Plantering av tall och gran - Epsilon Open Archive
Plantering av tall och gran - Epsilon Open Archive
Plantering av tall och gran - Epsilon Open Archive
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 23<br />
Någon betydande skillnad i arbetstid mellan plantering <strong>av</strong> oomskolad <strong>gran</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>tall</strong> framkom sålunda inte, varför de jämförelser mellan 2jo <strong>tall</strong>, 2/I <strong>gran</strong><br />
<strong>och</strong> 2j2 <strong>gran</strong> som ovan gjorts, synes kunna användas även för att belysa skillnaden<br />
mellan oomskolade <strong>och</strong> omskolade plantor.<br />
Man kan sålunda <strong>av</strong> de utförda sammanställningarna dra den slutsatsen,<br />
att plantsättning efter förut utförd fläckhackning sker snabbare med små än<br />
med stora plantor <strong>och</strong> därmed även snabbare med oomskolade än med omskolade<br />
plantor <strong>av</strong> samma proveniens <strong>och</strong> från samma växtplats. Vid plantering<br />
utan fläckhackning äro skillnaderna icke signifikativa, vilket emellertid,<br />
med tanke på att de numeriska skillnaderna i de båda fallen ej <strong>av</strong>vika så<br />
mycket, kan tänkas bero på att antalet plantor satta utan fläckhackning endast<br />
är tredjedelen <strong>av</strong> antalet satta efter förut gjord fläckhackning. Ett större<br />
material kunde därför kanske ha gett signifikativa utslag även vid plantsättning<br />
utan fläckhackning.<br />
7323. Förbandet<br />
I föreliggande försök var förbandet i planteringsriktningen i medeltal ca<br />
2,0 meter i Norrland <strong>och</strong> Dalarna samt ca 1,6 meter i Östergötland <strong>och</strong> Skåne<br />
- något mindre vid små <strong>och</strong> något större vid stora fläckar. Det stora förbandet<br />
i Dalarna beror på att markerna där bitvis voro mycket steniga. På de<br />
fläckar, där jord helt saknades, kunde ingen plantering ske. Särskilda studier<br />
visade, att gånghastigheten på ett hygge normalt ligger mellan 15 <strong>och</strong> 25<br />
minuter per kilometer eller 40-70 meter per minut, alltefter olika lutning,<br />
förekomst <strong>av</strong> sten, <strong>av</strong>verknings<strong>av</strong>fall m. m. En ändring <strong>av</strong> förbandet med en<br />
halv meter skulle därför i genomsnitt betyda en ändring <strong>av</strong> gångtiden med<br />
ca I cmin per planta, vilket i dessa försök skulle innebära ca 4 % <strong>av</strong> tiden för<br />
plantsättning <strong>och</strong> gång vid användning <strong>av</strong> SFI-hacka.<br />
74· Sambandet mellan verktiden vid fläckhackning <strong>och</strong> plantsättning<br />
samt övriga svårighetsfaktorer<br />
Ett flertal andra faktorer kunna givetvis påverka tidsåtgången. Sålunda kan<br />
markvegetation i form <strong>av</strong> ymnigt bärris, ljung, gräs <strong>och</strong> björnmossa försvåra<br />
fläckhackningen. Dessa svårighetsfaktorer ha dock icke förekommit i materialet<br />
i den utsträckning, att det varit möjligt att få fram några säkra samband<br />
mellan verktid <strong>och</strong> olika grader <strong>av</strong> dessa svårigheter. Samma sak gäller beträffande<br />
jordens beskaffenhet. En sandmo är givetvis lättare att sätta en<br />
planta i än en hård eller klibbig lerjord. För de moränjordar, som mest förekomma<br />
i våra skogsmarker, torde de skillnader i arbetssvårighet, som bero på<br />
jordens beskaffenhet, om man frånser stenigheten, dock vara små. Lutningar<br />
inverka även på arbetshastigheten. Som exempel kan endast anföras, att<br />
4 *-M edd. från Statens Skogsforskningsinstitut Band 48: 8
Change language