Helena satsar på tillväxt norr om polcirkeln - SCA

Helena satsar 

på tillväxt 

norr om polcirkeln 

Skogsförvaltning i världsklass 

GPS: Hela fastigheten i fi ckan 

Jordkast och fl ottholmar 

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 2 2009

LEDAREN 

En riktig skogsägare… 

Bilden av skogsägaren hänger inte riktigt 

med i samhällsutvecklingen. Många känner 

en förväntan om att man ska vara handgripligen 

självverksam på ett eller annat sätt. 

För den som bor nära sin fastighet och har 

förutsättningar, kan skogsvård vara en härlig 

källa till rekreation. De som bor längre ifrån 

och vill ägna den korta semestern åt att göra 

roliga saker med barnen kan känna annorlunda. 

En undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitet 

visar att ambitionen att röja själv, 

i kombination med brist på tid, är en stor 

orsak till att många bestånd förblir oröjda. 

Norrland är fullt av företag som vill hjälpa 

dig med skogsvården. Om du inte hinner 

med – ta hjälp. Det är en lönsam investering 

och skattemyndigheten reducerar kostnaden 

med ungefär en tredjedel. 

Låt inte myten om den duktige, självverksamme 

skogsägaren förta glädjen med att 

äga skog! Glädje är en viktig grund till bra 

skogsskötsel. Det är lättare att engagera sig 

2 

INNEHÅLL 

Virkesmarknad 

med balansproblem .....................3 

Handelsbanken tror på Skogen .. 4 

Skogsförvaltning i världsklass .... 5 

Invigning av 

storsatsning i Munksund ............ 7 

Snytbaggen drabbar 

Norrland hårt .............................. 8 

Ge dina plantor en bra start! .... 10 

Jordkast och fl ottholmar 

fenomen som förbryllar ............ 12 

En utredning 

för papperskorgen! ................... 14 

i det som är roligt, och engagerade skogsägare 

ser till att det händer saker. 

Engagemang och glädje frodas också om 

man känner trygghet att göra saker efter eget 

huvud. Vi är alla olika. Den ene vill bygga 

upp virkesförrådet inför ett generationsskifte, 

medan den andre har intäkter från 

skogen som en del av sin lön och en tredje 

betraktar fastigheten som en pensionsförsäkring 

med jaktmöjligheter. 

Min ambition är att SCA ska vara en lyhörd 

partner som utgår från varje skogsägares 

mål och förutsättningar. Detta är också 

grundprincipen i det samarbete som SCA 

och Handelsbanken Skog och Lantbruk nu 

inleder. Vi ska erbjuda skogliga och ekonomiska 

lösningar som underlättar för skogsägare 

att nå sina mål. 

Om man tittar på skogsägandet utifrån 

möjligheter och glädje, snarare än utifrån 

krav och schablonbilder tror jag att aktiviteten 

också blir större! 

Många skogsägare har redan vittnat om 

Bra resultat för 

miljösmart timmerbil ..................15 

GPS: Hela fastigheten i fi ckan ...16 

En dag med SCAs virkesköpare 

Ulrika Block ...............................17 

Helena, skogsbrukare 

15 mil norr om polcirkeln .......... 20 

SCA tillverkar Gorm för IKEA .... 22 

För fulla segel 

med virke i lasten ..................... 23 

Entreprenör med skogsägaren 

i fokus ....................................... 24 

PowerPot – ett vinnande namn 25 

Lyckad satsning på CTI ............ 26 

Framtidens självverksamhet ..... 27 

Världens första bastumuseum .. 28 

oMsLAgsBiLd: görAn ekströM 

att de har glädje av ett annat av våra senaste 

erbjudanden – SCAs skogsbruksplan, PLUS 

Plan, nerladdad i en vanlig, smidig GPS-mottagare. 

Det är en innovation som rent bokstavligen 

gör det enklare att nå sitt mål! 

Ha en trevlig sommar! 

DIN SKOG 

Upplaga: 35 000 

Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall 

Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 

Hemsida: www.scaskog.com 

Ansvarig utgivare: 

Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com 

Redaktör: 

Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com 

Produktion: Fryklunds, Härnösand 

Tryck/repro: Sörmlands Grafi ska 

Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. 

Omslag Lumipress Art 150 g. 

Tidningen distribueras gratis till 

personer som äger skog i något av 

de fyra nordligaste länen. Om du 

inte får tidningen idag, men vill ha 

den i fortsättningen, går det bra att 

meddela detta per brev eller telefon. 

Du kan också skicka e-post till: 

kerstin.olofsson@sca.com 

Mats Sandgren 

VD SCA SKOG

Virkesmarknad 

med balansproblem 

Bilden av skogsbruket och virkesmarknaden i 

norra Sverige har under vintern och våren präg 

lats av återhållsamhet och produktionsbegräns 

ningar. Verkligheten har dock varit mer kom 

plicerad än så. Samtidigt som andra företag har 

tvingats lägga ner sågverk har SCA Timber invigt 

en ny komponentfabrik i Piteå och nära nog 

kört de andra sågverken för fullt. 

SCA Timber reducerade produktionen med 12 procent 

under 2008. I år planerar man att köra enligt budget, 

vilket innebär ett högre utnyttjande av produktionskapaciteten 

än förra året. 

De fl esta massafabriker längs kusten har under vintern 

begränsat produktionen, bland annat har SCA Packagings 

linerbruk Munksund och Obbola kört reducerat och 

förlängt sina underhållsstopp. Glädjande nog har SCAs 

massafabrik Östrand och pappersbruket Ortviken slagit 

produktionsrekord. 

Obalans mellan sortiment 

– Visst har det varit en tuff period även för oss med stora 

lager och obalans mellan sortimenten. Vi har således varit 

tvingade att begränsa avverkningen under årets första 

månader. Vi är en del av den stora virkesmarknaden och 

det har absolut varit en obalans mellan efterfrågan och 

tillgång under året, säger SCAs virkeschef Morgen Yngvesson. 

– Generellt sett kan man säga att det varit för mycket 

massaved i omlopp samtidigt som det under våren börjat 

bli en efterfrågan på sågtimmer. Problemet för alla aktörer 

är då att timmeravverkningar också ger massaved. Sågverken 

å sin sida producerar massavedsfl is som det inte 

heller är någon rusning efter just nu. 

Ljuspunkter? 

Den turbulenta världsekonomin gör framtiden fortsatt 

svårbedömd. Ingen vet när efterfrågan på skogsindustrins 

produkter ska återhämta sig och slacket i kedjan från 

skogsbruk till kunderna ute i världen kan försvinna. 

Den som letar efter ljuspunkter behöver dessbättre inte 

bli helt lottlös. Under våren har sågverken känt av en förbättrad 

balans mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden. 

Den stora frågan är när massaindustrin 

överlag kommer att köra med full produktion så att det 

blir balans mellan sortimenten. 

rOlf edströM 

Rekord i plantor 

SCA NorrPlant sår i år in fl er frön än någonsin tidigare. 

– I år spränger vi 100-miljonersvallen, konstaterar 

Jörgen Andersson, chef för NorrPlant. 

Ungefär 50 procent av plantorna är gran, medan 40 

procent är tall och 10 procent är contorta. 

Mer än hälften av plantorna som SCA producerar köps 

av andra skogsföretag och av privata skogsägare. 

Jörgen Andersson, chef för NorrPlant. Foto: Per-Anders sjöquist 

3

Handelsbanken 

tror på Skogen 

Den bank som i dag har fl est kontor i Sverige är 

Handelsbanken. Norr om Dalälven fi nns man 

representerade på mer än 110 platser. Trots 

fi nanskris och oro är ambitionen att fi nnas kvar. 

I Handelsbanken är lokalkontoren banken, alla 

tjänster erbjuds på alla kontor och besluten 

fattas lokalt, nära kunden. Nu satsar man hårt 

på tjänster för skogsägare. 

4 

Enligt Lantbruksbarometern 2009 

ger Handelsbankens satsning redan 

resultat i form av ökade marknadsandelar. 

Handelsbanken är i dag 

tredje största aktören inom skog och 

lantbruk. 

Under 2008 har en ny organisation 

etablerats inom banken med 

syfte att stödja kontoren med experthjälp. 

Stefan Mattsson, som är 

regionchef för Skog och Lantbruk 

Mellansverige, säger: 

– Vårt mål är att vara bäst på banktjänster 

till jord- och skogsägare. Var 

20:e kund i banken äger en skogs- 

och/eller lantbruksfastighet. Vi har 

den senaste tiden genomfört omfattande 

intern utbildning för att våra 

kunder ska mötas av professionell 

service. 

Mot strömmen 

Swedbank, i kraft av sitt förvärv av 

Föreningsbanken för drygt tio år 

sedan, och Landshypotek har länge 

varit vanliga bankval bland skogsägare 

och lantbrukare. På senare 

tid har även fl er banker satsat på 

om rådet. Handelsbanken är dock 

den första affärsbanken som på 

bred front satsar på skogsägare. När 

andra banker lagt ned har Handelsbanken 

gått mot strömmen genom 

att stanna kvar och ibland ta över 

och nyetablera kontor i skogs- och 

lantbruksbygd. 

Handelsbanken introducerade 

för något år sedan Skogslikvidkontot, 

ett konto med bra ränta för 

virkeslik vider, i avvaktan på avsättning 

till Skogskonto, en kontoform 

som nu kop ierats av fl era banker. 

Nyligen lanserade Handelsbanken 

sitt Business Card Skog och lantbruk, 

ett unikt kort anpassat för 

skogsägare och lantbrukare som enkelt 

håller isär kundens privatekonomi 

från dess näringsverksamhet. 

Nya produkter och tjänster kommer 

att lanseras under kommande 

höst. 

På Handelsbankens hemsida 

fi nns nu också en egen fl ik för skog 

och lantbruks kunder vid sidan om 

privat och företag. 

Magdalena Forsberg 

I sin strävan att nå skogsägare har 

man i annonsering under våren 

tagit hjälp av den fyrfaldiga Jerringprisvinnaren 

Magdalena Forsberg. 

Med sitt intresse för skog, 

jakt och natur är hon ett självklart 

affi schnamn som skapat stor uppmärksamhet. 

rOlf edströM 

Magdalena Forsberg är affi schnamn i 

Handelsbankens satsning på tjänster 

för skogsägare. 

Skogsför 

i världsklass 

Alla skogsägare har olika mål 

med sitt ägande. Allt färre har 

möjlig het att i egen regi sköta 

sin skog. SCA och Handelsbanken 

ingår nu ett samarbete 

kring skogsförvaltning, som 

kan hjälpa skogsägare att nå 

sina mål. Inom ramen för samarbetet 

kan varje skogsägare 

få hjälp med att planera och 

genomföra skötseln av fastigheten 

utifrån sina egna skogliga 

och ekonomiska målsättningar. 

Tillsammans kan Handelsbanken 

och SCA Skog erbjuda kvalifi cerad 

kompetens och resurser inom alla de 

områden som krävs för att hjälpa en 

skogsägare att sköta en fastighet på 

ett skogligt och ekonomiskt klokt 

sätt. 

Helhetslösning 

Håkan Molin, chef för Skog och 

Lant bruk inom Handelsbanken säger: 

– Skogsägare är en mycket viktig 

kundgrupp för oss. SCA med sin 

professionella syn på företagande och 

skogsbruk är därför en idealisk samarbetspartner. 

Vi kompletterar varandra 

och tillsammans kan vi erbjuda 

service av världsklass till för del för 

skogsägarna i norra Sverige. 

Gunnar Sandqvist, Handelsbankens 

regionchef för Norra Sverige, 

med stationering i Luleå, tillägger: 

– När det gäller skatt, deklarationer 

och redovisning har vi sedan tidigare 

lokala samarbeten med de bästa 

på respektive ort. Tillsammans med

valtning 

Tillsammans kan SCA och Handelsbanken 

erbjuda en helhetslösning för 

skogsägare i norr, konstaterar Håkan 

Molin, chef för Skog och Lantbruk inom 

Handelsbanken och Mats Sandgren, vd 

för SCA Skog. 

SCA kan vi erbjuda en helhetslösning 

för skogsägande kunder i norr. 

Lokalt samarbete 

Den stora nyheten, och styrkan i 

erbjudandet, är att ett antal personer 

inom Handelsbanken respektive SCA 

Skog fått i uppdrag att samverka 

lokalt för att tillsammans möta kunder 

som söker en helhetslösning. 

– Målet är givetvis att de skogsägare 

som gör affärer med oss nu 

ska känna att vi kan erbjuda starkt 

stöd även i ekonomiska frågor. Samtidigt 

ska naturligtvis Handelsbankens 

skogskunder känna att deras 

bank genom samarbetet med SCA 

blir ännu bättre på de rent skogliga 

dimensionerna, säger SCA Skogs vd, 

Mats Sandgren. 

rOlf edströM 

MÅLFORMULERING 

Skogsägarens skogliga och ekonomiska mål defi nieras och dokumenteras. 

Målen utgör grunden för hela förvaltningen. 

SCA: 

PLUS Förvaltning är ett baserbjudande 

som kan kompletteras 

med tilläggstjänster utifrån 

skogsägarens behov: 

• PLUS Plan 

En skogsbruksplan är en hörnsten i 

skoglig planering. I PLUS Förvaltning 

ingår löpande uppdatering av 

planen. 

• Långsiktsplan 

Plan som med målet som ledning 

spänner över hela avtalstiden 

avseende skogliga åtgärder och 

utveckling av skogstillstånd. 

• Årsbudget 

Årlig genomgång av planerade och 

budgeterade åtgärder i skogsbruket. 

• Myndighetskontakter 

SCA sköter kontakter med myndigheter 

som Skogsstyrelsen, länsstyrelsen 

etc. 

• Skogsbruk 

Planering och genomförande av 

aktuella åtgärder i skogsbruket, 

från skogsvård till gallring och 

avverkning. Allt enligt SCAs 

PLUS-koncept. 

• Skogligt bokslut 

Genomgång av utfallet föregående 

år beträffande bland annat volymer, 

värden, kvalitet, tillväxt, värdeförändring, 

förräntning och andra 

nyckeltal. 

• Exempel på tilläggstjänster 

Tjänsten kan ytterligare skräddarsys 

att omfatta även t ex FSCcertifi 

ering, vindkraftsfrågor och 

jaktfrågor. 

HANDELSBANKEN: 

Ekonomisk förvaltning med 

ett paket av banktjänster som 

affärskonto, bankgiro och företagskort. 

Baspaketet kan enkelt 

kompletteras med tilläggstjänster 

utifrån skogsägarens behov. 

Årlig genomgång och samordning 

med den skogliga planeringen 

ger goda förutsättningar 

för att maximera avkastningen 

på ditt skogsägande. 

• Betaltjänster 

För att enkelt kunna hantera ditt 

företags ekonomi har vi fl era 

tjänster som förenklar din vardag, 

som Business Card Skog och Lant - 

bruk, självbetjäningstjänster via 

Internet etc. Med e-bokföring 

hamnar summorna på rätt konto 

redan när du betalar fakturorna. 

• Finansiering 

Med din skogsfastighet som säker - 

het kan du t ex få bottenlån upp till 

75 % av värdet på din skogsfastighet. 

Om bottenlånet inte täcker ditt 

lånebehov kompletterar vi det med 

ett banklån eller rörelsekredit. 

• Placering 

Handelsbanken erbjuder många 

olika placeringsmöjligheter. För 

dig som skogsägare fi nns särskilda 

bankkonton att välja på som Skogslikvidkonto, 

Skogskonto och Skogsskadekonto. 

• Exempel på tilläggstjänster 

Tjänsten kan ytterligare skräddarsys 

att omfatta även t ex rådgivande 

förvaltning av värde papper, aktiemäkleri, 

stiftelsetjänster, deklarationer 

och avancerad skatteråd - 

givning via våra samarbetspartners. 

5

6 

800 miljoner för mer och bättre massa 

Den 23 juni invigs SCAs jättesatsning vid Ortvikens 

pappersbruk. Ca 800 miljoner kronor har investerats 

i en utbyggnad av massafabriken, som innebär att Ortvikens 

produktion av papper kan fortsätta öka samtidigt 

som kvaliteten förbättras väsentligt. 

Den största posten i investeringen är 

nya raffi nörer med hög kapacitet. Det 

är i raffi nörerna som råvaran, färsk 

granmassaved, mals till pappersmassa. 

Investeringen gör också att 

man kan separera massaproduktionen 

och skräddarsy den för de olika 

pappers kvaliteterna. 

Invigningen kommer att förrättas av Bo Källstrand, 

landshövding i Västernorrland, och SCAs 

koncernledning. 

Mindre doft lockar myggen 

Mygghonor använder 

sig nästan uteslutande av 

doft- och smaksignaler för 

att fi nna lämpliga blodvärdar. Det fi nns 300-400 

doft signaler som produceras av människan, men 

myggorna verkar endast känna igen ett fåtal av 

dessa. En forskargrupp vid SLU i Alnarp har hittills 

hittat tolv doftsignaler som myggor reagerar på. 

Det visade sig oväntat att de människor som var 

attraktiva utsöndrade betydligt mindre mängd doftsignaler 

än vad de icke attraktiva människorna gjorde. 

Resultaten skulle i framtiden kunna leda till 

effektivare myggmedel. 

Gissa 

träslaget? 

Vet du vilket träslag som är bildhuggarnas och träsnidarnas 

favorit? På bilden ser du en skulptur från regalskeppet 

Vasa som är tillverkat i just detta träslag, som ju 

måste vara både lätt och mjukt. 

All ytbehandling ger bra resultat och virket är utmärkt 

att betsa och infärga. Därför används det ofta 

som imitation för valnöt, körsbär och ebenholts. Vilket 

träslag kan det vara? 

Rätt svar hittar du längst ner på sidan. 

KÄlla: tidningen trÄinfOrMatiOn 

fOtO: stefan evensen, sMM 

Möss i närbild 

Visste du att den större skogsmusen stänger efter sig 

genom att sätta ett torrt löv för öppningen när den gått 

ner i sitt bo? Eller att dvärgmusens ungar väger mindre 

än ett gram när de föds? Ungarna är så otroligt små att 

det skulle få plats tre stycken på en tumnagel. 

Det och mycket annat får man lära sig i ”Stora musboken” 

– ett imponerande verk om Nordens alla sorkar, 

lämlar, råttor och möss. Stefan Casta och Staffan Ullström 

berättar med text och illustrationer fascinerande historier 

om våra gnagare och de miljöer de lever i. 

Rätt svar: Lind

Invigning av 

storsatsning i Munksund 

Mitt i den värsta finanskrisen, när nyhetssänd 

ningarna fylldes av varsel och nedläggningar, 

stod SCA för en riktigt positiv nyhet. Med pompa 

och ståt invigdes den nya fönsterkomponent 

fabriken i Munksund – en investering på nästan 

100 miljoner kronor. 

Fabriken ligger vid Munksunds sågverk i Piteå och tillverkar 

fingerskarvade lamell-limmade komponenter som 

används vid fönstertillverkning. 

– I princip tillverkar vi rötbeständiga fönsterämnen av 

det slag som yrkesskickliga hantverkare kunde göra förr 

i tiden, men nu gör vi det med dagens modernaste teknik, 

säger Anders Nordmark, chef för Munksunds sågverk. 

Furan i norr passar mycket bra till detta. Att den är 

tätvuxen och innehåller en hög andel kärnved gör produkterna 

väderbeständiga. Att råvaran är stabil och bara har 

små kvistar är också viktigt för fönsterindustrin. 

24 nyanställda 

Fabriken kommer att producera drygt 30 000 kubikmeter 

fönsterämnen vid drift i två skift och hela produktionen 

för de närmaste åren är kontrakterad. Kunderna finns 

främst inom den skandinaviska fönsterindustrin. 

24 personer har nyanställts för verksamheten, vilket 

innebär en ökning av personalen vid Munksunds sågverk 

med 20 procent. 

– Det känns väldigt bra att kunna nyanställa så många 

i dessa tider, säger Anders Nordmark, som ser möjligheter 

till ännu fler jobb. 

– Vi har ambitionen att växa på den här marknaden 

och vi har möjlighet att öka produktionen i den nya fabriken, 

vilket i så fall kan leda till ytterligare personalbehov. 

Stolt och glad 

Vid invigningen den 19 mars konstaterade SCAs koncernchef 

Jan Johansson att detta var SCAs hittills största 

investering i vidareförädling av trävaror. Stolt och glad 

var också Norrbottens landshövding Per-Ola Eriksson: 

– Med denna investering visar SCA med eftertryck att 

koncernen tror på en fortsatt högteknologisk produktion 

och utveckling i Norrbotten. En ökning av personalstyrkan 

med 20 procent i en verksamhet som normalt brukar 

skära ner personalstyrkan är imponerande och synnerligen 

glädjande. 

Fakta 

SCAs vd Jan 

Johansson i 

samspråk med 

Anja Engström, 

operatör vid fönster- 

komponent fabriken 

i Munksund. I mitten 

Ulf Larsson, vd SCA 

Forest Products. 

Foto: Per-Anders sjöquist 

Munksunds sågverk är ett av Sveriges största sågverk 

och under 2008 producerades 370 000 kubikmeter 

sågade trävaror av furu. Sågverket syssel sätter 

i dag 148 anställda och entreprenörer. 

7

Snytbaggen drabbar Norrland 

Snytbaggarnas angrepp kostar Sveriges skogsägare flera hundra miljoner kronor 

varje år. Och det är inte bara skogsägarna i söder som råkar illa ut. Problemen på 

gran och tallplanteringar i Norrland är i allmänhet kraftigt underskattade. 

– Vi har inte lika mycket skador som de har söderut, men det är inte långt därifrån, 

säger Leif Gulin, biolog på SCA NorrPlant. 

Snytbaggen har 

traditionellt setts 

som ett problem 

som främst drabbar 

södra och 

mellersta Sverige, 

men den bistra 

sanningen är att 

även landets norra 

delar drabbas hårt. 

8 

SCA har under nästan 30 år studerat 

vilka faktorer som ligger bakom 

att plantor dör samt förekomsten 

av skadeinsekter i olika områden i 

Norrland. 

– Våra studier visar klart och tydligt 

att snytbaggarna orsakar stora 

problem. Ungefär 20-25 procent av 

alla planterade plantor dör under 

de första åren och mer än hälften av 

dessa dör på grund av insektsangrepp. 

Den skadegörare som är allra värst är 

just snytbaggen, som gnager bark på 

både gran- och tallplantor och lämnar 

skadade eller döende plantor efter sig, 

säger Leif Gulin. 

Billig försäkring 

Att välja kemiskt behandlade 

plantor är ett effektivt skydd 

mot snytbaggen och 

även mot insekter 

som angriper plantornas 

rötter, som till exempel 

granbastborren. 

– Våra undersökningar visar att 

antalet plantor som dör av insektsangrepp 

minskar med hela 90 procent 

om man använder behandlade plantor. 

Den extra kostnaden är 17 öre per 

planta, så det är en billig försäkring, 

säger Leif. 

Svårt att förutspå 

Trots att det har gjorts omfattande 

studier har det visat sig vara svårt 

att förutsäga exakt var snytbaggen 

kommer att slå till. 

– Vi vet att det är lite mer problem 

på torra och friska marker än på fuk- 

tiga och blöta. Det är också värre 

vid kusten än i inlandet och lite värre 

i Medelpad jämfört med i Norrbotten, 

men skillnaderna är inte så 

stora som man kan tro. Om du har 

minsta misstanke om att din kommande 

plantering kan råka ut för 

snytbaggar får du gärna kontakta 

oss på NorrPlant och diskutera ifall 

du bör satsa på behandlade plantor, 

råder Leif. 

Lider av torgskräck 

Andra viktiga insatser för att 

minska snytbaggeangreppen är att 

se till att hygget är ordentligt markberett 

och att plantorna sätts på de 

bästa planteringspunkterna. Det 

ska vara stora tydliga fläckar med 

mineraljord och plantan ska sättas 

minst tio centimeter från markberedningsfläckens 

kant. Snytbaggarna 

lider nämligen av torgskräck 

och ger sig inte gärna ut på öppna 

ytor. 

– En riktigt bra markberedning 

och plantering är ett mycket bra 

skydd mot insekter, allra helst mot 

snytbaggar. I områden där pro blemen 

inte väntas bli så stora kan det 

räcka med det, men är markberedningen 

dålig bör man definitivt välja 

behandlade plantor, säger Leif. 

Kerstin OlOfssOn 

fOtO: Claes Hellqvist, slU 

Fotnot: Tänk på att minderåriga inte 

får plantera plantor som är kemiskt 

behandlade. 

Behandlad 

Trots nästan 20 års försök med 

att få fram alternativ till ke m iska 

skydd mot snytbaggen finns det 

fortfarande ingen metod som an 

vänds i större skala. 

– I dagsläget kan inget alter 

nativ konkurrera med insekts 

medlen när det gäller effektivitet 

och pris, säger Pelle Gemmel, 

skogsvårdschef vid SCA. 

Genom åren har mängder av olika 

mekaniska skydd provats för att rädda 

plantorna från snytbaggarna. Det 

handlar dels om skydd i plast, papper 

eller annat material som träs kring 

plantan, dels om olika beläggningar

hårt 

e plantor ger bästa skyddet 

som sprutas på plantornas nedre del 

för att hindra baggarna från att gnaga. 

Orimligt dyrt 

En del metoder har verkat lovande 

till en början, men sedan har de flesta 

drabbats av problem. Det har till 

exempel visat sig att skydden inte är 

tillräckligt effektiva, att skyddseffekten 

sitter i under för kort tid eller att 

skyddet hindrar plantornas tillväxt. 

– Men visst finns det alternativa 

metoder som är ganska effektiva, problemet 

är bara att de är väldigt dyra. 

Om det inte finns någon lämplig teknik 

för att få fast skydden på plantan 

blir kostnaden för föryngring orimligt 

hög, säger Pelle Gemmel. 

Liksom övriga medlemmar i FSC 

(Forest Stewardship Council) bidrar 

SCA med pengar till forskningen om 

alternativa skydd. SCA gör också 

egna försök. 

– Nu ska vi bland annat studera 

mer ingående hur markberedning och 

planteringspunkt påverkar skadeläget, 

säger Pelle. 

Dispens till 2014 

Det svenska skogsbruket har i dagsläget 

dispens för kemiska skydd 

mot snytbaggen. Det medel som 

SCA använder heter Merit Forest 

WG och är även tillåtet enligt FSC. 

Kemikalie inspektionens dispens för 

medlet gäller till 2014, sedan ska de 

göra en ny prövning. 

Av de plantor som SCA sätter på 

egen mark är 20 procent behandlade. 

– Det är klart att det vore väldigt 

Har många av dina plantor dött? Kolla om du ser bark- 

gnag på stammen – då är det med största sannolikhet 

snytbaggen som varit framme. 

bra om det fanns ett effektivt och 

konkurrenskraftigt alternativ som vi 

kunde använda oss av. Men till dess 

att det finns ett sådant skydd behöver 

vi använda kemiska medel för att 

klara föryngringarna, avslutar Pelle 

Gemmel. 


fOtO: Claes Hellqvist, slU 

Fakta snytbagge 

Snytbaggen är en 8-14 mm lång skalbagge som finns över 

hela landet. Lukten av avverkningsrester och färska stubbar 

gör att den lockas till hyggen, där den sedan lägger ägg 

vid stubbarnas rötter. De färdiga insekterna gnager bark på 

gran- och tallplantor. Plantorna dör när barken är avgnagd 

runt om stammen. 

9

10 

Ge dina plantor en 

Om du gör en bra markberedning och sätter plantorna på rätt sätt 

ökar du både plantornas överlevnad och deras tillväxt. Din skog 

tipsar om hur du lyckas med föryngringen. 

Markberedningen utgör ungefär en fjärdedel av kostnaden 

för föryngringen, men det är väl investerade pengar 

menar Mats-Åke Lantz, skogsskötselspecialist vid SCA: 

– En väl utförd markberedning är A och O. Låter man 

bli att markbereda kan man riskera hela föryngringen. 

Det är också viktigt att sätta plantorna på rätt sätt. Den 

bästa planteringspunkten är i en omvänd torva med mineraljord 

på ytan. Det dubbla lagret med torv fungerar som 

Kom ihåg att det är bättre 

att plantera plantan i den 

bästa tillgängliga punkten 

än att strikt hålla ett visst 

avstånd mellan plantorna! 

en rabatt, så att det blir fuktigt och näringsrikt. Samtidigt 

står plantan ljust och med ett bra skydd för snytbaggar, 

som helst undviker öppna platser. 

– Förr sa man att plantorna skulle sättas nere i gropen, 

men det är helt fel för då riskerar plantans rötter att kvävas, 

d v s plantan drunknar, påpekar Mats-Åke. 

Kom ihåg att sätta plantan tillräckligt djupt, så att rötterna 

kommer i kontakt med mineraljorden under torven. 

Sätts plantorna så, är det väldigt sällan de torkar ut. 

Trampa inte till runt plantan när du planterat den utan 

fös bara ned jord i hålet med tåspetsen, så att torvproppen 

inte syns. 

– Och kom ihåg – om risken för snytbaggeangrepp är 

stor bör du använda insektsbehandlade plantor, avslutar 

Mats-Åke. 


illUstratiOner: Martin HOlMer 

Mer än 50 mård- 

hundar stoppade 

Under vintern och våren har forskarna med hjälp 

av jägare och allmänhet lyckats avliva mer än 50 mårdhundar 

i norra Sverige. Det sydligaste bekräftade fyndet 

ligger cirka tre mil norr om Umeå. 

Mårdhundarna har på senare tid vandrat in från Finland 

och spridit sig snabbt i norra Sverige. Forskarna är 

mycket angelägna om att utrota dem eftersom de kan 

sprida farliga sjukdomar som rabies och dvärgbandmask, 

en parasit som kan ge människor leversvikt med 

dödlig utgång. Mårdhunden orsakar också stor ekologisk 

skada och hotar framför allt fåglar i våtmarker. 

Foto: Peter LiLjA/n

a start! 

Alternativ 1 

Plantera helst så här: 

På normal skogsmark får du det bästa planteringsresultatet om 

du sätter plantan i en omvänd torva med mineraljord på ytan. 

Sätt plantan så djupt att torvproppen täcks av minst 3 centimeter 

mineraljord och når genom de båda torvlagren inne i högen. 

Då kommer rötterna i kontakt med mineraljorden under torven. 

Den omvända torvan fungerar som en komposthög där det är 

både varmt, fuktigt och rikt på syre och näring. 

För att minska risken för insektsskador ska plantan sättas 

minst 10 centimeter från markberedningens kant. Det gäller även 

vid plantering enligt alternativ 2 och 3. 

Alternativ 2 

Om alternativ 1 inte fi nns bör du 

helst plantera så här: 

Den näst bästa planteringspunkten är i en omvänd torva utan 

mineraljord ovanpå. Är det fi njordsrik mark, fi nmo-mjäla, är det 

särskilt viktigt att plantorna sätts i omvänd torva, med eller utan 

mineraljord. Om plantorna planteras i blottlagd mineraljord på 

sådana marker är det nämligen stor risk för uppfrysning, d v s 

plantorna skjuts upp ur jorden av vattnets kapillära kraft. 

Plantan ska sättas så djupt att delar av barrmassan täcks av 

torv. Också här ska torvproppen nå mineraljorden under torven. 

Ifall det är fi njordsrik mark och det fi nns risk för försommar- 

torka bör du plantera antingen direkt efter snösmältningen eller 

vänta till augusti-september. 

Alternativ 3 

Om du inte hittar en omvänd torva – plantera så här: 

OBS – gäller ej på fi njordsrik mark med risk för uppfrysning 

Om du inte hittar en omvänd torva att plantera i bör du välja en 

plats så högt som möjligt i mineraljorden. Också här bör du plantera 

så djupt att torvproppen åtminstone täcks med mineraljord. 

Men sätt aldrig ner plantan så lågt nere i markberedningsfl äcken 

att det fi nns risk att den drunknar i vårvattnet. 

Sköt om dina plantor 

När du kör hem plantorna, täck dem väl så att de inte torkar ut 

av fartvinden. Placera sedan plantorna ljust, men inte i direkt solljus. 

Vattna dem varje dag med en sprinkler. Vattna inte med en 

stark stråle för då sköljs torven bort. Plantera helst dina plantor 

inom en vecka. 

När du kramar torvproppen lätt ska det sippra vatten mellan 

fi ngrarna. En rätt skött planta torkar inte ut efter plantering. 

11

Dubbla solar på himlen och öar som plötsligt dyker upp är några 

konstigheter man kan läsa om i ”Stora boken om naturfenomen”. 

– Även om många av fenomenen är märkliga så finns det alltid 

en naturlig förklaring, men i vissa fall har vi inte hittat den än, säger 

författaren Clas Svahn. 

12 

Clas har alltid fascinerats av naturen och de egendomligheter 

den bjuder på. Under 30 år har han samlat 

material till boken genom att läsa mängder av artiklar, 

leta i arkiv och göra otaliga intervjuer med ögonvittnen 

och forskare. 

I boken finns exempel på allt från mystiska ljus i sjöar 

till underliga himlafenomen. De flesta fenomenen har inträffat 

i Sverige, finns dokumenterade på bild och är ordentligt 

utredda. 

Håris 

Håris på träd och buskar är ett 

vackert fenomen som liknar ängla- 

hår. Hårisen uppkommer genom 

att vatten tränger ut genom fina hål 

i multnande grenar. När temperaturen 

sjunker till frostgrader kryper 

vattnet ut och de tunna vattenflödena 

fryser. Det finns exempel 

på hur grenar vävts in i tusentals 

millimetertunna slingor av is som 

har växt ut i exakt samma banor 

utan att klibba fast i varandra eller 

kollidera. 

Foto: evA Aronson 

Jordkast och flottholmar 

fenomen som förbryllar 

Öar som överraskar 

Även bakom de mest udda händelserna finns det ofta enkla 

förklaringar. Ett tydligt exempel på det är så kallade flottholmar 

– öar som plötsligt dyker upp i en sjö för att sedan 

åter sjunka till botten. Ibland återkommer öarna år efter 

år, ofta i slutet av sommaren, och ibland flyter de omkring 

i flera veckor när de väl visar sig. 

Öarna brukar bestå av stubbar, rötter och torv och det 

är förklaringen till deras underliga beteende. När växtdelarna 

ruttnar bildas nämligen gas som lyfter öarna till 

ytan likt luftmadrasser. 

Mystiska jordkast 

Det finns också några fenomen som ännu inte har fått sin 

förklaring. Märkligast av dem alla är nog de så kallade 

jordkasten. Det handlar om stora markbitar som plötsligt 

lyfts upp och hamnar i ett stycke flera meter bort. Jord biten

Linsmoln 

Moln har fascinerat människor i tusentals år 

och linsmoln är en sort som brukar väcka 

uppseende. Många som ser dem tror nämligen 

att de fått syn på ett fl ygande tefat, 

men förklaringen är mycket enklare än så. 

Linsmolnen bildas nämligen på läsidan av 

en bergskedja där luften satts i en böljande 

rörelse. 

Bilden är tagen över Långfjället, inte 

långt från Idre. 

Foto: Berndt stenson 

Halofenomen 

Halofenomen är olika ljusfenomen i atmosfären som 

bildas när solen eller månen lyser på kristaller som 

svävar i luften mellan oss och ljuskällan. De är ganska 

vanligt förekommande, men ändå förhållandevis okända. 

De som oftast syns är så kallade bisolar, som liknar 

ett par extra solar till höger och vänster om den riktiga 

solen. Bisolarna på bilden är fotograferade med en 

mobilkamera nära Haparanda i oktober 2006. 

Foto: FAnnY kostennieMi 

som fl yttat sig kan väga fl era ton och den lämnar efter sig 

ett hål där kanterna liksom botten är helt jämna, som om 

en jätte skurit ut biten med kniv. 

Clas Svahn har hittat 17 dokumenterade fall av jordkast 

i Sverige, men ingen vedertagen förklaring till vad 

det är som händer. De främsta teorierna handlar om frostsprängning 

eller blixtnedslag. 

Tre frågor till författaren: 

Vilket fenomen tycker du är mest fascinerande? 

– Det är nog jordkasten. De är så väl dokumenterade så 

det råder ingen tvekan om att de har inträffat, men jag 

tycker inte att teorierna om dem är helt övertygande. Jag 

skulle vilja lägga mer tid på att söka uppgifter om dem. 

Hur många av fenomenen i boken har du själv upplevt? 

– Ungefär 20-25 procent kanske. Jag har bland annat sett 

vertikalpelare, ett otroligt vackert himlafenomen som kan 

uppstå under vintern, och varit ute och åkt på en issnurra 

i Piteälven. 

Vilket får du in est rapporter om? 

– När jag är ute och föreläser om boken är det nästan 

alltid någon som berättar att de har sett en klotblixt. En 

sån skulle jag gärna vilja se själv också. 


Fotnot: Boken är utgiven på Semic förlag. 

Jordkast 

Jordkast kallas det när ett stycke jord ”lyfts upp” ur marken och i ett enda 

stycke placeras några meter därifrån. Jordstycket kan vara fl era meter både 

på bredden och längden. På bilden syns två jordstycken från ett jordkast 

som inträffade i Glumstorp 1903. Gropen där jordstyckena legat hade helt 

lodräta väggar och botten var jämn. När händelsen inträffade i februari var 

marken torr men här har snön smält och fyllt området med vatten. 

Det fi nns 16 andra jordkast rapporterade i Sverige, men inga i modern 

tid. I Norska Andøya, som är den plats där fl est jordkast har upptäckts, 

fi nns däremot ett exempel från 1982. 

Fenomenet har ännu inte fått någon förklaring, men några hypoteser 

är att det rör sig om frostsprängning eller att jordstyckena kastas upp av 

blixtnedslag eller jordbävningar. 

Foto: HjALMAr sjögren/nrM 

Flottholmar 

En fl ottholme är en ö som för det mesta 

ligger på botten, men ibland stiger upp till 

ytan. Öarna brukar vara så rejäla att det går 

att gå iland på dem. 

Bilden visar en fl ottholme i Älvlången. 

Under en period dök holmen upp varje år i 

augusti-september och fl öt sedan omkring i 

sjön under ett par veckor, men sedan 1989 

har den inte setts till. 

Det fi nns fl era andra dokumenterade fall 

av fl ottholmar i Sverige och vissa av dem 

har varit aktiva i fl era hundra år. Förklaringen 

till holmarnas underliga beteende är att ruttnande 

växtdelar fyller dem med sumpgas 

och får dem att stiga till ytan. 

Foto: editH kArLsson 

13

Den statliga utredningen ”Skog utan gräns?” 

hade till uppdrag att förenkla skogsbrukets 

regler. I stället landar förslagen i ny byråkrati 

och risk för ökad friktion mellan skogsbruk och 

rennäring. 

– Utredningens förslag gör sig med få undantag 

bäst i papperskorgen, menar Lars Rubensson 

vid SCA Skog. 

14 

En utredning för pappers 

Sedan början av 1900-talet har 

det öster om fjällkedjan funnits en 

gräns för ”svårföryngrad skog”. Syftet 

med gränsen var att skogsbruk i 

västliga lägen skulle ta hänsyn till 

”fjällgränsens nedåtgående”, vilken 

ansågs som ett problem. 

– En utredning för papperskorgen, 

konstaterar Lars Rubensson. 

Avverkningar väster om denna 

gräns kräver ett tillstånd. Det fi nns 

dock få exempel på att avverkningar 

stoppats, vare sig av rädsla för växande 

fjäll eller av hänsyn till rennäringen. 

Administrationen kring tillstånden 

har med tiden ändå framstått 

som allt mer otidsenlig. Även 

farhågorna för att fjällen ska breda ut 

sig har med tiden försvunnit. 

2008 tillsattes en utredare med 

uppdraget att se över denna gräns och 

ytterligare två administrativa gränser 

för skogsbruket (gränsen för fjällnära 

skog och gränsen för skyddsskog). I 

utredarens direktiv står att syftet med 

översynen är att ”uppnå en regelförenkling 

för skogsbruket”. 

Utredningen föreslår att gränsen för svårföryngrad skog (röd) skrotas. 

Detta innebär en förenkling för skogsbruket i området mellan denna 

gräns och gränsen för fjällnära skog (svart). I stället föreslås att 

skogsbruket ska vara skyldigt att samråda med samerna inom hela 

renskötselområdet. Detta område är inte defi nierat, men Gränsdragningskommissionens 

gräns (grön) är sannolikt den bästa som fi nns. 

– Krångliga regler som tas bort ska inte 

ersättas av nya, menar Ola Sundell. 

En gräns skrotas 

I mars presenterades så utredningen 

under namnet ”Skog utan gräns?” 

(SOU 2009:30). Utredaren Björn 

Risinger har inte haft tid att knyta 

experter från skogsbruket eller rennäringen 

till utredningen. I stället har 

han via samtal och möten inhämtat 

synpunkter. 

Utredningen föreslår att gränsen 

för svårföryngrad skog skrotas, men 

att gränsen för fjällnära skog, och 

regelverket kring denna, behålls i 

stort sett intakt. Avverkningar mellan 

gränsen för fjällnära skog och gränsen 

för svårföryngrad skog som tidigare 

varit tillståndspliktiga, skulle då 

kunna hanteras genom en normal 

anmälan till Skogsstyrelsen. Så långt 

är förslaget en förenkling för skogsbruket. 

Informations- och samrådsplikt 

Det är i nästa steg som utredaren 

snubblar ordentligt. Borttagandet av 

tillståndsplikten anses försämra rennäringens 

möjligheter att göra sin 

röst hörd. Som kompensation föreslås 

att skogsbruket ska ges skyldighet 

att informera, och vid önskemål

korgen! 

från rennäringen även samråda, om 

alla planerade avverkningar inom 

hela renskötselområdet. 

Förslaget innebär att lättnader i 

krav på tillstånd i ett område om 

ungefär 2,5 miljoner hektar ersätts 

av krav på information och samråd 

inom ett område som uppskattas till 

cirka 7 miljoner hektar. Eller, uttryckt 

på annat sätt, lite mindre byråkrati 

i exempelvis Storuman ger desto 

mer i Vindeln, Strömsund och på 

resten av rennäringens vinterbetesmarker. 

– Som jag ser det är kraven på informations- 

och samrådsplikt i hela 

renskötselområdet obegripligt. Stora 

delar av arealen är inte av intresse för 

rennäringen och det sista vi behöver 

är ytterligare regelkrångel och byråkrati, 

säger Ola Sundell, moderat 

riksdagsman från Görvik i Jämtland. 

– Förslaget om samrådsplikt i hela 

området har förts fram i tidigare utredningar. 

Jag var emot det då och jag 

har samma inställning idag, fortsätter 

han. 

Rättighetsförskjutning 

I utredningsdirektivet står det visserligen 

att förslagen inte får ge negativa 

konsekvenser för ”samverkan 

mellan skogsbruk, rennäring och 

andra näringar i den berörda regionen”. 

Ger då borttagande av gränsen 

och tillståndsplikten en så stor försämring 

för rennäringen? Faktum är 

att rennäringen även utan tillståndsplikten 

har i stort sett samma möjligheter 

som tidigare att via Skogs- 

styrelsen påtala var de menar att 

skogsbruket bör ta särskilda hänsyn. 

– Förslaget att ta bort gränsen för 

svårföryngrad skog är bra. En lagfäst 

informations- och samrådsplikt inom 

hela renskötselområdet innebär däremot 

ny byråkrati för både små och 

stora skogsägare. Det uppvägs inte 

alls av att tillståndsplikten tas bort. 

Förslaget innebär en sådan rättighetsförskjutning 

till förmån för rennäringens 

intressen att jag ifrågasätter 

om det är förenligt med grundlagen, 

säger Lars Rubensson, chef för SCAs 

markjuridiska avdelning. 

Ökad friktion 

Ett av de många praktiska problemen 

med förslaget är att ”Renskötselområdet” 

inte är definierat. Den 

grundligaste statliga utredning som 

gjorts på det området gjordes av den 

så kallade Gränsdragningskommissionen. 

Deras förslag till yttre gräns 

för renskötselområdet (se karta) har 

dock inte accepterats av vare sig rennäringen 

eller markägarsidan. 

Utredningsförslaget kan därmed 

ge nya utgångspunkter för ifrågasättande 

av var gränsen egentligen går. 

Oenighet kring detta har genom åren 

givit upphov till en rad rättsprocesser. 

– Från SCAs sida försöker vi att 

samråda på lokal nivå och hitta praktiska 

lösningar som ger utrymme för 

båda näringarna. Det fungerar överlag 

bra och vi har sällan konflikter 

med rennäringen. Det vore olyckligt 

om ett förslag som detta leder till lagstiftning 

som skapar grogrund för 

konflikter mellan skogsägare och rennäring. 

Lagstiftarna har andra, konstruktiva, 

möjligheter att underlätta 

samverkan mellan skogsbruk och 

rennäring. Utredningens förslag gör 

sig med få undantag bäst i papperskorgen, 

menar Lars Rubensson. 

rOlf edströM 

Bra resultat 

för miljösmart 

virkesbil 

I slutet av förra året lanserades den nya typen 

av virkesbil som har plats för en extra virkestrave. 

Det ger effektivare virkestransporter, 

vilket är bra för både ekonomi, miljö och trafiksäkerhet. 

Testfordonet är en del i det treåriga forskningsprojektet 

ETT, En Trave Till, som leds av Skogforsk. 

I ett delprojekt kör SCA virke med testbilen från en 

terminal i Överkalix ner till Munksund utanför Piteå. 

Bekräftar teori 

Normala virkesfordon är 24 meter långa, har en maximal 

bruttovikt på 60 ton och klarar tre virkestravar. 

Den nya virkesbilen är 30 meter lång, har en bruttovikt 

på 90 ton och klarar fyra travar. Nu har den rullat 

längs vägarna i några månader och erfarenheterna är 

mycket positiva. 

– De första preliminära resultaten bekräftar det vi 

tidigare trott. ETT-fordonet kan sänka koldioxid- 

utsläppen och transportkostnaderna med 20 till 25 

procent, säger Claes Löfroth vid Skogforsk. 

Minskat slitage 

Trots den högre vikten räknar Skogforsk med att trafiksäkerheten 

förbättras. 

– I och med att nyttolasterna ökar så blir antalet 

tunga fordon färre. Och eftersom ekipaget är utrustat 

med fler axlar än traditionella virkesfordon kommer 

slitaget på vägarna sannolikt att minska, säger Claes 

Löfroth. 

Johanna Funck vid Bjälmsjö Transport är en av 

chaufförerna som kör bilen och även hon är positiv. 

– Det här 30-metersfordonet är inte mer komplicerat 

att hantera än dagens 24-meters virkesbilar, säger hon. 

15

GPS: Hela fastigheten i fi ckan 

Nu kan du få din PLUS Plan inlagd i en vanlig 

GPS. Det hjälper dig att orientera dig i terrängen 

samtidigt som du får information om beståndet 

du befi nner dig i. Dessutom kan GPS:en vara till 

nytta vid jakt på såväl vilt som kantareller. 

"Jäklar nu har hunden dragit 

iväg till grannbyn, men då passar 

jag på att planera lite." 

Uppföljning på 

succén i Birsta 

Efter fjolårets succé blir det en skogsdag i Birsta även i år. 

Den 21-22 augusti är det dags. 

SCA presenterar PLUS Förvaltning, visar upp den nya 

PowerPot-plantan och mycket annat. Det blir även möjligheter 

att se avverkning, GROT-skotning, markberedning 

och plantering. Handelsbanken, LRF Konsult m fl deltar 

också vid skogsdagen. 

16 

Intresset för det nya erbjudandet 

är stort, berättar Per Stadling, virkesköpare 

i Sundsvall. 

– Ja, det fi nns ett stort sug. Vi 

har fått förfrågningar om det 

här under ett par års tid, så det 

är roligt att kunna erbjuda det. 

Information 

om din skog 

När du har skogsbruksplanen 

inlagd i en GPS 

visar skärmen en karta 

med de olika beståndsindelningarna 

på din 

fastighet. Du kan också 

enkelt knappa fram 

areal, ålder, volym och 

trädslagsblandning för 

respektive bestånd. 

När pejlen visar att hunden dragit iväg, 

kan du ägna dig åt annat en stund. 

Fördelarna är många med att ha sin PLUS Plan inlagd i en GPS. Det fi nns två GPSmodeller 

att välja på. 


Samtidigt blir det lätt att hålla reda 

på var du befi nner dig. 

– De fl esta ser främst GPS:en som 

ett hjälpmedel för att hitta rågångar 

och att orientera sig i skogen. Det har 

man ju nytta av vare sig man är ute 

och röjer eller är ute på jakt, säger Per. 

Att man kan lägga in kantarellställen 

och annat är ju inte heller så tokigt. 

Avdragsgill GPS 

SCA förmedlar köpet av själva 

GPS:en. Det fi nns två modeller, 

varav en har en tillhörande hundpejl. 

– Eftersom GPS:en nyttjas i skogsbruket 

blir den, precis som PLUS 

Almanackan 2009 

24-26 juli 

Välkommen till SCAs monter vid jämtländska Fäviken Game Fair. 

1-9 augusti 

Kom och besök SCAs monter vid Stora Nolia i Umeå. 

21-22 augusti 

Planen, avdragsgill på näringsverksamheten, 

vilket gör att det blir en 

riktigt bra affär, säger Per. 


Vill du beställa? 

Möjligheten att lägga in skogsbruksplanen 

i en GPS gäller alla som 

tecknar avtal med SCA om en ny 

PLUS Plan eller beställer uppdatering 

av en äldre plan som redan 

fi nns digitalt. 

Tycker du att det låter intressant? 

Kontakta din virkesköpare för mer 

information. 

SCA med fl era ordnar en skogsdag i Birsta utanför Sundsvall.

”Det viktigaste är att vara lyhörd” 

En dag med SCAs virkesköpare Ulrika Block 

Goda skogskunskaper och sifferhuvud är bra att 

ha som virkesköpare. 

– Men det viktigaste är att vara en bra lyss 

nare, så man förstår vad varje enskild skogs 

ägare har för behov och önskemål, säger Ulrika 

Block, virkesköpare i Sollefteå. 

Vi fick en pratstund med henne och följde 

med en dag på jobbet. 

Är man virkesköpare ska man köpa virke, det hörs ju 

på titeln, men jobbet består av mycket mer än så. 

– Det handlar mycket om rådgivning, konstaterar 

Ulrika. Engagerade skogsägare ber ofta om råd. Vilket 

trädslag ska jag plantera? Är det dags att röja här eller ska 

jag vänta? De flesta har ganska bra koll själva, men vill ha 

en bekräftelse på att de är rätt ute. 

Ulrika brukar också bjuda på en del tips efter att hon 

varit ute och taxerat en trakt eller planerat inför en avverkning. 

– Om jag ser att beståndet intill behöver röjas eller att 

en grantrakt bör avverkas innan den förstörs av röta, brukar 

jag så klart nämna det för skogsägaren. Det brukar de 

flesta uppskatta, säger hon. 

Skapa kontakter 

Ulrika är relativt ny som virkesköpare och har därför inte 

hunnit skaffa sig så många trogna leverantörer. Mycket 

handlar därför om uppsökande verksamhet. 

– Men jag kommer från byn Västerflo utanför Långsele 

så en del känner igen mig och det är en stor fördel. 

En bra vecka hinner hon med fyra-fem besök hos skogsägare. 

Och utöver det blir det väldigt många telefonsamtal. 

Socialt jobb 

För varje virkesaffär som görs följer mycket administrativt 

arbete. Kontrakt och betalningsplaner ska skrivas, 

avverkningslaget ska få ett bra underlag för sitt arbete 

och avverkningsanmälan ska skickas in till Skogsstyrelsen, 

för att nämna några exempel. 

– Om vi tar på oss markberedning och plantering blir 

det även en del arbete kring det, tillägger Ulrika. 

Men det är inte det administrativa som är tjusningen 

med jobbet. 

– Nej det roligaste är att jag får träffa så mycket män- 


E N V I R K E S K Ö P A R E S D A G 

niskor – och så många olika typer av människor. Det är 

också härligt att jag inte sitter på kontoret hela dagarna 

utan får vara ute en hel del, det var ju därför jag valde ett 

skogligt yrke. 

Kunden i fokus 

Det viktigaste i arbetet är alltid att kunden blir nöjd. 

– För många är virkesaffären den största affären de 

gör i sitt liv och ofta finns det också mycket känslor för 

skogen. Det gör att jag känner ett extra stort ansvar för 

att skogsägarna är nöjda när avverkningen är klar. 

För att slutresultatet ska bli bra gäller det att båda parter 

är tydliga. 

– Det är viktigt att skogsägaren tänkt igenom ordentligt 

hur han eller hon vill ha det – och att jag är lyhörd och kan 

fånga upp eventuella frågetecken. Det gäller att inte ta 

något för givet utan att känna in de önskemål som varje 

person har. 

Kerstin OlOfssOn >> 

17


18 

Ulrikas morgon börjar inne på kontoret med planering 

av arbetsdagen: Vilka ska jag ringa, vilka administrativa 

uppgifter bör fi xas och när bör jag åka för att hinna ut 

till skogsägaren som jag ska träffa efter lunch? 

Sedan är det dags att svara på några mail, räkna på ett 

anbud för en avverkningstrakt och skicka in några avverkningsanmälningar. 

Dags för fi ka med kollegan Jan Jonsson och de andra på 

kontoret. Under rasten avhandlas både jobb och fritid. 

– Som virkesköpare tycker jag att det är väldigt bra att 

det även sitter produktionsledare och distriktschefer här 

på kontoret så att vi träffas regelbundet. Det är viktigt att 

vi har ett bra samarbete genom hela kedjan, säger Ulrika. 

När en nioveckors valp kommer på besök på kontoret 

måste man givetvis passa på att kramas lite med den. 

Boss, som jämthundsvalpen heter, tackar inte nej till det. 

Efter fi kat väntar mer administration, med en del 

avbrott för telefonsamtal. 

– Nej vi har inte börjat avverka där än, vi kommer om 

ett par veckor när det torkat upp ordentligt, säger Ulrika 

när en skogsägare ringer. 

Hon passar också på att ringa upp ett par skogsägare 

och boka tid för besök.

Efter lunch är det dags att sätta sig i bilen för att besöka 

en skogsägare. Som virkesköpare blir det mycket bilåkande, 

ungefär 2 000 mil per år. Att Ulrika kommer från 

trakten och hittar bra sparar mycket tid. 

Gunvor Klippström i byn Näs väster om Långsele har 

tecknat avtal om en avverkning, så Ulrika och hon går 

igenom gränser, virkesvolymer och andra frågor. 

– Här vill jag spara björkarna, säger Gunvor och pekar 

på ett område på kartan. 

Efter avverkningen ska SCA också ta hand om markberedning 

och plantering. I samråd med Ulrika har Gunvor 

bestämt att det ska sättas både gran och tall, precis 

som det är i dag. 

En halvtimmes bilfärd bort ligger en avverkningstrakt 

som Ulrika behöver taxera inför att 

hon ska lämna anbud på den. Handdatorn, 

som ser ut som en mobiltelefon modell större, 

underlättar arbetet. Här fi nns en karta över 

området inlagd och med hjälp av GPS ser 

Ulrika hela tiden exakt var hon befi nner sig. 

Hon kontrollerar trädhöjd, diameter, trädslag 

m m och knappar in uppgifterna, som senare 

förs över till kontorsdatorn och ligger till grund för 

anbudskalkylen. 

– Handdatorn är den bästa uppfi nning som gjorts 

på länge! Den förenklar verkligen arbetet, konstaterar 

Ulrika. 

På väg tillbaka till bilen noterar hon att beståndet intill 

skulle behöva röjas så snart som möjligt. 

– Det ska jag komma ihåg att nämna för skogsägaren, 

säger Ulrika innan det är dags att köra hemåt för dagen. 


fOtO: Per-anders sJöqUist 


19

20 

Helena, skogs 

– För mig 

Hon är naturälskaren som tar till vara den livskraft som fi nns i 

jorden 15 mil norr om polcirkeln – grönsaker, svamp, bär, älg, 

småvilt, fi ske... Men framför allt är hon en affärssinnad, modern 

skogsägare med höga produktionsmål. 

Helena Poromaa bor i Junosuando, 

15 mil norr om Polcirkeln. En 

breddgrad som borde vara tundra 

med knotiga fjällbjörkar. Men byn 

ligger på Tornedalens bördiga jord 

som steks av en sol som aldrig går 

ner under sommaren. 

– Jag odlar själv alla grönsaker 

till familjen i min trädgårdstäppa. 

På sensommaren plockar jag bär 

och svamp för vinterns behov. Älgjakten 

fyller frysboxen och överst i 

boxen ”garnerar” jag med ripa, tjäder 

och orre. Ibland åker vi till vår 

stuga i Norge för att fi ska i Ishavet 

och älven. Vi skulle kunna leva gammeldags 

självhushållning. 

Outtömlig energi 

Familjen består av maken Anders 

Karlsson, som är egenföretagare i 

VVS-branschen, samt sönerna Rikard 

och Magnus. 

Helena jobbar som undersköterska 

för Pajala kommun och hon ska också 

jobba några veckor i Norge där lönerna 

är betydligt högre. Hennes energi 

verkar outtömlig. 

Tornedalens bördiga jordar kan 

producera grova timmerträd 

med höga värden även 15 mil 

norr om polcirkeln.

ukare 15 mil norr om polcirkeln 

är skogen själva livet! 

Det är Helena som är ”skog schefen” 

i familjen. Hon ärvde skog 

av sina föräldrar och har senare köpt 

till mer från Sveaskog. 

– Huvuddelen av markerna är dock 

myrmarker och trädbevuxna impediment. 

Medelproduktionen ligger på 

cirka två kubikmeter per år och hektar. 

Men jag jobbar med att höja produktionen 

genom intensivare skogsskötselprogram. 

Stora potentialer 

– Forskningen visar att vi har stora 

potentialer för tillväxtökning här 

i norr. Våra skogar lider av kväve - 

brist. Jag ska gödsla ett 50-60-årigt 

bestånd som gallrats en gång. Jag 

gör gödslingen vid en tidpunkt där 

jag kan maximera tillväxt ökningen 

inför andra gallringen, säger Helena. 

– Här uppe har vi en omloppstid 

som närmar sig 120 år. Därför gör 

jag alla skogsvårdsåtgärder så tidigt 

som möjligt för att inte förlora produktion. 

I år ska familjen sätta ut 40 000 

plantor och lika många blir det sommaren 

2010. Helenas marker är huvudsakligen 

tallmarker. Tillgången 

till plantor med nordlig proveniens 

är god, åtminstone hos SCA som är 

hennes leverantör. 

Delar av hennes fastighet är lättföryngrad 

och på dessa delar väljer 

hon självsådd med fröträd. 

Märker klimatförändringen 

Hon har nu haft ansvaret för fastigheten 

i 17 år. Även om fadern skötte 

skogen på ett föredömligt sätt så har 

Helena ökat produktionen ytterligare 

tack vare sitt brinnande intresse 

för skogen samt detaljerade skogsbruksplaner. 

Bland annat har hon 

restaurerat vissa restbestånd från 

den tid när skogen avverkades utan 

att några återväxtåtgärder gjordes. 

"Vi har 

stora potentialer 

för tillväxtökning 

här i norr." 

– Den pågående klimatförändringen 

kommer också att öka skogstillväxten. 

Den märks ännu inte i 

skogen, men däremot i min trädgårdstäppa. 

Numera kan jag odla 

flera olika kålsorter som inte kunde 

odlas när jag var barn. Frosten, som 

tidigare tog potatisblasten i början av 

september, kommer numera inte förrän 

i slutet av september. 

Jaktturism 

Hon driver sitt skogsbruk professionellt 

– och prövar också att hyra ut 

älgjakt till sex-åtta tyska jaktgäster 

varje år för att öka intäkterna. Virket 

säljer hon för det mesta till SCA 

och hon har företagets virkesköpare 

Harry Kemi och Anders Uusitalo 

som bollplank i skogsskötselfrågor. 

Ett samarbete som hon är mycket 

nöjd med. 

Helena är styrelseledamot i Pajala 

Skogsallmänning. Hon har ingen formell 

skoglig utbildning utan har lärt 

det mesta genom självstudier och 

praktik. En kvinna behöver ju inte 

skämmas för att fråga, säger hon med 

ett skratt. 

Förra året fick hon Baltiska Fondens 

stipendium på 25 000 kronor 

för sina insatser för ökad skogsproduktion 

och sitt engagemang i skogsfrågor. 

– För mig är skogen själva livet. 

Den ger frihet, rekreation, skönhetsupplevelser, 

arbete och pengar. Skogen 

har utvecklat mig som människa. 

Börjar gå för långt 

Helena har starkt fokus på virkesproduktion, 

men hon är samtidigt 

ivrig förespråkare för att bevara den 

unika mångfalden i de nordliga skogarna. 

Hon tycker dock att det börjar 

gå för långt i flera avseenden. 

– Teoretikerna inom naturskydd i 

skogen håller på att ta över. Det är inte 

konstigt att små skogsägare över hela 

Sverige blir allt mer frustrerade över 

skogspolitiken och byråkratin – och 

över att de i ökad utsträckning ska 

bära kostnaderna för naturskyddet. 

Helena har ett riktigt långsiktigt 

mål med sin skogsskötsel. 

– Jag vill en gång kunna lämna 

över skogen till mina barn i ett bättre 

skick än när jag själv tog över. Och 

jag hoppas att mina barn kommer att 

sätta upp samma mål. 

text & fOtO: lars PeKKa 

21

SCA tillverkar 

Gorm för IKEA 

Skogsägare som levererar timmer till SCAs sågverk i Bollsta kan framöver få se sitt 

eget virke när de åker till IKEA. SCA har nämligen tecknat ett avtal med IKEA om att 

leverera minst en miljon Gormhyllor per år. 

– Det här är en stor affär för oss och otroligt roligt, säger Katarina Levin, chef för 

Bollsta sågverk. 

22 

Lagerhyllan Gorm i massivt trä 

är en trotjänare i IKEAs sortiment, 

efterfrågad av kunderna under många 

år. Att bli en stor leverantör av en 

sådan produkt stämmer perfekt in i 

SCA Timbers strategi att leverera mer 

kvalifi cerade varor. Syftet med strategin 

är att få en stabilare tillvaro som 

inte är lika styrd av konjunkturens 

svängningar. 

– Vi har gått från att såga plank 

och brädor till att tillverka produkter 

för ett specifi kt ändamål, säger Katarina 

Levin. Nu är vi ända framme 

vid konsumentprodukter för IKEAvaruhusens 

hyllor. 

Platta paket 

Affären är speciell eftersom all produktion 

är såld redan i förväg. 

– Vi har dessutom ett avtal över 

fl era år, vilket är ovanligt i trävarubranschen. 

Där brukar avtal på mellan 

sex månader och ett år räknas som 

långa. 

Hyllan Gorm ska tillverkas i samarbete 

med TräTeam, ett företag i 

Kramfors som Bollsta sågverk har 

samarbetat med i över tio år. SCA 

kommer att leverera sågat och nedtorkat 

virke i särskilda längder till 

TräTeam, som sedan vidareförädlar 

dem till färdiga hyllsegment. Hylldelarna 

går därefter till en avancerad 

emballeringsmaskin där allt förpackas 

i platta paket med skruvpåse, instruktion 

och allt. 

TräTeam investerar cirka 35 miljoner 

kronor i utrustning för produktionen 

och kommer troligen att 

behöva nyanställa personal. 

– Det här är ett viktigt steg i vår 

utveckling. Alla i personalen är engagerade 

och man bara måste gå förbi 

Gorm och titta när man är på IKEA, 

säger Lars-Erik Frage, platschef på 

TräTeam. 

Dina tallar? 

Ungefär 45 000 kubikmeter furuvirke 

per år kommer att behövas för 

tillverkningen. Merparten kommer 

från Bollsta sågverk, men en viss del 

kommer även från Munksunds sågverk. 

De första hyllorna ska levereras en 

bit in på nästa år. De kompletta 

Gorm-paketen kommer då att distribueras 

till IKEA-butiker i Norden, 

Beneluxländerna och Tyskland. Så 

vem vet, kanske virket från dina tallar 

kommer att lösa förvaringsbestyren 

åt några tyskar eller danskar, eller 

kanske till och med åt dig själv? 

Katarina Levin, chef för SCAs 

sågverk i Bollsta, gläds åt den nya 

affären med IKEA. I sam arbete 

med TräTeam ska SCA tillverka en 

miljon Gorm-hyllor per år. 

Foto: Per-Anders sjöquist

För fulla 

segel 

med virke i lasten 

I 60 år har vandrarhemmet af Chapman, som 

ligger vid kaj i Stockholm, utgjort ett välbe 

kant skådebröd för besökare från hela värl 

den. Innan dess seglade den vita fullriggaren 

bland annat med trävaror från Sundsvall i 

lasten. 

Hon har seglat på de sju haven. 

Korsat Ekvatorn. Rundat Godahoppsudden 

och Kap Horn. Upplevt 

Västindien och Nya Zeeland. Gått på 

grund, ridit ut stormar, sjukdomar 

och världskrig. 

Nu är livet för af Chapman lugnare. 

Några segel hissas inte längre. 

Nyligen återvände hon till Stockholm, 

helt nyrenoverad från kölsvin 

till masttopp och vacker som en svan. 

Virke till Australien 

Det tremastade fartyget byggdes i 

England 1888 och hamnade i juli 

1915 i Sverige där hon döptes till 

G.D. Kennedy efter en varvsdisponent 

i Göteborg. 

Hennes första resa under svensk 

flagg som ”lastförande skolskepp” 

gjordes med sågat virke från Sundsvall 

till Sydafrika och Australien. I 

loggböckerna berättas om långa seglatser 

med sjukdomar, ruttet kött som 

föda och om krigsårens rädsla för 

minor och u-båtar. 

Eftersom fartyget har skeppat varor 

åt SCAs föregångare finns det en 

hel del uppgifter om henne i SCAs 

arkiv i Villa Merlo. Man kan till exempel 

läsa att ”G. D. Kennedy” i sept 

ember 1915, efter att tyskarna lättat 

på restriktionerna för handeln med 

trävaror, lastade virke vid sågverket 

Kubikenborg som senare kom att 

uppgå i SCA. 

Frakten var ämnad för kunder i 

Melbourne och Durban. Sammanlagt 

lastades drygt 600 standards i lastrummet 

under däck, mestadels sågad 

fura. Tio månader senare var hon 

hemma igen, nu med bland annat vete 

i lasten. 

Två miljoner gäster 

Efter kriget såldes G.D. Kennedy 

till marinen som långresefartyg för 

skeppsgossekåren. Samtidigt fick hon 

namnet af Chapman, efter Gustav IIIs 

konteramiral. 

Efter att skeppsgossarna mönstrat 

av är af Chapman sedan 1949 vand- 

rarhem, med adress Skeppsholmen. 

Mer än två miljoner gäster har övernattat 

i fartygets kojer. 

Och efter den välbehövliga ansiktslyftningen 

lär hon kunna tjäna 

som välbesökt och mässingsblänkande 

logialternativ i ytterligare många 

år. 

Mats Wigardt 

fOtO: bOsselind.COM 

Fotnot: 

Standard är 

ett gammalt 

volymmått för 

sågat virke. 

1 standard 

är 4,672 kubikmeter. 

23

Entreprenör med skogsägaren 

– Jag tror inte på att skaffa fler maskingrupper. 

Då finns risken att man tappar i kvalitet. I stället 

ska vi göra så bra jobb att skogsägarna kring Lit 

inte vill ha någon annan som avverkar… 

24 

Jocke Pettersson beskriver sin företagsfilosofi 

på ett rättframt och självklart 

sätt. Målbilden kommer inte 

från någon exklusiv managementkonsult, 

utan vilar på erfarenhet som 

han själv och företagets grundare, 

Torsten Jonsson, samlat på sig. 

Företaget, som idag heter Moelit 

Skog AB, har ända sedan 1970-talet 

satt nöjda skogsägare i fokus. 

– Jag köpte stämplingar, avverkade 

och sålde virket. Då som nu gällde det 

att skogsägarna var nöjda med det 

man gjort. Det har gått bra och många 

väljer oss. Vi har långa relationer till 

skogsägarna, berättar Torsten, som 

Jocke Pettersson vill att skogsägarna kring jämtländska Lit skall bli nöjda. Helst så 

nöjda att de kräver att få skogen avverkad av Moelit... 

idag är delägare i firman, men inte 

aktiv i produktionen. 

Avverkning och skogsvård 

Nu är det Jocke som driver företaget. 

Han började köra maskin i firman på 

helgerna efter att ha gått skogsbruksskolan 

Halåsen (Åsbygdens naturbruksgymnasium). 

Tillsammans med 

tre medarbetare håller han igång en 

John Deere 970 skördare, som går i 

både gallring och slutavverkning, och 

två skotare. Under barmarksperioden 

har man ytterligare en medarbetare 

för att kunna erbjuda skogsvård. 

– Vår huvuduppdragsgivare är 

SCA, men vi har även ett kontrakt 

med Östersunds kommun, berättar 

Jocke när vi tar oss ut i skogen för att 

träffa resten av Moelit skog. 

Torsten och Jocke är överens om 

att det viktigaste för en skogsentreprenör 

är att hitta rätt medarbetare. 

– Inställningen till arbetet är helt 

avgörande för resultatet, menar Jocke. 

– Relationerna i arbetslaget måste 

fungera. Våra medarbetare vill att det 

ska gå bra – det är viktigt, konstaterar 

Torsten. 

Cecilia Magnusson, Mikael Isander, 

Torsten Jonsson, Tommy Öst och Jocke 

Pettersson: en proffsig kvintett som 

uppträder under namnet Moelit.

i fokus 

Lös problemen i förväg 

Exakt vad det är som avgör om en 

skogsägare blir nöjd eller inte är 

svårt att sätta fi ngret på, men mycket 

handlar om att lyssna och att ge 

besked. 

– Man måste lyssna på markägaren. 

Det är mycket att ta hänsyn till 

och allt regleras inte i avtal, förklarar 

Jocke. 

– Vi försöker också meddela markägaren 

när vi påbörjar en trakt. Om 

markägaren kommer ut i skogen 

måste man kunna stanna maskinen 

och ta sig tid, fortsätter han. 

"Inställningen 

till arbetet är 

helt avgörande 

för resultatet." 

Såväl Torsten som Jocke konstaterar 

att det ibland kan bli fel, även 

om man haft de bästa intentioner. 

Tillsammans med sina uppdragsgivare 

försöker Moelit Skog därför 

att utveckla rutiner för att förebygga 

problem. 

– SCAs skogsförvaltning här i 

Jämtland har något vi kallar prioriterad 

trakt. På mer krävande objekt 

får vi en särskilt tydlig genomgång av 

den som planerat trakten. I vårt fall 

är det oftast någon av virkesköparna. 

Den modellen känns väldigt bra, 

säger Jocke Pettersson. 

rOlf edströM 

fOtO: tOMMY anderssOn 

PowerPot – ett 

vinnande namn 

PowerPot – så heter SCAs nya planta. 

Barbro Forslund från Övre Sandsele föreslog 

namnet och blev lycklig vinnare till 

en gedigen friggebod på 15 m2 . 

– Otroligt roligt, jag tror knappt det är 

sant, säger hon och skrattar. 

I förra numret av Din skog utlyste vi en tävling 

om att namnge SCAs nya, mindre planta 

som dittills kallats för midiplantan. Gensvaret 

blev enormt. Över 900 tävlingsbidrag kom in 

så juryn fi ck ett digert arbete med att granska 

alla förslag. 

Kraftfull planta 

– Det var överraskande – men roligt – att så 

många ville vara med och döpa vår nya planta. 

Vi fastnade för namnet PowerPot eftersom det 

ger en positiv känsla av att plantan är liten 

men kraftfull, säger Jörgen Andersson, chef 

för SCA NorrPlant. 

Och det var 

precis så Barbro 

tänkte när hon 

kom på namnet. 

– Jag ältade 

olika namn fram 

och tillbaka och 

kom fram till att 

det måste vara ett 

namn med kraft. 

PowerPot kändes 

Barbro Forslund. 

Fakta PowerPot 

PowerPot-plantan är en ny, mindre planta från 

SCA NorrPlant. PowerPot gör både odling, 

transport och plantering billigare eftersom det 

får plats nästan dubbelt så många plantor per 

låda jämfört med SCAs normalstora plantor, 

så kallade JackPot-plantor. 

Just nu görs stora fältförsök och de första 

resultaten är mycket lovande. Fortsätter försöken 

att visa lika goda resultat kommer 

PowerPot att fi nnas till försäljning under 2011. 

bra, men det var ändå otippat att jag skulle 

vinna. 

Plantering på gång 

Nu kommer barnbarn och andra gäster att 

få bo fl ott när de kommer och hälsar på. 

Den nya friggeboden kommer nämligen att 

fungera som gäststuga. 

– Jättekul, jag har velat ha en stuga så vinsten 

blev perfekt, kommenterar Barbro. 

Framöver hoppas hon få stifta närmare bekantskap 

med PowerPot. 

– Vi avverkade i vintras så det är dags att 

plantera om några år. Det vore ju roligt om 

vi kunde sätta PowerPot då, så jag får se om 

plantorna är lika kraftfulla som namnet säger! 


Fotnot: SCA har lämnat in en ansökan till PRV 

om att registrera namnet PowerPot som varumärke, 

men när tidningen trycktes hade PRV 

ännu inte behandlat ansökan. 

Fem får tröstpris 

Fem personer till hade föreslagit att plantan 

skulle heta PowerPot. Vem som skulle vinna 

friggeboden fi ck därför avgöras av lotten. De 

övriga får var sitt tröstpris med posten: 

Håkan Nordenstam, Vännäsby 

Rasmus Sandström, Östersund 

Jenny Johansson, Sorsele 

Pär Sundquist, Vindeln 

Jonas Arvidsson, Lycksele 

25

Lyckad satsning på CTI 

I dag är ungefär tio procent av virkesbilarna som 

kör åt SCA utrustade med CTIteknik. 

– CTI gör att vi får ett jämnare virkesflöde. 

Dessutom får vi färre sönderkörda vägar, säger 

Mats Andersson vid SCA Virke. 

Olle Lindqvist t v 

har lämnat över 

till Ola Holmgren. 

Foto: MAgnus ekLund 

Ola tar över! 

Efter många år som virkesköpare har Olle Lindqvist 

övergått till en tjänst som distriktschef i Skellefteå. Ola 

Holmgren tar över Olles köpområde: Skellefteå Norra. 

Du når Ola på tel 0910-71 75 63. 

26 

CTI står för Central Tyre Inflation. 

Det är en teknik som gör det möjligt 

för föraren att variera lufttrycket i 

däcken under färd. På en dålig väg 

sänks däcktrycket, vilket ger ökad 

kontaktyta mellan däck och väg och 

därmed minskat marktryck. 

Goda erfarenheter 

Vägverket har godkänt att CTI-fordon 

får köra med fullt lass på vägar 

som normalt inte tål så tung trafik, 

s k BK2 och BK3-vägar. De kan även 

ge tillåtelse att köra ett visst antal 

lass per dygn på allmänna vägar 

som är tillfälligt nedsatta under tjällossningen. 

– Vi har väldigt goda erfarenheter 

av CTI. Vi kommer åt virke som vi 

inte skulle komma åt annars och använder 

man tekniken på rätt sätt blir 

det i princip inga skador på vägarna, 

säger Mats Andersson. 

Bättre arbetsmiljö 

Hedströms Virkestransporter i Långsele 

har två CTI-utrustade virkesbilar 

och ägaren Jan Hedström ser flera 

fördelar. 

– Framkomligheten blir mycket 

bättre och dessutom blir det trevligare 

arbetsmiljö för chauffören eftersom 

bilen blir lite mjukare. Nackdelen är 

att det är en investering som man bara 

Hitta din köpare på hemsidan 

'Du kan också ringa oss: 

Norrbottens skogsförvaltning 

Tel 0911-775 50 


har användning för periodvis, medan 

kostnaderna för underhåll m m finns 

under hela året, säger han. 

Första CTI-grusbilen 

En nyhet är att fler typer av fordon 

som kör åt SCA utrustas med tekniken. 

Sedan maj rullar den första CTIutrustade 

grusbilen inom Medelpads 

förvaltning och fler bilar är på gång. 


Har du funderingar om skogsvård, avverkning eller andra skogliga 

frågor? 

Gå in på vår hemsida så hittar du telefonnumret till din lokala köpare, 

som kan ge dig goda råd. På hemsidan finns också aktuella virkespriser och 

annan information: www.scaskog.com 

Västerbottens skogsförvaltning 

Tel 0950-238 50 

Ångermanlands skogsförvaltning 

Tel 0612-257 20 

Jämtlands skogsförvaltning 

Tel 063-15 05 00 

Medelpads skogsförvaltning 

060-19 34 00

SKOGSEKONOMI 

Framtidens självverksamhet Foto: 

Vad är självverksamhet i skogsbruket? Är det att 

sätta på sig stövlarna, utrusta sig med en röjsåg 

och ge sig ut i markerna? För många är detta 

den traditionella bilden – att delta i det praktiska 

skogsbruket. 

För mig är självverksamhet ett mycket större 

begrepp som omfattar ett engagemang för sin 

fastighet. Att ta reda på hur läget är och fatta 

aktiva beslut utifrån detta. Om man sedan utrustar 

sig med ett plantrör, ett bokföringsprogram 

eller köper tjänster är inte lika avgörande. 

Grunden för all planering är skogsbruksplanen. Den 

ger en beskrivning av nuläget, vilka åtgärder som bör 

utföras och vilken prioritet åtgärderna har. Utifrån denna 

kan man sedan göra en plan för intäkter och kostnader. 

Outnyttjade resurser 

Vilka intäkter och kostnader har jag normalt i min verksamhet? 

Finns det outnyttjade resurser som kan generera 

inkomster? Det kan till exempel vara möjligt att arrendera 

ut mark eller jakt. Är befi ntliga kontrakt gamla och 

kan omförhandlas? Finns det outnyttjade byggnader? Se 

över vilka kostnader för skogsvård, byggnadsunderhåll 

etc som är aktuella. 

Det är viktigt att utgå från sin privatekonomi när man 

diskuterar fastighetsekonomi. De fl esta driver sin gård som 

enskild näringsverksamhet och den enskilda näringsverksamheten 

hänger intimt ihop med den privata ekonomin. 

Det kan till exempel röra behov av att skatta fram pengar 

från näringsverksamheten för att köpa ny bil eller renovera 

sitt bostadshus. 

Har man inkomst från tjänst som ligger nära skattemässiga 

brytpunkter kan det fi nnas behov att tänka på sina 

näringsinkomster, så att man inte får skatta bort större 

delen av skogsinkomsterna. 

Förkovran rörande sitt skogsbruk, till exempel en resa 

till Elmia, är givetvis avdragsgilla kostnader. 

Skattemässiga råd 

Vid planeringen bör du också ta hänsyn till de möjligheter 

som fi nns i skattesystemet för att få ett bra skattemässigt 

utfall. Vid skatteplaneringen måste du ta hänsyn till årets 

förhållanden, men det är också viktigt att planera framåt. 

Hur ser intäkterna och kostnaderna ut de närmaste åren? 

Är det aktuellt med generationsväxling? 

Även om du sköter din bokföring och deklaration själv, 

kan det kanske vara en bra idé att köpa några timmars 

rådgivning från någon som är duktig på skatt. 

Skogstur med köparen 

Sommaren är den naturliga tiden för att göra besök i sin 

skog. Det kanske är dags för plantering, förbereda passen 

till älgjakten eller plocka blåbär till en paj. 

För många utbor är också sommaren den tid som man 

kommer sin fastighet nära. Passa på att bjuda ut din virkesköpare 

för en förutsättningslös diskussion i skogen. 

De är mycket kunniga och kan komma med många goda 

tips om såväl avverkning, gallring som skogsvård. 

ÅsA 

WiLLÉn, 

AreAL 

27 

MikAeL Lundgren

DIN SKOG 

SCA SKOG AB 

851 88 SUNDSVALL 

I Tornedalen är bastubadandet ett sätt att umgås. 

Världens första bastumuseum 

Över hela världen och i vitt skilda kulturer har människor i alla tider 

renat kroppar och sinnen genom att bada bastu. I Kukkola fi nns 

världens första museum om den globala bastukulturen. 

I Kukkolaforsen har Svante Spolander 

och hans fru Margith satsat 

hårt på bastukulturen. Förutom ut - 

ställning och ett innehållsrikt bibliotek 

har de i dag åtta olika sorters 

bastur på sin turist- och konferensanläggning 

– bland annat rökbastu, 

byabastu, VIP-bastu och romerskt 

ångbad samt fl era vedeldade badbaljor. 

Mentalt skyddsrum 

– Det föll sig naturligt för oss att satsa 

på det här, säger Svante Spolander. 

I Tornedalen har bastun alltid varit 

närmast helig och haft en central roll 

för människorna. Bastun var den fattiges 

apotek och bastubadandet ett 

sätt att umgås. 

Att ha gott om tid är det absolut 

viktigaste vid alla typer av bastubad, 

menar Svante Spolander. Stress och 

bastubad hör inte ihop. Vilken typ av 

bastu du sedan väljer att använda är 

en smaksak. 

– Bastun är ett mentalt skyddsrum. 

Där laddar man batterierna och får 

sinnesfrid, fi losoferar Svante Spolander. 

Själv föredrar Spolander att sätta 

sig i en bastu som är ganska sval, 

utan att duscha först. Men stenarna 

ska vara heta, och genom att skopa 

vatten på dem blir det varmt i rummet. 

Det är viktigt, berättar Svante, 

att låta den varma ångan skapa värmen. 

Det ska vara fuktigt i en bastu, 

slår han fast. 

Efter den varma bastun är det skönt 

med ett svalkande dopp. 

Man kan också, om man vill, använda 

en ordentligt uppblött björkruska 

som man försiktigt slår på 

kroppen. Björkruskan har en slags 

masserande effekt som gör att det 

börjar klia på kroppen. 

Värms sakta 

– Kroppen värms sakta upp, och 

innan man går ut för att svalka sig 

känns det härligt att ösa på ordentligt 

med vatten för att ge sig själv en 

riktig körare, säger Svante Spolander 

och ler insiktsfullt. 

Fotnot: 

Kukkola är även säte för Svenska 

Bastuakademien som är en ideell 

förening med syfte att framhålla 

bastuns förtjänster och att på olika 

sätt vårda och sprida bastukulturen. 

Se www.kukkolaforsen.se och 

www.bastuakademien.se. 

Mats Wigardt 

fOtO: bastUaKadeMien

Helena satsar på tillväxt norr om polcirkeln - SCA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?