Miljörapport 2010 Skarpnäck värmeverk - Fortum

Miljörapport 2010 

Skarpnäck värmeverk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................................... 2 

1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING ..................................................................................................... 2 

1.1.1 Lokalisering............................................................................................................................ 3 

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar .................................................................. 3 

1.1.3 Bränslelager ........................................................................................................................... 3 

1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET ...................................................................... 3 

2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN ..................................................................................... 4 

2.1 UTSLÄPP TILL LUFT ...................................................................................................................... 4 

2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER...................................................................................................... 4 

2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN ................................................................................................................. 5 

3 GÄLLANDE TILLSTÅND................................................................................................................ 5 

3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET ........................................................................................... 5 

3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD ..................................................................................................... 5 

3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER.............................................................................................................. 6 

4 VILLKORSEFTERLEVNAD ........................................................................................................... 6 

4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ............................................................................ 6 

4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND......................................................................................................... 7 

4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER........................................................................................ 8 

4.3.1 NFS 2002:26........................................................................................................................... 8 

5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ........................................... 8 

5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR .................................................................. 8 

6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL .................................... 9 

6.1 FORTUM VÄRME .......................................................................................................................... 9 

6.2 SKARPNÄCKS VÄRMEVERK .......................................................................................................... 9 

7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER........................................... 9 

8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN .................. 10 

8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING .......................................................... 10 

8.1.1 Fortum Värme....................................................................................................................... 10 

8.1.2 Skarpnäcks värmeverk.......................................................................................................... 11 

8.1.3 Projektets omfattning............................................................................................................ 12 

8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN ............................................................ 13 

9 KEMISKA PRODUKTER...............................................................................................................13 

9.1 FORTUM VÄRME ........................................................................................................................ 13 

9.2 SKARPNÄCKS VÄRMEVERK ........................................................................................................ 14 

10 AVFALLSMÄNGDER..................................................................................................................... 14 

11 RISKHANTERING .......................................................................................................................... 15 

11.1 FORTUM VÄRME ........................................................................................................................ 15 

11.2 SKARPNÄCKS VÄRMEVERK ........................................................................................................ 15 

12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ............................................. 15 

13 ÖVRIG INFORMATION ................................................................................................................ 16 

14 UNDERSKRIFT ............................................................................................................................... 16

Miljörapport för Skarpnäck värmeverk 2010 version 2 

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 

1 Verksamhetsbeskrivning 

1.1 Verksamhetens inriktning 

Skarpnäcks värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra 

fjärrvärmenätet. Anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga 

anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningar. 

I nätet ingår vidare t.ex. Liljeholmens HVC, Ludvigsbergs värmeverk, 

Årsta värmeverk, Långe Jan HVC, Krigsrådet HVC samt Energianläggning 

Södersjukhuset. 

Skarpnäcks värmeverk är en oljeeldad anläggning där det under året har förbränts 

eldningsolja 5. 

Den miljöaspekt som för anläggningen är betydande är utsläpp till luft av svavel. Detta 

utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig 

miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. 

Hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgör en potentiell risk för olyckor och 

som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering 

och övningar för hantering av dessa risker. 

2(16)



1.1.1 Lokalisering 

Skarpnäcks värmeverk är beläget i en bullrig miljö mellan Flatenvägen och Tyresövägen, 

omkring 300 meter från närmaste bebyggelse i Skarpnäcks gård. 

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar 

Värmeverket består av 5 oljepannor, tre med effekten 10 MW vardera och två med 

effekten 5 MW. Dessutom finns två elpannor på totalt 50 MW som är avställda och en 

tills vidare avställd värmepumpanläggning för uteluft på 4,5 MW. På tomten finns 

dessutom byggnader för transformatorer, elpannor mm samt värmepumpens 

kompressorer och förångare samt en hetvattenackumulator som rymmer 850 m 3 för 

utjämning av variationer i värmebehovet. Rökgaserna från värmeverket avleds i fyra 

separata rökrör till en 47 meter hög skorsten. 

Oljepannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet och således sker ingen 

matarvattenberedning. Det vatten som åtgår används huvudsakligen till rengöring och 

personalutrymmen. Regnvatten från ytor runt ställverket leds till oljeavskiljare som är 

försedd med oljelarm. Den eventuellt avskiljda oljan skickas till destruktion medan 

vattnet från oljeavskiljaren går till stadens spillvattennät. Dessutom går vatten från 

sanitära utrymmen och vatten från regenerering av avhärdningsanläggningen tillhörande 

elpannorna till spillvattennätet. 

1.1.3 Bränslelager 

Skarpnäcks värmeverk har en fristående cistern för tjockolja på 600 m3 . Cisternen är inte 

invallad. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna 

görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. 

Oljan i cisternen varmhålls med hjälp av rundpumpning av oljan genom pannornas 

oljeförvärmare. 

1.2 Förändringar av verksamheten under året 

En organisatorisk förändring har skett under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick 

organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, 

PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och 

utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i 

PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och 

fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal 

som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. 

Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 

Elpannorna har tagits ur drift. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda 

med vatten. Det innebär en minskad drift och underhållsarbete av pannorna, 

elförbrukning och åtgång av vatten. 

3(16)



2 Verksamhetens miljöpåverkan 

2.1 Utsläpp till luft 

Eftersom anläggningen inte är utrustad med någon svavelrening kan svavelutsläppen 

beräknas utifrån svavelhalten i oljan. Övriga utsläpp beräknas med schablon. I tabellen 

nedan redovisas utsläppen till luft från Skarpnäck värmeverk. 

Parameter 

Enhet 

Utsläppspunkter 

Delflöde Totalt 

Utsläpp 

mängd till 

luft 

Metod* 

Beräknings- 

/Mätmetod 

NOx kg OP1-5 5763 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter 

mg/ 

150 

bränslets egenskaper samt 

MJ 

emissionsfaktorer. 

Svavel kg OP1-5 2678 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter 

mg/ 

69,7 


MJ 


Stoft kg OP1-5 461,5 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter 

mg/ 

12 


MJ 


CO2fossilt ton OP1-5 2896 C NRB Beräknas med hjälp av 

gr/ 

238,4 

bränsleförbrukningen, som 

MJ 

fastställts med massbalans. 

*M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och 

flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller 

produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 

2.2 Utsläpp från transporter 

Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier 

samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har 

uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från 

Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). 

Utsläpp från transporter vid Skarpnäck värmeverk 2010 

Bränsletransp Asktransporter Transporter med Transporter 

orter 

kemikalier (inkl sand) totalt 

CO2 (ton) 10 0 0 10 

NOx (kg) 213 0 0 213 

S (kg) 112 0 0 112 

PM (kg) 11 0 0 11 

Drivmedel (m3) 4 0 0 4 

Drivmedel 

(Mwh) 

36 0 0 36 

Kommentar 

4(16)



Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då 

Skarpnäcks värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och 

enbart är aktivt vid kall väderlek. 

2.3 Utsläpp till vatten 

Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten. Men risk finns för utsläpp av olja och andra 

oönskade föroreningar till avloppssystemet finns Vatten från ytor varifrån olja kan 

förekomma, avleds via oljeavskiljare till avloppssystemet. På verket finns en 

oljeavskiljare för att säkra oplanerade utsläpp till spill- och dagvattennät. Den är placerad 

i anslutning till transformatoranläggningen/ställverket och betjänar 

transformatoranläggningen/ställverket. Efter oljeavskiljaren leder avloppet till 

spillvattennätet. Oljeavskiljaren har som funktion att skilja oljan från vattnet så att oljan 

inte kommer med ut i spillvattennätet. Det oljeblandade vattnet passerar så långsamt 

genom oljeavskiljaren att den inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i 

densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i 

behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet. 

3 Gällande tillstånd 

Bolaget har fördelat den tillförde effekten på fem oljeeldadepannor varav tre av pannorna 

har en effekt på 10 MW och de två övriga pannorna en effekt på 5 MW vardera. Detta får 

anses vara i huvudsaklig överensstämmelse med gällande tillstånd som är daterat 1992- 

09-30. 

Datum Tillståndsgivande 

myndighet 

Tillstånd enligt Beslut avser 

1992-09-30 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd enl. miljöskyddslagen till 

(1969:387) utbyggnad och drift av Skarpnäcks 

värmeverk på fastigheten Solvärmen 1 id 

Flatenvägen 15 i Enskede installera och 

driva 4 oljeeldade pannor om vardera 10 

MW tillförd bränsleeffekt. 

2009-07-10 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) 

om utsläpp av 

koldioxid 

Tillstånd för utsläpp av koldioxid 

3.1 Anmälda ändringar under året 

Datum 

Tillståndsgivande 

myndighet 

Inga ändringar under 2010. 

Anmälan enligt 21 

§ förordningen 

Beslut avser 

3.2 Föreläggande och förbud 

Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 

5(16)



3.3 Tillsynsmyndigheter 

Tillsynsmyndighet Tillsyn avser 

Miljöförvaltningen Miljötillstånd 

Länsstyrelsen Utsläpp av koldioxid 

4 Villkorsefterlevnad 

4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion 

Den totala värmeproduktionen vid Skarpnäcks värmeverk under år 2010 uppgick till 10,0 

GWh. 

Bränsleförbrukning vid Skarpnäck värmeverk jämfört med föregående år. 

Bränsle 

2009 2010 

Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh 

Eldningsolja 5, Nm3 319 3040 996 10003 

Drifttid för de olika anläggningsdelarna vid Skarpnäcks värmeverk under 2010 

Anläggningsdel Drifttid (h) 

OP1 396 

OP2 347 

OP3 353 

OP4 350 

OP5 361 

EP 0 

6(16)



4.2 Villkor i miljötillstånd 

Villkor nr Villkorstext 

1. Installation och drift sker utan väsentligt avsteg från beskrivning i bolagets 

ansökan jämte kompletteringar. 

Kommentar: Verksamheten har bedrivits enligt beskrivning i bolagets ansökan. 

2. Vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så att de vid olyckshändelse eller 

felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i 

övrigt. 

Kommentar: De kemikalier och lösningsmedel som finns i anläggningen förvaras 

på ett säkert sätt. 

3. Eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett 

ändamålsenligt sätt (torrt och slätt). 

Kommentar: Ingen förvaring av miljöfarligt avfall sker på anläggningen. 

4. Kemikalier märkes tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande 

föreskrifter (idag KIFS 1986:3) 

Kommentar: De kemikalier som används inom verksamheten är märkta på ett 

lagligt sätt. 

5. Halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet är högst 

50 g/m 3 (övre gränsvärde). Ändamålsenliga dropp- och spillskydd, som 

förebygger stötutsläpp av olja, finns. 

Kommentar: Dropp- och spillskydd är installerade vid bränslemottagning samt vid 

pannor för att förhindra att olja når spillvattennätet. 

6. Skorstenen har fyra separat rökrör. Dess höjd över mark är minst 47 m. 

Kommentar: Skorstenen är 47 meter hög och rökgaserna leds i fyra separata 

rökrör. 

7. Stoftutsläppet är som riktvärde högst 1,0 g per kg olja. 

Kommentar: Eldningsolja 5 med ett beräkningsvärde av 0,5 g stoft per kg olja 

används. Röktäthetsmätare övervakar så att inga höga stoftutsläpp kan ske. 

8. Övre gränsvärde för oljans svavelhalt är 0,4 %. 

Kommentar: Oljans svavelinnehåll är



Villkor nr Villkorstext 

10. Eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer 

intill närmasta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. 

– dagtid, kl. 07.00-18.00 55 dB(A) 

– kvällstid, kl. 18.00-22.00 50 dB(A) 

– sön- och helgdag 07.00-18.00 50 dB(A) 

– nattetid, kl 22.00-07.00 45 dB(A) 

– momentana ljud får nattetid 

(kl 22.00-07.00) uppgå till max 55 dB(A) 

Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, 

skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dB(A)-enheter 

Kommentar: Buller från anläggningen överskrider ej värdena i villkoret. 

11. Pannanläggningen drivs endast för att täcka spets och reservbehov. 

Kommentar: Anläggningens drifttid har varit förlagd till den kalla årstiden. 

12. Pannanläggningen tas i drift före den 1 juli 1995. 

Kommentar: Pannanläggningen togs i drift under åren 1992-1994 

4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 

4.3.1NFS 2002:26 

Skarpnäcks värmeverk har endast en installerad tillförd effekt på 40 MW och utsläpp 

redovisas därför under punkt 2. 

5 Utförda mätningar och besiktningar under året 

Datum Utförare Uppdrag 

2010-06-30 ÅF-Kontroll Periodisk besiktning 

Externa mätningar utfördes inte under 2010 

5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar 

Periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år 

och panna, eller vart 5:e år. Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av 

ÅF-Kontroll. 

Några synpunkter som kom fram vid den periodiska besiktningen: 

• Miljöinstruktionen för bränslehantering vid Skarpnäcks värmeverk (802) bör 

uppdateras med avseende på lossningsinstruktion. 

• Oljelarm saknas under brännarna på Skarpnäck. 

Åtgärderna kommer att slutföras i samband med bränslebyte under hösten 2011. 

8(16)



6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 

6.1Fortum Värme 

Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten 

Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. 

Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra 

produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet 

för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och 

bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre 

underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till 

bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet 

med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande 

underhåll ökas. 

Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor 

och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. 

Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och 

uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda 

olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 

6.2 Skarpnäcks värmeverk 

Anläggningen ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för 

eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. 

Större och mer omfattande skyddsronder utgörs minst en gång per år. 

Några direkta åtgärder i anläggningen under 2010 som underlättar drift och underhåll. 

• Sotning av P1-P5 har inte genomförts under året 

• Inre besiktning P1-P5 

• Inspektioner på oljepannor 

• Kontroll av murverk 

• Reparera brännardysa 

• Åtgärd av eloljevärmare 

7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder 

Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från 

allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. 

Under året har klagomål avseende svartrök från skorstenen inkommit. Regulatorerna 

fungerade dåligt och har bytts ut under 2011 kommer större åtgärder att genomföras för 

att bygga om till en stabilare regelering 

9(16)



Under året uppstod ett tillbud, som kunde ha lett till en explosion. Ett läckage av olja på 

magnetventilerna i en av pannorna i Skarpnäck. Läckaget, upptäcktes i tid. Om inte 

läckaget åtgädats fanns det stor risk för explosion när brännaren startades. 

Ventilen byttes ut och under sommaren 2011 kommer övriga magnetventiler(två 

st/panna) att bytas ut. 

8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan 

Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för 

anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla 

våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att 

införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske 

under år 2011. 

Verksamhetsplanen för Skarpnäcks värmeverk baseras på Fortums övergripande 

miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande 

miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av 

kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år 

och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 

8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 

8.1.1 Fortum Värme 

Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels 

hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den 

egna verksamheten. 

Företagets policy är att ”Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig 

energiförsörjning”. 

Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: 

• Energieffektivisering (i hela värdekedjan) 

• Tillvaratagande av energi som annars går förlorad 

• Minskad miljöbelastning i alla led 

• Att nå CO2 neutralitet 

• Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området 

I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. 

Exempel på detta är 

• optimering av förbränningsprocessen 

• bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande 

av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in 

10(16)



• byta ut glödlampor till lågenergilampor 

• Energihjälpen – energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi 

effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan 

• åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna 

I Fortum Värmes strategi ingår begreppet ”Energieffektivitet i alla led” som ett prioriterat 

område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara 

nyckeltalet ”Systemverkningsgrad”. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt 

hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som 

levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i 

samband med ledningens genomgång av verksamheten. 

Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. 

Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en 

kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan 

sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan 

anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. 

Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom 

åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. 

Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat 

för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som 

grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. 

Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest 

lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum 

Värmes olika fjärrvärmenätet. 

8.1.2 Skarpnäcks värmeverk 

Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för 

anläggningen i Skarpnäck. Energiförbrukningen på anläggningen uppnådde 1,3 GWh. 

Elpannorna har tagits ut drift. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda 

med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat underhållsarbete av pannorna. 

Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning 

för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång 

av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre besiktning av elpannorna som 

medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. 

Följden blir även minskning av kemikalieanvändningen, eftersom det inte behövs 

regenereringskemikalier eller neutraliseringskemikalier. 

I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte 

prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. 

Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av 

basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer 

energieffektivisering totalt sett. 

11(16)



Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. 

Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av 

spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en 

prioriteringsordning. 

Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till 

fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. 

8.1.3Projektets omfattning 

Energikartläggning ska göras på spetsverken och pumpstationerna i syfte att karlägga 

energianvändningen och dess kostnad samt energioptimera anläggningarna. Ta fram 

lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen så mycket som 

möjligt. Klargöra direktiv och myndighetskrav. 

Följande mål förväntas uppnås inom ramarna för detta projekt: 

1. Ta fram vilka direktiv, lag och myndighetskrav som gäller och beskriva hur de 

påverkar karläggningen. 

2. Ta fram en plan för energikartläggningen för samtliga spetsanläggningar och 

Pumpstationer. 

3. Börja energikartlägga spetsanläggningarna och pumpstationerna enligt framtagen 

plan. 

4. Ta fram hur mycket energi varje anläggning drar. 

5. Föreslå tekniska lösningar och kostnader för att effektivisera/optimera 

energianvändningen. 

6. Beräkna kostnadsbesparingar på energin för varje enskilt förslag. 

7. Beräkna den minskade miljöpåverkan för varje enskilt förslag. 

8. Ta fram en prioriteringslista på förslagen med hänsyn tagen till största ekonomiska 

besparingen och största minskningen av miljöpåverkan. 

Projektet startar med energikartläggning vid Årsta och Akalla, vilket genomförs under 

hösten 2011. 

I projektet kommer en plan tas fram för i vilken ordning energikartläggningarna ska 

genomföras. 

Returtemperaturåtgärder 

Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC 

och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som 

förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. 

Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på 

12(16)



interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den 

liksom Bredäng ligger i det södra nätet. 

Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, 

lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. 

Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra 

anläggningar. 

Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum 

För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. 

ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av 

pumpstationer. 

8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen 

De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst 

bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade 

CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i 

produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara 

energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling 

av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. 

Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre 

bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering 

sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så 

långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att 

användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 

9 Kemiska produkter 

9.1 Fortum Värme 

Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med 

miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas 

de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt 

kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt 

ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. 

Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för 

att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom 

företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att 

fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare 

att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom 

företaget. 

13(16)



Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som 

innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning 

enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 


Förbrukning av kemiska produkter på anläggningen är mycket liten. 

Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie 

redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in 

måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljö- 

och hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en 

alternativ kemikalie. 

10 Avfallsmängder 

Små mängder avfall bildas på värmeverket och dessa förvaras endast tillfälligt där innan 

de transporteras bort med hjälp av entreprenör. Under denna förvaringstid skall avfallet 

stå på sådan plats att det hålls avskiljt från avlopp (för att förhindra läckage till avloppssystemet) 

samt ej står i vägen för arbetet på verket. 

Farligt avfall ska märkas och märklappar och förteckning över farligt avfall finns vid den 

tillfälliga avfallsplatsen. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är 

ansvarig för att det omhändertas på korrekt sätt. 

Avfallsslag EWC-kod 

enl bil 2 

AF 

Farligt avfall 

Förorenad 

Mängd/år 

(ton, kg, st) 

Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller 

återvinningsförfaranden 

enl bil 4 

och 5 AF 

150110 0 kg Ragnsells Högbytorp R13 

förpackning 

Absol/Trasor 150202 0 kg Ragnsells Högbytorp D15 

Spillolja, tank 130208 125 kg Ragnsells Högbytorp R13 

Oljeavfall - fast 

Icke farligt avfall 

130899 48 kg Ragnsells Högbytorp D14 

Brännbart avfall 200199 0 kg Ragnsells Länna KC R1 

Div. elektronik 200136 0 kg Ragnsells Ragnsells 

elektronik 

Lövsta 

R13 

- EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. 

- EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. 

Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom 

att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. 

14(16)



11 Riskhantering 

11.1 Fortum Värme 

Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal 

verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, 

utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av 

samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas 

planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala 

förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden 

görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. 

Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter 

bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom 

ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig 

förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig 

förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är 

en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och 

miljösituation inom betraktat område. 


En riskanalys har genomförts för Skarpnäck värmeverk under 2008. I denna riskanalys 

har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och 

hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana 

skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. 

En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Skarpnäck. Inga ändringar av 

betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya 

risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat 

risknivån. 

Oljeavskiljare finns för avskiljning av transformatorolja, Inbrottslarm finns installerat. I 

övrigt har inte några förändringar av betydelse genomförts. 

12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter 

Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt 

förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat 

vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små 

som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar 

läcksökning. 

För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd 

vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor 

uppstår. 

15(16)

Miljörapport 2010 Skarpnäck värmeverk - Fortum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?