Processteknikens grunder Tentamen: Exempel
Processteknikens grunder Tentamen: Exempel
Processteknikens grunder Tentamen: Exempel
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TkF Värmeteknik<br />
<strong>Processteknikens</strong> <strong>grunder</strong> <strong>Tentamen</strong>: <strong>Exempel</strong><br />
4 frågor, max totalpoäng = 4 + 8 + 8 + 10 = 30<br />
Alla hjälpmedel tillåtna utan telekommunikationsutrustning och personliga hjälpredor.<br />
E1. En glaskula med diametern 1 meter fylls med benzen (C6H6) och sänks i havet till 100 m djup.<br />
Vad ska vikten av glaskulan (tom) vara så att den stannar vid 100 m djup?<br />
Data: densitet benzen ρb = 879 kg/m 3 ; densitet havsvatten ρhv = 1025 kg/m 3 . (4 p.)<br />
E2. Hoover Dam vatten-kraftverket<br />
i USA ger 2074 MW elektricitet<br />
via en rad hydroturbiner. Vatten<br />
tas in från sjön via s.k. ”intake<br />
towers” (se Figuren) och i ett<br />
förgreningsrör (”manifold”)<br />
med diametern 9.1 m fördelas<br />
strömmen över flera rör<br />
(”penstock”) med diametrarna<br />
D = 3.96 mot turbinen som<br />
finns på en 110.5 m lägre nivå.<br />
Efter turbinen leds vattnet i ån.<br />
Varje turbin tar hand om 79.4 m 3 /s.<br />
a. Beräkna den maximala effekten för en turbin för en medelvärdeshöjdskillnad Δz = 158.5<br />
m. (4 p.)<br />
b. Beräkna tryckförlusten över ett ”penstock”-rör med D = 3.96 m, längden L = 110.5 m och<br />
för utloppet (med motståndstal ζ´ = 0.5) efter turbinen och beräkna hur många % av den<br />
totala turbineffekten det tar. (4 p.)<br />
Temperaturen är 25°C, trycket p1 vid inloppet = p2 vid utloppet = pomgivning = 1 bar.<br />
Rörströmmarnas hastighetsprofil är nära uniform, dvs rörelseenergikoefficienten ξ = 1. Rörets<br />
väggskrovlighet x = 0.046 m. Vattnets densitet är ρ = 997 kg/m 3 , vattnets dynamiska viskositet<br />
är η = 8.9×10 -4 Pa.s.<br />
1 av 4
E3. Apelsiner med diametern D = 6 cm hänger i ett träd och plötsligt<br />
vid tidpunkten t = 0 och normaltryck p = 1 bar sjunker<br />
temperaturen från 10°C till -1°C. För en värmekoefficient h = 1.5<br />
W/m 2 ·K:<br />
a. Bevisa att Biot-talet Bi < 0.1 för värmeöverföringsprocessen<br />
(1 p)<br />
b. Beräkna hur snabbt apelsinerna börjar kylas ner, dvs dT/dt (i °C/hr) vid t = 0 (3 p.)<br />
c. Ge ekvationen för apelsinens temperatur som funktion av tiden och rita upp en graf som ger<br />
apelsinens temperatur T som funktion av tiden, och dess temperaturförändring dT/dt som<br />
funktion av tiden, för första två timmarna. (4 p.)<br />
Apelsinernas temperatur T0 = 10°C vid t = 0, och deras densitet ρ, specifika värme c, och<br />
termiska konduktivitet är ρ = 850 kg/m 3 , c = 3770 J/(kg·K) och λ = 0.5 W/ (m·K).<br />
E4. Mat kan kokas snabbare med en tryckpanna genom att<br />
uppnå temperaturer över 100°C.<br />
Trycket i pannan regleras med en tryckregulator genom<br />
vilken småmängder ånga släpps ut så att trycket inte blir<br />
för högt.<br />
En viss tryckpanna har volymen 6 liter och används vid<br />
övertrycket (i förhållande till umgivningen där tryck är p<br />
= p0 = 1 bar) pöver = 75 kPa. I början innehåller pannan 1<br />
kg vatten och en 500 W värmeström tillförs. Vid<br />
tidpunkten tstart = 0 kokar vattnet.<br />
a. Ge temperaturen T (i °C) vid vilken vattnet kokar (1 p) och entalpin hexit (i kJ/kg) för ångan<br />
som släpps ut ur pannan (2 p).<br />
b. Beräkna specifika volymen v0 (i m 3 /kg), ångkvalitetet x0 (volym/volym), specifika inre<br />
energin u0 (i kJ/kg) och inre energin U0 (i kJ) för vattnet (vätska + ånga) i pannan vid t = 0.<br />
(3 p).<br />
c. Beräkna, med hjälp av massa- och energibalanser, specifika volymen v1 (i m 3 /kg), och<br />
ångkvaliteten x1 (volym/volym) för vattnet (vätska + ånga) i pannan vid t = 30 minuter<br />
(3p).<br />
d. Hur mycket vatten (vätska + ånga) m1 (i kg) finns i pannan vid t = 30 minuter och vad är<br />
dess inre energi U1 (2 p.)<br />
2 av 4
Svaren:<br />
E1. Flytkraft = ρhavsvatten·g·Vkulan = 5270 N med Vkulan = 0.5236 m 3<br />
Vikt för benzen = Wbenzen = ρbenzen·g·Vkulan = 4520 N<br />
För kulan att stanna på 100 m djup: Flytkraft = Wbenzen + Wkulan<br />
→ Kulans vikt Wkulan = Flytkraft - Wbenzen = 750 N (och kulans massa = 76.4 kg)<br />
E2. a. Energi balans (punkt 1 = sjö, punkt 2 = å ) med Q = 0 (inga värmeströmmar) och ξi = 0:<br />
dW/dtout = Pout = - m (u2 – u1 + ½v2 2 - ½v1 2 + gz2 – gz1 + p2/ρ - p1/ρ)<br />
med p1 = p2 och u1 = u2 (eftersom T1 = T2)<br />
→ Pout = (– ½v2 2 - g(z2 - z1))<br />
Hastighet v2 från volymströmmen V = m/ρ och V = v2·Arör med Arör = (π/4)·(3.96) 2 = 6.45 m/s<br />
→ med z2-z1 = -158.5 m ger Pout = 121 MW<br />
b. Tryckförlusten Δp beror på rörets längd osv och friktionsfaktorn (eller motståndstalet) ζ=4ƒ.<br />
Relativa väggskrovligheten är 0.046 mm / 3.96 m = 1.16×10 -5 m och Re =<br />
997·6.45·3.96/8.9×10 -4 = 2.86×10 7 . Moody chart eller ekvationen för den ger ζ= 0.0087.<br />
För röret blir tryckförlusten Δp = ½ρv 2 ·ζ·L/D = 5035 Pa.<br />
För utloppet efter turbinen blir tryckförlusten Δp = ½ρv 2 ·ζ´ = 10369 Pa.<br />
Totalt är tryckförlust Δptotal = 15404 Pa, vilket kräver Δp·V = 15404 Pa·79.4 m 3 /s = 1.22 MW<br />
effekt. 1.22 MW av 121 MW = 1.01%.<br />
E3. a. Biottalet: med L = volym/yta = D/6 = 0.01 m ger Bi = hL/λ = 0.03 is < 0.1,<br />
→ s.k. ”lumped system approach” är OK.<br />
b. Värmebalans: Qkonvection = mapelsin·c·dT/dt (W) och mapelsin = ρ·volym = ρ·(π/6)·D 3<br />
och Qkonvection = h·A·(Tapelsin – Tomgivning) med ytan A = π·D 2 .<br />
→ dTapelsin /dt = - (h·(Tapelsin – Tomgivning)) / ((D/6)·( ρ·c)apelsin) *)<br />
Vid t = 0, Tapelsin = 10°C → dTapelsin /dt = -(1.5·11)/(0.01·850·3770) = 5.2·10 -4 °C/s =1.9 °C/hr<br />
d. integration av *) under b. ger Tapelsin= Tomgivning+[(Tapelsin-Tomgivning)t=0 ·exp(- (h·t)/((D/6)·ρ·c))]<br />
3 av 4
T(t) °C<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
-2<br />
0 1200 2400 3600 4800 6000 7200<br />
tid (s)<br />
T(t)<br />
dT(t)/dt<br />
0<br />
-0.0001<br />
-0.0002<br />
-0.0003<br />
-0.0004<br />
-0.0005<br />
-0.0006<br />
E4. a. p = 1.75 bar = 175 kPa → Tsat @ 175 kPa = 116 °C (vatten / ånga tabeller)<br />
hexit = hg @ 175 kPa = 2700.6 kJ/kg (vatten / ånga tabeller)<br />
b. v0 = V/m0 = 0.006 m 3 / 1 kg = 0.006 m 3 / kg<br />
v0 = vf + x0·(vg – vf) →<br />
x1 = (v0-vf ) / (vg – vf) = (0.006 – 0.001)(1.004 – 0.001) vid 116 °C, 1.75 bar<br />
ger x0 = 0.005 (1 kg vatten = 995 g vätska + 5 g ånga)<br />
inre energin u0 = uf + x0·(ug – uf) = 486.8 + 0.005·(2524.9 – 486.8) = 497.0 kJ/kg<br />
och U0 = 497.0 kJ/kg · 1 kg = 497 kJ<br />
c. Massabalans: m0 – m1 = mexit<br />
Energibalans: Qin + m0·u0 = mexit·hexit + m1·u1<br />
med Qin = 500 J/s · 1800 s = 900 kJ och mexit = m0 – m1<br />
→ Qin = m0·(hexit - u0) + m1·(u1 - hexit) = m0·(hexit - u0) + V·(u1 - hexit)/v1 *)<br />
med obekanta u1 och v1 och V = 0.006 m 3<br />
v1 = vf + x1·(vg – vf) och u1 = uf + x1·(ug – uf) in *) ger<br />
Qin = m0·(hexit - u0) + V ·(uf + x1·(ug – uf) - hexit) / (vf + x1·(vg – vf)) med obekanta x1 ger<br />
→→ x1 = 0.009 och v1 = 0.010 m 3 /kg<br />
d. m1 = V/v1 = 0.006 m 3 / 0.01 m 3 /kg = 0.6 kg och<br />
U 1 = m1·u1 = 0.6 ·(486.8 + 0.01·(2524.9 – 486.8)) = 304 kJ<br />
dT(t)/dt °C/s<br />
4 av 4