TEKNIKEN BAKOM TRÅDLÖS USB - Åbo Akademi

1. Introduktion
Även om teknologin hela tiden går framåt och datortillverkare skryter med att de
har lyckats integrera mera apparater i en och samma maskin, har det dock inte
ännu kommit ut en produkt som skulle innehålla allt man kan behöva. Även då
till exempel en bärbar dator redan innehåller de flesta komponenter som en
användare kan behöva, har användaren en tendens att vilja utöka sin dators
funktionalitet. Att åstadkomma detta, brukar i allmänhet betyda ett tillägg av
åtminstone en kabel eller installation av ny hårdvara. År 1996 introducerade den
universella seriella bussen (USB) en revolution då det gällde att fästa ny
apparatur till en dator. En nästan magisk liten port kunde användas för att ansluta
så gott som alla tänkbara tillbehör. Dessutom kunde den göra nästan alla
inställningar automatiskt så, att en vanlig användare enkelt kunde installera nya
apparater till sin dator. Sedan dess har USB haft en mycket stark position inom
ADB-industrin som en populär anslutning för extern ADB-apparatur. Under de
senare åren har intresset inför trådlösa anslutningar inom ADB vuxit och olika
teknologier har börjat stiga fram, av vilka det trådlösa lokalnätverket, WLAN,
och Bluetooth kanske är de kändaste.
Utvecklingen av trådlös USB började med ett misslyckat försök av IEEE
(Institution of Electrical and Electronics Engineers) att bilda en gemensam
standard för en ny radiokommunikationsteknologi, ultra bredband. Efter att
försöket med att specificera ett standardiserat gränssnitt för ultra bredband
misslyckades, bildades två arbetsgrupper som började tillverka olika versioner av
trådlös USB över ultra bredband. Ena gruppen var ledd av Intel och den andra av
Freescale Semiconductor Inc. Intels arbetsgrupp grundades år 2004 och hade
först namnet Multiband OFDM Alliance men heter idag WiMedia Alliance.
WiMedia Alliance fick stöd av den officiella standardkommittén för USB (USB
Implementators Forum, USB-IF) men Freescale hann först ut med en färdig
produkt. På grund av att WiMedia hade stödet av USB-IF, gav de sin
specifikation namnet ”Certified Wireless USB”. Freescale ville undvika
benämningen ”Wireless” då den redan användes i WiMedias specifikation och
gav därför sin standard namnet ”Cable-Free USB”. Även om båda
arbetsgrupperna strävade till att göra samma sak, hade grupperna olika
tillvägagångssätt. Freescale strävade till att hålla den tidigare USB standarden
orörd och endast avlegsna kablarna. WiMedia ville däremot göra en helt ny
standard som baserade sig på USB standarden. [4][8][6]
1