Verksamhetsplan och Budget 2011 för AB Storstockholms ... - SL

Datum 

2010-12-16 

Vår referens 

Identitet 

Styrelsen 

1(2) 

Dokumenttyp 

Verksamhetsplan och Budget 2011 för AB 

Storstockholms Lokaltrafik och färdtjänstverksamheten 

Bilagt återfinns reviderad Verksamhetsplan och Budget för verksamhetsåret 

2011 samt Investeringsbudget 2011 - 2015 i enlighet med av landstingsfullmäktige 

beslutad budget. 

Verksamhetsplanen beskriver de satsningar som planeras för att uppnå de 

övergripande målen i enlighet med av styrelsen fastställd Strategisk plattform 

2011 - 2015 samt den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten för 

verksamhetsåret 2011. Utöver dessa satsningar fullföljs det löpande 

förvaltningsuppdraget som består i planering, upphandling, förvaltning, 

uppföljning, utredning och information inom SL-trafikens samtliga 

verksamhetsområden. 

Facklig information om verksamhetsplan och budget genomfördes 

2010-12-07. 

I Verksamhetsplanen har vissa justeringar gjorts jämfört med i oktober 2010 

redovisat förslag till Verksamhetsplan. 

Budgeten för AB Storstockholms Lokaltrafik har justerats med anledning av 

landstingsfullmäktiges budgetbeslut om utökat landstingsbidrag och en 

ekonomi i balans. 

Budgeten för färdtjänstverksamheten är oförändrad jämfört med det förslag 

som presenterades vid styrelsemötet i oktober. 

Justeringar av redaktionell karaktär har gjorts i samband med att jämförelse av 

budgeten enligt SLLs anvisningar skall göras mot prognosen per sista 

november. I förslagen till budget som presenterades vid styrelsemötet i 

oktober gjordes jämförelsen med den prognos som redovisades i 

delårsbokslutet. 

Budgeterat resultat för verksamhetsåret 2011 för AB Storstockholms 

Lokaltrafik uppgår till 0 kronor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 

Budgeterat resultat för färdtjänstverksamheten uppgår till 0 kronor i enlighet 

med landstingsfullmäktiges beslut. 

Investeringsbudgeten för AB Storstockholms Lokaltrafik för verksamhetsåren 

2011 - 2015 uppgår till mellan 5-6 miljarder kronor per år. Därutöver beskrivs 

framtida investeringsbehov. 

Förslag till beslut 

Styrelsen föreslås besluta 

att fastställa reviderad Verksamhetsplan samt Budget 2011 för AB 

Storstockholms Lokaltrafik samt färdtjänstverksamheten 

att fastställa Investeringsplan 2011 - 2015 för AB Storstockholms Lokaltrafik 

Göran Gunnarsson 

Verkställande direktör 

Gunnel Forsberg Kristian Roslund 

Ekonomidirektör Tf Chef Verksamhetsutveckling 

Bilagor: 

1. Verksamhetsplan för AB Storstockholms Lokaltrafik 2011 

2. Budget för AB Storstockholms Lokaltrafik 2011 inklusive 

Investeringsbudget 2011- 2015 

3. Budget för färdtjänstverksamheten 2011 

2(2)

Datum 

2010-12-16 

Handläggare 

Kristian Roslund 

Identitet 

SL-2010-27865 

Version 

1.0 

1(31) 

Dokumenttyp 

Verksamhetsplan 

Informationssäkerhetsklass 

Öppen 

Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011

Datum 

2010-12-16 

Innehåll 

Identitet 


2(31) 

1 Förutsättningar för verksamhetsplanering och budget 2011 .....3 

1.1 Vision, affärsidé och övergripande mål..........................................3 

2 Kund ................................................................................................7 

2.1 Allmän kollektivtrafik ......................................................................7 

2.1.1 Tunnelbana........................................................................................... 7 

2.1.2 Pendeltåg ........................................................................................... 10 

2.1.3 Lokalbanor.......................................................................................... 11 

2.1.4 Buss.................................................................................................... 13 

2.1.5 Trafikslagen gemensamt .................................................................... 15 

2.2 Särskild kollektivtrafik (cTr)..........................................................20 

2.2.1 Taxi..................................................................................................... 20 

2.2.2 Specialfordon...................................................................................... 20 

2.2.3 Närtrafik .............................................................................................. 20 

2.2.4 Gemensamt ........................................................................................ 21 

3 Leverantör .....................................................................................22 

3.1 Allmän kollektivtrafik ....................................................................22 

3.1.1 Tunnelbana (cTr) ................................................................................ 22 

3.1.2 Pendeltåg (cTr)................................................................................... 22 

3.1.3 Lokalbanor (cTr) ................................................................................. 22 

3.1.4 Buss.................................................................................................... 22 

3.1.5 Trafikslagen gemensamt .................................................................... 23 

3.2 Särskild kollektivtrafik (cTr)..........................................................24 

3.2.1 Taxi..................................................................................................... 24 

3.2.2 Specialfordon...................................................................................... 24 

3.2.3 Gemensamt ........................................................................................ 24 

4 Medarbetare ..................................................................................25 

5 Samhälle........................................................................................26 

5.1 Allmän kollektivtrafik ....................................................................26 

5.2 Särskild kollektivtrafik (cVU/cTr) ..................................................28 

6 Ägare .............................................................................................29 

7 Gemensamt arbetssätt .................................................................31

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


1 Förutsättningar för verksamhetsplanering och 

budget 2011 

1.1 Vision, affärsidé och övergripande mål 

Strategisk plattform utgör grunden för SL:s strategiska planering och ska, på 

ett överskådligt och tydligt sätt, peka ut de utmaningar som SL:s verksamhet 

står inför. 1 

Vision 

SL underlättar människors vardag och bidrar till en mer attraktiv 

Stockholmsregion. 

Förslag till ny vision¹ 

Styrelsen har tagit inriktningsbeslut avseende förslag till ny vision med 

följande formulering: 

3(31) 

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva 

storstadsregion. 

Affärsidé 

Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig 

kollektivtrafik på spår och väg. 

Vi möter olika kunders behov av enkla, pålitliga och prisvärda resor. Alla resor 

ska vara säkra och trygga. 

1 Vision, affärsidé och mål är föremål för revidering under hösten 2010

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


Vi bidrar genom vår verksamhet till en långsiktligt hållbar utveckling av 

regionen. 

Förslag till ny verksamhetsidé 

Styrelsen har tagit inriktningsbeslut avseende förslag till ny verksamhetsidé 

med följande formulering: 

SL skall utifrån ägarens krav och intressenters förväntningar föreslå och 

genomföra regionala kollektivtrafiklösningar som underlättar arbetspendling 

och förenklar vardagen för alla i Stockholmsregionen. 

4(31)

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


SL:s övergripande mål 

SL:s övergripande mål inklusive styrmått och styrtal kommer att vara föremål 

för revidering och styrelsebehandling inom ramen för projektet Översyn SL. 

Kund 

Övergripande mål 

Fler och mer nöjda kunder 

5(31) 

Styrmått och styrtal Utfall 2009 2010 2011 2012 2013 

Nöjda kunder 76% 75% 75% 76% 78% 

Resenärer per vardag (tusental) 705 722 733 744 755 

Andel kunder i tid 87% 89% 90% 91% 93% 

Leverantör 


Affärsmässig upphandling och avtalsuppföljning 


Affärsmässighetsindex 68 66 68 71 73 

Medarbetare 


Motiverade och kompetenta medarbetare 


MPI 68 71 72 73 74 

Samhälle 


Hållbar utveckling av regionen 


Andel förnybar energi 

Ägare 


Ekonomi i balans 

64% 68% 74% 76% 78% 


Skattefinansieringsgrad 2 48,6% 49,3 48,9 53,3 56,1 

Nettokostnad / personkm (kr) 2,21 2,19 2,21 2,22 2,23 

Resultat (mkr) 414 0 0 0 0 

Gemensamt arbetssätt 


Intern effektivitet och ständiga förbättringar 


GAI 63 66 69 70 71 

2 En översyn av beräkningen har gjorts. Beräkningsmodellen har samordnats med den 

modell som tillämpas för övrig trafikverksamhet inom Landstinget.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


SL:s verksamhetsplan 2011 följer perspektiven i Strategisk plattform 2010- 

2014. 

Verksamhetsplanen beskriver de satsningar som är planerade inom 

respektive perspektiv för att uppnå de övergripande målen för 2011. Utöver 

dessa satsningar genomförs det löpande förvaltningsuppdraget inom SLtrafikens 

samtliga verksamhetsområden för att bibehålla befintlig nivå. 

6(31)

Datum 

2010-12-16 

2 Kund 

Kund 


Fler och mer nöjda kunder 

Styrmått och styrtal 

Nöjda kunder 

Andel kunder i tid 

2.1 Allmän kollektivtrafik 

Identitet 


7(31) 

Befolkningen i Stockholms län uppgår till knappt två miljoner invånare. Fram 

till år 2020 förväntas befolkningen öka med ytterligare cirka 220 000 – 325 000 

invånare. 

Stockholms län har sedan länge den högsta marknadsandelen kollektivtrafik i 

Sverige. Drygt 80 procent av Stockholms läns befolkning åker med SL någon 

gång per månad eller mer. Knappt 15 procent säger att de åker mer sällan än 

en gång i månaden och ca 5 procent uppger att de aldrig åker med SL. 

En vanlig vintervardag reser drygt 700 000 resenärer med SL. Resfrekvensen 

med SL är högst i åldersgrupperna 15-19 år respektive 25-59 år. Av alla resor 

med SL görs 59 procent av kvinnor och 41 procent av män. Boende i 

innerstaden och närförort gör flest antal SL-resor. 

Det trafikslag som har flest antal påstigningar är tunnelbanan med 45 procent, 

därefter är det buss 40 procent, pendeltåg 10 procent och lokalbanor 5 

procent. Under året görs flest resor under november och december samt 

under februari och mars. 

2.1.1 Tunnelbana 

Resenärer per vardag (tusental) 

Utfall 2009 

2013 

78% 

755 

93% 

Översyn av trafiken i tunnelbanenätet som helhet (cTr) 

Under 2011 kommer en översyn av kapacitetsutnyttjandet i hela 

tunnelbanetrafiken att genomföras i nära samarbete med trafikföretaget MTR. 

Översynen syftar till att effektivisera trafikeringen med avseende på kapacitet 

och störningskänslighet 

76% 

705 

87% 

2010 

75% 

722 

89% 

2011 

75% 

733 

90% 

2012 

76% 

744 

91%

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


8(31) 

Nytt signalsystem för den Röda linjen (cTe) 

Röda linjens signalsystem är från 1960-talet och börjar närma sig slutet av sin 

ekonomiska och tekniska livslängd. För att säkerställa en tillförlitlig trafik och 

samtidigt öka banans kapacitet krävs ett nytt signalsystem. Projektet omfattar 

även ett nytt manöversystem, dvs. en ny trafikledningscentral. I upphandlingen 

ingår också en option på framtida utbyte av signalsystemet på Blå linje. Under 

2011 kommer projektering och anpassning av valt system att genomföras. 

Signalsystemet är planerat att tas i drift under 2014. 

Anskaffning av nästa generations tunnelbanevagnar (C30) och ny depå 

Norsborg (cTe) (cFU) 

För att klara resandebehoven behöver trafiken på Röda linjen utökas. Det nya 

signalsystemet på Röda linjen kommer att medge sådan utökad 

tunnelbanetrafik, vilket förutsätter att nya vagnar anskaffas (C30). Under 2011 

kommer upphandlingen av C30, inklusive utbytesenheter, att genomföras. 

Tilldelningsbeslut är planerat att tas under våren 2011. Leverans kommer att 

ske från och med 2013. För underhåll av de nya vagnarna krävs ytterligare 

depåkapacitet. Tunnelbanedepån kommer att ligga i Norsborg. Förberedande 

arbeten är planerade att påbörjas under 2011. När detaljplanen vunnit laga 

kraft kommer sprängningsarbete att påbörjas. 

Upprustning av Hagsätragrenen (cTe) 

Sträckan Globen – Hagsätra kommer att upprustas under våren/sommaren 

2011. Upprustningen kommer att ske genom en totalavstängning på 

motsvarande sätt som när Fruängen- respektive Farstagrenen rustades upp 

2006 respektive 2008. Upprustningen av Hagsätragrenen innebär dock mer 

omfattande åtgärder och blir mer komplex att genomföra eftersom 

tunnelbanedepå Högdalen måste vara i drift under avstängningen för att klara 

trafiksättningen på övriga delar av den Gröna linjen. 

Utbyte av frånskiljare (cTe) 

Frånskiljare används vid trafikomläggning och räddningsinsatser för att 

säkerställa att olika delar av tunnelbanenätet kan göras spänningslöst för 

arbeten i spårområdet. Genom att ersätta manuella frånskiljare med fjärrstyrda 

kan tiden för arbete i spår förlängas samtidigt som driftsäkerheten höjs. Under 

2011 kommer projektet att slutföras. 

Mötesplats SL (cTe) 

Arbetet med konceptet ”Mötesplats SL” där stationer och stationsmiljöer 

utvecklas till modern 2000-tals standard fortsätter. Under 2011 beräknas 

Hötorget och Hornstull att påbörjas. 

Reinvesteringsprogram (cTe) 

Under 2011 fortsätter i övrigt fastställda reinvesteringsprogram enligt plan 

exempelvis: 

utbyte av strömskenevärme 

utbyte av manöversystem och panoramatavla i trafikledningscentralen 

för Gröna linjen 

renovering av stationsentréerna i Vårberg, Alby och Skärholmen

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


9(31) 

Citybaneprojektets påverkan på tunnelbanetrafiken (cTr) 

Citybanan byggs av Trafikverket och är en sex kilometer lång 

pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra med två nya 

stationer vid Odenplan och T-centralen. Trafikstart är planerad till 2017. 

Dagligen utryms tunnelbanestation T-centralen vid sprängningar. Detta sker 

eftersom ljud och skakningar som uppstår vid sprängningar upplevs som 

obehagliga för trafikanterna. Med anledning av Citybanans genomförande 

kommer även delar av T-centralen att behöva stängas av. Detta innebär att 

tunnelbanetrafiken på Blå linje kommer att vara avstängd sträckan Rådhuset - 

Kungsträdgården under sommaren 2011. 

Kista Gateway (cFU) (cFU) 

Kista Gateway är ett framtida utvecklingsprojekt där SL tillsammans med 

Stockholm stad och andra intressenter ska arbeta för att förbättra 

resenärsmiljön kring tunnelbanestationen och bussterminalen i Kista. Syftet är 

att utveckla området till en trygg och säker station och omstigningsplats. 

Under 2011 kommer planeringen tillsammans med övriga intressenter att 

intensifieras. 

Kymlinge station (cFU) 

Ett annat framtida utvecklingsprojekt är Kymlinge. SL ska under 2011 

gemensamt med Sundbyberg stad och fastighetsägaren Vasakronan delta i 

planeringen av den nya stadsdelen Kymlinge. Här kan kommande bostäder 

och arbetsplatser skapa förutsättningar för att öppna den, sedan 1970-talet, 

halvfärdiga tunnelbanestationen. 

Flytt av bandepån från Slakthusområdet till Hammarbydepån (cTe) 

Verksamheten vid bandepån i Slakthusområdet ska flyttas till 

Hammarbydepån för att ge plats åt den kommande idrotts- och 

evenemangsarenan Stockholmsarenan. Den nya anläggningen i Hammarby 

dimensioneras för att rymma all banunderhållsverksamhet som idag utförs vid 

bandepåerna i Slakthusområdet och i Hammarby. Bygglov har erhållits men 

överklagats. Planeringen inför byggnationen fortgår under 2011. 

Omstrukturering av Högdalsdepån (cTe) 

Under 2011 kommer planering för omstruktureringen av depån i Högdalen att 

pågå. Syftet med omstruktureringen är att depån ska kunna hantera fler och i 

framtiden även nya typer av fordon. 

Nytt tågradiosystem (cTe) 

För att fortsatt säkra kvaliteten i tunnelbanetrafiken anskaffas ett nytt 

tågradiosystem (kommunikationssystem mellan trafikledningen och fordonen). 

En reinvestering av tågradiosystemet är nödvändig då befintligt system 

uppnått sin tekniska livslängd. Enligt nuvarande planer skall det nya systemet 

vara i drift under kvartal fyra 2012. Tågradiosystemet omfattar även 

lokalbanorna.

Datum 

2010-12-16 

2.1.2 Pendeltåg 

Identitet 


10(31) 

X60 (cTe) 

Under 2010 har ett arbete pågått för att eliminera de kvalitetsbrister som har 

bidragit till en instabil daglig utsättning av X60-fordon. Vissa återstående 

aktiviteter kommer att genomföras under 2011 tillsammans med trafikföretaget 

Stockholmståg och fordonsleverantören Alstom för att åtgärda garantifel och 

andra fel och därmed stabilisera situationen. 

Pendeltågstrafik till Uppsala (cTr/cTe/cFU) 

Planeringen fortsätter under 2011 för att möjliggöra trafikstart till Uppsala i 

december 2012. Tolv stycken X60-fordon har beställts för att trafikera 

sträckan. Förutom anskaffning av nya fordon omfattar arbetet komplettering av 

Brodepån alternativt en ny depå och avtal med trafikföretag. 

Ombyggnad av Södertälje hamn och Södertälje C (cTe) 

Trafikverket bygger ut järnvägen mellan Södertälje hamn och Södertälje C för 

att minska störningskänsligheten och öka punktligheten. För att kunna 

genomföra arbetet krävs en trafikavstängning under perioden juni 2011 till 

augusti 2012. I samband med utbyggnaden kommer SL att upprusta 

stationsbyggnader och biljetthallar i Södertälje Hamn samt Södertälje C. 

Anslutningsspår till pendeltågsdepån i Södertälje hamn kommer även att 

byggas. Den nyligen byggda depån är för närvarande ansluten till trafikspår 

genom en temporär lösning. 

Ny pendeltågsstation Vega (cTe) 

I Vega, Haninge kommun, finns planer på att bygga ett nytt bostadsområde. 

En ny pendeltågsstation är en förutsättning för området och under 2011 

kommer planeringen för den att starta. 

Ny uppgång Solna station (cFU) 

Arenastaden är en kommande stadsdel med bland annat ny nationalarena, 

hotell, kontor och bostäder. SL kommer under 2011 tillsammans med övriga 

intressenter (Jernhusen, Solna stad, Trafikverket och Arenastadsbolaget) att 

fortsätta planeringen av en ny stationsuppgång i Solna station. 

Stationsuppgången ska vara färdig i samband med arenans invigning hösten 

2012. 

Nynäsbanan (cTr) 

Trafikverket genomför kapacitetshöjande åtgärder på Nynäsbanan för att 

förbättra punktligheten och öka säkerheten. Arbetet kommer att pågå till 2013. 

Under hösten 2011 kommer pendeltågstrafiken att behöva stängas av under 

en sexveckorsperiod på sträckan Västerhaninge - Nynäshamn till följd av 

arbetena. Den avstängningen följs sedan av en ytterligare 

sexveckorsavstängning mellan Ösmo och Nynäshamn. Tågen ersätts med 

buss.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


11(31) 

Citybanan (cTe) (cTr) (cE) 

Trafikverkets bygge av Citybanan planeras att pågå till 2017. Under 2011 

kommer bygget att påverka tunnelbanetrafiken på främst Blå linje vilken 

stängs av under sommaren 2011. Under 2011 kommer SL att påbörja 

planeringen av anskaffning av X60-fordon inför Citybanans öppnande samt av 

utfasningen av leasade X10-fordon. X10-fordon kommer inte att kunna 

trafikera banan. Dessutom kommer utredning av trafikens utveckling efter 

Citybaneprojektets färdigställande att påbörjas. 

Installation av nytt ATC (Automatic Train Control) (cTe) 

För att underlätta tågtrafiken i Europa har en gemensam standard ERTMS för 

ATC tagits fram. ATC är ett säkerhetssystem för järnväg. Alla 

pendeltågsvagnar måste senast i slutet av 2016 vara utrustade med ERTMS 

för att kunna trafikera Trafikverkets spår. Under 2011 kommer konstruktion, 

installation och test att genomföras. 

2.1.3 Lokalbanor 

Investeringsprojekt 

Tvärbanan – Solnagrenen (cTe) 

Tvärbanans Solnagren kommer att gå från Alvik till Solna station via Ulvsunda 

industriområde, Sundbybergs centrum och Solna centrum. Den kommer att 

binda samman olika trafikslag och skapa nya bytesmöjligheter mellan 

spårvagn, tunnelbana, pendeltåg och buss. I arbetet ingår bland annat en ny 

spåranläggning från Alvik till Solna station och en ny depå i Ulvsunda som 

ersättning för Brommadepån. Brommadepån har inte tillräcklig kapacitet efter 

utbyggnaden. Tvärbanan Solnagrenen kommer att vara färdig för driftsättning 

och överlämning för trafik 2013. Under 2011 kommer anläggningsarbeten att 

pågå mellan Alvik och Solna Business Park och Ulvsundadepån. För att 

trafikera banan och nya kommande lokalbanor anskaffas nya spårvagnar 

(A35). Första fordonsleverans är beräknad till våren 2013. 

Tvärbanan – Kistagrenen (cTe) 

SL planerar att förlänga Tvärbanan från Alvik norrut till Kista. Från Kista 

Centrum prövas olika alternativ för anslutning till pendeltågets Märstagren. 

Syftet är att skapa bättre tvärförbindelser i de norra och västra delarna av 

Stockholmsregionen och öka tillgängligheten till kollektivtrafiken. Efter att 

sträckningen beslutats kommer arbetet med framtagning av järnvägsplan, 

systemhandling och miljökonsekvensbeskrivning att påbörjas 2011. En 

eventuell byggstart kan ske tidigast 2013 efter det att Solnagrenen 

färdigställts. 

Spårväg City etapp 2 inklusive depå (cTe) 

Spårväg City är den spårvagnslinje som är tänkt att gå från Ropsten till 

Kungsholmen via Nybroplan och Stockholms Central. Spårväg City planeras 

också att kopplas ihop med Lidingöbanan. Den första etappen omfattade en 

upprustning av sträckan Waldermarsudde till Nybroplan samt en förlängning 

från Nybroplan till Sergels torg. Möjligt slutdatum för färdigställande av hela 

Spårväg City är under utredning tillsammans med Stockholms stad.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


12(31) 

Utbyggnaden av Spårväg City kommer fortsättningsvis att utvecklas mot 

Ropsten. Verksamheten 2011 omfattar huvudsakligen arbete med 

Järnvägsplan, detaljprojektering, upphandling av produktion samt planering för 

upphandling av fordon och trafikdrift. 

Roslagsbanan (cTe) 

Arbetet med dubbelspårsutbyggnad Etapp 1 fortsätter. När etappen är 

färdigställd kommer Roslagsbanans kapacitet att vara utbyggd med 

dubbelspår som medger regelbunden 15-minuterstrafik. Under 2011-2012 

byggs sträckan Åkers Runö – Täljö. Under 2011 kommer upphandling av 

entreprenader samt detaljprojektering att genomföras. Sträckorna Vallentuna - 

Kragstalund och Täby Kyrkby - Visinge beräknas bli färdigställda under 

perioden 2012-2014. 

Parallellt pågår ett arbete med att upprusta Roslagsbanans vagnar. I 

upprustningen ingår förutom utbyte av ytskikt och centrala 

fordonskomponenter även tillgänglighetsanpassning, ett nytt 

ombordinformationssystem och åtgärder för bullerreducering. 

Samtliga vagnar beräknas vara klara till 2014. 

Etapp 2 har som mål att möjliggöra 10-minuterstrafik och kräver 

dubbelspårsutbyggnad på större delar av Roslagsbanan. Etapp 2 är tänkt att 

genomföras efter 2014. Under 2011 kommer projekteringsarbetet att påbörjas. 

Systemhandling, järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning planeras att 

vara färdigställda tidigast 2013. 

Under 2011 kommer projektering och framtagande av komplett 

förfrågningsunderlag för anskaffning av fler tåg till Roslagsbanan att påbörjas. 

Dessutom påbörjas framtagande av detaljplaner för byggnation av två nya 

depåer, en i Rydbo för uppställning och verkstad, respektive en i Molnby med 

plats för 60 vagnar. 

Lidingöbanan (cTe) 

Lidingöbanan ska upprustas genom modernisering av banan, nya plattformar, 

nya fordon och depåombyggnad. Upprustningen är planerad att påbörjas 2012 

och beräknas ta två år i anspråk. Lidingö Stad medfinansierar upprustningen 

samt rustar upp gamla Lidingöbron. Under 2011 kommer utredningen att 

fortsätta med bland annat framtagandet av järnvägsplaner samt planarbete för 

depån. Dessutom påbörjas detaljprojektering och upphandling. Även mindre 

förarbeten och markundersökningar är planerade att utföras under 2011. 

Nockebybanan (cTe) 

Då Nockebybanan genomgick en totalupprustning för drygt tio år sedan 

planeras enbart löpande underhållsåtgärder för 2011. Brommadepån ska på 

sikt endast härbärgera Nockebybanans fordon då verkstadskapacitet och 

fordon för Tvärbanan ska flyttas till den nya depån i Ulvsunda. Planeringen för 

ombyggnaden av depån fortsätter under 2011. 

Saltsjöbanan (cTe) 

I avvaktan på beslut om upprustning av Saltsjöbanan genomförs endast 

nödvändiga åtgärder på banan för att möjliggöra trafik ytterligare ett par år.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


Fortsatta studier av framtida möjliga utbyggnader 

Fördjupade utredningar enligt spårvägs- och stomnätsstrategin (cTr) 

Under 2011 planerar SL att göra fördjupade utredningar utifrån vad som 

kommer fram genom spårvägs- och stomnätsstrategin. (För information om 

strategin, se 2.1.5 - trafikslag gemensamt). 

13(31) 

Förstudie Roslagsbanan till Arlanda (cTr) 

SL har genomfört en idéstudie av en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. 

Den fortsatta planeringen genomförs inom ramen för en förstudie vilken 

planeras vara färdig 2012. 

Förstudie Spårvåg Syd (cTr) 

Spårväg Syd är en planerad snabbspårväg som ska knyta ihop tunnelbanans 

Fruängengren och Norsborgsgren med pendeltåg i Älvsjö och Flemingsberg. 

Förstudiens strategiska del kommer att behandlas i styrelsen i början av 2011 

varefter en fördjupningsfas genomförs. 

Tvärbana Ost /Saltsjöbanan (cTr) 

SL har utrett olika alternativ avseende upprustning av Saltsjöbanan och 

förlängning av Tvärbanan till Slussen. En utvidgad utredning av 

kollektivtrafiken i Ostsektorn har påbörjats och beräknas vara klar i september 

2011 för behandling av SL:s styrelse. 

2.1.4 Buss 

Utredning av vissa stombusslinjer enligt Spårvägs- och 

stomnätsstrategin (CTr) 

Under 2011 planerar SL att göra fördjupade utredningar för vissa 

stombusslinjer enligt Spårvägs- och stomnätsstrategin. (För information om 

strategin, se avsnitt 2.1.5 - trafikslag gemensamt). 

Förstärkt busstrafik i nordostsektorn och ostsektorn (cTr) 

Utredningar om framtida förstärkt busstrafik i nordostsektorn och ostsektorn 

har genomförts. Under 2011 kommer implementering av utredningsresultaten 

att starta. 

En satsning som är aktuell för ostsektorn och nordostsektorn är BRT (Bus 

Rapid Transit). SL planerar att kapacitetsstärka busstrafiken med en 

högprioriterad BRT-korridor i stråket Värmdö - Nacka - Stockholm - Solna - 

Danderyd - Täby. Under 2011 fokuseras arbetet på projektering och 

förberedande arbete. 

Sittplatsgaranti på vägar över 70 km/h (cTr) 

SL kommer att fortsätta att göra turtäthetsförändringar och satsningar för att 

kunna erbjuda sittplats till alla som reser med bussar som trafikerar 

vägsträckor med en tillåten hastighet över 70 km/h. Under 2011 kommer 

uppföljningsmöjligheterna att förbättras i och med utveckling av arbetssätt och 

verktyg.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


14(31) 

Dessutom kommer flera nya bussavtal att träda i kraft under 2011. I och med 

de nya avtalen öppnas möjligheten att flytta över en större del av ansvaret för 

uppföljning av sittplatsgarantin till trafikföretaget som även har ett mer uttalat 

uppdrag att finna åtgärder där brister konstateras. 

Framkomlighetsåtgärder (cTr) 

Bristande punktlighet i busstrafiken beror till största del på bristande 

framkomlighet. Arbetet fortsätter under 2011 med genomförande av 

framkomlighetsåtgärder i samverkan med kommuner och Trafikverket. 

Depåbehov på kort och lång sikt (cTe, cFU) 

I SL:s bussdepåer genomförs åtgärder för att anpassa depåerna utifrån 

trafikvolym och nya krav i samband med nytecknade trafikavtal. Införandet av 

biogasdrift ställer även krav på depåanpassning och utbyggnader, se vidare 

under perspektiv ”Samhälle”. 

SL ska lämna stora delar av bussdepån i Hornsberg för att ge plats åt annan 

bebyggelse. En ny bussdepå kommer att byggas under Kristinebergs IP. Till 

dess att den är på plats kommer en avlastningsdepå i Frihamnen samt en 

provisorisk uppställning av bussar på Kristinebergs IP att nyttjas. 

SL ska flytta sin verksamhet från Söderhallen för att ge plats åt bostäder. En 

förutsättning för att kunna flytta verksamheten är att den nya bussdepån i 

Fredriksdal (Hammarbyhamnen) byggs. Under 2011 planeras etablering, 

förberedande arbeten och markarbeten att pågå. 

Bytespunkt Gullmarsplan (cTr) 

Stockholms stad har utvecklingsplaner för områdena kring Gullmarsplan. SL 

kommer under 2011 att fortsatt delta i planeringen av byggandet av en ny och 

modern bytespunkt på Gullmarsplan. 

Vägtrafikprojekt (cTr) 

SL kommer fortsatt att delta i Trafikverkets projekt: 

Förbifart Stockholm 

E18 Hjulsta-Kista 

Ekerövägen 

Södertörnsleden 

Masmolänken 

Skurubron

Datum 

2010-12-16 

2.1.5 Trafikslagen gemensamt 

Identitet 


Nya kollektivtrafiklagstiftningen (cTr) 

En ny kollektivtrafiklag träder i kraft 1 januari 2012. För att möta den nya 

lagstiftningen kommer SL under 2011 bland annat att: 

vidareutveckla arbetssättet för planering och beställning av 

trafikförändringar 

utveckla koncept för Trafikförsörjningsprogram genom deltagande i 

projekt tillsammans med Svensk kollektivtrafik och Trafikverket 

revidera planeringsriktlinjer 

15(31) 

Svensk kollektivtrafiks fördubblingsprojekt (cTr) 

SL skall bidra till det nationella målet om en fördubblad marknadsandel och att 

resandet ska fördubblas till 2020 jämfört med år 2006. Under 2011 innebär 

detta att SL deltar i pilotprojekt för framtagande av regionala planer för hållbart 

resande och i vidareutvecklingen av den modell för styrning och uppföljning 

som redovisas i den s.k. Affärsmodellen. Vidare skall SL delta i arbetet med 

att ta fram en för kollektivtrafikbranschen branschgemensam 

statistikplattform/portal. 

Spårvägs- och stomnätsstrategi (cTr) 

Enligt uppdrag från styrelsen arbetar SL med en strategi för utvecklingen av 

kollektivtrafikens stomnät i Stockholmsregionen. Strategins omfattning har 

under 2010 utökats från att främst handla om ett framtida spårvägsnät till att 

omfatta all stomtrafik i regionen. 

Arbetet fortsätter under 2011 och strategin blir ett viktigt underlag till länets 

trafikförsörjningsprogram som ska tas fram i enlighet med den nya 

kollektivtrafiklagen. 

Trafikförsörjningsprogram för Stockholmsregionen (cTr) 

SL kommer under 2011 att arbeta med det regionala trafikförsörjningsprogram 

som ska tas fram enligt den nya kollektivtrafiklagen. Beslut om det färdiga 

programmet ska fattas senast den 1 oktober 2012. 

Strategisk utredning kring Mälardalens framtida utveckling (cTr) 

SL har under 2010 arbetat tillsammans med övriga trafikhuvudmän och 

MÄLAB med ett trafikförsörjningsprogram för Mälardalen. Arbetet är en av ett 

antal pilotstudier i landet för framtagande av trafikförsörjningsprogram enligt 

den nya kollektivtrafiklagstiftningen. Under 2011 fortsätter det gemensamma 

arbetet med fokus på Mälardalens framtida utveckling. 

Ombyggnad bytespunkt Slussen (cTr) 

Stockholms stad planerar för ombyggnation av Slussen mellan 2012 och 

2018. SL deltar i detta arbete. En ny terminal för Nacka/Värmdöbussarna 

planeras, likaså en ny koppling mellan bussterminalen och tunnelbanan. 

Dessutom ska gatuplan där innerstadsbussarna trafikerar få en ny utformning. 

Under 2011 kommer planeringen inför byggstarten 2012 att intensifieras.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


16(31) 

Infartsparkeringar 

SLs arbete med att bygga ut infartsparkeringar fortsätter. Samtidigt fortsätter 

studier för att hitta möjligheter till samordning med externa parter för att 

åstadkomma fler infartsparkeringar i attraktiva lägen. 

Kombinationsresor cykel-kollektivtrafik 

SL kommer att utreda vidare hur cykel bäst kan kombineras med 

kollektivtrafik. Arbetet tillsammans med berörda kommuner och i SATSA2projektet 

för att underlätta för cyklister att resa kollektivt fortsätter. 

Kommunikation (cM) 

SL fortsätter 2011 med övergripande kommunikation om bland annat 

infrastrukturutbyggnader, trängsel, punktlighet och trygghet. Den övergripande 

kommunikationen präglas av SL:s kärnvärden; pålitlighet, enkelhet, 

helhetssyn. Sociala medier kommer att vara en integrerad del i kampanjer och 

i det löpande kommunikationsarbetet där så är lämpligt. 

SL Dialog är en webbsida där befintliga och potentiella resenärer i en kampanj 

haft möjlighet att lämna sina synpunkter och förbättringsförslag rörande SLtrafiken. 

SL sammanställer resultatet från inläggen och tar fram och 

kommunicerar en handlingsplan rörande hur utvalda förbättringsförslag ska 

realiseras. Sättet att kommunicera genom dialog kommer att fortsätta under 

2011 med budskap som exempelvis trygghet, pålitlighet, tillgänglighet och de 

stora utbyggnadsprojekten. 

Under 2011 planerar SL dessutom att delta i ett antal evenemang. Som 

exempel kan nämnas Stockholm Marathon, Pride-festivalen, Ung 08, Prins 

Bertil Memorial och ytterligare ett antal evenemang. 

Färdtjänstresenärer kommer att informeras om Närtrafiken och övrig SL-trafik 

för att få fler färdtjänstresenärer att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken för 

hela resan, eller del av sin resa. 

Flera stora projekt innebär trafikavstängningar under sommaren 2011, bland 

annat Hagsätragrenens renovering och Citybanan. Kommunikationen kring 

alternativa resvägar och störningar kommer att samordnas utifrån ett 

helhetsperspektiv för att ge resenärerna bästa möjliga resealternativ. 

Utvecklingsarbetet med mobil.sl.se kommer att fortsätta under 2011. De 

tjänster som kommer att utvecklas är bland annat en anpassad version av 

mobil.sl.se för tryckkänsliga mobilskärmar och en tjänst för positionering och 

navigering via mobilen. 

Visuell identitet (cM) 

SL:s varumärke har en hög kännedom bland invånarna i Stockholms län. Till 

varumärkets styrkor hör att SL upplevs fylla en viktig funktion i samhället, är 

miljövänligt, har ett bra utbud och bidrar till en attraktiv Stockholmsregion. 

Under 2011 kommer ett nytt skyltprogram anpassat till SL:s nya grafiska profil 

att testas fullt ut på en tunnelbanestation. Dessutom kommer den grafiska 

profilen för Färdtjänsten att ses över.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


17(31) 

Åtgärder för beredskap för extrem väderlek (cTe) 

Inför vintern 2010-2011 har förändringar gjorts i styrning och ledning av 

resurser för snöröjning. SL har med Trafik- och underhållsentreprenörena, 

inom de spårgående trafikslagen, träffat nya avtal där ansvaret för exempelvis 

avrop av snö- och isröjningsinsatser samt styrning av växel- och 

strömskenevärme nu sker direkt av Trafikentreprenören mot 

underhållsentreprenören. 

Under 2011 planeras ett av fem beställda multifordon för snöröjning att 

levereras. 

Förbättrad trafik- och störningsinformation (cM, cTe) 

Dynamiska samlingsskyltar och hållplatsskyltar 

Arbetet med att installera dynamiska samlingsskyltar och hållplatsskyltar 

fortsätter. Samtliga hållplatser i länet med fler än 120 påstigande planeras ha 

dynamiska skyltar i början av 2011. 

Infrastrukturprojekt – utbyggnader och renoveringar 

SL kommer att genomföra informationsinsatser inför och i samband med 

planerade trafikomläggningar på grund av exempelvis byggandet av 

Citybanan, Tvärbanans utbyggnad, renoveringen av Hagsätragrenen samt 

avstängningar i pendeltågstrafiken. Informationsinsatserna bygger på att SL 

både berättar om visionen och målet med arbetena samt ger en fullgod 

information om trafikstörningar, ersättningstrafik och alternativa resvägar. 

Reseplaneraren 

Under 2011 fortsätter utvecklingen av Reseplaneraren. Bland annat kommer 

funktion för störningsinformation och viss tillgänglighetsinformation att 

driftsättas för att komplettera tidtabellsinformationen. 

Förbättringar Roslagsbanan 

Inom ramen för den tillgänglighetsanpassning som görs i befintliga fordon på 

Roslagsbanan kommer installation av ett ombordinformationssystem att 

påbörjas. Resenärer på Roslagsbanan får då samma möjlighet som resenärer 

inom andra trafikslag har idag att få automatiska stationsutrop samt 

information via digital skylt i varje vagn. 

KTT (KundTidTabeller) – nytt verktyg för tidtabellsproduktion 

Alla trafikföretag får under 2011 ett nytt verktyg – KTT – i vilket de producerar 

stolp- och stationstidtabeller. KTT ersätter gamla system och är en garant för 

att samma data finns i alla utdatakanaler som visar tidtabellsdata. Exempel på 

utdatakanaler är Reseplaneraren, skyltar och mobiltelefoner. I och med 

utrullningen av KTT får trafikföretagen det fulla ansvaret för 

tidtabellsproduktionen. 

Ökad trygghet och säkerhet (cS) 

Arbetet med att öka tryggheten och säkerheten i SL-trafiken fortsätter. 

Exempel på aktiviteter som kommer att genomföras under 2011 beskrivs 

nedan.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


18(31) 

Ökad synlighet för trygghetsresurser 

För att öka upplevelsen av närvaron från trygghetsresurserna ska styrningen 

förbättras. 

Alkolås 

Krav på alkolås ställs i samtliga nya fordonsanskaffningar samt i nya buss- 

och spårtrafikupphandlingar. 

Temainspektioner 

SL kommer att öka antalet riktade temainspektioner med syfte att bibehålla 

och eventuellt revidera de säkerhetsnivåer som fastställs av 

transportstyrelsen. Temainspektionernas inriktning kommer främst att beröra 

brandsäkerhet och trafiksäkerhet över samtliga trafikslag, internt inom SLs 

organisation samt hos trafikentreprenörerna. 

Trygghetsrum 

Arbetet med att iordningsställa trygghetsrum fortsätter under 2011. De mest 

utsatta stationerna utförs först. Under 2011 och framåt skall trygghetsrum på 

30 tunnelbanestationer och 20 pendeltågsstationer iordningsställas. Ett 

trygghetsrum är ett utrymme där omhändertagande av person kan hanteras 

och avskiljas från övriga resenärer i avvaktan på överlämnande till polis. 

Behovet av trygghetsrum finns framförallt vid större stationer och knutpunkter. 

Nytt låssystem (cTe) 

Arbetet inför att byta ut låssystemet för samtliga utrymmen i SL:s anläggningar 

fortsätter med planering och pilotinstallation under 2011. 

Samarbeten 

SL kommer aktivt att medverka i regionala samverkansmöten för att förhindra 

skadegörelse och upprätthålla en god ordning. Koordinering görs med länets 

kommuner, Stockholms stad, polismyndighet. 

Samverkansformen som nyttjades vid exempelvis Reclaim the Street samt vid 

det kungliga bröllopet kommer att vidareutvecklas under 2011. 

Under 2011 kommer samarbetet med Länsstyrelsen och andra aktörer i länet 

för att åstadkomma bättre möjligheter att hantera regionala kriser, att utvidgas. 

Uppföljning 

Säkerhets-, trygghets- och avvikelserapportering kommer att bli mer 

heltäckande genom att trafikföretagens händelserapportering ska anpassas till 

SL:s plattform under 2011. Därmed kan SL göra en bättre uppföljning. 

Utvecklingsarbetet gällande hantering av samtlig skadegörelse i SLs 

skadedatabas fortsätter under 2011. 

Trygghetskrav 

Arbetet med trygghetshöjande åtgärder fortgår under 2011. Under året 

kommer driftsättningen av ett intelligent brand-, rök- och gaslarm att slutföras.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


19(31) 

Utveckling av system för att hantera positionering av trygghetsresurser under 

jord ska genomföras under 2011. 

Arbetet med att implementera trygghetskameror på pendeltågsstationer, 

nödutgångar, ändstationer mm fortsätter. 

Biljettsortiment samt SL Access (cM) 

Under senare delen av 2011 kommer ”Reskassan” att lanseras. Reskassan 

vänder sig till sällanresenärer och kommer på sikt att ersätta förköpsremsan. 

SL Accesskortet kommer då att kunna laddas med ett förbestämt värde. När 

resenären betalar med Reskassan dras det rabatterade biljettpriset från 

kortets värde. 

Dessutom kommer SL under 2011 att säkerställa att alla biljettyper finns 

tillgängliga i SL Access så att användandet av magnetkortsbiljetter helt kan 

upphöra. Detta är en förutsättning för att inom några år slutligt kunna avveckla 

de sista delarna av det gamla biljettsystemet 

För att tillgängliggöra de e-handlade elektroniska biljetterna snabbare till kund 

i trafiken kommer en analys av hur tekniken kan ändras/optimeras att 

genomföras. 

Utvecklingen av gemensamt biljetterbjudande över länsgränser (t.ex. TiM, UL, 

Samtrafiken, MÄLAB) kommer att fortgå under 2011. Arbetet med att införa SL 

Access i WÅABs trafik fortsätter under året. 

Tillgänglighet (cVU) 

SL har under de senaste åren arbetat med att genomföra de åtgärder som 

finns i Handlingsprogram för ökad tillgänglighet för funktionshindrade 2006- 

2010, främst inom buss- och tunnelbanetrafiken. 

Ett mål är att få fler resenärer med funktionsnedsättning att välja den allmänna 

kollektivtrafiken. För att möjliggöra detta krävs fysiska åtgärder och arbete 

med mjuka faktorer såsom bemötande, information, personlig service etc. 

Tillgänglighetsarbetet under perioden 2011-2013 kommer att inriktas på: 

Ytterligare förbättra tillgängligheten med åtgärder såsom bättre 

kontrastmarkering i trappa, handledare i trappor, mindre branta 

ramper, utbyte av pendeldörrar och slagdörrar till automatiska dörrar, 

armstöd på bänkar etc. 

Genomföra omfattande tillgänglighetsåtgärder i samband med 

totalupprustningen av tunnelbanans Hagsätragren. 

Färdiginstallera hissar, automatiska dörrar samt taktila ledstråk mellan 

plattform, trappa och hiss på de pendeltågsstationer som saknar detta. 

Prioritera arbetet med att göra övrig spårtrafik (lokalbana) tillgänglig för 

alla resenärer. 

Fortsätta installation av dynamiska skyltar med pratorer på 

busshållsplatserna.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


Utveckla systemet för ledsagning inom SL-trafiken. 

Utveckla och förbättra vägledning genom kommunikation med 

personer med funktionsnedsättning. 

Genomföra kundundersökning av upplevd tillgänglighet enligt viss 

bedömningsteknik (s.k. typresor). 

2.2 Särskild kollektivtrafik (cTr) 

20(31) 

Färdtjänstverksamheten har ca 70 000 resenärer som har tillstånd att resa 

med färdtjänst utifrån den enskildes behov samt resenärer som åker sjukresor 

utifrån vårdgivares bedömning. Varje dag görs ungefär 8 000 resor med den 

särskilda kollektivtrafiken. Dessutom görs även cirka 2 000 sjukresor dagligen. 

Den genomsnittliga åldern för en färdtjänstresenär är 80 år. 

2.2.1 Taxi 

Under 2011 kommer SL att utveckla kostnadseffektiva reseformer och 

kombinationstrafik av olika resesätt. 

SL kommer under 2011 att fortsätta satsningen på GIS (Geografiskt 

Informationssystem) för att förstärka tidspassning, adressäkerhet och 

förbättrade möjligheter till samplanerat resande. Dessutom fortsätter 

utvecklingen av kommunikationsgränssnittet SUTI (Standard för utbyte av 

transportinformation). 

För att underlätta beställningen för resenären ska vidareutveckling ske av de 

alternativa beställningsmöjligheterna såsom mobil och webb. 

2.2.2 Specialfordon 

SL verkar för att utveckla fler och mer nöjda kunder genom att utveckla 

alternativa kundvalsmodeller med syfte att öka kvaliteten och valfriheten. 

(Se även avsnitt 3.2.2 .) 

2.2.3 Närtrafik 

Arbetet med att kartlägga möjligheterna för en utökad närtrafik i fler områden 

fortsätter under 2011. Diskussioner med kommunerna om linjeplacering 

kommer att genomföras. För områden med högre antal äldre och 

funktionshindrade kommer förutsättningar för ytterligare alternativ i 

utbyggnaden av närtrafiken att undersökas.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


2.2.4 Gemensamt 

SL arbetar fortgående med att förbättra kvaliteten, hålla en god 

kostnadseffektivitet samt en hållbar utveckling inom Färdtjänstområdet. 

Samarbetet med brukarorganisationerna fortsätter. 

21(31) 

Ett mål är att få fler resenärer med funktionsnedsättning att välja den allmänna 

kollektivtrafiken. Därför görs samordning av insatser för anpassning av den 

allmänna kollektivtrafiken till den särskilda så att överföring av 

färdtjänstresenärer kan ske. Genom att exempelvis koppla taxiresor och 

närtrafik till den allmänna kollektivtrafiken ges möjligheter till ett mer fritt 

resande. I samarbete med kommunerna kommer SL att utöka informationen 

kring närtrafik och alternativa resmöjligheter.

Datum 

2010-12-16 

3 Leverantör 

Leverantör 


Identitet 



Affärsmässig upphandling och avtalsuppföljning 


Affärsmässighetsindex 

Utfall 2009 

22(31) 

Tydliggöra SL:s roll som beställare 

Ett centralt utvecklingsområde i projektet Översyn SL handlar om att förstärka 

tydligheten i ansvarsfördelningen mellan SL och trafikföretagen. Avsikten är 

att överlåta ett större ansvar på trafikföretagen. Det kan gälla t ex underhåll av 

infrastruktur och kommunikation med resenärer. Under 2011 kommer SL att 

omarbeta upplägget avseende infrastrukturunderhåll och förbereda 

upphandling av motsvarande tjänster. Kontrakt skall vara tecknade hösten 

2012. 

3.1.1 Tunnelbana (cTr) 

Arbetet med att utveckla former för en affärsmässig och effektiv samverkan 

med MTR kommer att fortsätta under 2011. Dessutom kommer formerna för 

mätning och uppföljning av SL:s teknikleverans att utvecklas. 

3.1.2 Pendeltåg (cTr) 

Under 2011 kommer nya incitamentsavtal att tas fram i syfte att förbättra 

områden som idag är bristande (som exempelvis fordonsunderhåll). 

Uppföljning av incitamentsavtalen kommer att genomföras för att säkra att 

önskade effekter uppnås. 

3.1.3 Lokalbanor (cTr) 

E20 Trafikupphandling 

Mot bakgrund av att trafikavtalen för Tvärbanan/Nockebybanan, Saltsjöbanan 

och Lidingöbanan löper ut under 2012 pågår en trafikupphandling. 

Upphandlingen inkluderar även busstrafik och benämns E20, se nedan. 

3.1.4 Buss 

E19 Trafikupphandling (cTr) 

Trafikupphandling E19 som genomfördes 2009-2010 omfattade 

busstrafikområdena Nacka/ Värmdö samt Huddinge, Botkyrka och Söderort. 

Under 2011 kommer förberedelser att göras inför planerad trafikstart i augusti 


68 

2010 

66 


68 

2012 

71 

2013 

73

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


E19B Trafikupphandling (cTr) 

Trafikupphandling E19B som genomfördes 2010 omfattade busstrafik i 

Norrtälje. Förberedelser pågår inför trafikstart juni 2011. 

E20 Trafikupphandling (cTr) 

Trafikupphandling E20 inkluderar Tvärbanan, Saltsjöbanan, Roslagsbanan 

samt bussområdena Solna/Sundbyberg, Bromma, Sollentuna och Norrort 

(Täby, Vaxholm och Åkersberga). Under våren 2011 förväntas anbud 

inkomma till SL och tilldelningsbeslut är planerat till hösten 2011 med 

trafikstart augusti 2012 respektive januari 2013 beroende på område. 

23(31) 

Initiera gymnasieutbildning för bussförare (cP) 

Under 2010 beslutade riksdagen att sänka åldern för busskörkort, från 21 år 

till 18 år under förutsättning att utbildningen bedrivs i gymnasieskolan. Under 

2011 kommer SL i samverkan med busstrafikföretagen att initiera en 

gymnasieutbildning av bussförare i Stockholms län. 

3.1.5 Trafikslagen gemensamt 

Upphandlingar (cTr) 

Under 2011 kommer SL fortsätta utveckla arbetssättet för trafikupphandlingar 

inom ramen för den nya lagstiftningen. Affärsmodellen kommer att fortsätta 

utvecklas så att ersättningen i större utsträckning baseras på incitament för ett 

ökat resande. Trafikföretagen får större möjligheter att anpassa trafiken utifrån 

kundernas behov. 

Uppföljning och trafikmätningar (cTr) 

SL kommer under 2011 att fortsätta utveckla arbetet med systematisk och 

enhetlig uppföljning av trafikavtalen samt hantering av frågor kopplat till 

avvikelser i trafikföretagens leverans. Uppföljningen av avtal samordnas per 

trafikslag. 

SL har ett nytt trafikmätningssystem som kommer användas för uppföljning av 

trafik och resande. Data och statistik kommer att hämtas automatiskt från flera 

olika system; BussPC, ATR, TIS/Siemens och SL Access. Rapporter kommer 

att tas fram anpassade efter verksamhetens behov. Arbetet med att ta fram en 

ny mätmetod för uppföljning av punktlighet fortsätter. Dessutom kommer 

framtagandet av en ny metod för uppföljning av utförd trafik, inställda turer och 

ersättningstrafik inom buss att fortsätta. Manuella trafikmätningar för 

uppföljning av trafikproduktion och resande kommer successivt att ersättas 

med automatiska mätningar.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


3.2 Särskild kollektivtrafik (cTr) 

24(31) 

Förutom kontinuerlig uppföljning av trafikavtalen avseende utförd trafik, 

punktlighet, förare, fordonskrav, fordonsstandard, skick och övriga avtalskrav 

kommer bland annat nedan nämnda aktiviteter att vara aktuella. 

3.2.1 Taxi 

Under 2011 kommer planering och upphandling av taxitransporter för 

färdtjänstresenärer att genomföras då nuvarande avtal löper ut. Planerad 

trafikstart är under 2012. 

3.2.2 Specialfordon 

Upphandling av specialfordonstrafik inkl beställning, trafikledning och 

resegaranti har genomförts under 2010. Upphandlingen har överklagats och 

det är i dagsläget oklart när ett nytt avtal kan träda i kraft. 

3.2.3 Gemensamt 

Under 2011 kommer den utbildning av förare och beställningsmottagare 

avseende färdtjänstkunskap (bemötande, säkerhet etc.) som tidigare 

genomförts i SL:s regi att överföras till leverantörerna. SL kommer att 

medverka i att utbilda lärarpersonal avseende faktainnehållet. En ökad 

uppföljning av utbildningskvaliteten hos leverantörerna kommer att 

genomföras. 

Under 2011 kommer även upphandling av beställningstjänster att genomföras.

Datum 

2010-12-16 

4 Medarbetare 

Medarbetare 

Identitet 



Motiverade och kompetenta medarbetare 


MPI 

Utfall 2009 

25(31) 

Utveckla ledarskapet (cP) 

Utveckling av ledarskapet är ett av tre fokusområden inom ramen för Översyn 

SL. Vid årsskiftet 2010/2011 inleds ett arbete med att lägga grunden för 

utveckling av ledarskapet. Ambitionen är att utveckla ett ledarskap som har 

mindre fokus på sakfrågor och detaljstyrning och mer fokus på att leda och 

fördela arbetet i riktning mot överenskomna mål. Samtliga chefer kommer att 

genomgå träning i fastlagda ledarkriterier, SL:s värderingar, ansvar och 

beslutsfattande samt SL:s utvecklade styrmodell. 

SL:s varumärke på arbetsmarknaden (cP) 

För att underlätta framtida kompetensförsörjning och öka medvetenheten om 

SL som potentiell arbetsgivare kommer SL under 2011 fortsätta att förstärka 

SL:s varumärke på arbetsmarknaden. Inriktningen på aktiviteterna är 

beroende Översyn SL:s kommande slutsatser i kompetensfrågan 

Kompetensförsörjning (cP) 

Arbetet som planeras inom ramen för kompetensförsörjning kommer att ha sin 

utgångspunkt i de slutsatser som görs inom ramen för Översyn SL. 

68 

2010 

71 


72 

2012 

73 

2013 

74

Datum 

2010-12-16 

5 Samhälle 

Samhälle 


Hållbar utveckling av regionen 


Andel förnybar energi 

Identitet 


26(31) 

Global Compact (cVU) 

SL har förbundit sig att stå för Global Compacts tio principer kring mänskliga 

rättigheter, arbetsrätt, miljön och mot korruption samt inkorporera principerna i 

sin verksamhet. Vid upphandlingar uppmanas trafikföretagen att också ansluta 

sig till initiativet. 

Våren 2011 kommer SL att ta fram och sammanställa en redovisning, en så 

kallad COP (Communication On Progress), av arbetet med Global Compact 

och dess principer. 

Miljöledningssystem (cVU) 

SL arbetar sedan 2006 enligt ett ISO 14001-certifierat miljöledningssystem. 

Färdtjänsten är en del av SL och ingår i miljöledningssystemet. 


Utfall 2009 

2011 är målår för Stockholms läns landtings Miljö Steg 5. Nedanstående 

åtgärder tar sin utgångspunkt i målen enligt Miljö Steg 5. 

Förnybara drivmedel (cVU) 

Målsättningen är att 50 procent av busstrafiken vid utgången av 2011 ska 

drivas med förnybara drivmedel. Ett flertal åtgärder för måluppfyllelse 

genomförs, bland annat förberedelser av depåer för biogas- och 

etanoltankstationer. 

En ny bussdepå byggs för närvarande i Gubbängen. Den nya depån utgör ett 

tillskott till befintliga depåer i Huddinge/Botkyrka och Söderort. Depån utrustas 

med tankstationer som möjliggör tankning av etanol, biogas och 

diesel/biodiesel. Depån planeras att försörjas med biogas via gasledning från 

Stockholm Gas produktionsanläggning i Skarpnäck. 

En depåanpassning av SL:s bussdepå i Björknäs kommer att genomföras. 

Depån ska inrymma en tankstation för biogas försörjd med biogas via gasflak 

som transporteras till depån med lastbil. Tankstationen ska vara driftklar i 

augusti 2011. SL kommer att försörja depån med biogas. 

64% 

2010 

68% 


74% 

2012 

76% 

2013 

78%

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


27(31) 

Utöver upphandling av biogas till Björknäs kommer SL att följa upp och aktivt 

arbeta med de befintliga avtal om leverans av biogas som finns tecknade med 

Stockholm Gas AB, Käppalaförbundet och Fordonsgas Stockholm AB. Viktiga 

parametrar att följa upp är leveransstart och leveranskapacitet för biogas, i 

syfte att matcha och optimera tillgång och efterfrågan på biogas för SL:s 

bussar. 

För att ersätta trafikföretagen för ökade driftskostnader relaterade till drift av 

bussar på förnybart drivmedel kommer tilläggsavtal att tecknas med 

trafikföretagen. Detta gäller för de trafikområden som berörs av att bussar på 

förnybart drivmedel införs i befintliga ”dieselavtal”. 

Utsläpp (cVU) 

Ett mål enligt Miljö Steg 5 är att kraftigt minska utsläppen av partiklar och 

kväveoxider från busstrafiken. SL:s ålderskrav i avtalen på trafikföretagens 

bussar samt arbetet med att införa bussar med förnybara bränslen medför ett 

successivt utbyte av bussar i SL-trafiken mot bussar med lägre utsläpp av 

partiklar och kväveoxider. 

Bullerreduktionsarbete (cVU) 

Ett systematiskt bullerreduktionsarbete bedrivs sedan flera år tillbaka inom SLtrafiken. 

Under 2011 kommer arbete att bedrivas utifrån en åtgärdsplan för att 

begränsa buller från spårtrafiken till 80 dB(A) (max) vid uteplatser invid fasad. 

Dessutom ställs bullerkrav i upphandlingar av nya fordon, såsom 

tunnelbanetåg, spårvagnar och fordon till Roslagsbanan. 

För att reducera buller från busstrafiken fortsätter SL att delta i Svensk 

Kollektivtrafiks arbete med att ta fram en kravspecifikation för buller vid 

trafikupphandlingar. 

Energianvändning (cVU) 

Ett mål enligt Miljö Steg 5 är att energianvändningen inte ska ha ökat 2011, 

jämfört med år 2000. Energianvändningen inom verksamheten följs 

kontinuerligt upp och mål för att minska energianvändningen till fastigheter 

och spårtrafiken har formulerats. I och med att SL-trafiken ständigt ökar i 

omfattning ökar även den totala energianvändningen och lokalytorna. Mot 

denna bakgrund relateras verksamhetens energianvändning till ett 

verksamhetstal (personkm). 

Energianvändningen sett till fastigheter och spårtrafiken sammantaget, och 

relaterat till personkm, minskar. En utredning om att införa ett 

energiledningssystem kommer att vara färdig våren 2011. Utifrån denna 

utredning kommer ett energiledningssystem att införas på SL med början 

2011. 

All el till SL:s verksamhet kommer från förnybara källor vilket är ett mål i Miljö 

Steg 5 för 2011. Den del av kylningen som är fjärrkyla är, enligt uppgift från 

leverantören, är 100 procent förnybar.

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


28(31) 

Värmen till SL-trafikens lokaler uppfyllde redan år 2007 Miljö Steg 5:s mål om 

75 procent förnybart. Detta berodde bland annat på övergång från eldning 

med olja till fjärrvärme, och krav på leverantören om 100 procent förnybar 

fjärrvärme. SL har på detta område höjt ambitionen och har som mål för 2011 

att 85 procent av värmen ska komma från förnybara källor. Detta mål ska nås 

bland annat genom ett fortsatt arbete med att ersätta oljeeldning med 

fjärrvärme, främst i SL:s bussdepåer. 

Kemikalier (cVU) 

Avseende kemikalier och kemiska produkter har inte något avvecklingsämne 

(enligt SLL:s utfasningslista) identifierats inom verksamheten. 

Avvecklingsämnen är ämnen som inte ska köpas in efter 2011. 

Däremot har två minskningsämnen identifierats. Ett av dessa ämnen har 

fasats ut ur verksamheten och för det andra ämnet är målet att det ska vara 

utfasat senast vid utgången av 2011. Minskningsämnen är ämnen som ska ha 

minskat med 25% efter 2011. 

SL ställer krav i upphandlingar utifrån SLL:s utfasningslista och att endast 

rekommenderade eller accepterade byggmaterial (enligt 

Byggvarubedömningens kriterier) får användas i verksamheten. Avsteg får 

endast göras när alternativen inte uppfyller ställda funktionskrav, och efter 

godkännande av SL. 

Utöver ovanstående satsningar inom Miljö Steg 5 kommer under 2011 arbetet 

med att byta ut PCB-haltig transformatorolja i SL:s spåranläggning att fortsätta 

enligt lagkrav. 

5.2 Särskild kollektivtrafik (cVU/cTr) 

Målsättningen är att vid utgången av 2011 driva 50 procent av 

färdtjänsttrafiken med förnybara drivmedel. Ett delmål är att minst 50 procent 

av taxibilarna som kör för färdtjänstverksamheten 2011 ska vara miljöbilar 

(enligt statens definition). 

Från början av 2011 gäller nya miljökrav på leverantörer av resor med 

specialfordon. Bland annat kan leverantörerna få en bonus på 45 öre/km om 

miljöbilar används. 

SL avser att aktivt delta i utvecklingsarbetet kring nya fordon, fordonsteknik 

och trafiktekniska systemstöd både avseende fordonsutformning och 

miljöprestanda. Detta görs genom löpande kontakter med fordonstillverkare 

och fordonsombyggare. 

Ett annat sätt att minska utsläppen och bidra till ett miljömässigt hållbart 

samhälle är att effektivisera resursanvändningen genom att utnyttja ny teknik. 

Satsningarna på GIS (Geografiskt Informationssystem) och SUTI (Standard 

för utbyte av transportinformation) kommer att leda till effektivare planering 

och kvalitetshöjning för transporterna vilket innebär färre mil och mindre 

utsläpp.

Datum 

2010-12-16 

6 Ägare 

Ägare 




Skattefinansieringsgrad 

Nettokostnad / personkm (kr) 

Resultat (mkr) 

Identitet 


Utfall 2009 

48,6% 

29(31) 

2,23 

0 

Kontrollerad kostnadsutveckling (CFO) 

Genom att skapa effektiva processer maximeras verksamhetens effektivitet 

vilket i sin tur ger förutsättningar för en kontrollerad kostnadsutveckling. SL 

ska öka kvaliteten i planeringen genom att genom att säkra en samordnad 

verksamhetsstyrning och ekonomi. Dessutom kommer SL att arbeta med 

målstyrning och mål som bryts ner i organisationen. Lednings- och 

styrningsprinciper tydliggörs i kombination med en verksamhetsutveckling som 

styr mot ständiga förbättringar och effektiviseringar såväl internt som i 

gränssnittet till trafikföretagen. 

Intäktssäkring /Fusk & Svinn (cM) 

Fusk innebär att resenären reser utan giltig biljett. Svinn innebär att resenären 

inte haft möjlighet att köpa biljett vilket i huvudsak beror på att spärrlinjen varit 

obemannad. Planerade åtgärder under 2011 för att minska fusk och svinn 

beskrivs nedan. 

Färdigställande av effektivare spärrar 

Spärrar i form av glasdörrar är effektivare än vändkors. Under perioden 2011 - 

2013 kommer spärrlinjerna på tunnelbane- och pendeltågsstationer att bytas 

ut. 

Effektivare och mer riktade biljettkontroller 

Under 2011 kommer biljettkontrollerna att omfördelas och utökas de tider och 

vid de platser där fusket är som störst. 

Fortsatt uppföljning av krav på bemanning i spärrlinjen 

SL:s avtal med MTR ger ökad närvarograd i spärren. Om spärrlinjen på 

tunnelbane- eller pendeltågsstationen är obemannad ska skylt tydliggöra att 

det är resenärens ansvar att ha en giltig biljett. 

2,21 

414 

2010 

49,3% 

2,19 

0 


48,9% 

2,21 

0 

2012 

53,3% 

2,22 

0 

2013 

56,1%

Datum 

2010-12-16 

Identitet 


30(31) 

Opinionsbildning och information 

SL ska fortsätta arbetet för att förbättra betalningsviljan främst hos ungdomar 

genom medverkan på Ung 08-festivalen och skolinformation. Dessutom 

kommer information i trafikmiljön om kontrollavgifter att bli tydligare då 

kunskapen om kontrollavgift är bristande hos många resenärer. 

Dessutom kommer följande att genomföras under 2011: 

Utbyggnad av automater och validerare 

Säkerställa inbetalning av utfärdade tilläggsavgifter 

Åtgärder mot förfalskningar och bedrägerier 

Införande av försäljningsincitament till trafikföretagen 

Stärka trafikpersonalens mandat till intäktssäkring

Datum 

2010-12-16 

7 Gemensamt arbetssätt 

Gemensamt arbetssätt 

Identitet 



Intern effektivitet och ständiga förbättringar 


GAI 

31(31) 

Inom ramen för Översyn SL bedrivs arbete inom tre fokusområden; tydliggöra 

styrningen, effektivisera arbetssätt och utveckla ledarskapet. 

Tydliggöra styrningen 

Under 2011 slutförs arbetet med att utveckla SL:s styrning och uppföljning. 

Det omfattar bland annat att säkerställa hela kedjan från verksamhetsidé, 

vision, övergripande mål och budgetdirektiv till nedbrutna mål, aktiviteter och 

budget för första linjens chefer. En översyn kommer också att göras över 

samtliga de periodiska rapporter som levereras till vd, styrelse och ägare. Den 

samlade rapporteringen ska leva upp till kraven på enkelhet, tydlighet och 

ändamålsenlighet. 

Effektivisera arbetssätt 

En grundläggande förutsättning för ett effektivt arbetssätt är en tydlig 

ansvarsfördelning. I den nya organisation som driftsätts den 1 maj 2011 

kommer alla organisatoriska enheter ha tydligt definierade uppdrag, 

ansvarområden och befogenheter. På varje organisatorisk nivå ska det vara 

definierat vem som leder, deltar i respektive stödjer en viss funktion eller 

uppgift. Arbetssättet ska beskrivas i tydliga processer som säkerställer en 

tvärfunktionell samverkan. Utgångspunkten när den nya organisationen 

utformas är se hur SL kan arbeta på nya sätt för att uppnå målet att bli ”en 

tydligare och effektivare beställare och strateg med hög kompetens”. 

Utveckla ledarskapet 

Se perspektiv ”Medarbetare”. 

Utfall 2009 

Stödsystem (cE) 

2011 införs ett nytt affärssystem vilket förväntas leda till effektivisering och 

rationalisering inom ekonomi, finansiering och investeringar. 

Dessutom planeras vidareutveckling av systemstödet för resursplanering, 

hantering av tillstånd för sjukresor inom färdtjänstverksamheten samt 

informations- och dokumenthantering. 

63 

2010 

66 


69 

2012 

70 

2013 

71

AB Storstockholms Lokaltrafik LS 1005-0437 

AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK 

Budget 2011 SL 2010-12-21 

1 (19) 

SL-KONCERNEN 

BUDGET 2011


Budget 2011 

Innehållsförteckning 

1 Sammanfattning ............................................................................... 3 

2 Verksamhetsidé och vision ............................................................. 3 

3 Mål och uppdrag............................................................................... 3 

4 Verksamhetens omfattning och innehåll........................................ 4 

5 Verksamhetens ekonomi ................................................................. 5 

5.1 Antaganden i budget 2011............................................................. 6 

5.2 Resultaträkning............................................................................... 7 

5.2.1 Intäkter ....................................................................................................8 

5.2.2 Kostnader ................................................................................................8 

5.2.2.1 Personal ..............................................................................................8 

5.2.2.2 Köpt trafik ............................................................................................9 

5.2.2.3 Drift och underhåll .............................................................................10 

5.2.2.4 Övriga kostnader...............................................................................10 

5.2.2.5 Avskrivningar.....................................................................................10 

5.2.2.6 Finansnetto........................................................................................10 

5.2.3 Trafikslagsindelad sammanställning ....................................................11 

5.3 Produktivitet och effektivitet .......................................................... 12 

5.4 Balansräkning............................................................................... 12 

5.5 Investeringar................................................................................. 13 

5.5.1 Inledning...............................................................................................13 

5.5.2 Investeringsbudget och plan 2011-2015 ..............................................14 

5.5.3 Övrigt....................................................................................................15 

5.5.4 Framtida ännu ej beslutade investeringar och tillkommande investeringar 16 

5.5.5 Finansiering av investeringar ...............................................................16 

5.6 Upplåning ..................................................................................... 16 

6 Risker/möjligheter år 2011............................................................. 17 

7 Personal .......................................................................................... 17 

8 Miljö ................................................................................................. 18 

9 Styrelsebehandling ........................................................................ 19 


2 (19)



1 Sammanfattning 

Budget för AB Storstockholms Lokaltrafik visar ett nollresultat för 2011 i enlighet med 

landstingsfullmäktiges beslut. 

Landstingsbidraget ökar jämfört med 2010 med 4 procent, motsvarande 247 mkr. 

Intäkterna 2011 ökar med 527 mkr jämfört med prognosen för 2010, varav biljettförsäljningen svarar 

för en ökning med 194 mkr motsvarande 4 procent. 

Verksamhetens kostnader ökar med 176 mkr motsvarande drygt 1 procent. 

Köpt trafik svarar för en ökning med 355 mkr motsvarande 4 procent. De ökade kostnaderna är 

huvudsakligen en effekt av indexering av ingångna avtal, beslutade trafikutökningar samt ökade 

kostnader i samband med satsningar för att nå SL:s och SLL:s mål avseende miljö och tillgänglighet. 

Merkostnader för anskaffning av bussar för att nå de fastställda målen uppgår i budgeten för 2011 till 

cirka 145 mkr jämfört med prognosen för 2010. Totalt uppgår merkostnaderna för att möta miljö- och 

tillgänglighetsmålen till cirka 500 mkr under 2011, vilket innebär en kostnadsökning med 15 procent 

jämfört med motsvarande trafik med dieselbussar 

Vid utgången av år 2012 har merkostnaden ökat med ytterligare cirka 144 mkr, till totalt cirka 650 mkr 

per år. Merkostnaderna avser högre drift- och underhållskostnader, samt realisationsförluster och 

avtalsmässiga kostnader i samband med tidigareläggning av utbyte av diesel- och höggolvsbussar. 

Ett betydande arbete har lagts ned på att analysera och prioritera kostnaderna för drift och underhåll 

vilket lett till att dessa kostnader ligger i stort sett på en oförändrad nivå mellan åren. Kostnaderna ökar 

till följd av indexering och inflationsuppräkning av ingångna avtal samtidigt reduceras kostnaderna 

genom att visst underhåll utförs inom ramen för tecknade trafikavtal. 

Budgeten för övriga kostnader är drygt 200 mkr lägre än prognosen för 2010, bland annat till följd av 

att avtalet med SJ avseende kapitalkostnadsersättning upphör 2010, omfördelning av kostnader 

avseende kundtjänst och biljettkontroll till köpt trafik samt reducerade kostnader inom administration 

och specialistkonsulter. 

Kapitalkostnaderna ökar med 70 mkr som ett resultat av en ökande investeringsvolym och ej 

påverkbara omvärldsfaktorer, främst höjd marknadsränta. 

2 Verksamhetsidé och vision 

Se Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011, kapitel 1, 1.1 Förutsättningar för 

verksamhetsplanering och budget 2011. 

3 Mål och uppdrag 

I Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011 kapitel 1 återges de av styrelsen fastställa 

övergripande målen, styrmåtten och styrtalen. 

I bilaga 1, Verksamhetstal 2011-2015 återfinns budget/mål 2011 samt planår 2012-2015 för ett antal 

verksamhetstal. 


3 (19)


SL:s övergripande mål inklusive styrmått och styrtal kommer att vara föremål för styrelsebehandling 

inom ramen för projektet Översyn SL, detta påverkar även verksamhetstalen. 

I Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011 redovisas prioriterade satsningar som är 

planerade för att uppnå målen. 

Hur Miljösteg 5 beaktats redovisas i Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011 – 

Samhällsperspektivet. 

SLL 

huvudmål Dimension/parameter 

Tillförlitlighet 

Punktlighet (% avgångar i rätt tid) 

Tunnelbana*) 94,6 95,5 95,5 

Pendeltåg 90,4 91,5 91,5 

Roslagsbanan 95,4 97,5 97,5 

Lidingöbanan 95,2 96,5 96,5 

Tvärbanan 96,5 97,5 97,5 

Nockebybanan 98,3 99,0 99,0 

Saltsjöbanan 91,7 95,5 95,5 

Busstrafik 91,1 93,0 93,0 

Kvalitet 

Andel nöjda resenärer - SL ombord 76% 75% 75% 

Andel missnöjda resenärer - SL ombord 9% 10% 10% 

Ekonomi i balans, mkr 

Resultat 414 0 0 

4 Verksamhetens omfattning och innehåll 

Värdet på SL:s anläggningar uppgår till cirka 100 miljarder kronor och kraven och förväntningarna på 

underhåll, förvaltning och fortsatt utbyggnad av trafiksystemet är stora. 

SL ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och reinvesteringar samt svarar för 

utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län. 

Varje dag reser ungefär 700 000 personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med 

tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor. Det görs närmare 2 500 000 påstigningar och sker cirka 

25 000 avgångar. Varje dag görs cirka 8 000 resor med den särskilda kollektivtrafiken. 

Den särskilda kollektivtrafiken finns till för de cirka 70 000 personer i Stockholms län som är 

berättigade till färdtjänst. Dessutom ansvarar SL för cirka 2 000 sjukresor dagligen. 

SL:s verksamhet omfattar cirka 1 000 spårfordon, cirka 2 000 bussar, 244 stationer, drygt 233 km bana, 

167 broar, 32 depåer och cirka 900 000 m 2 lokalyta. 

I Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011( Kund- och leverantörsperspektiven) redovisas 

prioriterade satsningar per trafikslag för att öka resandet, förbättra punktligheten, öka andelen nöjda 

kunder, förenkla för resenärer med funktionsnedsättning i den allmänna kollektivtrafiken etc. 

4.1 Närmare om verksamhetsförändringar 

Inom SL pågår ett omfattande arbete inom ramen för projektet ”Översyn SL”. Målet med projektet är 

att utveckla SL till en tydligare och effektivare beställare och strateg med hög kompetens. De 


4 (19) 

Utfall 

2009 

Mål 

2010 

Mål 

2011


ekonomiska konsekvenserna av denna översyn kan ännu inte preciseras och har därmed inte inarbetats i 

budgeten för 2011 - 2013. 

SL Kundtjänst AB 

Under maj månad 2010 genomfördes planenligt regiövergången av trafikinformation, 

synpunktshantering samt resegarantiadministration till extern entreprenör. Upphandlingen omfattade 

även driften av den SL-centerverksamhet som bedrivs på sju olika platser. 

Tågia AB 

Kvarvarande verksamhet avseende utbildning med inriktning på fordonsunderhåll avses överföras till 

extern part under 2011. 

Fortsatt outsourcing 

Arbetet med outsourcing av verksamheter kommer att fortgå i den takt förutsättningarna medger. 

Tidplanen påverkas av faktorer såsom upphandlingsregler och överklaganden men också av 

prioriteringar inom SL. I maj 2010 fattade SL:s styrelse beslut om att upphandla driften av SL:s 

lagerverksamhet från extern entreprenör. Regiövergång är planerad till årsskiftet 2010/2011. 

Övriga berörda verksamheter avser trafikledning inom färdtjänsten samt produktionsstöd inom 

Teknikenheten. 

Redogörelse för planerade investeringar/satsningar/avtal per trafikslag m m återfinns i 

Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011 

5 Verksamhetens ekonomi 

Redovisning av SL:s verksamhet följer de grundläggande redovisningsprinciper som gäller inom 

Stockholms Läns Landsting. Samtliga redovisningsprinciper är oförändrade. 

Arbetet med översyn SL innebär en genomgripande förändring av SL:s organisation. Syftet med 

Översynen är att åstadkomma ett rationellare och mer effektivt arbetssätt. Detta innebär att antalet 

anställda kommer att reduceras. I samband därmed kommer behovet av ett trygghetspaket för övertalig 

personal att värderas i samråd med företrädare för de fackliga organisationerna. De olika ekonomiska 

konsekvenserna av Översyn SL har ännu inte kunnat preciseras och är därmed inte beaktade i budgeten 

för verksamhetsåren 2011 - 2013. 


5 (19)


5.1 Antaganden i budget 2011 

15,0% 

10,0% 

5,0% 

0,0% 

-5,0% 

-10,0% 

-15,0% 

-20,0% 

Årsarbetare 


Personalkostnader 

6 (19) 

Förändring mellan BU10 och BU11 

Inhyrd personal 

Köpt trafik 

Landstingsbidraget för 2011 är budgeterat enligt landstingsfullmäktiges beslut. Ökningen uppgår till 4 

procent motsvarande 247 mkr. 

Resandeutvecklingen i SL-trafiken bedöms utvecklas i positiv riktning . Budgeterade biljettintäkter 

baserar sig på en befolkningsökning på 1,2 procent, vilket bedöms innebära en motsvarande 

resandeökning med hänsyn taget till omvärldsfaktorer såsom bensinpris, sysselsättning, inflation med 

mera. Den positiva resandeutvecklingen under hösten har beaktats i budgeten för 2011. 

I budget 2011 är biljettpriserna oförändrade jämfört med innevarande år. Ingen hänsyn har tagits till 

eventuella effekter av förändrat biljettsortiment. 

Under övriga intäkter har budgeterats en intäkt avseende försäljning av SL- Accesskort. Intäkten 

motsvarar kostnaden för korten. 

Budgeterade löneökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till 

2 procent, motsvarande en kostnadsökning på 1,5 procent på årsbasis till följd av att lönerna regleras 

från och med 1 april. 

Prisökningen på el uppgår i genomsnitt till 2-3 procent. 80 procent av elförbrukningen för år 2011 är 

prissäkrad i enlighet med fastställda riktlinjer. 

Indexreglering av gällande trafikavtal uppgår i genomsnitt till 2 procent för 2011 och 2,5 procent för 

åren 2012-2013. 

Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen. 

Kostnaderna för köpt trafik bedöms öka med drygt 6 procent jämfört med budget 2010. 

Kostnadsökningen är till stor del en följd av indexering av ingångna avtal, helårseffekt av under 2010 

genomförda trafikutökningar, tillkommande kostnader för beslutade trafikutökningar, samt satsningar 

på tillgänglighetsåtgärder och miljöbussar. 

Rep./Underhåll 

Övriga kostnader 

Kapitalkostnader


Minskningen av övriga kostnader jämfört med prognosen 2010 beror delvis på att avtalet med SJ 

avseende ersättning för kapitalkostnader löper ut under 2010, delvis på kostnadseffektiviseringar och att 

kostnaderna för SL Kundtjänst verksamhet sker i extern regi och redovisas under köpt trafik. 

Finansieringskostnaderna är i enlighet med SLL:s anvisningar baserade på en rörlig ränta på 1,6 

procent. Kostnadsökningen beror på ett ökat lånebehov och ökade avskrivningskostnader baserat på 

investeringsverksamheten samt höjda marknadsräntor. 

5.2 Resultaträkning 

RESULTATRÄKNING (Mkr) 


7 (19) 

BU1112 

(Controller) 

PR1011 

(Co ntroller) 

AC0912 

(Controller) 

Förändring 

BU11/PR10 

Förändring 

BU11/AC09 

VER KSAMHETENS INTÄKTER 

Landstingsbidrag 6 296 6 049 5 945 4% 6% 

Biljettintäkter 5 584 5 390 5 217 4% 7% 

Uthyrning fordon 1 304 1 300 1 258 0% 4% 

Uthyrning lokaler 646 629 391 3% 65% 

Reklam 205 190 196 8% 5% 

Övriga intäkter 701 652 843 8% -17% 

S:A VERKSAM HETENS INTÄKTER 

Varav internt SLL 

14 735 14 208 13 848 4% 6% 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Personalkostnader -560 -570 -748 -2% -25% 

Köpt trafik -10 014 -9 659 -8 544 4% 17% 

Drift och underhåll -1 372 -1 331 -1 404 3% -2% 

Övriga kostnader -706 -915 -917 -23% -23% 

S:A VERKSAM HETENS KOSTNADER 


-12 652 -12 476 -11 612 1% 9% 

Reavinst/reaförlust 0 -138 

Avskrivningar -1 597 -1 672 -1 471 -4% 9% 

Finansnetto -486 -343 -350 42% 39% 

ÅRETS RESULTAT 0 -420 414 -100% -100% 

Budgeterat resultat uppgår till 0 kronor för verksamhetsåret 2011 i enlighet med landstingsfullmäktiges 

beslut. 

Den budgeterade intäktsökningen uppgår till 4 procent jämfört med prognosen för 2010 och 6 procent 

jämfört med utfallet för 2009. 

Biljettintäkterna utvecklas positivt. Ökningen uppgår till knappt 4 procent jämfört med prognosen för 

2010 och 7 procent jämfört med utfallet 2009. Jämförelsen med 2010 påverkas av den kompensation 

som gavs till resenärerna på periodkort i samband med snökaoset. 

Totalt sett ökar verksamhetens kostnader 2011 med drygt 1 procent jämfört med prognosen för 2010. 

Ökningen avser huvudsakligen indexering av trafikavtalen, helårseffekt av genomförda 

trafikförändringar 2010, beslutade trafikutökningar, trygghetsskapande åtgärder samt satsningar på 

tillgänglighetsåtgärder och miljöbussar för att nå SL:s och SLL:s miljömål och mål för tillgänglighet. 

IT-kostnaderna ökar avseende systemförvaltning och serverdrift koppade till driftsättning av SL 

Access-, JustNu- och Trygghetsprojekten.


5.2.1 Intäkter 

Intäkterna totalt budgeteras till 14 735 mkr år 2011 jämfört med prognosen 2010 på 14 208 mkr, en 

ökning med 4 procent. Ökningen beror främst på ökade biljettintäkter. 

Biljettintäkterna utvecklas positivt, och beräknas öka till 5 584 mkr, vilket är en ökning med 4 procent 

jämfört med prognosen för 2010. 

Utvecklingen har främst sin förklaring i en fortsatt resandeökning i linje med befolkningsökningen i 

regionen. Intäkterna bedöms även påverkas av det fortsatta arbetet för att motverka fusk och svinn. 

Uthyrning av lokaler budgeteras till 646 mkr, vilket är en ökning med 3 procent motsvarande 17 mkr 

jämfört med prognosen för 2010. Detta förklaras av indexuppräkning av befintliga hyreskontrakt och 

ökad depåuthyrning. Jämfört med utfallet 2009 beräknas uthyrning av lokaler öka med 65 procent 

vilket i huvudsak beror på ökade hyresintäkter samt kostnadsersättningar för värme och el för nya 

depåer bland andra Lunda (buss) och Södertälje (pendel). 

Reklamintäkterna budgeteras till 205 mkr, vilket innebär en ökning med 15 mkr jämfört med 

prognosen för 2010. Till följd av det rådande konjunkturläget bedöms dock intäkterna även nästa år 

huvudsakligen bestå av avtalade garantiersättningar. Jämfört med 2009 beräknas reklamintäkterna öka 

med 5 procent. 

Övriga intäkter budgeteras till 701 mkr vilket är en ökning med 7 procent motsvarande 49 mkr i 

jämförelse med prognosen för 2010. Ökningen härrör sig huvudsakligen från näringsbidrag och 

ersättning från andra kommuner för trafik utanför länsgränsen. 

I budgeten ingår intäkter med 40 mkr avseende försäljning av SL-Accesskort. 

5.2.2 Kostnader 

Kostnaderna totalt budgeteras till 12 652 mkr jämfört med prognosen 2010 på 12 476 mkr, vilket 

innebär en ökning med 1 procent motsvarande 176 mkr. 

Kostnaderna för köpt trafik inklusive avtalade tjänster avseende trygghet, kundservice och 

biljettkontroll svarar för 79 procent av verksamhetens kostnader, eller 10 014 mkr. 

Vidare uppgår kostnaden för grundavtalen för trafik samt budgeterad indexering till 9 001 mkr 

motsvarande 90 procent av kostnaderna för köpt trafik. Budgeterade kostnader för köpt trafik ökar med 

4 procent jämfört med prognosen för 2010. 

En analys av kostnadsutvecklingen jämfört med 2009 är inte relevant till följd av de stora 

verksamhetsförändringar som skett inom SL-koncernen samt outsourcingen av SL Kundtjänst och HR- 

Service. 

Se vidare följande analyser och kommentarer. 

5.2.2.1 Personal 

Budgeterade personalkostnader för 2011 uppgår till 560 mkr, vilket innebär en minskning med 10 mkr 


Jämfört med 2009 innebär budgeten för 2011 en reducering av personalkostnaderna med 25 procent. 

Jämförelsen med 2009 påverkas av de omfattande verksamhetsförändringar som skett inom SLkoncernen. 

Löneökningarna i samband med den årliga lönerevisionen har budgeterats till 2 procent. Därutöver sker 

en viss löneglidning i samband med återbesättning av vakanser. Budgeterad kostnad för inhyrd 

personal sjunker med 46 mkr eller 66 procent jämfört med prognosen för 2010 och uppgår till 24 mkr 


8 (19)


Pensionskostnaderna ökar med 13 mkr jämfört med prognosen för 2010 med anledning av att 

pensionsskulden ökar för befintlig och avgången personal. Budgeten baserar sig på beräkningar från 

KPA. 

Budgeterade rekryteringskostnader uppgår till 7 mkr vilket är oförändrad nivå jämfört med årets 

prognos och cirka 1 mkr högre än utfallet för 2009. Kostnaden är svårbedömd mot bakgrund av det 

arbete som pågår med anledning av Översyn SL. 

Övriga personalkostnader såsom utbildning, friskvård och konferenskostnader uppgår till 

knappt 17 mkr, vilket är i nivå med prognosen för 2010 samt utfallet föregående år, beräknat som ett 

genomsnitt per anställd. 

Nedanstående tabell visar de procentuella förändringarna mellan respektive verksamhetsår 

Årsvis personalkostnadsförändring (%) BU 2010 BU 2011 P 2012 P 2013 

Total personalkostnadsförändring -6,7% 3,4% 2,8% 2,4% 

varav budgeterad löneökning 1,5% 2,0% 2,0% 2,0% 

varav budgeterad volymförändring * -6,1% ** 0,0% 0,0% 

varav budgeterad pensionskostnadsförändring * 38,0% 0,0% 0,0% 

* ej relevant vid jämförelse p g a omstrukturering av koncernens verksamhet ** i förhållande till prognos 2010 

Förändring av antal helårsarbete 

(närvaro - och frånvarotid exkl extratid) 

PR 2010 BU 2011 P 2012 P 2013 

Totalt antal helårsarbete -108 -46 0 0 

varav outsourcad verksamhet -46 0 0 

Jämförelsen mellan åren är huvudsakligen en följd av de verksamhetsförändringar som skett inom SLkoncernen. 

I budgeten för 2011 till 2013 har hänsyn ej tagits till de förändringar som kan komma att ske till följd 

av projektet Översyn SL. 

5.2.2.2 Köpt trafik 

Budget för köpt trafik 2011 uppgår till 10 014 mkr. Jämfört med prognosen för 2010 ökar kostnaden 

med 4 procent, motsvarande 355 mkr. Ökningen beror på kostnader för planerade trafikförändringar 

2011 avseende minskad trängsel, trafik i nya områden, helårseffekter av trafikförändringar som 

beslutats och påbörjats under 2010 samt indexuppräkning. Därtill kommer ökade kostnader för 

införande av nya miljöbussar, helårseffekt för driftavtal rörande Spårväg City, trygghetsskapande 

åtgärder, JustNu (hållplatsinformation), nytt avtal med Mälab (Mälardalssamarbetet) och kostnader för 

ersättningstrafik vid ombyggnad av Nynäsbanan. 

Budgeterade kostnader har reducerats för indragning av linje 47 som ersätts av Spårväg City och för 

minskade kostnader för bland annat standbybussar och pendeltågens nattrafik. 

Satsningen för att uppnå miljö- och tillgänglighetsmålen 2011, vilket bland annat innebär att minst 

50 procent av bussarna skall drivas med etanol eller biogas fortgår. Merkostnaden för anskaffning av 

nya bussar beräknas för 2011 till cirka 145 mkr jämfört med 2010. Totalt uppgår merkostnaderna till 

cirka 500 mkr år 2011 jämfört med om SL kört med motsvarande dieselbussar. 


9 (19)


Jämfört med utfallet 2009 för köpt trafik innebär budget 2011 en ökad kostnad med knappt 1 500 mkr, 

en ökning med 17 procent. Jämförelsen påverkas av att avtalet med MTR för tunnelbanedriften från 

och med november 2009 innebär ett utökat åtagande från operatörernas sida avseende 

fordonsunderhåll, kvalitet med mera. 

5.2.2.3 Drift och underhåll 

Kostnaderna för drift och underhåll budgeteras till 1 372 mkr vilket är 3 procent eller 41 mkr högre 


Kostnaderna för elenergi/media budgeteras till 400 mkr, en ökning med 4 procent jämfört med 

prognosen för 2010. Ökningen avser ökade el- och värmekostnader främst till följd av att nya depåer 

tas i drift. 

Planerat underhåll budgeteras till 501 mkr, en ökning med 80 mkr under 2011 jämfört med prognosen 

för 2010, detta för att upprätthålla kvalitet i infrastrukturens funktionalitet samt för att minska behovet 

av akut och felavhjälpande underhåll. Prognosen för 2010 påverkas av att resurser tagits i anspråk för 

snöröjning och återställande av skador relaterade till den stränga vintern under inledningen av 

verksamhetsåret. Detta ledde till att underhållsåtgärder inte kunde genomföras i planerad omfattning. 

Jämfört med utfallet 2009 minskar drift och underhållskostnaderna med knappt 50 mkr motsvarande 3 

procent. Jämförelsen påverkas av de verksamhetsförändringar som skett inom SL-koncernen. 

5.2.2.4 Övriga kostnader 

Övriga kostnader budgeteras till 706 mkr, en minskning med 209 mkr eller 23 procent jämfört med 

prognosen 2010. Avvikelsen förklaras bland annat av att avtalet med SJ upphör under år 2010 

avseende kapitalkostnadsersättning. 

Kostnader avseende specialistkonsulter budgeteras minska med 7 procent jämfört med helårsprognosen 

2010. 

De administrativa kostnaderna såsom lokalhyra, kontorskostnader, tele mm minskar till följd av 

besparingar och kostnadseffektiviseringar. 

Kostnader för SL Kundtjänst inklusive Biljettkontrollen redovisas från och med 2010 som en 

entreprenadtjänst under trafikkostnader. 

Jämfört med 2009 minskar övriga kostnader med 23 procent motsvarande 211 mkr. Jämförelsen 

påverkas av de verksamhetsförändringar som skett inom SL-koncernen. 

5.2.2.5 Avskrivningar 

Budgeterade avskrivningar uppgår till 1 597 mkr, en minskning med 4 procent jämfört med prognosen 

på 1 672 mkr för 2010. Prognosen för 2010 innehåller poster av engångskaraktär i samband med 

omstrukturering av funktionsansvaret för trygghetskameror i bussar. 

Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt 

avskrivningar för tillkommande investeringar enligt budget och plan 2011-2015. 

Hänsyn har tagits till att avskrivningar sker först i samband med färdigställande av investeringar. 

Därutöver har justeringar i avskrivningsunderlaget gjorts för tidsförskjutningar baserat på 

erfarenhetsmässiga bedömningar. 

5.2.2.6 Finansnetto 

Den rörliga räntan är i enlighet med SLL: s anvisningar beräknad i ränteläget 1,6 procent för Stibor 90 

dagar. Från detta ränteläge är lån med rörlig ränta och leasingavgifter räknade med hänsyn till avtalade 

marginaler. Genomsnittlig budgeterad ränta uppgår till 2,2 procent. Över konjunkturcyklerna är den 


10 (19)


rörliga budgeträntan låg, genomsnittlig rörlig ränta de senaste 20 åren har uppgått till 5,3 procent och 

för de senaste 10 åren till 3,0 procent. 

Budget för finansnettot 2011 har ökat med 42 procent i jämförelse med prognosen 2010 och uppgår till 

-486 mkr. Skillnaden beror på ökade räntekostnader på lån från SLL då låneportföljen ökar till följd av 

nyupplåning till investeringsverksamheten samt att räntenivån ökar. 

Prognosen för genomsnittlig rörlig ränta 2010 uppgår till 0,8 procent. 

Budget för finansnettot 2011 är -486 mkr att jämföra mot utfallet 2009 på -350 mkr. Den ökade 

kostnaden motsvarande 39 procent förklaras av högre budgeterat ränteläge jämfört med genomsnittlig 

ränta Stibor 90 dagar 2009 på 0,9 procent samt en större låneportfölj. 

Nyupplåningen från landstinget förväntas under 2011 ske med 3 500 mkr. Leasingstocken beräkna 

sjunka med 77 mkr. 

5.2.3 Trafikslagsindelad sammanställning 

Verksamhet SL (mkr) 


11 (19) 

BU 2011 

(Contr.) 

PR 2010 

(Contr.) 

AC 2009 

(Contr.) 

Förändring 

BU11/PR10 

Förändring 

BU11/AC09 

Tunnelbana -3 245 -3 285 -2 864 -1% 13% 

Pendeltåg -1 780 -1 783 -1 664 0% 7% 

Lokalbanor -869 -829 -689 5% 26% 

Buss -5 018 -4 687 -4 335 7% 16% 

Trafikslagsgemensamt -782 -705 -540 11% 45% 

Summering -11 694 -11 289 -10 092 4% 16% 

Produktionskostnaderna i budget 2011 ökar med 1 602 mkr eller 16 procent jämfört med utfallet 2009 

och med 405 mkr eller 4 procent jämfört med prognosen för 2010. 

Tunnelbana 

Budget för tunnelbanan 2011 är 3 245 mkr att jämföra mot utfallet 2009 på 2 864 mkr. Jämfört med 

prognosen för 2010 minskar budgeten med 1 procent. Tunnelbaneavtalet med MTR indexuppräknas för 

första gången under 2011.Minskningen 2011 avser huvudsakligen erfarenhetsmässigt minskade 

kostnader för incitament. Kostnaderna för underhåll reduceras samtidigt som kostnaderna för el och 

värme samt nytt driftavtal för utrustning ökar. 

Pendeltåg 

Budget för pendeltåg 2011 är 1 780 mkr, att jämföra med utfallet 2009 på 1 664 mkr. Prognosen för 

2010 ligger i nivå med budgeten för 2011. Kostnaderna ökar för ersättningstrafik vid byggnadsarbeten 

på Nynäsbanan och indexuppräkning av gällande avtal. Budgeten påverkas också av prisökningar för el 

och övertagande av informationsuppdrag från Trafikverket. Vissa driftkostnader såsom för snöröjning 

minskar. 

Lokalbanor 

Budget för lokalbanor 2011 är 869 mkr att jämföra mot utfallet 2009 på 689 mkr. Ökningen jämfört 

med prognosen för 2010 uppgår till 5 procent. Ökningen beror på ett nytt driftavtal, helårseffekten 

rörande Spårväg City samt indexuppräkning av trafikavtalen. 

Buss 

Budget för busstrafiken 2011 är 5 018 mkr att jämföra mot utfallet 2009 på 4 335 mkr. Ökningen 

jämfört med prognosen för 2010 uppgår till 7 procent. Ökningen hänför sig till indexuppräkning av


trafikavtalen, planerade trafikförändringar 2011, driftavtal för JustNu, införskaffandet av flera 

miljöbussar samt helårseffekter av genomförda trafikförändringar under 2010. Kostnaderna för nya 

driftavtal för fastigheter och utrustning ökar och elkostnaderna stiger till följd av prisökningar medan 

snöröjningskostnaderna beräknas minska. 

Trafikslagsgemensamt 

Budget för trafikslagsgemensamt 2011 är 782 mkr att jämföra mot utfallet 2009 på 540 mkr. Jämfört 

med prognosen för 2010 ökar budgeten med 11 procent. Ökningen avser SL Access, IT-kostnader och 

PR och reklam. 

5.3 Produktivitet och effektivitet 

Se Verksamhetsförändringar 4.1. 

Skattefinansieringsgraden uppgår i budgeten 2011 till 48,9 procent jämfört med budgeteraat 49,4 

procent för 2010. 

5.4 Balansräkning 

BALANSRÄKNING (Mkr) 


12 (19) 

BU1112 

(Lokalt 

ek.syst.) 

PR1012 

(Lokalt 

ek.syst.)) 

AC0912 

(Contr.) 

Förändring 

BU11/PR10 

Förändring 

BU11/AC09 

TILLGÅNGAR 

Anläggningsstillgångar 38 616 34 256 30 902 13% 25% 

Omsättningstillgångar 1 853 1 743 1 789 6% 4% 

varav kassa och bank 500 500 514 0% -3% 

S:A TILLGÅNGAR 40 469 35 999 32 691 12% 24% 

EGET KAPITAL 

Eget kapital 6 473 6 403 6 823 1% -5% 

varav årets resultat 0 -420 414 

Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 1 103 1 085 1 320 2% -16% 

SKULDER 

Långsfristiga skulder 27 186 24 060 21 734 13% 25% 

Kortfristiga skulder 5 707 4 451 2 814 28% 103% 

S:A SKULDER & EGET KAPITAL 40 469 35 999 32 691 12% 24% 

Anläggningstillgångarnas värde ökar till följd av genomförda investeringar, enligt beskrivning nedan. 

Samtidigt ökar de långfristiga skulderna, till följd av nya lån alternativt leasingfinansiering avseende 

investeringar. 

Soliditeten uppgår till 16 procent 2011, vilket innebär en minskning med 3,5 procent jämfört med 2010.


5.5 Investeringar 

Investeringsbudget och plan 

Investeringar (mkr) BU 2010 BU 2011 P 2012 P 2013 P 2014 P 2015 

Tunnelbana 1 387 2 643 2 454 2 563 1 833 2 442 

Pendeltåg 223 518 1 050 319 668 706 

Lokalbanor 2 095 2 657 2 123 1 895 1 365 1 399 

Buss 672 1 270 1 242 1 105 1 389 456 

Trafikslagsgemensamt 1 156 316 297 220 234 125 

Erfarenhetsmässig justering -1 080 -1 450 -1 300 -731 -14 635 

Summa investeringar 4 453 5 954 5 866 5 371 5 475 5 763 

5.5.1 Inledning 

Framtaget förslag till investeringsbudget för 2011 uppgår till knappt sex miljarder kronor, vilket är en 

miljard över prognostiserat belopp för innevarande år. Investeringsvolymen fördelar sig på olika 

kategorier enligt nedanstående sammanställning. 

Pågående specificerade projekt 3 615 mkr 

Beslutade ej pågående projekt 432 mkr 

Ospecificerade projekt och program 1 282 mkr 

Föreslagna nya investeringar 625 mkr 

Totalt 5 954 mkr 

En värdering har gjorts med avseende på risken för att projekten inom de olika kategorierna inte kan 

genomföras som planerat beroende på omvärldsfaktorer såsom planfrågor, överklagade upphandlingar, 

försenade leveranser med mera. Mot bakgrund av dessa osäkerhetsfaktorer har investeringsvolymen 

reducerats med totalt 1,5 miljarder kronor. 

SL står inför ett stort antal nyinvesteringar i spåranläggningar och fordon. De två enskilt största 

satsningarna avser Tvärbana Norr mot Solna och upprustning av tunnelbanans gröna linje mot 

Hagsätra. Tillsammans svarar dessa för över två miljarder kronor av investeringsbudgeten för 2011. 

Övriga större investeringar avser fordon och nytt signalsystem för röda linjen, där upphandling av 

dessa löper som planerat och tilldelningsbeslut har fattats alternativt kommer att fattas enligt plan. 

Investeringskostnaden för dessa uppgår till omkring 1,5 miljarder kronor. 

Förutsättningarna för budgetarbetet har varit de riktlinjer som anges för trafikverksamheten i SLL:s 

budgetdirektiv 2010. SL ska fortsatt prioritera arbetet med förbättrad kvalitet och tidhållning och att 

fullfölja handlingsprogrammet för ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Vidare ska 

miljöprogrammet fullföljas och användningen av förnybara bränslen i SL-trafiken öka. 

SL har under våren 2010 uppdaterat den långsiktiga reinvesteringsplanen, som ligger till grund för 

investeringsbudgeten 2011 och plan 2012 till 2015. Hänsyn har tagits till kända förändringar i gällande 

budget och plan, vilka fortlöpande rapporterats i månadsrapporterna under 2010. En stor del av SL:s 

investeringar är beroende av kommunernas plan- och bygglovsprocesser och beslut, vilket påverkar 

tidpunkten för genomförande och färdigställande av investeringar. Andra faktorer som påverkar 

investeringsvolymen är tillkommande beslut efter fastställd budget för 2010, finansiering avseende 

större nyinvesteringar samt tillgängliga resurser på marknaden. 

Utifrån erfarenhet har bedömningen av den totala investeringsvolymen gjorts med en viss försiktighet. 

Budget inklusive planerade och ännu ej beslutade framtida investeringar, för vilka beslut måste tas i 

särskild ordning presenteras i sin helhet i bilaga till budgetdokumentet. I budgeten för perioden 2011 

till 2015 beaktas inte tillkommande framtida investeringsbeslut. 


13 (19)


5.5.2 Investeringsbudget och plan 2011-2015 

I budgeten ingår de prioriterade åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa och vidareutveckla 

kollektivtrafikens tillförlitlighet, samt bibehålla anläggningarnas status. 

Investeringsplanen redovisar tre typer av investeringar: 

Myndighetskrav 

Nyinvesteringar 

Reinvesteringar 

MKr 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 


Budget och plan per investeringstyp 

2011 2012 2013 2014 2015 

14 (19) 




En sammanfattning av budget och plan redovisas nedan fördelat per trafikslag. 

Tunnelbana 

Reinvesteringar i tunnelbanan görs inom ramen för löpande reinvesteringsprogram, som syftar till att 

vidmakthålla och förbättra anläggningarnas status samt säkerställa trafikering med avseende på drift 

och säkerhet. Arbetet avser stomkonstruktioner såsom broar, plattformar och tunnlar samt åtgärder i 

spåranläggningen i form av byte av spår, slipers, ballast och växlar. Vidare ingår reinvesteringar i 

kraftförsörjning, signalsystem och belysning. Samlade upprustningar planeras för den gröna linjen på 

sträckorna Gullmarsplan – Hagsätra 2011 och Råcksta – Hässelbystrand 2013, med avstängningar och 

ersättningstrafik på motsvarande sätt som genomförts för Farstagrenen 2008. 

Upphandlingen av nytt signalsystem på röda linjen har genomförts under 2010 och därefter pågår 

arbetet med genomförandet under planperioden. 

I budget ingår investeringen i nya tunnelbanevagnar. Dessa ska successivt ersätta återstående äldre 

vagnar. Investeringen är dessutom en förutsättning för framtida utökad trafik på röda linjen efter 

genomfört byte av signalsystem. Leveranserna av fordon bedöms påbörjas 2013, men ännu är 

fördelningen av investeringsutgifterna över planperioden osäker, bland annat avseende eventuella 

förskott, som är vanligt vid denna typ av upphandling. Avsikten med förskotten är att minska 

finansieringskostnaderna och exponeringen för valutakursförändringar. 

Budgeten innehåller fortsatt stora satsningar på att förbättra och modernisera stationsmiljöerna, 

inklusive hissar och rulltrappor samt åtgärder för att förbättra säkerheten och tillgängligheten. Alla 

stationer skall vara försedda med hiss. Samtliga mekaniska vändkorsspärrar byts ut till säkrare och 

effektivare skjutdörrsspärrar. Planen har reviderats för att öka takten i detta genomförande.


Busstrafik 

Reinvesteringar i bussterminaler, bytespunkter och verkstäder fortsätter enligt tidigare planer. I 

samband med moderniseringsarbetet utförs även åtgärder för att förbättra tillgängligheten för 

funktionshindrade. 

Den fortsatt kraftfulla satsningen inom miljöområdet och omställningen till förnybara bränslen innebär 

investeringar inom depåer, bland annat tankanläggningar för etanolbussar. 

Ett stort antal investeringar syftar till omstrukturering av innerstadsdepåer för att ge plats åt bostäder i 

takt med att staden växer samt utbyggnader och etablering av nya depåer för att tillgodose behoven vid 

framtida trafikutökningar. Dessa investeringar påverkas kraftigt av kommunernas plan- och 

bygglovsprocesser, faktorer utanför SL:s kontroll, vilket kan innebära vissa tidsförskjutningar av 

genomförandet. 

Mot bakgrund av att minst 50 procent av bussarna i SL:s trafik skall drivas med förnybara drivmedel år 

2011 enligt SLL:s miljöpolitiska program ”Miljösteg 5” budgeteras för fortsatta investeringar i 

miljöbussar under 2011 med 500 mkr. 

Pendeltåg 

För trafik mellan Arlanda och Uppsala anskaffas ytterligare pendeltågsfordon av typen X60, genom att 

utnyttja en option hos leverantören. 

Ett nytt in- och utfartsspår för Södertäljedepån byggs för att kunna utnyttja hela depåns kapacitet. I och 

med det nya spåret kommer utsättningen av tåg att underlättas vilket ger färre störningar i trafiken. 

Samtidigt genomför Trafikverket dubbelspårsutbyggnad på sträckan mellan Södertälje hamn och 

Södertälje Centrum, en tidigareläggning mot plan, som möjliggjorts genom förskottering med 100 mkr 

från Stockholms läns landsting. 

Övriga investeringar inom pendeltågstrafiken avser framförallt modernisering av stationer, upprustning 

av hissar och rulltrappor samt åtgärder i depåer och verkstadsutrustning. 

Lokalbanor 

Den största budgeterade nyinvesteringen i planen utgörs av Tvärbana Norr mot Solna. 

Genomförandet påbörjades under 2009 och beräknad tidpunkt för färdigställande är 2013. Projektet 

omfattar ny spåranläggning från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassningar av befintlig 

Tvärbana samt nya spårfordon. 

Dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan syftar till att förbättra tågtrafiken och åstadkomma ökad 

turtäthet samt minskad störningskänslighet. Etapp 1 har påbörjats under 2010 och syftar till att 

möjliggöra 15 minuterstrafik. Första sträckan Åkers Runö – Åkersberga och mötesplats Kragstalund 

togs i drift i augusti 2010. Under 2010 har beslut fattats om att genomföra förstudier, upprätta 

järnvägsplaner, system- och bygghandlingar samt förfrågningsunderlag för etapp 2, som innebär 

dubbelspårsutbyggnad på större delen av Roslagsbanan för att möjliggöra framtida 10 minuterstrafik. 

Båda utbyggnadsetapperna ingår i åtgärdsplaneringen och finns upptagna i länsplan och nationell plan 

för statlig medfinansiering. I budgeten ingår även investering i nya fordon för att tillgodose kapacitetsökningen. 

5.5.3 Övrigt 

Trafikslagsgemensamma investeringar avser fortsatt satsning på trygghetsskapande åtgärder och ökad 

säkerhet, som exempelvis brand och gaslarm, klotterförebyggande åtgärder samt tillträdes- och 

skalskydd. Här ingår även planerade fastighetsförvärv avseende bland annat mark för bussdepåer. 


15 (19)


5.5.4 Framtida ännu ej beslutade investeringar och tillkommande investeringar 

Utöver de investeringar som finns i investeringsbudget och plan 2011-2015 finns ytterligare behov av 

framtida investeringar, men där beslutsunderlagen ännu inte är färdiga. 

Dessa investeringar är beroende av att framtida finansiering säkerställs, bland annat genom statlig 

medfinansiering. 

Ny depå för pendeltågen syftar till att skapa utökad uppställningskapacitet för samtliga 

pendeltågsfordon, vilket kommer att krävas för framtida trafikökningar i samband med att Citybanan 

tas i drift. 

Utredning pågår inför beslut om Saltsjöbanans modernisering och eventuell framtida sammankoppling 

med den befintliga Tvärbanan. Olika alternativa spårlösningar utreds för att ta fram ett strategiskt 

beslutsunderlag. Oavsett vilken lösning som slutligen beslutas förutsätts medfinansiering, såväl 

avseende de initiala investeringsutgifterna, som framtida kostnader för trafik, drift och underhåll, samt 

kapitalkostnader. 

Bland övriga framtida ännu ej beslutade investeringar finns dessutom Tvärbana Norr mot Kista, 

förstudie för Spårväg Syd, samt upprustningsåtgärder för Lidingöbanan. 

5.5.5 Finansiering av investeringar 

SL:s investeringar finansieras genom upplåning från SLL Internfinans, leasingfinansiering av fordon 

genom upphandling, statlig medfinansiering avseende nationell och regional plan för infrastruktur, 

samt med egna medel. 

Leasingfinansiering budgeteras endast för befintliga avtal. I budgeten för 2011-2015 ingår investeringar 

avseende spårfordon till tunnelbana och Tvärbana. Finansiering för dessa budgeteras genom upplåning 

från SLL Internfinans tills dess att avtal tecknats med leasingfinansiär. SL finansierar 

trafikentreprenörernas miljöbussar enligt miljöprogrammet. 

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021, fastställd av Länsstyrelsen 

den 31 maj har använts som underlag för budgeterad medfinansiering 2011-2015, liksom förslag till 

Nationell plan för transportsystemet 2010-2021. Den nationella planen beslutades av regeringen under 

våren och fastställdes genom beslut i riksdagen under hösten. 

Kvarvarande medel ur framtidsplan 2004-2015, avseende fordon budgeteras enligt förslag. 

En bedömning av medfinansiering har gjorts utifrån planerna och fördelats över perioden utifrån 

föreslagna tidplaner, samt beräknad tidplan för genomförande av investeringarna. 

Ingen justering har gjorts för osäkerhet med avseende på Trafikverkets möjlighet att verkställa 

utbetalningarna utifrån årligen tilldelade anslag. 

Utebliven medfinansiering innebär att gjorda investeringar istället måste finansieras med lån från SLL, 

vilket innebär att räntekostnaderna ökar. 

5.6 Upplåning 

Under året beräknas upplåning via SLL internfinans uppgå till 3 500 mkr. Via leasing kommer 

dessutom bussar finansieras till ett belopp om 500 mkr. 

Finansiering Investeringar (mkr) BU 2010 BU 2011 P 2012 P 2013 P 2014 P 2015 

Statlig medfinansiering 335 520 590 640 790 760 

Extern finansiering / Egna medel 2 118 1 934 2 276 1 731 2 185 2 503 

Upplåning från SLL 2 000 3 500 3 000 3 000 2 500 2 500 

Summa finansiering 4 453 5 954 5 866 5 371 5 475 5 763 


16 (19)


6 Risker/möjligheter år 2011 

Fastställd tidplan för genomförandet av projektet Översyn SL innebär att den nya organisationen skall 

vara på plats den 1 maj 2011. 

Det förändringsarbete som översynen medför kommer att påverka hela organisationen och kan medföra 

initiala kostnadsökningar samtidigt som produktiviteten under en period kan förväntas påverkas i 

negativ riktning. 

På sikt kommer översynen att leda till att SL blir en effektivare beställare och strateg med hög 

kompetens, vilket syftar till ett rationellare arbetssätt, kostnadseffektivitet i upphandlingar och god 

kontroll i avtalsuppföljning och styrning av verksamheten. 

Räntor och swapar är i enlighet med SLL s anvisningar från och med 2011 räknat i ränteläge 1,6 

procent för Stibor 90 dagar. Från detta ränteläge är leasingavgifter beräknade med hänsyn till avtalade 

marginaler. Räntekänsligheten är beräknad som effekten av om ränteläget stiger med en procentenhet. 

Av beräkningen framgår att en procentenhet högre ränteläge 2011 ökar leasingkostnaden netto med 115 

mkr. Effekten mildras med 37 mkr genom den räntebindning som görs i enlighet med SLL:s 

finanspolicy. 

På lånesidan innebär effekten av en procentenhets ränteförändring en kostnadsökning med 40 mkr 

2011. 

Ett lägre ränteläge innebär motsvarande möjlighet till lägre kostnad. 

Förändrade och utökade myndighetskrav innebär erfarenhetsmässigt en svårbedömd men reell risk för 

tillkommande, utökade kostnader. 

SL kan i enlighet med tidigare gjorda åtaganden komma att svara för kostnaden för hyra av Reginatåg 

från Transitio om tågen inte kan hyras ut till eller övertas av någon annan. Den maximala hyreskostnad, 

som SL enligt Transitio riskerar att få stå för, uppgår till 7 mkr 2011 respektive 10 mkr 2013. Om tågen 

kan fortsätta att hyras ut minskar denna risk eller försvinner helt. 

Energikostnaderna omfattar elkostnader i egna anläggningar i form av spåranläggningar och 

fastigheter. Därtill kommer elkostnaderna för pendeltågen som debiteras via Banverket. 

Kostnadsutvecklingen för el är svårbedömd. SL arbetar aktivt enligt fastställda riktlinjer med 

riskreducering i form av terminssäkring av elpriserna. Cirka 80 procent av elförbrukningen 2011 är 

terminssäkrad i enlighet med gällande riktlinje. 

De befintliga trafikavtalen med SL:s entreprenörer har räknats upp med i genomsnitt 2.0 procent i 

budgeten för 2011. Indexutvecklingen är svårbedömd och trafikavtalen påverkas av många 

omvärldsfaktorer såsom KPI, drivmedelskostnader och personalkostnadsökningar samt 

marknadsräntan. En procentenhets högre eller lägre indexuppräkning än beräknat påverkar 

trafikkostnaderna med cirka 90 mkr år 2011. 

SL står inför betydande investeringar i bland annat ny spårbunden trafik, förbättrad infrastruktur, 

tillgänglighetsanpassningar, trygghetsskapande åtgärder samt nya fordon. Detta innebär ökade 

kapitalkostnader vilka i sin tur påverkas av förändringar av marknadsräntan. 

7 Personal 

Den verksamhetsöversyn som pågår i SL, syftar till att skapa en effektiv och tydlig 

beställarorganisation med en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan SL, trafikoperatörer och 

underhållsleverantörer. Under första halvåret 2011 kommer fokus i personalarbetet vara bemanning av 

den nya organisation som tas i drift 1 maj 2011. 


17 (19)


Nedan beskrivs kortfattat övriga delar av personalarbetet under det kommande verksamhetsåret. 

SL genomför kontinuerligt aktiviteter med syfte att förbättra resultaten i SL:s medarbetarenkät. 

De aktiviteter som kommer att vara aktuella under 2011 återfinns i Verksamhetsplan för 

Storstockholms Lokaltrafik 2011. 

För att säkra återväxten av kompetenta chefer och ledare arbetar SL aktivt med individuella 

utvecklingsplaner för samtliga medarbetare och olika typer av ledarskapsutbildningar för de 

medarbetare som anses vara lämpade att gå vidare till en sådan roll. 

SL har en väl fungerade rehabiliteringskedja i samband med långtidssjukskrivning. När en 

medarbetare har varit sjukskriven sammanlagt en månad eller mer initierar SL en 

rehabiliteringsutredning. Ett samarbete med företagshälsovården och Försäkringskassan i 

kombination med en proaktiv hållning i frågan är nyckelfaktorer. 

Den genomsnittliga frånvaron ligger under innevarande år på cirka 3,9 procent. För helåret 

2009 uppgick den genomsnittliga sjukfrånvaron till 4,9 procent. SL arbetar aktivt med att följa 

upp upprepad korttidsfrånvaro (minst 6 ggr under en löpande 12 månaders period) och initiera 

rehabiliteringsutredning vid behov. 

SL arbetar aktivt för att kvinnor och män skall ha lika villkor och möjligheter i företaget. 

Jämställdhetsarbetet följs upp genom uppföljning av ett antal nyckeltal i ett så kallat 

jämställdhetsindex (JÄMIX). 

Verkställande direktörens närmaste medarbetare, SL:s ledningsgrupp, utgörs av fyra kvinnor 

och sex män. Könsfördelningen bland företagets chefer är 53 procent kvinnor och 47 procent 

män. 

Genom den årliga lönekartläggningen säkerställs att inga osakliga löneskillnader på grund av 

kön förekommer. Befattningssystemet Broadbanding används för att identifiera ”likvärdigt 

arbete” och systemet FIA05 används för identifikation av ”lika arbete”. 

Lönespridningen inom SL ligger på en för verksamheten bra nivå, något behov av att ytterligare se över 

lönespridningen föreligger för närvarande inte. 

8 Miljö 

SL arbetar systematiskt med miljöfrågor och har i sitt miljöledningssystem införlivat relevanta mål i 

Miljö Steg 5, i syfte att uppnå dessa vid utgången av 2011. Arbetet omfattar såväl den allmänna som 

särskilda kollektivtrafiken. 

För en beskrivning av konkreta åtgärder på miljöområdet hänvisas till Verksamhetsplan för 

Storstockholms Lokaltrafik 2011. 


18 (19)


9 Styrelsebehandling 

Budgeten behandlas i SL:s styrelse den 21 december 2010. 



Bilaga 1 Verksamhetstal 

Bilaga 2 Investeringsbudget 


19 (19)

Mnkr 

Priori- 

tetsord- 

ning 1) 

Nytt 

objekt 2) 

Miljö- 

bedömning 

3) 

Fastställd enl 

budget 2010 

Investeringsplan 2011-2015 

Totalkostnad 

Beräknad ny 

totalkostnad 

Ack förbrukn 

t.o.m 2009 

Budget 

2010 

Prognos 

2010 

(maj) 

Investeringsutgifter 



Plan 

2012 

Plan 

2013 

Plan 

2014 

Investeringsplan 

1 (4) 

Plan 

2015 Status 

Specificerade investeringsobjekt 


Tunnelbana 

20713 TB Uppställningshall Norsborg 1 Nytt 2 1 925,0 75,0 350,0 500,0 500,0 500,0 Ej beslutad 

20715 TB Omstrukturering depå nya fordon 1 422,4 5,4 7,0 50,0 100,0 100,0 10,0 150,0 Ej beslutad 

21041 SL Mötesplats 3 * * 130,8 67,0 25,2 40,0 55,0 25,0 Pågår 

Summa 165,0 505,0 625,0 510,0 650,0 

Pendeltåg 

29140 PT Ny station Vega 2 Nytt senare 100,0 50,0 50,0 Ej beslutad 

29605 PT Utökad trafik 16 st X60 1 1 369,0 1 396,0 1 038,9 103,5 100,0 53,0 Pågår 

29607 PT Utökad trafik CB 15 X60 3 Nytt senare 2 320,0 580,0 Ej beslutad 

29608 PT UL-trafik X60 1 1 100,0 250,0 676,0 15,0 409,0 Pågår 

82098 PT Utökad uhkapacitet UL-trafik 1 Nytt senare 403,0 153,0 200,0 50,0 Ej beslutad 

92210 PT Nytt in- och utfartssp Södertälje 1 110,0 110,0 5,0 8,0 32,0 70,0 Pågår 

Summa 253,0 679,0 100,0 50,0 580,0 

Lokalbanor och spårvägar 

35115 RB Dubbelspår genomförande 1 850,0 1 011,5 41,5 300,0 200,0 100,0 250,0 250,0 170,0 Pågår 

35116 RB Dubbelspår genomförande etapp 2 3 Nytt 5 510,0 10,0 100,0 200,0 200,0 Ej beslutad 

39500 RB Nya fordon kapacitetsökn 3 10,0 498,0 14,0 181,0 534,0 498,0 Ej beslutad 

55114 TvB Norr Kista projektering 3 120,0 Ej beslutad 

55103 Tvärbana Norr Solnagrenen och fordon 1 5 200,0 5 200,0 441,2 1 304,0 1 361,1 1 214,2 1 273,7 924,4 57,1 51,0 Pågår 

55402 Spårväg city etapp 2 projektering 3 49,0 180,0 Pågår 

TvB Syd genomförande 3 0,0 100,0 500,0 750,0 Ej beslutad 

Summa 2 212,2 1 737,7 1 655,4 1 261,1 1 299,0 

Buss 

86901 Nya bussdepåer 1 * * 5,5 12,0 7,6 20,0 100,0 100,0 100,0 90,0 Pågår 

87010 Biogas Värtan AGA 1 44,5 125,6 26,6 45,0 62,0 37,0 Pågår 

Summa 57,0 100,0 100,0 100,0 90,0 


14100 TB Klotterföreb åtgärder inomhus 1 * * 72,0 27,9 8,9 20,0 16,0 15,0 15,0 * 

22026 Trygghetsprojektet etapp 2 3 Nytt 0 141,0 141,0 Ej beslutad 

22027 GDS Sentio brandlarm 1 Nytt 1 25,5 25,5 Ej beslutad 

24920 Trådlös datakom spårfordon 1 60,0 60,0 1,0 1,0 2,5 10,0 15,0 10,0 21,5 Ej beslutad 

Summa 189,0 26,0 30,0 25,0 21,5 


Tunnelbana 

11103 TB Renov av stationsentréer 1 * * 338,3 73,0 57,3 30,0 43,0 43,0 22,0 2,0 * 

12900 TB Spärrlinje 1 * * 66,5 8,0 52,4 50,0 50,0 50,0 20,0 * 

12902 Byte vändkors till skjutdörr 1 * * 90,0 75,0 75,0 70,0 30,0 * 

14300 TB Brand- och säkerhetshöj åtg 1 * * 27,5 8,0 14,5 11,5 11,5 11,5 11,5 5,5 * 

20200 TB Utb och kompl reservkraft 1 * * 40,1 16,0 16,0 25,0 25,0 25,0 25,0 25,0 * 

20302 TB Utbyte av elkraftanläggn 1 * * 18,1 19,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 *


Totalkostnad 



2 (4) 

Priori- Nytt Miljö- 

Prognos 

tetsord- objekt 2) bedöm- Fastställd enl Beräknad ny Ack förbrukn Budget 2010 Budget Plan Plan Plan Plan 

Mnkr 

ning 1) 

ning 3) budget 2010 totalkostnad t.o.m 2009 2010 (maj) 2011 2012 2013 2014 2015 Status 

20410 TB Broar 1 * * 18,9 3,0 10,0 3,0 2,0 48,0 13,0 7,0 * 

20604 TB Växelvärme 1 * * 7,0 14,0 4,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 * 

20615 TB Plattformar 1 * * 18,0 1,7 1,0 36,0 39,0 25,0 30,0 * 

20625 TB spårbyte (utom växlar) 1 * * 127,9 33,0 79,0 52,4 40,0 45,0 45,0 75,0 * 

20630 TB Växelbyten 1 * * 118,8 29,0 29,0 35,9 46,1 37,0 40,0 47,0 * 

20640 TB Tunnlar 1 * * 6,5 6,5 20,0 25,0 23,0 25,5 26,0 * 

20718 Ny bandepå Hammarby 1 680,0 855,0 2,2 50,0 52,8 90,0 400,0 310,0 Pågår 

20725 TB Uppgrad verkstadsställv depåarbpl 2 * * 5,9 15,0 15,0 15,0 * 

20815 TB Samlad upprustning Gup-Has 1 913,2 934,5 100,7 86,1 113,3 720,5 Pågår 

20820 TB Samlad upprustning Råc-Häs 2 395,6 395,6 2,0 2,0 8,0 57,6 328,0 Ej beslutad 

20825 TB Samlad upprustning Skb-Snk 2 489,0 489,0 2,0 8,0 20,0 74,0 385,0 Ej beslutad 

21012 TB Upprustning kanalisation 1 * * 122,0 50,5 42,0 64,0 53,0 63,0 40,0 * 

21101 Utbyte servrar TLC1 1 100,0 140,0 30,0 70,0 50,0 20,0 Pågår 

21105 TB1 Panoramatavla TLC1 2 25,0 25,0 10,0 15,0 Ej beslutad 

21810 TB IDTS reinvestering 1 280,0 152,0 12,0 2,0 5,0 40,0 50,0 55,0 Ej beslutad 

21900 TB Utbyte likriktarstationer 1 * * 144,9 51,7 26,5 38,0 31,0 31,0 31,0 31,0 * 

22105 TB Utbyte belysning i tunnlar 1 * * 24,0 50,0 54,5 77,0 * 

22400 Signalsystem samt fordon röd linje 1 4 154,0 4 154,0 40,9 200,0 100,0 494,0 478,0 365,0 656,0 668,0 Pågår 

22705 TB Tågradio reinv 1 110,0 114,0 20,0 15,0 64,0 35,0 Pågår 

23600 TB Uppgradering frånskiljare 1 * * 345,4 64,0 54,0 41,0 * 

24300 TB 33 KV-kablar uppgradering 1 * * 19,2 7,7 33,3 12,0 8,0 6,0 * 

26815 C20 Permanent installerad AC 3 46,5 46,5 5,0 22,0 19,5 Ej beslutad 

26820 C20 Invändig upprustning 3 500,0 100,0 Ej beslutad 

82036 TB Säkerhetshöjande åtg 1 * * 41,9 13,7 7,6 17,8 27,5 10,5 9,5 9,5 * 

Summa 2 022,1 1 571,7 1 637,0 1 162,0 1 456,0 

Pendeltåg 

29101 PT Uppr stnbyggn och biljh 1 * * 135,6 23,6 18,4 74,1 107,1 52,0 25,0 25,0 * 

29606 PT Ersättning 52 st X10 3 Nytt senare 2 200,0 10,0 5,0 530,0 5,0 Ej beslutad 

89309 PT Hjulsvarv Bro 1 100,0 127,7 1,7 70,0 66,0 70,0 Pågår 

92200 Depå Älvsjö o uppst. Spår 1 * * 35,0 18,0 15,0 17,0 10,0 10,0 10,0 2,0 * 

Summa 161,1 127,1 67,0 565,0 32,0 


36110 RB Samlad upprustning 1 1 052,1 1 110,8 891,2 111,0 150,8 55,7 13,1 Ej beslutad 

39600 RB Upprustn komforthöjn fordon 1 122,0 342,4 5,2 38,0 74,5 60,8 109,4 57,9 25,4 9,1 Ej beslutad 

52432 SB Banöverbyggnad vidmakth 1 * * 19,1 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 * 

Summa 122,5 128,5 63,9 31,4 15,1 

Buss 

62500 Ombyggn bytespunkter bussterm 1 * * 34,2 120,5 70,0 198,5 20,0 Pågår 

68505 Regnskydd reinvestering 1 * * 43,8 15,0 32,0 25,0 15,0 15,0 15,0 15,0 * 

80612 Modernisering verkstäder buss 1 * * 20,4 25,0 24,0 50,0 25,0 5,0 5,0 * 

86900 Omstrukt innerstadsbussdepåer 1 * * 423,7 231,4 279,5 163,5 607,5 600,0 1 000,0 100,0 Pågår 

86903 Ny bussdepå Ekerö 2 275,0 300,0 10,0 100,0 100,0 100,0 90,0 Ej beslutad 

86904 Bussdepåer åtgärder trafikupphandl 1 * * 39,9 20,0 27,0 10,0 10,0 10,0 10,0 *


Totalkostnad 



3 (4) 

Priori- Nytt Miljö- 

Prognos 

tetsord- objekt 2) bedöm- Fastställd enl Beräknad ny Ack förbrukn Budget 2010 Budget Plan Plan Plan Plan 

Mnkr 

ning 1) 

ning 3) budget 2010 totalkostnad t.o.m 2009 2010 (maj) 2011 2012 2013 2014 2015 Status 

86906 Ombyggnad bussdepå Nyboda 1 303,0 300,0 3,0 50,0 125,0 125,0 Ej beslutad 

87900 Utbyte vshinventarier bussdep 1 * * 105,9 26,0 19,6 23,0 28,0 19,0 15,5 6,5 * 

Miljöbussar 500,0 250,0 500,0 Pågår 

Summa 997,0 955,5 894,0 1 145,5 226,5 


13800 Tillträdes- och skalskydd 1 * * 15,5 14,5 1,5 5,5 22,5 7,0 18,0 12,0 * 

22710 Trafikradio etapp 2 3 Nytt senare 30,0 15,0 15,0 Ej beslutad 

23310 Elektr låssystem teknikutr 1 107,8 154,8 6,4 49,5 15,4 21,0 32,0 40,0 40,0 Pågår 

24810 TB Optokabel reinvestering 2 25,0 25,0 5,0 10,0 10,0 Ej beslutad 

82017 Spårgående arbetsfordon 1 * * 777,8 28,0 22,6 39,8 81,3 32,8 42,1 * 

82034 Nätverk WAN reinvestering 1 * * 4,5 4,0 4,1 2,0 38,0 2,0 2,0 1,2 * 

Summa 68,3 173,8 101,8 127,1 23,2 


Tunnelbana 

12800 TB Inbyggnad av spärrkiosker 1 207,5 165,6 86,9 28,5 2,3 20,0 17,8 15,9 5,0 Pågår 

13400 TB Nya hissinstallationer 1 * * 43,7 8,0 0,1 5,0 5,0 6,5 11,0 10,0 Ej beslutad 

14310 TB Brandgasavskiljn biljh-plf 1 60,0 80,0 10,0 10,0 50,0 10,0 10,0 Ej beslutad 

20635 TB Tillgänglighetsanpassning 1 159,7 102,0 84,4 65,0 55,0 27,0 20,0 Ej beslutad 

82035 TB Tvätt- och klotterhall RI 1 117,1 127,6 15,6 60,0 2,0 50,0 60,0 Pågår 

Summa 125,0 119,8 52,4 16,0 10,0 

Pendeltåg 

29711 PT ATC-utrustning 1 250,0 250,0 5,0 5,2 45,0 100,0 100,0 Pågår 

Summa 45,0 100,0 100,0 


39305 RB Tillgänglighetsanpassning 1 150,0 150,0 0,4 40,0 13,5 10,6 19,4 10,0 4,4 1,7 Pågår 

Summa 10,6 19,4 10,0 4,4 1,7 

Buss 

80600 Miljöåtgärder tvättanläggningar 1 * * 73,2 6,0 2,2 24,9 5,0 2,5 33,0 78,0 Pågår 

80602 Uppförande nya tvättbyggnader 1 * * 74,0 42,0 33,6 42,0 41,6 * 

Summa 66,9 46,6 2,5 33,0 78,0 


92000 Bullerreducerande åtgärder 1 * * 21,7 21,7 64,0 64,0 64,0 64,0 Pågår 

Summa 21,7 64,0 64,0 64,0 64,0 

Ospecificerade investeringsobjekt 

Nyinvesteringar 236,6 140,5 161,1 87,1 86,4 53,5 19,7 ospec 

Reinvesteringar 384,1 347,4 711,9 704,5 502,3 332,4 557,2 ospec 

Myndighetskrav 8,1 8,5 14,8 20,5 10,0 9,0 4,0 ospec

Mnkr 

Priori- 

tetsord- 

ning 1) 

Nytt 

objekt 2) 

Miljö- 

bedömning 

3) 

Fastställd enl 

budget 2010 


Totalkostnad 

Beräknad ny 

totalkostnad 

Ack förbrukn 

t.o.m 2009 


2010 

Prognos 

2010 

(maj) 


S:a Investeringsutgifter brutto 7 404,2 7 166,3 6 101,7 5 489,4 5 127,9 

Erfarenhetsmässig justering -1 450,0 -1 300,0 -731,0 -14,0 635,0 

S:a investeringsutgifter 5 954 5 866 5 371 5 475 5 763 

Summa beslutade, pågående investeringar 4 898 4 810 3 982 2 927 1 945 

Summa beslutade, ej påbörjade 431 654 469 953 1 983 

Summa nya investeringar 625 402 820 1 095 1 085 

Statlig medfinansiering 335,0 230,0 518,0 590,0 642,0 789,0 757,0 

Investeringsobjekt som bereds för kommande beslut 

TB Gemensam TLC 

PT Ny depå nordost 

Lidingöbanan upprustning 

Lidingöbanan 12 spårvagnar 

Tvärbana Ost/Saltsjöbanan 

TvB SB 33 spårvagnar 

Tvärbana Norr Kista 

TvB Norr Kista 35 spårvagnar 

Spårväg syd 

Bytespunkt Slussen 

1) Prioritet: 

1. Beslutade pågående objekt samt akuta åtgärder för att säkerställa driften. 

2. Åtgärder som bedöms som bradskande, men kan avvakta budgetbeslut för 2012. 

3. Övriga investeringar. 

2) Nytt objekt: specificerade objekt som för första gången förekommer i plan markeras "Nytt" 

3) Miljöbedömning:poäng enligt miljöbedömningsmallen 

*) Pågående löpande program 



Plan 

2012 

Plan 

2013 

Plan 

2014 


4 (4) 

Plan 

2015 Status

VERKSAMHETSTAL SL BUDGET 2011 

8110 Verksamhetstal Budget 2011-2013 rev 2010-12-13.xls 

Utfall mål Budget/Mål Planår Planår 

2009 2010 2011 2012 2013 

Upplevd kvalitet 

Andel nöjda resenärer - SL ombord(%) 76 75 75 76 78 

Andel missnöjda resenärer - SL ombord (%) 9 10 10 9 

Antal resenärer vintervardag (tusental)* 705 722 733 744 755 

Påstigande en vanlig vintervardag (tusental)* 2 498 2 557 2 596 2 635 2 674 

Tunnelbana 1 123 1 151 1 167 1 186 1 202 

Pendeltåg 252 258 262 265 270 

Lokaltåg och spårvagn 126 130 131 134 135 

Buss 997 1 019 1 036 1 050 1 067 

Sittplatskilometer (miljoner) 16 085 16 308 16 680 17 496 18 370 

Tunnelbana 4 499 4 517 4 449 5 030 5 030 

Pendeltåg 4 902 4 929 4 980 5 030 5 677 

Lokaltåg och spårvagn 950 951 1 085 1 085 1 121 

- varav Roslagsbanan - 605 720 - - 

Lidingöbanan - 53 55 - - 

Tvärbanan - 107 114 - - 

Nockebybanan - 24 30 - - 

Saltsjöbanan - 162 166 - - 

Busstrafik 5 734 5 911 6 166 6 351 6 542 

- varav norra regionen - - - - - 

centrala regionen - - - - - 

- varav innerstaden - - - - - 

södra regionen 

Punktlighet (% avgångar i rätt tid ** ) 

Tunnelbana 94,6 95,5 95,5 96% 96% 

- varav Gröna linjen 92,6 - - - 

Röda linjen 95,3 - - - - 

Blå linjen 98,0 - - - - 

Pendeltåg 90,4 91,5 92 93% 93% 

-mht trafikentreprenörens ansvar 97,5 - - - - 

Lokalbanor och spårvagn - - - - 

Roslagsbanan 95,4 97,5 97,5 97,5% 97,5% 

Lidingöbanan 95,2 96,5 96,5 96,5% 96,5% 

Tvärbanan 96,5 97,5 97,5 97,5% 97,5% 

Nockebybanan 98,3 99,0 99,0 99,0% 99,0% 

Saltsjöbanan 91,7 95,5 95,5 95,5% 95,5% 

Busstrafik 91,1 93,0 93,0 93,0% 94,0% 

-varav norra regionen 96,3 - - - - 

centrala regionen 88,3 - - - - 

- varav innerstaden 82,0 - - - - 

södra regionen 95,4 - - - - 

Antal sålda biljetter (tusental) 

7-dagars biljetter 329 325 393 393 393 

30-dagars biljetter 4 010 4 144 4 742 4 899 5 021 

- varav Studentbiljetter - - 197 197 197 

Studentbiljetter (terminsbiljetter tom VT 2010) 87 86 

90-dagarsbiljetter - - 235 235 235 

- varav Studentbiljetter - - 101 101 101 

Säsongsbiljetter 183 184 70 70 70 

Års- och företagsbiljetter 15 8 19 19 19 

Förköpsremsor (16 st kuponger) 8 558 8 768 8 125 8 154 8 295 

Förköpsremsor - antal kuponger 136 927 140 295 129 997 130 462 132 727 

Förköpskuponger 6 831 892 6 753 6 753 6 753 

Kontantkuponger 3 323 - - - 

Zonbiljetter (SMS,SL Access, automater) 8 764 13 588 11 733 12 033 12 323 

*) Avser endast vardagar under tertial 1 och tertial 3 

**) Andel godkända avgångar (normalt högst 3 min efter och högst 1 min före tidtabell) 

1(1)


AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK 

FÄRDTJÄNSTVERKSAMHETEN 

Budgetdokument 2011 Färdtjänsten 100921 

BUDGET 2011



Innehållsförteckning 

1. SAMMANFATTNING .......................................................................................................1 

2. VERKSAMHETSIDÉ OCH VISION ...............................................................................1 

3. MÅL OCH UPPDRAG.......................................................................................................1 

3.1. VERKSAMHETSTAL – MÅL ..............................................................................................1 

4. VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL.............................................2 

4.1. NÄRMARE OM VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR ...............................................................3 

5. VERKSAMHETENS EKONOMI.....................................................................................3 

5.1. ANTAGANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR I BUDGET 2011 BETRÄFFANDE RESENÄRER ......3 

FÄRDTJÄNSTRESENÄRER DEN 31/12 VARJE ÅR ...........................................................................3 

5.2. ANTAGANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR I BUDGET 2011 BETRÄFFANDE EKONOMI..........4 

5.3. FÖRÄNDRINGAR MELLAN BUDGET 2010 OCH BUDGET 2011...........................................4 

5.4. RESULTATRÄKNING........................................................................................................5 

5.4.1. Färdtjänstens intäkter 2011 ..................................................................................6 

5.4.2. Färdtjänstens kostnader 2011...............................................................................7 

5.5. BALANSRÄKNING .........................................................................................................10 

5.6. INVESTERINGAR ...........................................................................................................11 

6. RISKER/MÖJLIGHETER ÅR 2011 ..............................................................................11 

7. PERSONAL .......................................................................................................................12 

8. MILJÖ................................................................................................................................12 

9. STYRELSEBEHANDLING.............................................................................................12 

Budgetdokument 2011 Färdtjänsten 100921

AB Storstockholms Lokaltrafik 1(1) 


Sedan den 1 juli 2009 ingår färdtjänstverksamheten i SL. Verksamhetens kostnader redovisas 

på en särskild resultatenhet under landstingets trafiknämnd. Här presenteras budget för denna 

resultatenhet. 

1. Sammanfattning 

Budgeterat resultat för färdtjänstverksamheten uppgår enligt landstingets budgetbeslut till 0 

kronor. Budgetomslutningen uppgår till 1 138 mkr. 

Budgeten för färdtjänstverksamheten 2011 omfattar färdtjänstresor, närtrafik, sjukresor samt 

administration av landstingets tjänsteresor. All personal som hanterar färdtjänstfrågor är anställd 

hos SL. 

2. Verksamhetsidé och vision 

Se Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011. 

3. Mål och uppdrag 

3.1. Verksamhetstal – mål 

Färdtjänstverksamheten följs upp kontinuerligt genom nyckeltal. Målen för tidspassning vid 

taxiresa och för tillgänglighet till beställningscentral för specialfordon och till resegarantin 

höjs 2011 med hänsyn till arbetssätt och tidigare års utfall. Övriga verksamhetstal är oförändrade. 

Nedan redovisas färdtjänstverksamhetens verksamhetstal. 

Utfall 

Nyckeltal 

2009 

Tillgänglighet till kundtjänst 

Genomsnittlig väntetid i telefon, sek 91 

Tillgänglighet till resebeställningen för taxi 

Samtal besvarade inom 1 minut 97 % 

Tillgänglighet till beställningscentral, specialfordon 


Tillgänglighet till resegarantin 


Tidspassning vid taxiresa 

Uppdrag på överenskommen hämttid (inom 10 min) 

Uppdrag >20 min efter överenskommen hämttid 


94 % 

1,1 % 

Tidspassning vid resa med specialfordon 

Uppdrag på överenskommen hämttid (inom 10 min) 92,5 % 

VPS Verksamhetspåverkande synpunkter 1) 

Antal synpunkter/klagomål som registrerats i färdtjänstens 

system för synpunktsregistrering, totalt och per 10 000 

färdtjänst- och sjukresor 

4 037 

11,4 

Mål 

2010 

90 

90 % 

90 

90 

90 % 

0 % 

92,5 % 

5 000 

14,2 

Mål 


90 

90 % 

60 

60 

94 % 

0 % 

92,5 % 

5 000 

13,8


Nyckeltal forts. 


Resultat mkr 

1) Avser beräknad och uppmätt volym, ej målvärde. 


Utfall 

2009 

Mål 

2010 

Mål 


-23 0 0 

Från år 2011 kommer utöver ovanstående kvalitetsuppföljning särskilda uppföljningar av utvalda 

kvalitetsaspekter göras för att säkra kvaliteten i samband med att det kundvalda resandet 

ökar. 

I tabellen ovan saknas nyckeltal för kundnöjdhet. Svensk Kollektivtrafiks kundbarometer för 

anropsstyrd trafik avses återinföras som kvalitetsmätningssystem för kundnöjdhet så snart 

som ett nytt avtal om ändrade arbetsmetoder m.m. föreligger. I avvaktan härpå redovisas inga 

mål och mätetal för kundnöjdhet i denna budget. 

Från och med våren 2010 avser antal verksamhetspåverkande synpunkter det totala antalet 

synpunkter som registrerats i färdtjänstverksamhetens datasystem för synpunktshantering. 

Antalet är inte fullt jämförbart med utfallet 2009, som avsåg synpunkter på förare och beställningscentraler. 

Landstingets budget innehåller följande riktlinjer avseende färdtjänstverksamheten. 

Utbyggnaden av närtrafik och linjelagd färdtjänst ska fortsätta och kostnadseffektiva 

resformer inom den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas 

Samordningen av tillgänglighetssatsningar inom färdtjänst ska fortsätta och integreras 

i SL:s trafikverksamhet 

Kvaliteten inom den särskilda kollektivtrafiken skall utvecklas med betoning på kvalitet 

och kundfokus 

Ansvaret för sjukresor överförs från SL till Hälso- och sjukvårdsnämnden 

Färdtjänstverksamheten fortsätter under den kommande budgetperioden att utvecklas i den 

angivna riktningen. Se vidare Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011. 

4. Verksamhetens omfattning och innehåll 

År 2011 budgeterar färdtjänstverksamheten för att ge 71 000 färdtjänstresenärer möjlighet att 

göra totalt 3,0 miljoner resor med de villkor och den kvalitet som landstingsfullmäktige och 

trafiknämnden beslutat. I övrigt arbetar SL tillsammans med länets kommuner för att fler resenärer 

ska resa med den allmänna kollektivtrafiken och närtrafiken. 

Färdtjänstverksamheten ska också tillhandahålla 0,7 miljoner sjukresor till personer som beviljats 

tillstånd för sådana och därutöver tjänsteresor till andra landstingsförvaltningar, på de 

villkor och med den kvalitet som överenskommits. Ungefär 90 000 personer gör någon sjukresa 

under året. Färdtjänstverksamheten har år 2011 en total budget på 1 138 mkr. 

Se vidare Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011.


4.1. Närmare om verksamhetsförändringar 

Upphandling av specialfordonstransporter med kundval för färdtjänst- och sjukresor har genomförts 

under året. Upphandlingen har överprövats och SL dömts som förlorande part. 

Prövning i kammarrätten har begärts och beviljats, men dom har ännu ej fallit. Nuvarande 

specialfordonsavtal gäller till 31 januari 2011. Fr.o.m. 1 februari kommer resenärer med behov 

av specialfordon att hänvisas till rullstolstaxi, som är en resform med kundval för rullstolsburna 

personer. Vissa specialtjänster som bårtransporter och viss närtrafik, som tidigare 

ingått i specialfordonsavtalet, upphandlas separat. 

Färdtjänstverksamhetens personal är anställd av SL och ingår i den organisationsöversyn som 

pågår och ska vara avslutad 1 maj 2011. En ny politisk organisation träder i kraft 1 januari 

2011. En nyinrättad trafiknämnd ansvarar för SL, färdtjänstverksamheten, Waxholmsbolaget 

och färdtjänstens myndighetsutövning. 

Ansvaret för sjukresor ska överföras till Hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Under 2011 kommer upphandling av taxitransporter och beställningstjänster att genomföras. 

Trafikstart är planerad till februari 2012, då nu gällande avtal går ut. 

5. Verksamhetens ekonomi 

5.1. Antaganden och förutsättningar i budget 2011 beträffande resenärer 

De senaste årens minskning av antalet färdtjänsttillstånd har upphört och ersatts av en svag 

ökning. Andelen av befolkningen som är över 65 år beräknas komma att öka med 16 procent 

under de närmaste åren (2010-2015). Korrelationen mellan hög ålder och färdtjänsttillstånd är 

stor. Ju äldre man blir desto större är sannolikheten för att bli färdtjänstresenär. Antalet färdtjänsttillstånd 

budgeteras till 71 000 år 2011 vilket är en uppräkning med 1 000 jämfört med 

budget 2010 och ungefär detsamma som utfall 2009 och utfall per november 2010. Antagandet 

om ett oförändrat antal resenärer grundar sig på de ansträngningar kommunerna, landstinget 

och SL har gjort för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Ett större nyttjande av den 

allmänna kollektivtrafiken gör att trycket på färdtjänsten minskar och att ansökningarna om 

färdtjänsttillstånd kan förväntas bli färre. 

Färdtjänstresenärer den 31/12 varje år 

Bokslut 

2009 



2010 

Nov. 

2010 



Plan 

2012 

Plan 

2013 

Färdtjänstresenärer enbart taxi 57 865 56 800 57 941 58 100 58 200 58 200 

Färdtjänstresenärer, specialfordon 

13 130 13 200 13 012 12 900 12 800 12 800 

Summa färdtjänstresenärer 70 995 70 000 70 953 71 000 71 000 71 000 

Andel av länets befolkning 

som har färdtjänst i % 3,52 3,41 3,46 

3,41 

3,36 

3,32


5.2. Antaganden och förutsättningar i budget 2011 beträffande ekonomi 

Färdtjänstverksamhetens budget följer de principer och förutsättningar som givits i budgetanvisningar 

från landstingsstyrelsens förvaltning. Prisökningar för inköpta transporter följer 

avtalat index. Indexuppräkningen bestäms till största delen av löneökningar inom transportsektorn 

tillsammans med drivmedelsprisernas utveckling. För budgeten 2011 räknar färdtjänsten 

med en prisökning för taxi- och specialfordonstransporter på 2 procent. Övriga prisökningar 

har beräknats till maximalt 2 procent. Inga avgiftshöjningar budgeteras. 

5.3. Förändringar mellan budget 2010 och budget 2011 

Färdtjänstverksamhetens budgetomslutning ökar med 1,5 procent eller 17 mkr mellan budget 

2010 och budget 2011. 

Intäktssidans ökning avser huvudsakligen landstingsbidraget. Resenärsintäkterna avseende 

färdtjänst ökar med 3 mkr eller 2 procent till följd av en ökad resevolym. Intäkterna från sjukresor 

och från tjänsteresor ökar med 1 mkr. Övriga intäkter minskar med 4 mkr eller 41 procent. 

Minskningen avser huvudsakligen intäkter i anslutning till specialfordonstrafiken. Exempelvis 

minskar intäkterna för uthyrning av kommunikationsutrustning i takt med att specialfordonen 

ersätts med rullstolstaxi. 

5,0% 

0,0% 

-5,0% 

-10,0% 

-15,0% 

-20,0% 

-25,0% 

Kostnadsförändringar mellan budget 2010 och 2011 

2,6% 

Köpt 

färdtjänsttrafik 


2,8% 

1,6% 1,5% 

-20,8% 

Sjukresor 

Tjänsteresor 

På kostnadssidan beräknas en ökning av kostnaderna för färdtjänsttrafiken med 22 mkr mellan 

budget 2010 och budget 2011 till följd av en ökad volym färdtjänstresor samt prisutveckling. 

Sjukresorna ökar med 3 mkr och tjänsteresorna med 0,3 mkr på grund av prisförändringar. 

Volymen färdtjänstresor ökar med 4 procent medan volymen sjuk- och tjänsteresor är oförändrad. 

Övriga kostnader minskar med 9 mkr, huvudsakligen IT-kostnader. De procentuella kostnadsförändringarna 

framgår av diagrammet ovan. 

Övriga 

kostnader 

Totala 

kostnade r


5.4. Resultaträkning 

RESULTATRÄKNING (mkr) 


BT1112 

(Controller) 

PR1011 

(Controller) 

AC0912 

(Controller) 

Förändring 

BT11/PR10 

Förändring 

BT11/AC09 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Landstingsbidrag 963 946 450 2% 114% 

Resenärsavgifter 157 152 82 3% 91% 

Intäkter för tjänstresor 12 10 5 20% 140% 

Övriga intäkter 6 8 5 -25% 20% 

S:A VERKSAMHETENS INTÄKTER 


1 138 1 116 542 2% 110% 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Kostnader för köpt färdtjänst -870 -881 -436 -1% 100% 

Kostnader för köpta sjukresor -223 -216 -104 3% 114% 

Kostnader för köpta tjänstresor -12 -10 -5 20% 140% 

Övriga kostnader -33 -38 -19 -13% 74% 

S:A VERKSAMHETENS KOSTNADER 


-1 138 -1 145 -564 -1% 102% 

Avskrivningar 0 -1 -1 

Finansnetto 0 0 0 

ÅRETS RESULTAT 0 -30 -23 

Färdtjänstverksamheten överfördes till SL 2009-07-01. Bokslutet för 2009 avser tiden 1/7-31/12. 

I ovanstående tabell jämförs färdtjänstverksamhetens budget för 2011 med det förväntade 

utfallet för 2010 enligt prognos per november samt med utfallet för 2009. 

Jämfört med prognosen för utfallet 2010 ökar intäkterna i budget 2011 med 22 mkr eller 2 

procent. Kostnaderna minskar med 7 mkr eller 1 procent. Budgeterade resevolymer är något 

lägre än prognossiffrorna. Intäktsökningen avser främst ökat landstingsbidrag, ökade resenärsintäkter 

och ökade intäkter för tjänsteresor. Övriga intäkter beräknas minska något. Minskade 

kostnader avser köpt färdtjänsttrafik. Övriga kostnader, till största delen IT-kostnader, 

minskar också, bland annat som en följd av samordningen med SL. Kostnaderna för sjukresor 

och tjänsteresor ökar. 

En jämförelse med utfallet 2009 är ej meningsfull på totalnivån, med hänsyn till att utfallet 

endast avser tiden från och med 1 juli, då färdtjänstverksamheten startade i sin nuvarande 

form. Vissa jämförelser kan dock göras, och görs i det nedanstående, när det gäller trafikkostnader.


5.4.1. Färdtjänstens intäkter 2011 

Färdtjänstens totala intäkter, mkr 

Intäkter 


Bokslut 

2009 


2010 

Prognos 

2010-11 



Landstingsbidrag 450 946 946 963 

Resenärsavgifter, färdtjänst 63 123 126 126 

Resenärsavgifter, sjukresor 19 30 26 31 

Tjänsteresor 5 12 10 12 

Övriga intäkter 5 10 8 6 

Summa intäkter 542 1 121 1 116 1 138 

Finansiella intäkter - - - - 


Färdtjänstens intäkter för år 2011 budgeteras till 1 138 mkr. Intäkterna är till största delen 

landstingsinterna och består av landstingsbidrag och intäkter för resor som färdtjänsten säljer 

till andra förvaltningar (tjänsteresor). Landstingsbidraget ökar med 17 mkr eller 1,8 procent. 

Tjänsteresorna beräknas öka något i pris. Volymen är oförändrad jämfört med budget 2010. 

De externa intäkterna utgörs i huvudsak av resenärsavgifter och övriga intäkter och budgeteras 

till 163 mkr år 2011. Resenärsavgifterna följer resevolymerna. Övriga intäkter innefattar 

huvudsakligen hyresintäkter för kommunikationsutrustning som hyrs ut till transportörerna, 

såld utbildning och vidarefakturerade sjukresor. 

Färdtjänstintäkter 

Färdtjänstresenärernas egenavgifter för gjorda resor beslutas av landstingsfullmäktige och 

uppgår från och med 1 oktober 2003 till 70 kr per påbörjad tremilssträcka. Högkostnadsskyddet 

för färdtjänstresor följer SL:s pris på månadskort och uppgår sedan mars 2008 till 690 kr 

per månad för fullbetalande och 420 kr för resenärer med rabatt. 

Bil för eget bruk, resa som görs utan beställning s.k ”bil på gatan”, resa där djur tas med och 

resa med fler personer än tillståndet medger betalas med en särskild avgift på 50 procent av 

taxameterbeloppet. Färdtjänstresenär som inte har tillstånd för ledsagare kan ta med en medresenär 

mot en avgift på 20 kr per resa. Avgiften faktureras färdtjänstresenären och har ett 

eget högkostnadsskydd med samma beloppsgränser som för färdtjänstresor. Färdtjänstresenärer 

reser med SL utan avgift och kan då ta med sig en medresenär. 

Sjukreseintäkter 

Avgiftsnivån för sjukresor beslutas av landstingsfullmäktige. Högkostnadsskydd finns och 

uppgår till 1 400 kr per person och tolvmånadersperiod. 

Avgift per resa 

Taxi max 140 kr 

Egen bil 50 kr 

Tåg/flyg 140 kr 

Egen båt 50 kr 

Anslutningsresa 50 kr


Intäkter för tjänsteresor 

Intäkterna för tjänsteresor motsvarar i stort sett kostnaderna för dessa resor. Färdtjänsten tar 

därutöver ut en avgift på 2 procent för att täcka administrationskostnader o.d. Intäkterna budgeteras 

år 2011 till 12 mkr, varav avgiften för administration uppgår till 0,3 mkr. 

5.4.2. Färdtjänstens kostnader 2011 

Färdtjänstens totala kostnader, mkr 

Kostnader 


Bokslut 

2009 


2010 

Prognos 

2010-11 



Övriga kostnader 19 42 38 33 

Trafikkostnader, färdtjänst 436 848 881 870 

Sjukresor 104 219 216 223 


Summa kostnader 564 1 121 1 145 1 138 

Finansiella kostnader - - - - 

Avskrivningar 1 - 1 - 


Färdtjänstens kostnader budgeteras till 1 138 mkr för år 2011. Det är en kostnadsminskning 

med 7 mkr eller 1 procent jämfört med prognos 2010. Det genomsnittliga priset per resa beräknas 

sjunka något liksom antalet färdtjänstresor. För den enskilde resenären budgeteras 

samma antal resor som i prognos 2010. Resandet kan dessutom kompletteras med kostnadseffektivare 

resformer, t.ex. i närtrafiken, som byggs ut och i SL-trafiken som blir mer och mer 

tillgänglig. Volymen sjukresor och tjänsteresor är i stort sett oförändrad. Under övriga kostnader 

har medel avsatts för bl.a. förvaltning och utveckling av färdtjänstens IT-system, informations- 

och marknadsföringsinsatser avseende färdtjänst, hantering av färdtjänstverksamhetens 

ekonomi m.m. 

5.4.2.1 Trafikkostnader och resevolymer 

För år 2011 budgeteras trafikkostnaderna till 1 105 mkr, vilket utgör 97 procent av färdtjänstens 

totala verksamhetskostnader. Jämfört med prognos 2010 minskar trafikkostnaderna med 

2 mkr. Jämfört med 2009 års utfall budgeteras en ökning med 25 mkr. 

Färdtjänstverksamhetens resor fördelar sig på 80 procent färdtjänstresor, 18 procent sjukresor 

och 2 procent tjänsteresor. Färdtjänst- och sjukresor utförs med taxi och rullstolstaxi/specialfordon. 

Dessutom tillhandahåller färdtjänstverksamheten linjebunden och/eller anropsstyrd 

trafik för trafikanter i närtrafiken. 

Det totala antalet resor budgeteras till 3 689 000 resor år 2011, vilket är 11 000 färre än i 2010 

års prognos. Både färdtjänstresor och sjukresor minskar något. Jämfört med 2009 års utfall 

ökar det totala antalet resor med 77 000. Färdtjänstresorna ökar med 65 000 resor, sjukresorna 

ökar med 10 000 och tjänsteresorna med 2 000. Resor i närtrafiken budgeteras ej volymmässigt, 

men beräknas uppskattningsvis till ca 720 000 resor år 2011.


Färdtjänstresor – volymer och kostnader 

Bokslut Budget Prognos Budget 

2009 2010 2010-11 2011 

Restyp (1000-tal) 

Taxiresor 2 353 2 330 2 365 2 353 

Specialfordonsresor 448 415 360 

Rullstolstaxiresor 93 100 240 606 

Summa färdtjänstresor 2 894 2 845 2 965 2 959 

Antal resor/person 40 41 42 42 

Taxiresor 33 33 33 33 

Specialfordonsresor 41 39 46 47 

Kostnader (mkr) 

Taxikostnader 564 569 556 552 

Specialfordonskostnader 222 204 253 242 

Summa kostnader 786 773 809 794 

Summa intäkter 124 123 126 126 

Bokslutsuppgifterna för 2009 avser summan av färdtjänstnämndens utfall och utfallet i SL:s färdtjänstverksamhet 

Budgeten för 2011 omfattar 2 959 000 färdtjänstresor, varav 80 procent görs med taxi och 20 

procent med rullstolstaxi eller specialfordon. Kostnaden för dessa resor budgeteras till 794 

mkr och fördelas med 70 procent på taxiresandet och 30 procent på resande med rullstolstaxi/ 

specialfordon. Därutöver görs färdtjänstresor i närtrafiken och med Arlanda Express samt i 

SL-trafiken. 

Färdtjänstresor med taxi 

För år 2011 beräknas det totala antalet färdtjänstresor med taxi till 2 353 000, vilket överensstämmer 

med volymen 2009 och understiger det förväntade utfallet 2010 något. Antalet taxiresor 

per person är konstant 33 resor per person över åren 2009-2011. Beräkningen grundar 

sig på ett något ökat antal taxiresenärer jämfört med 2009 och 2010 och en oförändrad resetilldelning. 

I färdtjänstresor med taxi ingår taxiresor som utförs med specialfordon när dessa 

har ledig kapacitet. 

Kostnaden för färdtjänstresor med taxi budgeteras till 552 mkr år 2011, vilket är lägre än såväl 

utfallet för 2009 som förväntat utfall för 2010. Kostnadsförändringarna följer den planerade 

reseutvecklingen, och innefattar den beräknade prisutvecklingen för transporterna. 

Färdtjänstresor med rullstolstaxi och specialfordon 

Antalet färdtjänstresor med rullstolstaxi och specialfordon beräknas år 2011 till 606 000 resor, 

vilket är fler än 2009 års utfall och det förväntade utfallet 2010. Antalet resor per person beräknas 

till 47, vilket är sex fler än utfallet 2009 och en fler än prognosen för utfallet 2010. 

Antalet specialfordonsresenärer beräknas minska med ca 2 procent jämfört med 2009 och 

med en procent jämfört med läget i november 2010. Specialfordonsresorna ersätts av rullstolstaxi 

från februari 2011, när gällande specialfordonsavtal löper ut. 



Den totala kostnaden år 2011 för färdtjänstresor med specialfordon och rullstolstaxi budgeteras 

till 242 mkr. Kostnaden är högre än utfallet 2009 och även något högre än förväntat utfall 

2010. Kostnadsförändringarna 2011 avser förändring av resevolym samt prisutveckling. 

Kostnader för färdtjänstresenärernas SL-resor 

Färdtjänsten betalar SL 31,7 mkr per år för färdtjänstresenärernas nyttjande av den allmänna 

kollektivtrafiken i länet. Ersättningsnivån regleras i avtal mellan parterna. 

Övriga trafikkostnader - färdtjänst 

Övriga trafikkostnader uppgår till totalt 44 mkr år 2011. Kostnaderna beräknas öka jämfört 

med utfall 2009 och prognosen för 2010. Huvuddelen av de övriga trafikkostnaderna, eller 43 

mkr, avser närtrafiken. Uppskattad volym: 720 000 resor för SL-resenärer och färdtjänstresenärer 

tillsammans. Vidare budgeteras här 1 mkr för ca 5 000 resor med Arlanda Express, som 

är det anvisade färdsättet för resor till och från Arlanda för resenärer från de södra länsdelarna. 

Sjukresor och tjänsteresor m.m. – volymer och kostnader 

Sjukresor, tjänsteresor m.m. 1000-tal resor, kostnader och intäkter i mkr 

Restyp 

Bokslut Budget Prognos Budget 

2009 2010 2010-11 2011 

Sjukresor med taxi 515 520 525 520 

Sjukresor med specialfordon 145 150 150 150 

Summa sjukresor 660 670 675 670 


Kostnader sjukresor 212 219 216 223 

Kostnader tjänsteresor m.m. 11 12 10 12 

Intäkter sjukresor 27,1 30 26 30 

Intäkter tjänsteresor m.m. 11,5 12 10 12 

Bokslutsuppgifterna för 2009 avser summan av färdtjänstnämndens utfall och utfallet i SL:s färdtjänstverksamhet 

Sjukresor och färdtjänstresor upphandlas samordnat. Sjukresor utförs liksom färdtjänstresor 

med taxi och rullstolstaxi/specialfordon. Sjukresor och färdtjänstresor samplaneras. Sjukresor 

beställs via samma beställningscentraler som färdtjänstresor. Dessutom finns sjukresor som 

inköpts/upphandlats direkt av den tidigare sjukreseenheten. Ersättning lämnas också för sjukresor 

som görs med egen bil, tåg, flyg och dylikt. Det är vårdgivaren som tilldelar patienten 

sjukresa på medicinska grunder och färdtjänstverksamheten som står för kostnaden. 

Antalet sjukresor budgeteras år 2011 till 670 000, varav 520 000 med taxi och 150 000 med 

specialfordon/rullstolstaxi. Den budgeterade volymen är något högre än utfallet för 2009 och 

något lägre än prognosen för 2010. Volymen resor som ej upphandlats av färdtjänsten eller 

gjorts med andra transportmedel (ca 120 000 resor 2009) ingår i kostnaderna men ej i redovisade 

resevolymer. 



Kostnaderna för sjukresor budgeteras år 2011 till 223 mkr, vilket är en ökning jämfört med 

såväl utfallet för 2009 som förväntat utfall för 2010. Kostnadsförändringarna följer den planerade 

volymutvecklingen, och tar hänsyn till den beräknade prisutvecklingen för transporterna. 

Tjänsteresor är resor som färdtjänstverksamheten handlat upp för andra landstingsförvaltningars 

räkning. Färdtjänsten betalar leverantören för utförda resor och fakturerar den beställande 

förvaltningen motsvarande belopp. Efterfrågan har minskat under senare år. Volymen budgeteras 

till 60 000 resor per år. Kostnaderna budgeteras år 2011 till 12 mkr. Budgeterade kostnader 

motsvaras av intäkter av samma storlek. 

5.4.2.2 Övriga driftkostnader 

Färdtjänstverksamhetens övriga driftkostnader 2011 budgeteras till 33 mkr och utgör därmed 

3 procent av verksamhetens kostnader. Kostnaderna avser till 76 procent förvaltning och utveckling 

av färdtjänstens IT-system och därutöver informations- och marknadsföringsinsatser 

avseende färdtjänst, hantering av färdtjänstverksamhetens ekonomi, callcentertelefoni, porto 

m.m. 

Avskrivningar och finansiella kostnader budgeteras till sammanlagt 0,4 mkr år 2011. 

5.4.2.3 Personal 

All personal redovisas i SL:s budget. 

5.5. Balansräkning 

BALANSRÄKNING (Mkr) 


BT1112 

(Lokalt 

ek.syst.) 

PR1012 

(Lokalt 

ek.syst.)) 

AC0912 

(Contr.) 

Förändring 

BT11/PR10 

Förändring 

BT11/AC09 

TILLGÅNGAR 

Anläggningsstillgångar 0 0 1 

Omsättningstillgångar 71 71 28 0% 154% 

varav kassa och bank 27 28 -18 -4% -250% 

S:A TILLGÅNGAR 71 71 29 0% 145% 

EGET KAPITAL 

Eget kapital 18 18 -23 0% -178% 

varav årets resultat -30 -30 -23 0% 30% 

Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 0 0 0 

SKULDER 

Långsfristiga skulder 0 0 0 

Kortfristiga skulder 53 53 52 0% 2% 

S:A SKULDER & EGET KAPITAL 71 71 29 0% 145% 

Den stora förändringen jämfört med 2009 års utfall avser den slutliga fördelningen av den 

tidigare färdtjänstnämndens balansräkning mellan den kvarvarande färdtjänstnämnden och 

färdtjänstverksamheten i SL. De två poster som återstod att reglera efter bokslutet 2009 var en 

långfristig fordran mot landstinget och det lokala landstingskapitalet. I samband med att bokslutet 

för 2009 fastställdes av landstinget reglerades mellanhavandet mellan landstinget och 

färdtjänsten och skulden återbetalades, vilket gjorde den slutliga fördelningen av balansräkningen 

möjlig.


5.6. Investeringar 

Färdtjänstens investeringsplan baseras på i nuläget kända utrustningsbehov och en erfarenhetsmässig 

uppskattning av behoven längre fram i planperioden. När investeringarna 

genomförs ska bästa möjliga miljöalternativ eftersträvas. Investeringskostnaderna täcks inom 

driftbudgetramen genom avskrivningar. 

Investeringar (Mkr) BU2010 BT2011 P2012 P2013 P2014 P2015 

Maskiner / Inventarier/IT 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 

För år 2011-2015 budgeteras ett ospecificerat utrustningsanslag på totalt 0,3 mkr per år. Planerade 

utrustningsinvesteringar utgörs i huvudsak av servrar och annan IT-utrustning. 

6. Risker/möjligheter år 2011 

Känslighetsanalys 

Nedanstående känslighetsanalys visar vilka kostnadskonsekvenser olika förändringar i budgetförutsättningarna 

får. Konsekvenserna är beräknade i 2011 års löne- och prisnivå. 

Kostnad 

En taxiresa per resenär och år utöver budget 16,7 mkr 

100 taxiresenärer utöver budget 0,8 mkr 

Prisökning för taxi med 1 procent utöver budget 5,5 mkr 

En resa med specialfordon per resenär och år utöver budget 5,2 mkr 

100 resenärer i specialfordon utöver budget 1,9 mkr 

Prisökning specialfordon med 1 procent utöver budget 2,4 mkr 

Ökning av antalet sjukresor med 1 procent 2,2 mkr 

Riskfaktorer/Osäkerhetsfaktorer 

Den största ekonomiska riskfaktorn är ett ökat resande. Varje färdtjänstresenär har tillstånd att 

resa 198 färdtjänstresor per år, men förväntas erfarenhetsmässigt och budgetmässigt utnyttja i 

genomsnitt 42 färdtjänstresor årligen. Ett ökat resande är svårt att förutsäga och ger snabbt 

genomslag i ökade kostnader. Utvecklingen följs därför noga både avseende antalet resenärer 

och det antal resor de utför. Vid en ogynnsam rese- och kostnadsutveckling kan begränsande 

åtgärder av olika slag vara nödvändiga. Ökat utbud för resenären genom utvecklingen av rullstolstaxi 

och en friare och ökad resetilldelning är faktorer, som påverkar resenärsbeteendet. 

Ett ökat antal färdtjänstresenärer medför också en ökad resevolym och därmed ökade kostnader. 

Antalet färdtjänstresenärer har stadigt minskat sedan år 2003, men minskningen har nu 

upphört och den demografiska utvecklingen i länet pekar mot ett ökande antal resenärer framöver. 

För att motverka en oplanerad ökning av resandet samarbetar SL och kommunerna om en 

långtgående tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken och dess kringmiljö. Färdtjänsttillstånden 

avpassas efter resenärernas olika förmåga att resa och behov av service vid resandet, 

och mer kostnadseffektiva resformer, t.ex. närtrafik utvecklas. För att dessa alternativ ska ge 

ekonomisk effekt måste resenärerna, tydligare än i dag, styras till det mest kostnadseffektiva 

av de färdsätt som är möjliga och lämpliga för den enskilde resenären vid det specifika restillfället. 

Resenären kan också behöva information och annat stöd för att åka kollektivt. 



Den myndighetsutövande färdtjänstavdelningen vid landstingsstyrelsens förvaltning har hand 

om tillståndsprövning beträffande färdtjänst och tilldelning av resor utöver den grundtilldelning 

landstingsfullmäktige beslutar om. Färdtjänstverksamheten och SL har få styrmedel utöver 

samverkan och information för att påverka resevolymerna. Utan en tydligare styrmodell 

finns risk för att reskostnaderna utvecklas ogynnsamt. 

I prognosen per november redovisas ett beräknat underskott vid slutet av år 2010 på -30 mkr 

till följd av den reseutveckling som varit under året, speciellt beträffande rullstolstaxi. I budgeten 

har resevolymen anpassats till den ekonomiska ramen vilket innebär att resandeutvecklingen 

avseende främst rullstolstaxi inte kunnat beaktas i budgeten för 2011. Härtill kommer 

att indexutvecklingen är svårbedömd och påverkas av faktorer som konsumentprisindex, 

drivmedelskostnader och löneutveckling samt marknadsräntan. I budgeten har antagits en 

indexökning med 2 procent. En procentenhets högre eller lägre indexuppräkning än beräknat 

påverkar kostnaderna med cirka 10 mkr år 2011. 

Upphandling av taxitransporter för färdtjänst- och sjukresor ska genomföras under 2011 eftersom 

nuvarande avtal löper ut 1 februari 2012, vilket kan komma att medföra ökade kostnader. 

Nya avtal i närtrafiken under budgetperioden är också en källa till ekonomisk osäkerhet. 

En ny kollektivtrafiklag har antagits av riksdagen i juni 2010. Den nya lagen ska träda i kraft 

2012 och kommer att påverka färdtjänsten. 

7. Personal 

Personalen som administrerar färdtjänstverksamheten är anställd hos SL och ingår i SL:s budgetunderlag 

avseende personal 

8. Miljö 

Färdtjänstverksamhetens miljöarbete bedrivs och redovisas inom SL:s miljöledningssystem. 

SL arbetar systematiskt med miljöfrågor och har i sitt miljöledningssystem införlivat de mål i 

Miljö Steg 5 som verksamheten berörs av. Upparbetade kontaktvägar finns med anlitade entreprenörer 

för att säkerställa att de uppgifter som krävs för uppföljningen av Miljö Steg 5 kan 

lämnas. 

Se vidare Verksamhetsplan för Storstockholms Lokaltrafik 2011. 

9. Styrelsebehandling 

Den slutliga budgeten behandlas av SL:s styrelse den 21 december 2010 och av trafiknämnden 

den 21 januari 2011.

Verksamhetsplan och Budget 2011 för AB Storstockholms ... - SL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?