Plantering av tall och gran - Epsilon Open Archive

PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 9
planteringsmetodik Vägledande för detta utvecklingsarbete var, att planteringsarbetet
skulle kunna utföras av en man, varigenom kostnaden kunde nedbringas
och ackordsarbete underlättas, samt att metoden skulle vara sådan,
att den kunde anpassas efter de skiftande markbetingelserna såväl inom ett
och samma hygge som mellan olika hyggen.
Under år 1954 jämfördes sålunda fläckhackning med pikhacka, flåhacka,
modohacka och SFI-hacka (fig. 2) samt plantsättning i öppna gropar, med
enmansborr, SFI-hacka, Bodenhacka (mindre modellen), SFI-spett, Aselespett
och BN-planteringskniv (fig. 3). Bilderna av de olika redskapen äro
icke skalenliga. På några brända marker med tunn humus studerades även
fläckhackning av mindre fläckar och plantsättning med liten Bodenhacka,
Aselespett och EN-kniv. Den stora Bodenhackan studerades icke, då den
konstruerades först sedan ovanstående försök voro avslutade.
Med ledning av den under 1954 års studier erhållna tidsåtgången för olika
metoder och det däremot svarande biologiska resultatet, kunde fastställas, att
ett flertal metoder icke kunde hävda sig. 1955 års studier inskränktes därför
till att omfatta endast plantering med SFI-hacka, borr och i öppna gropar.
Borrplantering utfördes endast på sådana marker, där plantsättning kunde
tänkas ske utan föregående fläckhackning. Plantering i öppna gropar, som
sedan gammalt är känd för att ge goda planteringsresultat, medtogs närmast
för att utgöra riktmetod vid bedömandet av det biologiska resultatet av övriga
planteringsmetoder. Denna metod utfördes därför med särskild omsorg. Därutöver
jämfördes på några mycket steniga ytor tre olika metoder för plantering
med hjälp av fylljord.
Studierna under år 1955 inriktades främst på att undersÖka hur olika svårighetsfaktorer
inverka på arbetsåtgången. För denna undersökning valdes
den planteringsmetod-plantering med SFI-hacka- som vid 1954 års försök
givit det bästa resultatet.
6. Beskrivning av arbetsmetoderna
61. Fläckhackning
Fläckhackning kan i princip utföras på två olika sätt: antingen skär och
hyvlar eller river man av humustäcket.
Vid det första arbetssättet använder man sig av ett redskap med uppvikta
kanter hos hackbladet, t. ex. SFI-hacka, Bodenhacka och en viss typ av flåhacka.
Med utnyttjande av hackans levande kraft och skärande egenskaper
hackar man i ett slag helt eller delvis loss en »torva» (fig. 5 a). De nämnda
hackorna skilja sig bl. a. i det avseendet, att SFI-hackans hackblad har ett
cirkulärt tvärsnitt med ca 6 cm :s uppböjning av kanterna, medan Bodenhac-