i Småland, säger han. Jag blir glad bara jag ser
dem.
Ett redskap i arbetet med den egna skogen är ett datoriserat
planeringsverktyg från Skogforsks hemsida*. Alla
åtgärder som vidtas läggs varje kväll in i datorn. Därmed
får han god överblick över vad som gjorts och att det som
gjorts också utförts på rätt sätt. Utan detta rättesnöre tror
han att det skulle vara svårt att sköta skogen effektivt.
– Nu tror jag att jag har nått taket för vad jag själv kan
göra för att sköta min skog, summerar han. Jämfört med
en mindre aktiv skogsägare får jag säkert ut dubbelt så

mycket. Jag har inget mer att tillföra utan nu är det upp
till forskarna att ta fram nya metoder.
Måste följa med
Han betonar vikten av att som skogsägare följa med sin
tid, att ständigt ställa frågor till dem som sitter inne med
kunskapen, att våga experimentera. Och att leta på internet
för att hitta de senaste forskningsrönen.
– Vi har många duktiga skogsforskare i Sverige, men
de är mindre bra på att föra ut sina rön, säger han. Och
vi skogsägare är överlag sämre på att tillämpa deras kunskaper
i våra skogar.
Drivkraften för Per Lundström är att hela tiden lära
sig något nytt för att ytterligare förbättra tillväxten på
sina skogsskiften.
Nu funderar han på varför inte plantskolorna erbjuder
blandlådor med både tall, gran och löv. Blandbestånd,
menar han, tillvaratar markens naturliga förutsättningar
bättre, hämtar näring på olika djup och växer betydligt
fortare än trädslagsrena bestånd.
Per Lundström, skogsägare utanför Skellefteå, drivs av nyfikenhet och vilja att hela
tiden lära sig något nytt för att för bättra tillväxten på sin skog.
Förenat med naturvård
Per Lundström hävdar även med bestämdhet att naturvård
och hög virkesproduktion absolut inte utgör varandras
motsatser utan tvärtom går utmärkt att förena.
– Det handlar bara om kunskap, försäkrar han. Skogen
växer naturligtvis fortare i en naturligt gynnsam
miljö. Allt hänger ihop. Lär vi oss mer om naturen kan vi
också få det att växa bättre.
Att på alla sätt sköta om sin skog; plantera, röja,
gödsla, gallra, prova nya metoder, ger därför Per Lundström
bättre ekonomi än att köpa på sig nya skiften.
– Många dömer ut det jag gör, men bara tills de ser att
det allt som oftast fungerar ganska bra, säger han glatt.
maTs WigardT
FoTo: Erland sEgErsTEdT
* Planeringssystemet är gratis och finns på
www.skogforsk.se/kunskapdirekt
1

Satsning på
naturhänsyn
gav resultat
Under hösten fick SCA kritik från både FSC och Naturskyddsföre­
ningen för bristande naturhänsyn vid ett antal avverkningar.
1
– Kritiken är berättigad och vi har infört ett omfattande åtgärds­
program för att komma till rätta med problemen. En uppföljande
FSC­revision som gjordes i februari visar att vårt arbete har givit
resultat, säger Jerker Karlsson, vd för SCA Skog.
SCAs skogsbruk är sedan 1999 certifierat enligt skogsbruksstandarden
Forest Stewardship Council, FSC.
I höstas, när certifieringsföretaget SGS gjorde en revision,
uppmärksammades avverkningar där FSC-standarden
inte hade följts. Samtidigt kom även kritik från Naturskyddsföreningen.
De brister som uppmärksammats ledde till att SGS
gjorde en uppföljande revision i februari, för att kontrollera
resultatet av de åtgärder som SCA vidtagit. Vid
revisionen besöktes pågående slutavverkningar och avverkningspersonal
intervjuades. Inga avvikelser konstaterades
och de intervjuade personerna visade på goda
kunskaper om SCAs instruktioner för vilken naturhänsyn
som ska tas vid avverkning. Några punkter kommer
emellertid att följas upp på nytt vid sommarens ordinarie
FSC-revision.
– Efter kritiken från FSC-revisorn startade vi genast
omfattande åtgärder för att förbättra planering, utbildning
och uppföljning kring naturhänsyn. Det har givit
resultat, säger Jerker Karlsson.
Utbildning och uppföljning
De misstag som upptäcktes under hösten hade både orsakats
av brister i SCAs egen avverkningsplanering och
brister vid avverkningarna.
– Vi har tydliga instruktioner, men det är inte alltid de
har följts. Vid de insatser som görs nu poängterar vi för
både SCA-anställda och entreprenörer hur viktig frågan
är, säger Per Simonsson, skogsekolog vid SCA Skog.
En viktig åtgärd är att alla trakter som har planerats
före 2004, då en ny naturvärdesbedömning infördes, ses
igenom.
– För alla områden som kan ha höga naturvärden gör
vi en ny bedömning i fält, säger Per Simonsson.
För att förbättra naturhänsynen har SCA vidtagit en rad åtgärder,
bl a kurser där man repeterat vilken typ av träd som är s k
naturvärdesträd. Foto: Per simonsson
En annan viktig insats är att samtliga de ca 100 avverkningslag
som arbetar för SCA har fått kompletterande
utbildning i SCAs instruktioner för naturvård. (Se separat
artikel på nästa sida.) Efter det har alla fått göra ett kunskapstest.
SCA Skog kommer också att följa upp naturhänsynen
mer noggrant efter avverkning och se till att denna uppföljning
snabbt återförs till dem som utför arbetet.
På längre sikt jobbar SCA också med att förbättra kvaliteten
på avverkningsplaneringen.
– Vi kommer även att se över våra ekologiska landskapsplaner
för att kontrollera att det är de områden som
har högst naturvärde som är undantagna från skogsbruk,
säger Per Simonsson.
Ribban ska ligga högt
Jerker Karlsson menar att SCA inte generellt har en bristfällig
naturhänsyn i skogsbruket.
– Men det räcker inte med att vi för det mesta har en
god naturvård, säger han. Även om de avverkningar som
uppmärksammats bara rör en handfull av de kanske
5 000 avverkningar vi utför på ett år, så är det oacceptabelt
med sådana misstag. Vi ska så långt det bara är möjligt
säkerställa att vi inte bara i genomsnitt uppfyller våra
miljömål, utan att ribban för vår naturhänsyn ligger tillräckligt
högt för alla våra avverkningar.
Att den senaste FSC-revisionen gick bra betyder inte
att arbetet med att höja kvaliteten på naturhänsynen är
färdigt.
– Den här frågan måste alltid ha hög prioritet. Vi kommer
inte att släppa fokus från den, säger Jerker Karlsson.
kErsTin oloFsson

Avverkningslag drillas i naturvård
SCA har vidtagit många åtgärder för att förbättra naturhänsynen
vid avverkningar. Bland annat har samtliga avverkningslag fått
en kompletterande utbildning i naturvård. Högstubbar och natur­
värdesträd var några viktiga ämnen under kursen.
Det är ett 100-tal avverkningslag
som utför jobb åt SCA och innan årsskiftet
gick alla maskinförare den
extra utbildningen i naturvård.
– Vi har gått igenom SCAs instruktioner
för naturhänsyn vid avverkning
och lagt särskild vikt vid de punkter
där vi har fått kritik. Vi repeterade
bland annat vilken typ av träd som
är så kallade naturvärdesträd och
där för ska lämnas och hur många
högstubbar man ska skapa per hektar,
säger Per Simonsson, skogsekolog
vid SCA Skog.
Glasklara begrepp
Vid en kurs som Ångermanlands
skogsförvaltning ordnade i Kramfors
medverkade bland andra Stefan Yrjas,
produktionschef vid förvaltningen.
Han betonade vikten av att alla menar
samma sak när man använder begrepp
som till exempel naturvärdesträd.
– Det måste vara glasklart vad de
eller tycker du att det räcker med
skogsvårdslagens krav?
– SCA rekommenderar att det ska tas
samma naturhänsyn som när vi avverkar
i vår egen skog, men det är givetvis
du som skogsägare som bestämmer,
säger skogsekolog Per Simonsson.
olika begreppen står för, så att det
inte blir missförstånd, säger han.
Mycket tid ägnades därför åt att
klargöra vad SCA avser med termer
som naturvärdesträd och evighetsträd.
Alltid något nytt
En av deltagarna vid kursen var Jan-
Erik Eriksson, ägare till Västerrå
Skogstjänst AB.
– Jag har gått kurser om naturvård
fl era gånger förut men jag tycker
Naturhänsyn vid virkesköp
När du säljer virke till SCA är det De största skillnaderna mellan SCAs är att det minst ska lämnas i medel-
viktigt att ta ställning till vilken nivå instruktion och skogsvårdslagen, SVL, tal 3 träd per hektar.
du vill ha på naturhänsynen. Vill du är:
• SCA lämnar ingen trädfri yta som
följa SCA Skogs naturvårdspolicy
är större än 3 hektar. SVL har inga
föreskrifter om detta.
• SCA skapar 2-5 högstubbar per
hektar. SVL kräver inte att högstubbar
ska skapas.
• SCA lämnar alla döda träd, medan
SVL anger att ”äldre vindfällen och
torrakor” ska lämnas. SCAs instruktion
är alltså striktare.
• SCA lämnar minst 10 träd per hektar.
Skogsstyrelsens tolkning av SVL
det är bra att SCA anordnar fl er, för
man får alltid lära sig något nytt,
kommenterar han och fortsätter:
– För att komma till rätta med de
problem som har varit måste vi som
kör skogsmaskinerna bli mer noggranna,
men även SCAs planering
måste bli bättre. Jag tror att de SCAanställda
som gör planeringen måste
vara ute i skogen mer.
Att kvalitetssäkra avverkningsplaneringen
är precis en av de frågor
som SCA nu jobbar vidare med, berättar
skogsekolog Per Simonsson.
– Det är ytterligare en åtgärd för
att förbättra vår naturhänsyn.
kErsTin oloFsson
PEr-andErs sJÖQUisT
– Den som vill kan också komma
med specifi ka önskemål. Det kan till
exempel vara att avverkningslaget
ska göra högstubbar av alla torrträd
eller lämna högstubbar längs rågångarna,
säger Per Simonsson.
Samtliga ca 600
maskinförare som
gör jobb åt SCA har
gått en kompletterande
utbildning i
naturhänsyn. Här
syns några av deltagarna
vid en kurs i
Kramfors.
Foto: Per-anders sjöquist
19

20
Med näsa för den
svenska skogen
Människan har i alla tider velat lukta gott. Nu kan
man välja att lukta björk och lingon. Från Björk &
Berries i Högbo Bruk kommer hudkräm, tvål och
schampo med doft av den svenska skogen.
– Naturliga dofter ligger rätt i tiden, säger par­
fymören Pierre Wulff.
Titti Lundgren, vd
för Björk & Berries,
och Pierre Wulff,
doftskapare.
Foto: mats Wigardt
Foto: Björk & Berries
Pierre Wulff är uppfödd med väldoft.
I skånska Tygelsjö skapade hans
pappa Knut Wulff hudkrämen LdB i
mitten av 40-talet. Och varumärket
Pierre Robert, döpt efter familjens
båda söner, är välkänt över hela
världen.
Svensk väldoft
I tonåren hamnade Pierre i franska
Grasse där han under två år utbil -
d ade sig till parfymör.
– Vi fi ck på heltid ägna oss åt alla
aspekter av dofter, från råvara till
marknad, berättar han.
I 35 år har Pierre Wulff nu varit
internationell doftskapare, de senaste
tolv åren på parfym huset Robertet
med placering i New York.
När han härom året erbjöds vara
med om att producera väldoft ur den
svenska skogen svarade han först nej.
Men när han fått tid att tänka efter
kom han på andra tankar.
Pierre Wulff hade länge haft en
idé om ett doftcenter där besökarna
får lära sig hur en doft blir till – ett
doft- och designcenter. I Högbo Bruk
utanför Gävle har nu en gammal
bruksfas tighet förvandlats till sober
utställningslokal och butik.
Det har också blivit hemort för
Björk & Berries, som av helt naturliga
råvaror producerar kroppsvårdsprodukter
med doft av björk, lingon,
blåbär och hjortron.
– Bär och blad plockas i den
svenska skogen och förädlas därefter
i Grasse, säger vd Titti Lundgren.
Dofterna komponeras sedan av
Pierre Wulff i New York.
Stort intresse
Resultatet; duschkräm, schampo,
bad salt etc, saluförs i Högbo, på ut -
valda Åhlénsvaruhus och i taxfreebutik
erna på Ålandsfärjan.
– Doften av ren natur är oslagbar,
konstaterar Pierre Wulff. Och intresset
är på topp – när vi i julas lanserade
en smultrontvål sålde den slut
på några dagar.
Nu återstår att lansera doften av
svenska bär och blad på bred front.
– Först Sverige, därefter Norden
och slutligen övriga världen, är Titti
Lundgrens målsättning.
maTs WigardT

Ny virkesköpare…
…i Stöde
Niklas Dahlberg har an ställts som virkesköpare
vid Medelpads skogsförvaltning, med placering i
Stöde. Han jobbade tidigare som maskin förare vid
ett av SCAs avverk ningslag.
Niklas är bosatt på Knutnäset norr om Torpshammar
med sin fru och en tvåårig son. Fritiden
ägnar han gärna åt att fi ska och att jaga med sina
gråhundar och stövare.
Förändringar i Västerbotten
Vid Västerbottens skogsförvaltning har ett par virkesköpare fl yttat till nya
orter. Simon Näsström, som tidigare varit placerad i Umeå, har lämnat kusten
och begett sig inåt landet. Han har nu sitt kontor i Åsele och har tagit över en
del av Jan Erik Jonssons arbetsområde. Simon är främst verksam i Dorotea
kommun och delar av Åsele kommun.
Jan Erik Jonsson, som tidigare varit placerad i Åsele, delar nu kontor med
Richard Grönlund i Vilhelmina. Han har dock kvar en fi lial i Åsele.
Jan Erik tar över den del av Richards arbetsområde som ligger öster om
Riksväg 45, medan Richard fortsätter att arbeta inom de delar av sitt område
som ligger väster om
45:an. Du hittar alla
adresser och tele fonnummer
i broschyren
som bifogas med
tidningen.
Simon Näsström Jan Erik Jonsson Richard Grönlund
Nytt kontor i Ramsele
Nu fi nns SCA på plats i Ramsele igen. I februari öppnade Ångermanlands
skogsförvaltning ett kontor på Storgatan 4, mitt emot OK/Q8. Virkesköparen
Michael Kallin hälsar alla skogsägare välkomna.
– SCA har funnits på plats i Ram sele tidigare och nu är ordningen återställd.
Det är viktigt att vi fi nns nära till hands för
skogsägarna, säger Michael som bor i Näsåker, men
är född och uppvuxen i Ramsele.
Michael kommer närmast från Kilåmons plantskola,
där han bland annat sysslat med plantförsäljning
och planttransporter. Fritiden ägnar han främst
åt familjen – hustru och tre barn – samt åt älgjakt
med de egna jämthundarna. Han har också ett stort
idrottsintresse och är tränare för sonens fotbollslag.
Bollsta sågverk
investerar 49 miljoner
i röntgen av sågtimmer
SCAs sågverk i Bollstabruk investerar 49 miljoner
kronor i utrustning för att kunna röntga timmerstockarna
vid timmersorteringen.
– Med hjälp av röntgen kan vi välja ut råvara med
exakt de egenskaper som krävs för en viss slutprodukt,
säger Jonas Mårtensson, chef för Bollsta sågverk. Vi
kommer därmed att kunna hålla en hög och jämn kvalitet
på våra produkter. Vi kommer också att kunna
utnyttja råvaran bättre och öka sågverkets produktionskapacitet.
Den nya utrustningen beräknas vara i drift 2009.
Almanackan 2008
15 april
Jämtlands skogsförvaltning ordnar
en resa till IKEA i Sundsvall.
26 april
Ångermanlands skogsförvaltning
ordnar en skogsdag i Örnsköldsvik,
med inriktning på contorta och gödsling.
Det blir även e industribesök
vid Rundviks sågverk.
5 maj
Sista dag för inlämning av deklaration.
24 maj
Jämtlands skogsförvaltning ordnar en
skogsexkursion i närheten av Bräcke.
31 maj
Ångermanlands skogsförvaltning
ordnar en skogsdag med contortatema
i Hammarstrand.
7 juni
Ångermanlands skogsförvaltning
ordnar en skogsdag i Ramsele. Temat
är gallring, gödsling och contorta.
21

22
MARKNAD
Stort behov av virke
Det är fortfarande stor efterfrågan på virke och rekordhöga priser.
– SCAs timmerpris ligger i topp. Vi har en stabil prispolitik, säger
Kristian Areskog, chef för Virke Syd.
De höga priserna gör att utbudet av virke är ovanligt
stort.
– Många skogsägare passar på att avverka och det är
vi glada för eftersom vi har ett stort behov av alla virkessortiment,
säger Kristian Areskog.
Att marknaden för sågade trävaror har börjat vika
något påverkar inte SCAs efterfrågan på norrländskt timmer.
– Vi har dragit ned på vår redan låga import, men vi
är mycket stabila i våra virkesköp i Norrland. Där kommer
vi att öka våra inköp, inte minst vad gäller sågtimmer.
Snölagring av gran
Nu under senvintern är det särskilt stor efterfrågan på
FFG, frisk färsk granmassaved, som används av Ortvikens
pappersbruk.
– Under vintern avverkas mycket gran och en del av
den volymen snölagrar vi inför sommaren och hösten,
eftersom det brukar vara svårt att försörja industrin med
FFG under den perioden.
Massa
2007 var ett starkt år på massamarknaden, med prisökningar
i amerikanska dollar. Försvagningen av dollarn
innebär emellertid att det mesta av ökningen raderas ut
för de europeiska producenterna.
För 2008 ser marknadsläget relativt stabilt ut för
blekt barrmassa.
SCA R&D Centre har gjort fl era studier av snölagrad
FFG och de har visat att kvaliteten på det snölagrade
virket är utmärkt.
– Detta löser en del fl ödesproblem, men det är fortsatt
viktigt att vi håller hög takt på avverkningen även under
barmark och fortsätter att satsa på bättre skogsbilvägar
för att möta problemen med de milda vintrarna, säger
Kristian Areskog.
Skonsamma CTI-bilar
Virkesbilar med CTI, Central Tyre Infl ation, är en annan
satsning för att underlätta virkesförsörjningen. CTI är en
teknik som gör att föraren kan ändra lufttrycket i däcken
under färd. Vid körning på en dålig väg sänker föraren
trycket, vilket gör att däckets kontakt med marken ökar.
Därmed minskar trycket på markytan, liksom risken för
att köra sönder vägen.
– Med de skonsamma CTI-bilarna kommer vi åt mer
virke som ligger efter dåliga vägar. Vi får också färre sönderkörda
vägar, säger Kristian Areskog.
I dag är ca 15 av de virkesbilar som kör åt SCA utrustade
med CTI och antalet ökar hela tiden.
kErsTin oloFsson
Liner
Foto: Per-anders sjöquist
Det är fortsatt stabil efterfrågan på såväl kraftliner
som testliner. SCAs linerbruk planerar för full produktion
under hela 2008, förutom normala underhållsstopp.
De kraftiga kostnadsökningarna för virkesråvara och
returpapper har inte kunnat kompenseras genom höjda
linerpriser och påverkar lönsamheten märkbart.

Sågade trävaror
Marknadsläget för trävaror har försämrats ytterligare
sedan årsskiftet. Höga producentlager i Europa överlag
sätter press på marknaden.
Kunderna reagerar med att sänka sina lager och lägger
nya ordrar med kort framförhållning, vilket resulterar i
stor osäkerhet hos sågverken. Det har fört med sig stora
prissänkningar för sågade trävaror av både furu och gran.
Biobränslen
Inom EU sätts nya offensiva
mål för andelen förnybara
bränslen. Målet för Sveriges
del är att andelen ska vara 49
procent år 2020. Det bygger
på att man använder stora
mängder, i dag outnyttjade,
resurser från skogen. Främst
handlar det om grot, men även
nygamla sortiment som stubbar.
Detta borgar för en fortsatt
stark expansion för skogliga biobränslen.
Användningen av pellets fortsätter att öka i Sverige
och BioNorrs pellets tar nya marknadsandelar.
Tidningspapper
Den totala efterfrågan på tidningspapper i världen
minskade under 2007 med 0,8 procent. Efterfrågan i Västeuropa
låg på ungefär samma nivå som under 2006,
mycket tack vare ökningen av gratistidningar. Balansen
mellan tillgång och efterfrågan förväntas bli bättre
under 2008, då kapacitetsneddragningar börjar ge verkan
i marknaden.
LWC
Den totala efterfrågan på LWC-papper ökade med 3,3
procent, eller 570 000 ton, under 2007. För Europa var
ökningen 3,7 procent. Under hösten ökade efterfrågan
kraftigt samtidigt som produktionskostnaderna ökade.
Den goda efterfrågan
har fortsatt under början
av 2008 och nu har även
prisökningar slagit igenom
på alla marknader.
SKOGSEKONOMI
Nya blanketter
för deklaration
Inför årets deklaration är det bra att vara ute i god tid
eftersom det är en hel del förändringar. Förändringarna rör
främst vilka uppgifter som ska redovisas och hur de ska
redovisas i deklarationen.
De gamla blanketterna N1/N2 och N6 ersätts med blan­
kett NE. Denna kompletteras med en ny blankett för moms­
redovisning.
Från och med 2007 måste alla näringsidkare avsluta sin bokföring
med ett årsbokslut. Förändringen kommer att ställa större krav på en
fullständig bokföring. Ett bokslut består av en resultaträkning och en
balansräkning. I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader.
Balansräkningen redovisar tillgångar och skulder.
Exempel på tillgångar i balansräkningen är mark, inventarier, kapital
på företagskonto etc. Skulder är till exempel banklån. Skillnaden
mellan tillgångar och skulder är det egna kapitalet, vilket är det kapital
du som ägare har satsat i din verksamhet.
Balansräkning i deklaration
Om du inte tidigare gjort en balansräkning behöver du först göra
en öppningsbalansräkning som visar ställningen den 1 januari 2007.
Denna ska inte redovisas i årets deklaration men behövs som underlag
för årets balansräkning. Den utgående balansräkningen visar tillgångar
och skulder den 31 december och ska redovisas i deklarationen.
För att kunna beskatta skogsinkomster med 30 procents kapitalskatt
via räntefördelning har man tidigare använt blankett N6. Den
blanketten försvinner och du måste själv göra beräkningen och redovisa
resultatet på blankett NE.
Trots att detta blir lite mer komplicerat att beräkna är det värt
insatsen, eftersom räntefördelningen fortfarande är en god möjlighet
till rimlig beskattning av skogsinkomster.
Moms separat
Som vanligt redovisas moms separat i bokföringen. För dig som redovisar
momsen en gång per år i din självdeklaration kommer det att se
annorlunda ut i år. Redovisning kommer att ske på en separat blankett
som ska bifogas deklarationen.
Eftersom det är många nyheter så kommer
deklarationen att ta lite extra tid i år.
För dig som känner att du behöver hjälp
är det bra att i god tid vända sig till någon
sakkunnig för att få hjälp på ett bra sätt.
Sista dagen för att lämna in
årets deklaration är den 5 maj.
Åsa
WillÉn,
areal
23

DIN SKOG
SCA SKOG AB
851 88 SUNDSVALL
SCA på rätt
spår i VM
Nästan 30 000 personer fanns på plats vid idrottsfesten i Östersund.
VM i skidskytte i Östersund blev en fullträff, med drygt 120 000
besökare. Som guldsponsor bjöd SCA in över 400 skogsägare för
att njuta av arrangemanget.
De drygt 400 inbjudna skogsägarna
kom från Jämtland, Medelpad och
Ångermanland.
– Ingen hade varit gladare än jag
om vi hade kunnat bjuda in ännu fl er
skogsägare, men jag är övertygad om
att alla förstår att det var praktiskt
omöjligt, menade SCAs Erik Abrahamsson
som hade bokat teatern i
Östersund som ”uppvärmnings lokal”.
Där inleddes dagen med information
från SCA Skogs vd Jerker Karlsson
och SCAs nye koncernchef Jan
Johansson.
– Att vara skogsägare måste löna
sig. Vår industri skapar värden i sko-
gen. Våra långsiktiga investeringar i
industrin visar att vi tror på skogsägarna.
En skogsägare som väljer att
samarbeta med SCA är i tryggt sällskap.
SCA tål att jämföras ur alla perspektiv,
sa Jerker Karlsson.
Jan Johansson berättade bland
annat om SCAs globala verksamhet
som omfattar en rad marknader och
produkter som många skogsägare
inte förknippar med företaget. Han
betonade också att skogsinnehavet
och industrin i Norrland är koncernens
ursprung och hjärta.
– Orosmoln för skogsägarna i dag
är bland annat höga elpriser, eldning
av prima vedråvara och ökningen av
naturreservaten. Fakta, realism och
ekonomi måste styra besluten hur vi
i framtiden ska använda skogsråvaran.
Politikerna måste ge oss långsiktiga
lösningar, sa Jan Johansson.
Den fulladdade SCA-dagen avslutades
på VM-arenan.
Några svenska medaljer bjöd inte
dagen på, men idrottsfesten tillsammans
med nästan 30 000 andra besökare,
passionen på läktarna och ge -
mytet satte guldkant på vinter dagen.
– Ett härligt och uppskattat initiativ
av SCA som vi ger ”fem träff”, var
skogsägarnas betyg.
TEXT & FoTo: sidnEY JÄmThagEn
B
Porto
betalt
Maud och
Sigvard
Karlsson från
Albacken fi ck
inte bara se
VM-tävlingarna.
De fi ck
möta kung
Bore också.