Radiomagasinet nr 2, 2012 (pdf) - Sveriges Radio

sveriges 

radio 

MagasiNeT 

Här är ekoT 

försT Med deT 

seNasTe i 75 år 

sTriNdberg 

blir soM Ny 

i radioTeaTerN 

älskad 

50-åriNg: 

sveNskToppeN 

lockar 

MiljoNpublik 

Till p4 

2012/2 

sverigesradio.se 

saMeradioN 

tradition och nyskapande 

2012/1 ––– 1

43 reklamfria kanaler 

550 program 

200 000 timmar om året 


blaNd de MedverkaNde 

i deNNa uTgåva 

jeNNy MaTTssoN chefredaktör 

thomas andersson, reporter 

Ulrica Bengtsdotter, reporter 

Mats carlsson-Lénart, reporter 

cecilia djurberg, reporter 

Maria Lagergréen, reporter 

Birgitta Lagerlöf, reporter 

Sanna Schiller, reporter 

Susanne tellinger, reporter 

anna-Lena Walmsley, reporter 

Mattias ahlm, fotograf 

Lena dahlström, fotograf 

Mikael Grönberg, fotograf 

Johan Ljungström, fotograf 

ansvarig utgivare Jan Petersson, 

direktör för enheten analys och kommunikation. 

grafisk formgivning/design Lupo design 

Tryck elanders 

Sveriges radio-magasinet är en publikation från 

Sveriges radio, riktad till vår publik. den delas ut 

till bland annat skolor och bibliotek och vid våra 

publika evenemang. Vill du har fler exemplar? 

Skicka e-post till radiotidningen@sverigesradio.se 

deT Här är 

public service 

Det som Sveriges Radio, SVT och UR gör 

kallas public service, eller annorlunda 

uttryckt: radio och tv för alla. Verksamheten 

bedrivs självständigt i förhållande till 

politiska, kommersiella och andra intressen 

i samhället. Public service innebär helt 

enkelt att programmen görs 

bara med tanke på dig som 

tittar och lyssnar. Vi bekostar vår verksamhet 

med radio- och tv-avgiften. 

Att kunna titta på tv-program och lyssna på 

radio som är oberoende är ingen självklarhet. 

På många ställen i världen finns inte 

oberoende medier över huvud taget. Där 

har man inget annat val än att ta del av den 

bild som staten vill visa. 

iNNeHåll 

04 

så Tycker lyssNarNa 

05 

i radioN i HösT 

06 

cHrisTer i p3 

duo utan inbördes konkurrens 

11 

ekoT 

avslöjar och är på plats 

18 

bäTTre NyHeTer Med 

publikeNs Hjälp 

20 

MiN väg Till 

sveriges radio 

tre medarbetare berättar 

22 

riNg p1 

24 

radiorösTer 

Möt personerna bakom de välkända 

rösterna i P1, P2, P3 och P4. 

32 

saMeradioN 

ger plats för levande 

språk och kultur 

36 

Magiska skriNeT 

Upptäck sagans värld på 

många olika språk. 

38 

sveNskToppeN 50 år 

P4:s stora musiktävling lyfter fram 

morgondagens svenska stjärnor 

40 

sveNskToppeN NäsTa 

44 

radioköreN 

en kör i världsklass 

50 

p2:s ToNsäTTare 

51 

veTeNskapsradioN 

Nyhetsledande i Nobelpris 

54 

radioTeaTerN 

I höst hör du Johan Ulveson som 

Gustaf III i en nyuppsättning av 

Strindbergs pjäs. 

56 

världeNs barN 

ocH MusikHjälpeN 

Publikens pengar räddar liv. 


ORD FRÅN VD 

dags aTT skaffa radio! 

tt vi – Sveriges Radio – finns i en 

radioapparat med vårt utbud är 

säkert för de flesta rätt så självklart. 

Men nuförtiden är Sveriges 

Radio så mycket mer. För du vet 

väl att du kan lyssna på det mesta av det vi gör 

precis när du vill? 

Vår mobilapp har släppts i nya versioner för 

både Iphone och Android. Utbudet är i stort sett 

samma som i FM med den stora skillnaden att 

du inte behöver passa några tider. Du kan lyssna 

direkt men också i efterhand. Du kan podda 

ner och du kan spara dina favoriter. Allt detta 

för att ge dig som gillar Sveriges Radio, eller 

kanske ännu inte har upptäckt Sveriges Radio, 

en möjlighet att fritt botanisera och lyssna på det 

du själv väljer. Testa gärna och hör av dig till oss 

med dina synpunkter. 

Du vet väl också att Sveriges Radio strävar 

efter att sända där det händer när det händer. Vi 

har det största nätet av utrikeskorre-spondenter 

av alla nordiska medier och är egentligen numera 

det enda riktigt rikstäckande medieföretaget i 

Sverige med 25 sändande lokala kanaler och 

medarbetare på ett 50-tal platser runt om i 

landet. Vi har alla förutsättningar i världen att 

faktiskt ge dig de stora skeendena i realtid så att 

du inte missar något viktigt. Det kan handla om 

vad Tycker 

lyssNarNa? 

Omkring 3,8 miljoner lyssnar på oss 

varje dag och många hör av sig med 

synpunkter. Här är ett axplock. 

jag måste säga 

att jag är vansinnigt 

imponerad av 

Täppas fogelberg 

i ring p1! 

koNTakTa 

lyssNarservice 

Lyssnarservice 


105 10 stockholm 

lyssnarservice@sverigesradio.se 

4 ––– 2012/2 

jag vill bara berömma 

Nordegren och epstein, jag 

njuter av deras resonemang. det 

bästa program som radion har sänt 

och jag sitter och väntar 

på det varje dag. 

personlig service 

Vardagar kl 10-15 

tel: 08-784 84 84 

Lämna synpunkter och få 

tablåinfo dygnet runt via 

talsvar. 

en lokal nyhetshändelse, ett större musikevenemang 

som Musikhjälpen eller sport. För vem 

vill följa en idrottshändelse i efterhand? OS i 

London är ett lysande exempel på vad jag menar. 

Radiosporten hoppade med enkelhet från arena 

till arena och gav den svenska publiken alla de 

stora skeendena ”live” då de faktiskt inträffade. 

Inte som i många andra medier där saker som 

pågick samtidigt bandades och sändes i efterhand. 

Och via Sveriges Radio får du viktiga originalnyheter. 

Vi lägger tid och kraft på att undersöka 

hur verkligheten egentligen ser ut. I år har det 

bland annat handlat om att två reportrar i månader 

har fått granska Sveriges förhållande till Saudiarabien, 

vilket resulterade i avslöjandet om den 

svenska hjälpen till att där bygga en vapenfabrik. 

Så det finns många skäl att köpa en traditionell 

radioapparat om du inte har någon. Det är 

ganska mysigt att ha den på i köket när du går 

där och skrotar. Men glöm inte appen i mobilen. 

Via den har du ju med dig Sveriges Radio i alla 

lägen. När du är trött på alla hårda nyheter eller 

granskningar så finns där så mycket mer att njuta 

av. Ett innehåll som både kan få dig att skratta 

och gråta – men som också kan ge en stunds 

skön avkoppling. 

cilla benkö, vd Sveriges Radio 

Christian Olsson – du är bara helt 

suverän, som sportreporter men 

inte bara där! Dina 

ordvändningar är många snäpp 

bättre än Grives blåbärsrisgrönt! 

vad bra att sommarprogrammen 

finns kvar på hemsidan och att 

man kan lyssna när man har möjlighet! 

det är public service det! 

jag är besviken över att 

sporten tar över p4 både 

lördag och söndag på 

bästa sändningstid 

twitter: @sverigesradio 

anser du att sveriges radio 

inte uppfyller sändningstillståndet? 

kontakta Myndigheten för 

radio och tv: 08–606 90 80 

www.radioochtv.se 

42 

Varför spelas alltid 

samma musik på 

radion? Så fort en 

låt är populär så 

spelas den hela 

tiden! 

Hallå där, 

P4-chefen 

Dan 

Granlund! 

Varför är det så 

mycket sport i P4 

egentligen? 

– P4 är sportkanalen, det 

är här vi bevakar den lokala 

sporten, den nationella sporten 

och den internationella. 

att man upplever att det 

är mycket sport beror på att 

tidigare låg nästan all sport 

oavsett vilka grenar det 

handlade om samlade på 

eftermiddagen. 

Men nu sprids evenemang 

och matcher över 

veckans alla dagar och ingen 

vill längre att matcher i olika 

sporter ska ”krocka” med 

varandra. Man försöker 

istället få en egen tid för att 

få mesta möjliga publik, det 

gör att sporten dyker upp 

på olika ställen i tablån lite 

oftare än för några år sedan. 

sTröM 

Med start den 24 oktober 

utforskar Strömredaktionen 

i vanlig ordning en massa 

olika aspekter och frågeställningar 

som rör den elektroniska 

musiken. 

P2, onsdagar 21.30 

kropp ocH själ 

programmet för dig som vill veta hur 

du ska göra för att må bra och leva 

länge. Vi vänder oss till dig som har 

hälsa som hobby, men också till dig 

som inte alls känner dig som en sportig 

typ. P1, tisdagar 10.03 

luNdsTröMs bokradio 

Börja lördagsmorgnarna med P1:s nya 

litteraturprogram. Programledare Marie 

Lundström förklarar varför litteratur 

passar så bra i radio: 

– rösten går rätt genom huvudet, 

rakt ner till känslan. Plötsligt har du din 

favoritförfattare alldeles nära. riktig 

radio liknar de bästa böckerna: Smakar 

på orden, gottar sig i formuleringar 

och rör sig med språkets hjälp fritt 

genom tid och rum. 

P1, lördagar 08.05 

i radioN i HösT 

TaNkesMedjaN 

humor och satir om nyheter, 

aktuella ämnen och samhällsdebatter 

med ett särskilt 

fokus på inrikespolitik. 

P3, måndag till torsdag 

16.00–17.00 

MusikguideN i p3 

spelar den bästa nya musiken, 

bred och smal, kända 

hits och välbevarade hemligheter. 

I Musikguiden i P3 får 

du träffa artisterna, höra de 

nya låtarna och se hela sammanhanget. 

Ungefär som i 

naturfilm, fast med musik. typ. 

P3, måndag till torsdag 

13.05–14.00 och 18.30– 

23.00, lördagar 12.03– 

14.00, och 22.05–24.00, 

söndagar 11.00–14.00 och 

22.03–24.00 

jazzlaNdeT 

Programmet där du möter 

musiker, bevakar aktualiteter 

och rapporterar från platser 

där jazzen händer − i hela 

landet. P2, tisdagar 21.30 

NaTurMorgoN 

direktsänd naturradio från 

Sverige och världen. P1, 

lördagar 06.05 

MorgoNpasseT 

Martina, kodjo och hanna på Morgonpasset 

i P3 går sin egen väg och 

bjuder bara in gäster som de själva är 

intresserade av. 

Varje dag i P3, 06.30–10.00 

PROGRAM 

p4 exTra 

en mix av dagens händelser och aktuella personer. 

receptet är hemligt men resultatet är naggande 

gott. Programledare på vardagar är Lotta 

Bromé. carina holmberg och erik Blix hör du på 

helgen. P4, varje dag 13.05–15.00 


iNgeN är 

Tuff alla 

är TöNTar 

de är både bästa vänner och arbetskamrater. 

christer Lundberg och Morgan Larsson känner 

varandra så väl att de ibland inte behöver uttala 

några ord för att förstå varandras tankar. 

Följ med in i studion där duon varje vardag 

sänder christer i p3. 

Text Sanna Schiller Foto Mattias Ahlm 

väNd!

CHRISTER I P3 CHRISTER I P3 

et är en fokuserad Christer Lundberg 

som möter upp i Kanalhuset i 

Göteborg. Han har siktet inställt på 

att hans vän och tillika arbetskamrat 

Morgan Larsson ska hinna äta i god 

tid före sändning, eftersom det är han 

som ska styra programmet i dag. 

– Om det krisar har jag ett äpple du kan få, säger han. 

Morgan tackar och säger att det vore snällt. 

De har känt varandra i många år och möttes första 

gången när de studerade musikvetenskap på Göteborgs 

universitet 1993. Sedan dess har Christer och Morgan 

hållit ihop. 

– När jag först träffade Morgan trodde jag att han 

var kristen och homosexuell, minns Christer. 

– Och jag hade aldrig tidigare träffat någon som 

tyckte om Marc Almond så som jag tycker om honom 

(sångare i synthbandet Soft Cell reds. anm). Det sa klick 

mellan oss, fyller Morgan i. 

När Christer pratar nickar Morgan medhållande och 

tvärtom. Ibland fyller de i varandras meningar. De känner 

varandra utan och innan. Något som märks om man 

lyssnar på Christer i P3, ett relationsprogram som bygger 

på att lyssnarna ringer in och delar med sig av sina 

historier. Christers och Morgans uppgift är att lyssna och 

ställa frågor, att vara en vän. En uppgift de tar på största 

allvar. Lyssnarskaran är sina programledare trogna, 

många har lyssnat på i stort sett alla program. 

– Jag tror att vi jobbar så bra ihop på grund av att 

vi verkligen känner varandra. Jag vet att Morgan är lite 

trött på morgonen och ofta kommer sent, då kan jag 

anpassa mig efter det. Och Morgan vet att jag inte är arg 

eller sur när jag sitter och smattrar på tangenterna och 

muttrar framför datorn. 

– Vi skapar den trygghet som krävs för att vi ska 

kunna vara kreativa tillsammans. Den tryggheten är nödvändig 

för att man ska våga kasta sig ut, lägger Morgan 

till. 

Enligt Christer är Morgan en ”lurig jävel” men det 

finns ingen han litar på mer. 

– Jag kan inte ens beskriva hur mycket jag litar på 

Christer, kontrar Morgan snabbt. 

Bråkar ni aldrig? 

– Sällan, men det händer. Jag är ganska anal när 

8 ––– 2012/2 

det sa klick 

mellan oss. 

Morgan om första mötet med christer 

cHrisTer luNdberg 

ålder: 38 år. 

bor: I Göteborg. 

familj: fru och 

två barn. 

utbildning: 

kulturvetenskap, musikvetenskap 

och journalistprogrammet 

på Göteborgs 

universitet. 

specialintresse/fritid: 

Mitt synthpopband 

Universal Poplab. Och 

outdoor life, jag gillar 

verkligen att hänga i 

naturen. har precis skrivit 

klart romanen Gräspojken 

som kommer i höst. 

MorgaN larssoN 

ålder: 42 år. 

bor: I Göteborg. 

familj: Nej. 

utbildning: har läst socialpsykologi, 

musikvetenskap 

och journalistprogrammet 

på Göteborgs universitet. 

specialintresse/fritid: 

Indien, hitta konstiga bilder 

på internet och fotboll. 

tränar på gym och spelar 

på min gitarr ibland. Skriva, 

har gett ut romanen radhusdisco 

och skriver på 

en ny. 

det gäller att hålla tider och ibland kan jag bli arg när 

Morgan inte kommer i tid fast vi har bestämt. 

– Ofta handlar våra bråk om att vi inte setts och hunnit 

snacka igenom saker, då kan det bli missförstånd och 

stress som kan leda till lite bråk. Men vi reder alltid ut 

konflikterna, det är viktigt att stämningen mellan oss är 

go när vi sänder. 

Hur vårdar ni er vänskap? 

– Det är viktigt att ta sig tid och ses privat, så att vi inte 

bara ses på jobbet. Att jobba ihop är inte samma sak som 

att umgås och man får dessutom de bästa idéerna när 

man är ledig. Morgan är nog den person som jag träffar 

mest, bortsett från min fru och mina barn. 

– Samtidigt är det ju svårt att få tiden att räcka till 

och hinna ses utanför jobbet. För nån vecka sedan gick 

vi ut och tog en öl. Då var det fest, säger Morgan. 

Programledarduon brukar också åka på semester 

tillsammans. En gång återvände de till den campingplats 

i Schweiz där Morgan blev till och senast packades 

väskorna för en skrivarresa till Kanarieöarna. 

– Vi har roligt ihop hela tiden. Oj, vad obehagligt det 

lät, men så är det faktiskt, säger Morgan. 

Båda har svårt att förklara hur deras vänskapsrelation 

förändrats sedan de började jobba sida vid sida för 

ungefär tio år sedan, men är överens om att de genom 

arbetet har lärt känna varandra på djupet. 

– Jag visste till exempel inte att du var en ordningsmänniska 

som vill ha koll på allt, säger Morgan till 

Christer som tar över ordet och försvarar sig: 

– Jag mår bäst när jag vet vad som händer om en 

månad, den bästa spontaniteten är planerad. 

Klart är att Morgan och Christer inte har lärt känna 

varandra på det ”behagliga” sättet. 

– I början av en relation vill man ju mest ses då och 

då och ha det lite gött i solen. Men vi har inte kört så, 

i stället var det stressiga deadlines varje dag. Men vi 

har verkligen lärt känna varandra. Både det bra och det 

dåliga, säger Morgan. 

Trots det var de aldrig oroliga över att vänskapen 

skulle försämras av att jobba ihop. Snarare tvärtom. 

– Jag var mest glad över att jag hade fått ett jobb, 

förklarar Morgan. 

– Jag var helt säker på att det skulle funka. Vi kom- 

pletterar varandra. Morgans hjärna är helt galen. 

Han kan få de mest tokiga infall, medan jag organiserar 

och ser till att saker funkar. Var för sig skulle 

vi inte göra så bra radio, men tillsammans blir det 

riktigt bra, säger Christer. 

Deras radioprogram bygger framför allt på stor 

interaktivitet med lyssnarna. Morgan och Christer 

är överens; utan dem skulle det inte finnas något att 

sända. Därför gör de Christer i P3 under devisen: 

”För att få någonting måste man ge någonting”. 

– Vi kan inte uppmana lyssnarna att ringa in 

och berätta något pinsamt de gjort. Varför ska de 

göra det? Men om jag först berättar något pinsamt 

som jag gjort vill fler dela med sig. Många vill visa 

sig duktiga och tuffa, men det är precis tvärtom. 

Ingen är tuff, alla är töntar.• 

christer i P3 sänds måndag–fredag 14.02–16.00 

lördag & söndag 08.05–11.00 

cHrisTer oM MorgaN: 

+ Jag har aldrig träffat någon som 

har ett så rikt intellekt som Morgan. 

Om man kunde sälja hjärnor skulle man 

kunna sälja hans för mycket pengar. 

– han kan ibland få för sig att en detalj 

som saknar vikt har stor betydelse. han 

läser in extremt mycket, ibland stämmer 

det och ibland inte. Morgan skulle 

kunna bli bättre på att fokusera på the 

big picture. 

Ibland behöver Christer 

och Morgan inte ens 

tala med varandra för 

att förstå vad den andre 

tänker. 

Christer går igenom ett 

klipp med producenten 

Det händer att redaktionen 

bjuder in 

publiken till fest. 

Morgan i studion där 

de sänder Christer varje 

vardag kl 14–16 

MorgaN oM cHrisTer : 

+ christer är fantastisk på att få ett 

samtal som inte alls är roligt att bli roligt. 

det är en mycket bra talang. 

– han kan utstråla att han är sur, 

fast att han verkligen inte är det, som 

när han sitter framför datorn och slår 

på tangenterna. 


Foto Mikael Göthage 

SVERIGES RADIO 

Hallå där 

Radioapan! 

Hur står det till? 

– hej halloj! det är hemligt bra. 

Jag har precis varit ute med min 

specialmikrofon och spelat in 

några myror som hoppade trampolin. 

det var ett roligt ljud. 

var kan man höra dig? 

– Mig? Jag hörs ofta i Barnradion 

i P4 kl 17.45 på vardagarna. 

Och så kan du hälsa på mig 

på webben, där finns alla mina 

sånger om bokstäver, siffror och 

annat apigt – kroppen till exempel! 

Och så har jag en egen 

musikkanal med bara barnmusik, 

den får du inte missa. 

- I höst kommer dessutom 

en helt ny app för barn till 

mobiltelefonen. ”radioapans 

banankalas” heter den och där 

kan du hjälpa mig att fixa fest i 

Sagoskogen där jag bor. Nä, nu 

måste jag slappa lite i min hängmatta 

och hitta på en ny låt. 

hej då då. 

HoN gör deT iNgeN 

vuxeN vågar 

årets julkalender utspelar sig bland iskalla 

skurkar, sjöjungfrubarn och skeppare. 

”siri och ishavspiraterna” är skriven 

av författaren frida Nilsson och är en 

spännande historia som utspelar sig i en 

ishavsregion under segelskutornas tid. 

december månad brukar vara en spännande 

tid för alla barn. I år hjälper Sveriges 

10 ––– 2012/2 

50-åriNg soM går HeM Hos kidseN 

Vi i femman firar 50 år och tävlingen är 

populärare än någonsin. över 66 000 elever 

deltog i uttagningarna till förra årets säsong. 

framgångsreceptet som håller än idag är 

kombinationen av smarta 11-åringar och 

kluriga frågor. 

– Vi i femman speglar 

den tid vi lever i. Inte 

minst tilltalet var annorlunda 

förr. de vuxna 

kunde ofta ha en lite 

nedlåtande ton, menar 

programledaren kim 

Ohlsson som leder Vi 

i femman i både radio 

och tv. 

– Idag görs programmet 

utifrån barnen 

och hur de är. de är huvudpersonerna. 

Även frågorna har förändrats 

över tid. I arkiven från förr visade man till 

exempel en majskolv och frågade vad det var 

för grönsak. det vet nog de flesta 11-åringar 

nuförtiden. Idag frågar man å andra sidan 

under vilket århundrade första världskriget 

utspelades. en fråga man kanske inte skulle 

ha ställt för 50 år sedan, säger kim Ohlsson. 

radios julkalender till att öka spänningen 

ännu mer. 

− det har varit viktigt för mig att skriva 

en spännande historia som verkligen lockar 

till lyssning. Men ”Siri och Ishavspiraterna” 

handlar samtidigt om så mycket mer än 

äventyr, till exempel om hur vi behandlar 

våra medmänniskor, naturen och djuren, 

säger frida Nilsson som skrivit kalendern. 

I ”Siri och Ishavspiraterna” får vi följa Siri 

när hon ger sig ut på ett äventyr hon sent 

ska glömma. När hennes lillasyster rövas 

bort av den läskiga piraten Vithuvud be- 

tävlingen startade i Sveriges radio redan 

1963. 1970 började även SVt sända Vi i femman. 

Nuförtiden deltar femteklassare från cirka 

2 500 skolor i hela landet i uttagningstävlingarna. 

Olika delar av tävlingen sänds i Sveriges 

radio P4 och SVt Barnkanalen. 

– Jag tror att det krävs mer idag av 

en 11-åring, än när jag gick i femman. 

dels allt som man ska lära 

sig i skolan, men för att hänga 

med krävs det också att man ska 

veta allt om kändisar som Justin 

Bieber, vilken som är den senaste 

filmen på bio, och vilka kläder 

som är rätt, säger kim Ohlsson. 

hemligheten bakom programmets 

framgång är kombinationen 

av smarta barn och kluriga frågor. 

kunskap är tidlöst, menar kim Ohlsson. 

– det är ett program där kunskap sätts i 

centrum. det är kul att se hur en hel klass börjar 

samarbeta, där kunskap blir häftigt på nåt sätt. 

2013 firar tävlingen 50 år och det kommer 

såklart att höras och märkas men det är fortfarande 

11-åringarna som står i centrum. 

stämmer sig Siri för att göra det som ingen 

vuxen vågar: följa efter piraterna för att 

försöka hämta hem sin syster. Lyssnarna får 

följa med på en farofylld färd mellan öarna i 

Ishavet. Under resans gång möter vi iskalla 

skurkar, sjöjungfrubarn, skeppare, bedragare 

och sist men inte minst den rödhårige 

sjömannen fredrik … 

rollen som fredrik spelas av sångaren 

tommy Nilsson, för de vuxna kanske 

mest känd som sångare, men för barnen 

är hans röst välkänd eftersom han dubbat 

flera stora tecknade filmäventyr på bio de 

senaste åren. 

- fredrik är en stor snäll sjöman som 

tillsammans med Siri är hjälten i sagan. 

rollen passar mig. Jag har dubbat mycket 

tecknad film, och någon hade väl fastnat 

för min röst, säger tommy Nilsson. 

Siri spelas av 12-åriga Isabel von 

krusenstierna och som den elaka piraten 

Vithuvud hör vi tomas von Brömssen. Julkalendern 

sänds i radio och på webben 1–24 

december. 

Minst lika viktig är papperskalendern 

med den traditionella lucköppningen. I år 

heter illustratören alexander Jansson. 

− Jag blev överväldigad och hedrad 

när jag fick frågan om jag ville illustrera 

julkalendern. Som liten var julkalendern en 

fascinerande manick som inspirerade och 

stimulerade min fantasi, säger han. 

Samtliga texter Anna-Lena Walmsley 

1989 slog arméstyrkor 

brutalt ned en demonstration 

för politisk 

frihet och demokrati 

på himmelska fridens 

torg i Peking. ekot 

var på plats och 

rapporterade. 

källaN oM 

världeN i 75 år: 

Här är 

ekoT 

sveriges radios största redaktion har 

levererat nyheter i 75 år. 150 

medarbetare ligger bakom redaktionens 

nyhetsledande rapportering i sändningar 

som pågår varje dag, dygnet runt. 

MiNNs du 

ögoNblickeN? 

ekot var på plats 

sidan 13 

Mari 

forssblad 

- inrikesreporter 

sidan 14 

sTeN 

sjösTröM 

vår man i New york 

sidan 16 

EKOT 

2012/2 ––– 11 

Foto: Stuart Franklin/Magnum Photos/IBL Bildbyrå

EKOT EKOT 

Klockslaget kvart i fem 

betyder tid för Dagens 

Eko. 

Ekots chef Anne 

Lagercrantz 

Reporter Vanna Beckman 

i studion 1964. Hon 

var en av de allra första 

kvinnliga journalisterna på 

redaktionen. 

Radioprofilen Lennart 

Hyland under arbetet 

med ett reportage 

om sophämtarna i 

Stockholm, 1948. 

12 ––– 2012/2 

n av årets stora svenska nyheter var den om 

Saudi-affären. Den 6 mars rapporterade Ekot att 

Sverige genom Totalförsvarets forskningsinstitut 

planerat att hjälpa diktaturen i Saudiarabien att 

bygga en avancerad vapenfabrik. En tid senare avgick 

försvarsminister Sten Tolgfors i svallvågorna 

av avslöjandet. 

– Det var ett historiskt genomslag för vår grävande journalistik 

och ett resultat av att grävande är satt i system inom 

Sveriges Radio och hos oss på Ekot. Det finns ett fungerande 

maskineri med en särskilt avdelad grävgeneral som samordnar 

grävet inom Sveriges Radio, konstaterar Anne Lagercrantz, 

chef för Ekot. 

Ekot är nästan alltid först med att rapportera viktiga 

händelser. 

– Vi har varit först med att berätta om i stort sett alla förändringar 

i partiernas ledarskikt under det senaste året, säger 

Ekochefen. 

Förutom de klassiska Ekosändningarna i FM-kanalerna, 

till exempel kvarti- 

”Medarbetarna på 

ekot har en unik 

kompetens.” 

femekot och de korta 

”pipen” varje heltimme 

är Ekot förstås 

numera aktivt på en 

rad olika plattformar 

och medier. Ekonyheter 

via webben, 

Facebook, mobilen 

och Twitter är självklarheter. 

– Det finns många nya medier idag och många nya avsändare 

av nyheter. I detta ökande brus står Ekot för trovärdighet 

och kvalitet oavsett hur och var mediekonsumenten 

läser eller lyssnar på nyheterna, förklarar Anne Lagercrantz. 

När det första Ekot sändes 1937 var det inte ett renodlat 

nyhetsprogram utan ett aktualitetsmagasin som enligt direktiven 

skulle behandla ”dagsaktuella frågor av allmänt intresse”. 

De ”riktiga nyheterna”, som telegram om krigsutbrott och 

katastrofer, rapporterades på den tiden i radio av TT som hade 

egna dagliga nyhetskommunikéer. 

Det var först i mitten av 1950-talet som Ekot blev det 

stora nyhetsprogrammet med en blandning av korta telegram 

och fördjupande inslag om dagens viktigaste in- och utrikes 

händelser. Ungefär samtidigt började också Ekot göra egna 

korta nyhetssändningar av TT-typ i radio. 

Anne Lagercrantz blev Ekochef förra året och med erfarenheter 

bland annat som chef för TV4-Nyheterna vill hon nu 

föra in lite nytt tänkande på den tunga och anrika redaktionen 

i Radiohuset. Samtidigt som hon vill bevara och förädla allt 

det som Ekot står för och som i hög grad bidrar till Sveriges 

Radios mycket höga förtroende bland allmänheten. 

– Medarbetarna på Ekot har en unik kompetens och jag 

försöker få dem att ytterligare lyfta fram den, genom något 

jag kallar kvalificerade reflektioner. Jag vill att vi oftare 

ska dra egna slutsatser och vara mer rakt på sak, baserat på 

observationer och fakta. Exempelvis när en ekonomireporter 

sammanfattar Greklands sänkta kreditbetyg som ”skräpstatus”. 

Men någon åsiktsjournalistik är jag inte ute efter, det är inte 

Ekot, säger Anne Lagercrantz. • 

arabiska 

våreN 

Mellanösternkorrespondent 

Cecilia Uddén fanns 

mitt i folkvimlet på 

Tahrirtorget i Kairo under 

de dramatiska januaridagar 

som inledde det 

folkliga uppror som sedan 

spreds till stora delar av 

arabvärlden. 

palMe- 

MordeT 

1986 

Det var i Ekot 

kl 01.10 den 

1 mars 1986 som 

svenska folket 

först fick veta att 

statsministern 

mördats. 

uNgerN- 

revolTeN 

1956 

Ekots Kurt Andersson lyckas 

ta sig in i Budapest som ende 

och förste reporter och rapportera 

om det ungerska folkets 

grusade hopp om frihet. 

MiNNs du? 

ekots reportrar har funnits på plats där 

det händer världen runt i 75 år. 

Foto: NY Times / SCANPIX 

11 

sepTeMber 

2001 

ekots anders ask var på 

plats i katastrofområdet 

på södra Manhattan när 

södra tornet kollapsade, 

en knapp timme efter att 

ett kapat flygplan hade 

flugit in i det. 

boforsskaNdaleN 

1987 

Ekot avslöjade att den svenska 

vapentillverkaren Bofors mutat 

till sig en jättelik kanonorder 

från Indien. 


EKOT 

14 ––– 2012/2 

passioN för 

poliTik 

Ekots inrikespolitiska reportrar är bland de bästa i landet. Bakom de 

snabba rapporterna och kunniga analyserna ligger ett genuint intresse 

för besluten och människorna som styr Sverige. Möt Mari Forssblad, 

mångårig inrikesreporter. 

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Lena Dahlström och Mattias Ahlm 

et märks att Mari Forssblad trivs 

i maktens korridorer. Under en 

liten rundvandring i Riksdagens 

nygamla hus på Helgeandsholmen 

i Stockholm refererar hon 

till olika händelser av varierande 

dignitet i de senaste decenniernas inrikespolitiska 

historia. 

– Det var här som Mona Sahlin satt med den 

där röda väskan som det blev ett sånt liv om för 

några år sen, säger hon och pekar på en soffgrupp. 

Mari är en av elva reportrar i Ekots inrikesgrupp, 

en av landets ledande granskare av den 

politiska makten i Sverige. Varje tisdag samlas 

hela gruppen i Sveriges Radios redaktionslokaler i 

Riksdagen som ligger strategiskt till, med utsikt 

över plenisalen. 

– Då går vi igenom vad alla har på gång 

och vad det är för nyheter som kan väntas stå på 

dagordningen under de närmaste dagarna. 

För kollegorna Tomas Ramberg, Erik Ridderstolpe, 

Herman Melzer och Inger Arenander berättar 

Mari att hon just nu jobbar med ett större 

inslag som snart ska gå i P1 Morgon. 

– Det handlar om att personer som dömts 

till psykiatrisk vård genom en brist i den nya 

lagstiftningen inte som tidigare kan få tidsbegränsad 

sjukersättning. Vilket många dömda 

varit beroende av för att till exempel betala sina 

vårdavgifter, förklarar Mari. 

De senaste dagarna har hon ägnat åt att 

samla in intervjuer och underlag för sitt inslag 

och hon suckar lite vid tanken att eftermiddagen 

måste ägnas åt att börja bearbeta materialet. 

– Detta är ett exempel på vilken pedagogisk 

utmaning det kan vara att på relativt kort tid för 

lyssnarna försöka förklara vad ett problem handlar 

om och varför det är viktigt. En annan utmaning 

i sammanhanget är att hantera att politiker och 

tjänstemän ibland spelar på att lagstiftningen är så 

krånglig att även de själva kan ha svårt att förstå 

den. Men det gäller att vara uthållig, att inte ge upp! 

Just förändringar och konsekvenser av det 

det gäller att 

vara uthållig, att 

inte ge upp! 

nya socialförsäkringssystemet är Mari Forssblads 

specialitet i inrikesgruppen. 

– Det är väldigt skönt att det finns möjlighet 

att ibland kunna lägga mycket tid, kanske flera 

dagar, på inslag och granskningar av komplicerade 

ämnen och frågor. 

Men när som helst kan djuplodande granskningar 

avbrytas för en tid av den politiska hetluften. 

En minister avgår. En plötslig kritikstorm 

mot statsministern eller S-ledaren. 

– Då är vi på direkt och alla i gruppen vet 

precis vad de ska göra. Varje kollega har sitt nätverk 

av källor och kontakter och vi kan snabbt 

få en uppgift bekräftad – eller dementerad – från 

flera olika håll. 

Ambitionen är att så snabbt som möjligt berätta 

om den senaste inrikespolitiska utvecklingen, 

baserad på grundkriterierna att uppgifterna 

ska vara sanna och relevanta. Olika sidor ska få 

komma till tals och det som händer ska förklaras 

och sättas in i ett sammanhang av Ekots egna 

kommentatorer och ibland även av till exempel 

forskare. 

– Eftersom vi har resurser, erfarenhet, kontakter 

och är samspelta i gruppen lyckas Ekot 

oftast vara först med de stora nyheterna, säger 

Mari Forssblad. 

Hur fungerar det då i nyhetslägen där 

allt fler medier och reportrar vill befinna sig i 

första ledet och ställa frågor till de viktigaste 

politikerna? 

– Först är det ju presskonferens där alla 

som är med kan ställa några spridda frågor. Men 

Ekot har en egen studio 

i Riksdagshuset 

EKOT 

sedan brukar det bli möjlighet till enskilda intervjuer 

och då är Ekot i regel första eller andra 

medium i turordning. Är pressekreterarna ovana 

kan de röra till det men de lär sig, säger Marie. 

Kan det vara ett problem att få politiker eller 

andra makthavare att ställa upp för intervjuer? 

– Oftast är det enkelt men det beror på 

hur besvärande frågan är. Lägre ministrar och 

partiledare ställer alltid upp. Detsamma gäller 

riksdagsledamöter som behöver höras och synas 

för sitt hemlän. 

Mari Forssblad är servitrisen från Göteborg som 

i början av 90-talet började intressera sig för 

journalistik. En journalist på den numera avsomnade 

tidningen Arbetet rekommenderade henne 

att söka till Skurups folkhögskola i Skåne där 

hon fick möjlighet att utveckla sitt berättande. 

– Jag hade mitt första jobb på Sveriges Radio 

Kalmar och kom sedan till Ekot 1996. Och som 

inrikesreporter har jag nu arbetat i snart 15 år. 

Mari visar det rymliga pressrummet i 

anslutning till kammaren. Här har exempelvis 

Riksdagsjournalisternas Förening sina kaffeträffar 

med ledande politiker. 

– Då sitter politikern i den här soffan och då 

är ljudupptagning, fotografering eller filmning 

inte alls tillåten. Twittra och blogga får man bara 

göra så att säga i bakgrunden. 

Varför är det så? 

– Meningen är att det inte ska vara en vanlig 

presskonferens utan mer ett ledigare samtal 

präglat av eftertänksamhet. För oss journalister 

är det en möjlighet att köra en fråga i botten och 

få politikern att säga mer än de inövade ”messagetracken”. 

Kaffeträffarna genererar därför i 

princip alltid nyheter. 

Närmast väntar en intensiv höst för Mari 

och hennes inrikeskollegor på Ekot. 

– Med två år kvar till nästa val blir det 

spännande att se vad som händer i regeringen. 

De mindre partierna behöver profilera sig för att 

klara spärren. Sen blir det också intressant att se 

hur oppositionen formeras. 

Oavsett vad som händer kan vi vara säkra 

på att Ekots inrikesreportrar kommer att vara 

på hugget och göra allt för att Sveriges Radios 

lyssnare även fortsättningsvis inte bara kommer 

vara insatta i vad som händer i svensk politik 

utan också fortsätta ställa obekväma frågor och 

granska våra folkvalda. • 


EKOT 75 ÅR 

16 ––– 2012/2 

sTeN sjösTröM, 

New york 

– HögT placerad korrespoNdeNT 

Från sin kombinerade bostad och kontor på 35 våningen i ett bostadshus 

vid 60 gatan kan Sveriges Radios korrespondent Sten Sjöström se 

hur det nya One World Trade Center sticker upp, högst av alla 

skyskrapor i Manhattans storstadsdjungel. 

– Det är både på gott och ont att ha jobbet så nära, säger Sten Sjöström. 

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Snezana Vucetic Bohm 

usa är stort och 

jag tycker själv att jag 

reser för lite. 

Sten i sin kombinerade 

lägenhet och radiostudio. 

På New Yorks gator är 

det alltid något 

på gång. 

ten Sjöström står på sin 

balkong som hänger ut från 

lägenheten, nästan 100 meter 

ovanför gatan. 

– Där nere ligger i alla fall 

sjukhuset dit John Lennon 

fördes efter att han skjutits, säger 

Sten och pekar på ett stort 

huskomplex nedanför. 

60:e gatan skär över Manhattan ungefär där 

Central Park slutar i söder, inte långt från Metropolitan 

och Lincoln Center. Ner till Downtown, 

finansområdet på Manhattans sydspets där de 

två WTC-tornen stod och där den nya megaskyskrapan 

reser sig är det sex till sju kilometer. 

Sveriges Radios lägenhet är överraskande 

liten och enkel. Vardagsrum med kök, sovrum 

och ett kontor. 

– Det var nog lite mer glamoröst förr att 

vara utrikeskorre än nu. Inte minst förenklad 

och förbättrad teknik gör att vi numera måste 

leverera betydligt mer och oftare än tidigare. 

Sten har arbetat på Ekots utrikesredaktion 

i 22 år och förutom på hemmaredaktionen i 

Radiohuset i Stockholm har han även varit korrespondent 

i Moskva i ett par omgångar. 

Sveriges Radios närvaro i New York började 

samtidigt som FN etablerades i slutet av 

1940-talet. Den första fasta korrespondenten var 

Arne Thorén som i över 20 år levererade sina 

karakteristiskt smattrande nyhetsinslag till den 

svenska radiopubliken. 

1964 öppnade Sveriges Radio ett riktigt 

kontor i New York med direktör och korrespondenter. 

Detta kontor började minskas ner under 

1980-talet för att helt stängas 2002. Sedan dess 

har korrespondenten fått ha kontoret hemma i 

bostaden, vilket även Sveriges Radios korrespondent 

i Washington har. 

– Idag är FN inte en lika viktig anledning 

EKOT 75 år 

som förr till att Sveriges Radio har en korrespondent 

i New York men stadens position, 

bland annat som globalt finanscentrum, gör att 

upplägget med korrespondenter både i New York 

och i politikens Washington behållits, säger Sten 

Sjöström. 

Korrespondenterna i New York och 

Washington delar på Sveriges Radios Nordamerikabevakning. 

I tvådagarsintervaller har Sten 

Sjöström ”jouren” med huvudansvar för att hålla 

koll på det dagliga amerikanska nyhetsflödet 

och rapportera det som är viktigt för de svenska 

radiolyssnarna i Ekots sändningar och aktualitetsprogram. 

– De dagarna blir det mest att läsa tidningar 

och jag tycker det är ett privilegium att få börja 

dagen med New York Times och Wall Street 

Journal, tidningar som tar sina läsare på allvar. 

Sen tittar jag på tv, lyssnar på radio och levererar 

inslag hem till Sverige. 

Tidsskillnaden gör att jourdagarna kan bli 

ganska långa för Sten Sjöström. 

– På morgonen kollar jag genast vad som 

ska göras till exempelvis kvartifemekot. Sedan 

kring lunch och på tidiga eftermiddagen är det 

lite lugnare innan jag börjar producera inslagen 

för natt- och morgonsändningarna. 

De dagar då Washington har jour däremot 

försöker Sten Sjöström vara ute och intervjua 

desto mer. Inte bara Ekot och aktualitetsprogrammen 

utan också en rad andra redaktioner 

efterfrågar reportage och inslag från USA. 

– USA är stort och jag tycker själv att jag 

reser för lite. Särskilt Kalifornien är underbevakat, 

delstaten vars ekonomi ensam är jämförbar 

med många av världens större länder. 

Nu är det snart dags för presidentval i USA, 

en av de riktigt stora regelbundna världspolitiska 

händelserna. Blir det Obama eller Romney? 

– Jag skulle tro det blir väldigt jämnt och 

spännande, säger Sten som även var på plats och 

bevakade presidentvalen 2008 och 2004. 

Tillsammans med korrespondentkollegan 

Ginna Lindberg i Washington bevakar Sten Sjöström 

partikonvent, valmöten och alla aspekter 

av valrörelsen. Och till själva valet i november 

kommer förstärkning från Sverige i form av 

ett antal reportrar, programledare och annan 

personal som ska göra bevakningen av själva 

valdagen och valvakan. 

Ekot och Sveriges Radio har i över 50 år hållit 

ett nätverk av egna korrespondenter runt jorden 

och satsar fortfarande hårt på utrikesbevakning. 

– Det som skiljer oss från andra medier 

är att vi är snabbare och mer nyhetsinriktade. 

Tidningarna missar ofta dagsaktuella nyheter på 

grund av tidsskillnaden. 

Väggarna i våningen vid 60:e gatan pryds 

bland annat av några ryska tavlor som Sten Sjöström 

köpte under sina korrespondentperioder i 

Moskva på 1990-talet, bland annat en med motiv 

från en av gatorna i närheten av Moskvakontoret. 

– När jag är ledig tar jag ibland tunnelbanan 

ut till Brighton Beach på Coney Island. Det är de 

ryska kvarteren här i stan och där brukar jag ta 

chansen att prata lite ryska igen.• 


NYHETER 

18 ––– 2012/2 

Har du tips eller 

idéer? 

Hör av dig till din 

lokala kanal! 

kontaktuppgifter 

hittar du på 

sista sidan. 

bäTTre 

jourNalisTik 

När 

publikeN 

är Med 

I år satsar Sveriges Radio lite extra på 

nyheterna i de lokala kanalerna. 

– Vi ska bli bättre på att utforska och 

beskriva verkligheter som vi idag sällan 

berättar om och fånga in röster vi idag inte 

hör i radion, berättar Ingrid Marklund på P4 

Västerbotten i Umeå. 

ngrid Marklund är samordnare för P4 

Västerbotten, P4 Västernorrland, P4 Norrbotten, 

P4 Jämtland och Sameradion. De 

kallar sin satsning för ”Nya röster i norr” 

och det är framförallt tre områden man 

fokuserar på: hur tillvaron ser ut för den 

växande gruppen fattiga i området, hur romernas 

vardagsliv ser ut och hur livet ter sig i det norr- 

ländska inlandet. Hon menar 

att det är viktigt att allas röster 

har en plats. 

– Det är väldigt viktigt. 

Sveriges Radio och vi journalister 

har ett viktigt uppdrag 

att granska verkligheten och 

lyfta fram samhällsproblem. 

Det är viktigt att man inte bara 

pratar om de människor som 

är utsatta utan pratar med dem 

också, så att deras perspektiv och deras erfarenheter 

finns med. 

Men Ingrid Marklund berättar att det av 

olika skäl inte alltid är så enkelt. Gör man ett 

inslag om till exempel psykiskt ohälsa eller fattigdom 

är det inte så lätt att få tag på någon som 

man kan intervjua. 

Text Anna-Lena Walmsley Foto Mikael Andersson 

reportrarna har 

möjlighet att komma 

ut mer och träffa 

folk och få nya 

nätverk. 

– Folk kanske skäms över det, det är inte så 

vanligt att folk vill ställa upp i radion och berätta 

hur det är. 

Därför menar hon att satsningen som görs i 

år på lokala nyheter är så viktig. Den gör bland 

annat att reportrarna har möjlighet att komma ut 

mer och träffa folk och få nya nätverk. 

– Det finns en tendens i radion att vi har 

en överreprepresentation 

av dem som liknar journalisterna 

– alltså relativt 

välutbildad medelklass av 

svenskt ursprung, säger 

Ingrid Marklund. 

– Vi har också en överrepresentation 

av experter 

och företrädare. Ibland 

är det så klart befogat att 

intervjua makthavare, men 

de som berörs av besluten och de som inte har 

så mycket att säga till om, som inte har någon 

maktroll – de är med för lite. 

Det här hoppas hon kommer att ändras, med 

hjälp av några nya arbetsmetoder som ska testas 

under året. Bland annat ska man flytta ut redaktionen 

till pizzerian eller till ett kafé. Per-Gunnar 

Eriksson på P4 Västerbotten flyttade till exempel 

sin redaktion till ett kafé i Vännäs under fem 

dagar och kom på det viset närmare lyssnarna. 

Man ska också pröva att arbeta med en nätverksredaktion. 

När reportern Anna Ahlström, P4 

Västernorrland, gjorde reportage om eritreanska 

familjer i Junsele använde hon sig av ett nätverk 

som kunde ämnet. Det handlade bland annat om 

SFI, svenska för invandrare, och nätverksredaktionen 

bestod av fem personer med egen erfarenhet 

av SFI-undervisning. Med deras erfarenheter 

och kunskap fick reportaget fler dimensioner. 

– I vardagen på de lokala stationerna hinner 

man oftast inte ut så mycket, så det här är ett sätt 

att få tid att röra sig mer ute i länet. Pratar man 

med människor får man ju också ny kunskap, då 

får man ju också veta något annat. 

Just publikens roll i arbetet är viktig, understryker 

Ingrid Marklund. Om lyssnarna bidrar 

och berättar vad de vill ha och vad de tycker, blir 

det både bättre och roligare. 

– Det är från lyssnarna uppdraget ska 

komma i högre grad. Inflödet av idéer och tankar 

ska komma av publikmedverkan. Det är något vi 

jobbar med i alla kanaler och det är viktigt. Det 

blir bättre journalistik om publiken är med! • 

Missar vi NågoT? 

tycker du att nyheterna på radio inte speglar det 

som händer dig, där du bor? för att fånga upp vad 

du som lyssnar tycker och vad du och dina vänner 

pratar om har vi startat nyhetsnätverk på några 

redaktioner och fler är på gång. anmäl dig gärna 

om du vill dela med dig av dina kunskaper, intressen 

och tips, så att vi kan göra nyheter som är mer 

angelägna för dig. 

kontakta din lokala kanal om du vill vara med 

och påverka nyheterna och bidra med ditt kunnande 

i något av våra nyhetsnätverk. kontaktuppgifter 

hittar du längst bak i tidningen. 

NYHETER 

feM SÄtt att 

hItta Och 

INterVJUa Nya 

PerSONer SOM 

SÄLLaN hörS 

I NyheterNa: 

följ eN vardag 

en reporter följer till exempel 

en ung student ett par dygn. 

Man flyttar in med radioutrustning 

och spelar in, gör inslag 

och reportage. 

redakTioNeN på pizzeriaN 

en veckas redaktion på en annan 

plats där många människor 

rör sig, till exempel på pizzerian. 

en reporter flyttar ut och 

sänder program och nyheter 

någon dag bland matgästerna 

för att få nya röster och uppslag. 

NäTverksredakTioNeN 

en reporter bildar en grupp 

med 3–4 personer (inte journalister) 

som har egna erfarenheter 

av det som ska skildras. de 

blir experterna som man ber 

om uppslag och rådgör med. 

profilreporTer 

en reporter profilerar sig själv 

på ett område, som till exempel 

ensam mamma och använder 

sina egna erfarenheter och 

känslor. Ber publiken om samarbete. 

exempel: ”Jag är ensam 

mamma till två tonåringar och 

jag vill göra reportage om hur 

det är att inte ha pengar till det 

som ’alla andra’ får. Nu vill jag 

ha din hjälp.” 

MedieovaN sTudiogäsT 

Vi bjuder in en person som är 

ny i Sverige att vara gäst i ett 

direktsänt program. tanken är 

att ge större plats åt de röster 

som annars mest hörs som korta 

klipp i bandade reportage. Vi 

undersöker hur man kan arbeta 

för att den som är ovan att vara 

med i radion ska komma till sin 

rätt i en studiointervju. 


Foto Mattias Ahlm 

MIN VäG TILL SVERIGES RADIO 

MiN väg 

Till 

sveriges 

radio 

Här kan du läsa lite om hur några 

av våra medarbetare kom till oss. 

20 ––– 2012/1 

Han är den rappa käften i 

P3:s Morgonpasset som 

hörs varje vardagmorgon. 

Ett drömjobb för många, 

men när Kodjo Akolor 

själv blickar mot framtiden 

är det Oscars-statyetter 

som står högst på 

önskelistan. 

skolTideN 

Uppväxten som enda svarta killen i skolan gjorde 

kodjo snabb, både i benen och i repliken. han 

berättar att han blev mobbad, men att han 

klarade sig undan genom sin kvicktänkthet och 

humor. 

– Jag upptäckte att jag kunde få folk att 

skratta, och om jag blev retad ändå kunde 

jag vända det genom att jävligt snabbt hitta 

något hos mobbaren som 

de andra började skratta 

åt istället. den tiden lade 

väl grunden till det jag har 

jobbat med som vuxen. för 

mig är radio bara ytterligare 

ett medium jag kan använda 

mig av och vara rolig genom. 

vägvaleT 

det var meningen att kodjo skulle satsa 

på ett yrke som ekonom, men under 

studietidens praktikperiod på ett 

fondbolag insåg han att det inte var 

hans grej. 

– Jag hade blivit en skitdålig ekonom, 

verkligen, säger kodjo och skrattar. 

Utbildningen ligger på is. kanske blir 

det något han tar upp så småningom, om 

den nuvarande karriären tar slut. Och i så 

fall blir det med inriktning på marknadsföring, 

inte företagsekonomi. 

radiodebuTeN 

Genom sina framgångar som stå upp-komiker fick 

kodjo hoppa in som ”sommarkompis” i Morgonpasset 

2008. det uppdraget ledde sen till att han fick frågan 

om att stanna kvar och ta över som en av tre programledare 

i samband med att programmet skulle göras om. 

– Men det jag har grepp om är skrattet. Ska 

jag ge ett råd till andra som vill komma in och få 

chansen att jobba på Sveriges radio 

är det väl att vara konsekvent och 

satsa på det man är bra på. hitta din 

styrka, säger kodjo. 

filMsTjärNedröMMarNa 

Målet är att bli skådespelare, och 

gärna filmregissör också. Än har 

han inte fått några erbjudanden 

om filmroller, men han drömmer 

om att få gestalta Martin 

Luther king. kodjos pappa brukade 

säga till honom: ”Om man 

siktar mot stjärnorna kommer 

man åtminstone till molnen”, ett 

råd som kodjo har tagit till sig. 

– Jag vill få ta emot tre 

Oscarsstatyetter vid samma 

gala, för bästa biroll, bästa 

regissör och bästa manus. det 

har bara en person gjort förut. 

text Jenny Mattsson 

vill du jobba 

hos oss? 

sverigesradio.se/ 

jobb 

Foto 

Mattias Ahlm 

Slump och driftighet ledde 

Johan Sjödahl till radion. Från 

uttråkad praktikant på ekonomi- 

avdelningen avancerade han till 

chef över radions tekniker i hela 

Västsverige. 

baNaNskaleT 

I dag kan Johan Sjödahl inte riktigt svara på vad det var 

som gjorde att han en gång i tiden valde att gå ekonomisk 

linje på gymnasiet. han var inte så road av ekonomi och 

praktiken på lokalradion i Göteborgs ekonomiavdelning 

var med hans egna ord ”dötrist”. Som tur var hade han en 

engagerad handledare som skickade honom till grammofonarkivet 

i stället. 

– det var ju mycket bättre! 

den tekniska chefen fick upp ögonen för Johan och 

ordnade så att han fick chansen att bli ljudtekniker. På den 

tiden – det vill säga i slutet av 1980-talet – fanns det inte så 

många utbildningar för ljudtekniker. I stället hade Sveriges 

radio ansvar för att utbilda dem som behövdes. för Johan 

innebar det att han samti 

digt som han avslutade sin 

gymnasieutbildning fick 

två års betald praktik för 

att bli ljudtekniker. 

idolerNa 

– att jobba på Lokalradion i Göteborg 

vid den tiden var helt fantastiskt. hela 

Göteborgsligan – Lennart Persson, Janne 

Josefsson, Leif Loket Olsson, Janne 

Jingryd. det var stora radioprofiler som 

gjorde fantastiska program och där kom 

jag in som en fjunig 16-åring och fattade 

inte så mycket. 

Sedan den första förvirrade tiden 

har Johan haft flera olika jobb inom 

Sveriges radio och i dag är han teknisk 

områdeschef i område Väst. förutom ett 

intresse för och förtjusning i radio som 

medium har Johan blivit kvar på Sveriges 

radio för att de vid helt rätt tillfälle 

har gett honom nya utmaningar. 

det är en styrka hos Sveriges radio 

att det finns möjligheter inom företaget 

för den som vill vidare. 

cHefs- 

karriäreN 

Johan trivs bra i sin chefsroll 

och konstaterar att drygt tio 

år som hockeydomare på 

elitserienivå har gett honom 

bra erfarenheter som ledare. 

– Som domare måste du 

hålla huvudet kallt och fatta 

beslut som kommer att skapa 

såväl irritation som frustration 

och glädje. I min roll som 

chef har jag stor nytta av den 

erfarenheten. 

text Maria Lagergréen 

Linda Nordeman är tjejen 

som har stenkoll på musiken 

i P3. Stark vilja och ett 

gediget intresse för 

musik gav henne 

drömjobbet som 

musikredaktör. 

MIN VäG TILL SVERIGES RADIO 

MusikiNTresseT 

Som liten drömde Linda om att jobba som skivrecensent 

eller modedesigner. Även hennes intresse för 

skrivande journalistik och tv var starkt. därför valde hon 

att plugga på det nystartade mediagymnasiet i tumba 

och blev en av eleverna i den första årskullen. det var 

där hon träffade sin kulturlärare, katarina Gunnarsson 

(som fick Publicistklubbens stora pris 2012). 

– absolut den bästa lärare jag någonsin har haft, 

säger Linda. 

dj karriäreN 

– efter ungefär ett år på P3 

fick jag testa att välja musik 

till radioprogrammen. På 

fritiden började jag jobba 

som dj och det ledde senare 

till att jag startade egna 

klubbkvällar i Stockholm. 

Tv-prakTikeN 

Under gymnasietiden praktiserade Linda 

på produktionsbolaget Jarowskij, där hon 

trivdes jättebra och blev smått lovad jobb. 

– Men ung och kaxig som jag var blev 

svaret nja. Jag måste prova radio först, 

säger Linda med ett skratt. 

hon fick också praktikplats på radio 

Megapol där hon fick se hur den kommersiella 

sidan fungerar. Lindas kontakt med sin 

gamla gymnasielärare katarina Gunnarsson 

ledde till en praktikplats med lön på P3. då 

var Linda 19 år, och fick till en början jobba 

med att sortera cd-skivor. 

p3-jobbeT 

– På somrarna behövs 

många vikarier 

i P3, jag hängde på 

och fick göra P3 Mix. 

Men mest har mitt fokus och 

hjärta alltid legat på musikredaktörskapet. 

Mitt tips till alla som 

vill jobba här är att även kontakta 

produktionsbolagen som producerar 

en stor del av P3 idag, och 

komma med programförslag. 

text Susanne tellinger 

Foto Mattias Ahlm 


RING P1 

22 ––– 2012/2 

riNg p1 

– Här ska alla Tas på allvar 

Ring P1 har gått från att vara utskällt till citerat. Tomas Tengby som varit 

programledare sedan starten för tolv år sedan blir fortfarande taggad av 

den direktsända debatten. 

ebattprogrammet Ring P1 fick 

minst sagt en turbulent start 

när det började sändas år 2000. 

”Etersörja”, ”ett parlament för 

alla upprörda och missgynnade” 

var några av åsikterna 

som hördes i debatten. Det unika, och det som 

upprörde, var att vanligt folk fick komma till tals 

och framföra sina åsikter. Och det var inte i P3 

eller i lokalradion, utan i P1. 

– Ring P1 var som något katten släpat in. 

Då var det något helt nytt och omstörtande. I P1 

var det av tradition alltid experterna som bjöd på 

svaren. Folk var med i enkäter och fick ibland 

säga vad de tyckte, men det var experterna som 

talade om hur det egentligen förhöll sig, säger 

Tomas Tengby, ihärdig programledare sedan 

starten. 

Han säger att kritiken då varken förvånade 

eller berörde honom. 

– Vi som kom från lokalradio och P3 var 

vana vid utanförskapet. 

Kanske sa det mer om kritikerna. Anna 

Engholm, projektledare för Ring P1 är inne på 

sammas spår. Då och då råkar hon på åsikter 

som är nedlåtande gentemot de som ringer in till 

programmet. 

– Mest upprörd blir jag när det är människor, 

inte sällan journalister eller makthavare, som annars 

pratar sig varm om yttrandefrihet. Men det 

gäller tydligen inte för alla. Man får tycka vad 

man vill om Ring P1. Men om man som makthavare, 

politiker eller journalist inte orkar lyssna 

på vad vanligt folk tycker ska man nog ta sig en 

funderare, säger hon och benämner programmet 

som en ”viktig kanal ner i köksbordet”. 

Uppdraget är tydligt. I Ring P1 ska lyssnarna 

få säga sin mening och delta i samhällsdebatten 

och målet är att vidga den utanför de vanliga 

debattmönstren och deltagarna. Så många röster 

som möjligt ska höras och de två, tre första 

samtalen sätter agendan för dagens program. 

– Det som dominerar i massmedia är inte automatiskt 

de ämnen som folk vill ringa om. Min 

erfarenhet är att samtalen i Ring P1 vid stora 

händelser, katastrofer och liknande hamnar på 

Text Birgitta Lagerlöf Foto Mattias Ahlm 

en helt annan, mer filosofisk nivå. Vi journalister 

är så inriktade på det faktiska, vad som har hänt 

och hur. Men de som ringer vill prata om vad det 

betyder känslomässigt och filosofiskt. 

– Det är spännande och ger en annan syn på det 

som sker, i stort och i smått, säger Tomas Tengby. 

Telefonslussen sätter igång 20 minuter före 

sändning. Två personer tar emot samtalen och 

antecknar vad det är för ämne och åsikt som den 

som ringt in vill tala om. Lapparna lämnas över 

till producenten som gör en sållning för att få ett 

så brett och engagerande program som möjligt. I 

studion får programledaren via 

chatt reda på vilka samtal som 

är på gång, ofta en till två förutom 

det pågående samtalet. 

Utöver inkommande telefonsamtal 

ska programledaren 

hålla koll på inkomna mejl, 

meddelanden på programmets 

telefonsvarare, debattforumet, 

sms samt inlägg på Facebook 

och Twitter. Här kan man 

verkligen prata om att hålla många bollar i luften. 

Anna Engholm beskriver det som en torktumlare. 

Tomas Tengby gillar det. 

– Ring P1 är det optimala direktsända programmet, 

säger han och beskriver varje sändning 

som en föreställning där man aldrig på förhand vet 

vad som ska hända. Det lever, det finns en nerv. 

ToMas TeNgby … 

… började på Sveriges Radio som 17-åring 1973 

och har sedan dess bland annat hörts i Karlavagnen 

i P4, Ring P1, Tengby Direkt i P4, Morgonpasset 

i P3 (som han fick Stora Journalistpriset 

för), Vakna i P3, Prat i P3, Radioteatern samt fler 

ungdomsprogram i P3. Tomas jobbar med Ring P1 

tio veckor per år och har sänt någonstans mellan 

500 och 600 program sedan starten. I P4 hörs han 

nu på söndagarna i Mannheimer och Tengby. 

I tv har han gjort Mat med Tina, matreportage 

i Go’kväll samt talkshowen Tomas Tengby. 

Tomas har också gett ut ett flertal kokböcker samt 

medverkar som krönikör i tidningar och magasin. 

ring p1 var som 

något katten 

släpat in. 

tomas om reaktionerna på 

programmet när det startade. 

RING P1 

Däremot gillar han inte när folk ringer 

in och har en åsikt gjuten i sten som de bara 

upprepar utan att egentligen kunna argumentera 

för den eller vilja diskutera. Programledarens 

roll är att försöka fördjupa förståelsen med olika 

argument så att ämnet och frågeställningen 

utvecklas, ge nya infallsvinklar. 

Programmet satsar aktivt på att olika åsikter 

ska mötas och plockar upp tidigare trådar för att få 

en debatt i direktsändning. Det ska vara en levande 

mötesarena och satsningen på att vara aktiv i social 

media är en medveten strategi för att bredda lyssnarskaran 

och engagera fler i 

debatterna. 

– Vi ska ha högt i tak 

och ta alla på allvar, berättar 

Anna Engholm. 

Ring P1 har gått från att 

vara utskällt till att numera bli 

citerat i andra sammanhang. 

Skam den som ger sig. Och 

Tomas Tengby har inga planer 

på att lägga av som programledare 

för programmet. Det är efter tolv år fortfarande 

alldeles för roligt och han taggas när det blir 

debatt och åsikterna flödar in i direktsändning. 

– Men framför allt kan jag bli rörd av det 

förtroende som folk känner när de vänder sig till 

oss för att prata om väldigt känsliga saker. Det är 

ett stort förtroende man får. • 

riNg p1… 

… är ett direktsänt debattprogram som sänds i 

P1 klockan 9.20–10 varje vardag. Programledare 

och sändningsort varierar. Förutom att ringa till 

programmet går det att framföra sin åsikt via 

telefonsvarare, mejl, sms, Twitter och Facebook. 

På programmets hemsida förs debatt dygnet runt 

på ett forum. 

Startade år 2000 och blev då omstritt för att 

programmet släppte in vanliga människors åsikter 

i P1. Har cirka 240 000 lyssnare. 


RADIORÖSTER 

Han är programledaren 

som sätter gästerna främst. 

Trots det, eller kanske just 

därför, är han en av våra 

mest folkkära röster i program 

som Spanarna och På 

minuten i P1. 

rogrammen ska vara ett trevligt 

sällskap. Du ska gärna skratta, 

le någon gång och kanske 

bibringas ett tankebloss du inte 

funderat på tidigare. 

Ingvar Storms ambition att 

hålla en låg profil som programledare måste 

betraktas som ganska misslyckad. Efter att spirituellt 

och med vänlig humor lett Spanarna och 

På minuten i 24 respektive 17 år är han en av de 

mest välkända och uppskattade radiorösterna i P1. 

På minuten består av en panel med skådespelaren 

Pia Johansson, författaren Hans Rosenfeldt, 

komikern David Batra och andra ordvirituoser. 

Deras uppgift är att under en minut – inför en 

studiopublik och utan att tveka eller upprepa 

sig – improvisera på ett i förväg lika okänt som 

fantasifullt ämne. 

Teman som ”tecknen som fick mig att misstänka 

att vår reseledare hade ett förflutet som 

kannibal” eller ”därför kastar sig folk ut genom 

dörrar och fönster när jag kommer in på operan” 

och liknande ... 

24 ––– 2012/2 

Ingvar 

Storm 

i trevligt 

sällskap 

– På minuten är i hög grad improvisationsteater. 

Som enväldig ”domare” fungerar Helge Skoog. 

I Spanarna avläser Sissela Kyle, skådespelare 

och komiker, tillsammans med frilansskribenten 

Johan Hakelius med flera tecken i 

samtiden och skådar med stöd av tre argument in 

i framtiden. 

Att falla varandra i talet, högljutt protestera och 

vänligt trakassera de andra programdeltagarna 

tycks ingå i spelreglerna. 

– Den spanare som inte blir avbruten känner 

sig ofta lite olycklig och misstänker att spaningen är 

så trist och ointressant att ingen orkar kommentera ... 

Själv nöjer sig Ingvar Storm att med gott 

humör fördela ordet, dela ut ämnen och med en 

eller annan replik rikta sig direkt till lyssnarna, 

för att försäkra sig om att de är med på noterna. 

Att överraska, improvisera och utan manus 

skapa något i ögonblicket förenar På Minuten 

och Spanarna. 

Vad skiljer programmen? 

– I Spanarna krävs hygglig trovärdighet och 

en logisk räcka av tankar. På minuten ska bara 

vara roligt och programmet får ta vilka svängar 

det vill. Som en slags intellektuell dadaism! 

Ingvar Storm, som även gjort en del tv, 

tycker det är ”hundra gånger roligare” att jobba 

med det snabba och lättrörliga radiomediet. Han 

jämför gärna med poesi. 

– Radio är lite som att läsa. Som lyssnare 

omvandlar du en liten, krypterad informationsmängd 

till jättestora världar. Du är medverkande! 

I barndomshemmets Sigtuna på 1950-talet 

stod radion på för jämnan. Föredrag av dåtida, 

folkkära radioröster som forskningsresanden 

Sten Bergman kunde förflytta Ingvar Storm till 

exotiska söderhavsöar på andra sidan jordklotet. 

I transistorn på studentrummet hördes 

Trädgårdsdax, Mosebacke Monarki och P3:s 

sena 1960-tals mix av Björneborgarnas marsch, 

Beatles och Mireille Mathieu ... 

För lyssnaren Ingvar Storm har radion genom 

decennierna varit ett lika troget som trevligt 

sällskap. Så är det fortfarande. 

– Jag lyssnar i stort sett hela tiden. Har en radio i 

köket, en i källaren och naturligtvis en i bilen. • 

Ingvar Storm 

Ålder: 61 år 

Utbildning/bakgrund: fil. kand.: konsthistoria, 

filmvetenskap, pedagogik. dramatiska 

Institutets radiolinje. 

Familj: Gift, två barn. 

Fritid och intressen: ”Natur och kultur, 

företrädesvis fåglar och konst. Gärna långpromenader 

och besök på loppisar och antikvariat. 

tycker att det fortfarande finns massor att 

upptäcka mellan treriksröset och falsterbo.” 

text thomas andersson foto Mattias ahlm 

RADIORÖSTER

RADIORÖSTER 

Folke är världsmusikprogrammet 

som välkomnar 

både inbitna fans och 

nya lyssnare. Esmeralda 

Moberg har hittat sitt drömjobb 

på P2 där allt kan hända. 

et är en rolig avvägning, säger 

programledaren och sångerskan 

Esmeralda Moberg. 

Legendariska spelmannen 

Willie Toors med ”Digerbergsvallåt” 

och traditionella 

låtar i ett Folke helt tillägnat romska toner. 

Fiolfrossa live i Folkestudion i samma program 

som svensk-senegalesiska duon Sousou & Maher 

Cissoko. Ett undersökande reportage om den 

samiska jojkens aktuella status, ”dragspelsnjutning” 

och kurdisk musik. 

Eller heta afrikanska vindar från Zimbabwe 

och Västsahara, gamla upptagningar av traditionella 

spelmanslåtar och nyinspelad nordisk 

folkmusik ... 

Andra kanaler och program får ösa på så 

mycket de orkar med treminuters radiopop – för 

Esmeralda Moberg är det folkmusiken som har 

de vackraste melodierna och det mest spännande 

och raffinerade svänget. 

Folklig musik javisst! Men, påpekar Esmeralda 

Moberg, just folkmusiken är den smalaste 

av alla smala musikgenrer. Rent kommersiellt 

och med hänsyn till utrymmet i exempelvis 

Sveriges Radio. 

– Samtidigt är det den enda genre som är 

politiskt het. Som direkt berör sådant som integration, 

mångfald och samverkan mellan olika 

kulturer. 

Mycket riktigt! Det var först via den spanska 

flamencon som sångerskan Esmeralda Moberg 

på allvar fann vägen in i den svenska folkmusiken. 

Dörröppnaren var flamencosångaren och 

pedagogen Rogelio de Badajoz som Esmeralda 

på ”kringelkrokiga” vägar stötte ihop med när 

hon som 16-årig gymnasieelev flyttade till 

Stockholm från den lilla småländska uppväxtbyn 

utanför Ljungby. 

– De där tonerna mellan pianots tangenter, 

improvisationen och det gehörsbaserade musicerandet 

förenar folkmusik från olika kulturer, påpekar 

Esmeralda Moberg. Steget från flamenco 

till såväl traditionell som nyskriven ”svensk” 

folkmusik var inte långt. 

Hennes medverkan i duon Skuggpoeten 

resulterade 2010 i en av många vitsordad cd där 

Esmeraldas röst svävar över en nutida väv av hip 

hop, jazz och svensk folkton. 

Drömprogram i Folke med obegränsade 

resurser? 

– Åh! Då skulle jag söka upp spännande 

sångtraditioner runt om i världen. Och resa 

tillbaka i tiden för att besöka Oum Kalthoum! 

Som lyssnare behöver du inte vänta på att 

Esmeralda 

Moberg 

ger dig 

raffinerat 

sväng 

i folkton 

drömmen ska gå i uppfyllelse. Den 1975 bortgångna 

egyptiska mästersångerskan dyker kanske 

inte upp i nästa program. Men du kan vara 

säker på att Folkes programledare Esmeralda 

Moberg presenterar andra röst- och instrumentalvirituoser 

ur folk- och världsmusikens outtömliga 

källa – från förr och nu, när och fjärran. 

• 

Esmeralda Moberg 

Ålder 37 år 

Bakgrund folkmusikalisk grundutbildning 

i flamenco. Vis- och danskurser vid Malungs 

folkhögskola. 

Gör Programledare för folke I P2, sångerska, 

skådespelerska, teaterarbetare, studier vid 

Gotlands tonsättarskola. 

Hörs i folke i P2 varje söndag kl 19 med repris 

fredagar kl 14.30. 

Bor Stuga i gotländsk glesbygd, lägenhet i 

tensta i Stockholm 

Familj Pojkvän i Göteborg 

Fritid Jogga ”trans-länge” och folkmusiknörda 

på nätet. 

text thomas andersson foto Mattias ahlm 

RADIORÖSTER 


RADIORÖSTER 

Han är småbarnspappan som 

kaxigt tar sig an ämnen andra 

tvekar inför. I P3 leder han program 

om sex under parollen ”öppet, 

personligt och ogenerat”. 

yfiken är ett epitet som Nisse Edwall gärna 

använder om sig själv. Men han vill inte 

kalla sig för sexexpert, trots att han hörs 

som programledare för två olika sexprogram 

i P3: Hångla och Ligga med P3-samtalet. 

Nisse gillar temat sex, men är öppen för 

att leda helt andra program i radio eller tv om tillfället bjuds. 

– Om de ringer från Melodifestivalen skulle jag ju inte 

säga nej, skrattar han och drar handen genom det bångstyriga 

mörka håret. 

Tvåårige sonen Manne klänger i hans knä under samtalet, 

och Nisse parerar vant leksaksbilar och kladdiga händer 

medan han resonerar kring varför ämnet sex är så laddat och 

väcker så stort intresse. 

– Det är ju något som alla har en relation till, vare sig 

man har sex eller inte. Men jag vill behandla sex som vilket 

ämne som helst i mina program. Helst ska det låta som om vi 

lika gärna hade kunnat tala om fotboll. Man behöver inte förstärka 

det kittlande ämnet med en fnissig ton i programmet. 

I Ligga med P3-samtalet kretsar diskussionerna kring 

sextips, personliga erfarenheter och sexuella preferenser hos 

medlemmarna i programmets panel. I Hångla ligger fokus 

på publiken i yngre tonåren. Sexsnack med barn och unga 

är något som väcker motstridiga känslor. Redaktionerna för 

Hångla och Ligga med P3 har fått kritik för att deras program 

pressar unga som ännu inte är mogna för sex. Men Nisse 

Edwall hävdar att vi borde prata mer om ämnet sex med barn 

och unga, snarare än att prata mindre.. 

– Att man pratar om sex betyder inte att man har sex. Vi 

uppmuntrar inte till att ge sig in på saker man inte är mogen 

för, men den som vet mycket om sex och sin kropp kan känna 

sig tryggare och säkrare när det är dags. Jag vet att ämnet sex 

är eggande men jag gör inte mina program för att kittla, utan 

för att upplysa, säger Nisse Edwall. 

Han stormtrivs inom public service-radion, som han ser 

som en plats där man kan ”vara knasig men ändå stå på en 

seriös grund”. 

- Medieklimatet är så polariserat idag, antingen paj-TV 

eller P1. Jag gillar inte det, utan vill kunna göra program som 

ligger mitt emellan. På P3 kan jag göra program för unga, och 

ha tid att förbereda mina frågor så att jag får bra svar. Det är 

en ynnest att få jobba med program där man vill lyssnarna väl. 

• 

Nisse Edwall 

Ålder 32 år 

Hörs i Ligga med P3-samtalet samt hångla i P3 och på webben. 

Bor Stockholm 

Familj Gift, en tvåårig son 

Förebilder david Letterman och Oprah Winfrey. Och så min 

mentor, kristian Luuk. han behärskar den svåra konsten att 

vara tyst. 

text Jenny Mattsson foto Mattias ahlm 

28 ––– 2012/2 

Nisse 

Edwall 

backar 

inte 

för sex 

RADIORÖSTER

RADIORÖSTER 

Anna 

Mannheimer 

blixtförälskad 

i radio 

Journalistik var det första 

hon var riktigt bra på. Efter 

många succéprogram har 

Anna Mannheimer nu skapat 

en egen söndags-sfär i P4. 

ag har egentligen aldrig velat höras i radio, 

det var redigeringen och klippningen som fascinerade 

mig, att jag kunde bemästra tekniken, 

säger Anna Mannheimer. 

Hon sökte sig till journalistiken relativt 

sent och beskriver mötet med radiomediet 

som en blixtförälskelse. 

– Innan jag började plugga journalistik var jag inte bra på 

något. Jag jobbade med allt möjligt, var fritidsledare, diskade 

och stod i modeboutique, inget var särskilt lyckat och jag visste 

inte vad jag ville bli. 

Av en slump hängde hon med en kompis som skulle söka 

till medieutbildningen vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv. 

Anna kom in på första försöket. 

– Helt plötsligt var jag en av de bästa i klassen. Mina 

egenskaper, som att jag är extremt nyfiken, ställer tusen 

frågor och alltid lägger märke till olika saker, kom till sin rätt. 

Första radiojobbet var på P4 Väst i Uddevalla, med ett sommarprogram 

inriktat på turistinformation. 

– Jag gjorde fruktansvärt dålig radio, helt galet dålig 

faktiskt. Jag vågade inte prata under introt och informerande 

om bävrar och badtemp. Det var hemskt. 

Men hon gav sig inte. Efter sommaren i Uddevalla följde 

ett jobb som programassistent på Radio Göteborg där Anna 

Mannheimer fick lära sig allt. Därifrån värvades hon till P3 

och Morgonpasset. 

– Det var superläskigt att gå över till P3, där var alla så 

häftiga och jag kände ingen. Men det var skitkul att jobba som 

producent. 

Med Morgonpasset fick Anna sitt genombrott. Det var 

90-tal och redan då arbetade hon ihop med Tomas Tengby, 

han var programledare och hon producent. 

Vägen fram till dagens pratprogram Mannheimer och 

RADIORÖSTER 

Tengby, som började sändas vintern 2009, har bland annat 

gått via humorprogrammen Rally, Parasit-tv och Humorlabbet. 

Humorn är fortfarande närvarande, även om den är något 

nedtonad. 

– Jag vill inte ”spela” programledare med en tillgjord 

röst. Tomas och jag pratar om allt möjligt som hänt under 

veckan som gått. Vårt program ska ha fokus på kultur. 

Men inte den kultur som innebär att man bevakar film- och 

teaterpremiärer, i stället lyfter vi fram en bra dvd eller någon 

aktivitet som kan göras i hemmet. 

Till exempel tipsar Anna Mannheimers mamma, dramatikern 

Carin Mannheimer, varje vecka om en bok hon läst. 

Liselott i zooaffären väljer Veckans goding och en läkare 

får gissa sjukdom under programpunkten Kolla doktorn när 

symptom rabblas upp. 

Blandningen av ämnen är vid och återspeglar programledarnas 

personligheter. 

– Jag och Tomas har stor respekt för varandra, men är 

inte polare privat vilket jag tror gör vårt program bättre. Det 

blir inte så intimt. • 

Ålder 49 år. 

Bor Göteborg. 

Familj Min man Peter apelgren, vår dotter Olga och 

Peters två söner Wilmer och hector 

Specialintresse Varje söndag dansar jag hiphop för 

väldigt vuxna. Vi är ett gäng tanter i 40–50-årsåldern 

som kör tuff streetdans tillsammans. det är underbart 

roligt. 

Fritid Jag är väldigt inne på trädgårdsarbete, sår frön 

och rensar ogräs. Vill se saker växa. Och så gillar jag att 

sova, äta gott och dricka vin. 

Förebilder alla bra kvinnor. Som Sissela kyle, annika 

Lantz, klara Zimmergren, Mia Skäringer, Marianne 

rundström, kristina hedberg, carin ahlqvist. Och 

drottning Margrethe i danmark, för att hon är så tuff. 

text Sanna Schiller foto Mattias ahlm 


SAMERADION 

32 ––– 2012/2 

I Kiruna ligger Sameradion, Sveriges Radios 

nordligaste redaktion, 25 mil norr om 

polcirkeln. Här jobbar två unga tjejer 

som gärna ger sig ut på vägarna. 

anna Nutti och Merethe 

Kuhmunen är kanalens yngsta 

medarbetare med sina 19 och 

21 år. De talar båda nordsamiska, 

förutom svenskan, 

och är från samma sameby, 

Könkämä sameby. Och det är 

just språket och kulturen som är anledningen till 

att de jobbar på Sameradion. Kanalen har under 

lång tid haft svårt att hitta nya medarbetare, ett 

problem de delar med Sveriges Radios andra 

minoritetsspråkskanaler. Så i höstas satsade 

man hårt på att leta efter nya förmågor som 

hade språkkunskaper och kulturell kännedom 

för att sedan utbilda dem till journalister. Hanna 

och Merethe blev uttagna – en lyckad satsning 

för alla parter. Efter fem månaders intensivutbildning 

på Sveriges Radio ingår tjejerna nu i 

redaktionen. 

– Vi har blivit jättebra bemötta av alla kollegor. 

De tar verkligen emot en och värderar ens 

åsikter även när vi säger ”gud, vilket trist program”. 

Vi har fört in ungdomssynvinklar på Sameradion 

som de tar vara på, säger Hanna uppriktigt. 

Text Anna-Lena Walmsley Foto Mattias Ahlm 

Hon berättar att det är många som har kommit 

fram till henne och sagt att det är roligt att 

lyssna på Sameradion nuförtiden när det är så 

många unga personer med. Även de äldre kollegorna 

uppskattar lite ungt blod och nya idéer. 

Sameradion sänder på fyra språk: nordsamiska, 

sydsamiska, lulesamiska och svenska. 

Där nordsamiskan är det största av de samiska 

språken och talas av samer i Sverige, Norge och 

Finland. 

– Jag gillar verkligen jobbet. Och att få använda 

samiskan är jätteviktigt, för språket håller 

ju på att försvinna, säger Merethe. 

Hanna och Merethe jobbar både med nyheter 

och program och ger sig gärna ut på vägarna för 

att hitta de rätta rösterna till inslagen. 

– Vi har fått göra jättemånga resor. Sápmi 

sträcker sig ju ända från Norrbotten till Härjedalen. 

På så sätt har vi mycket att bevaka, säger 

Merethe. 

Hon har själv har inte körkort än, men 

eftersom de gör många jobb ihop funkar det 

bra – Hanna bakom ratten och Merethe bakom 

mikrofonen. De har varit på reportageresa 

SAMERADION 


SAMERADION 

liTeN 

språkkurs 

34 ––– 2012/2 

Merethe Kuhmunen 

intervjuar en slöjd- 

konstnär om förbudet 

mot att sälja sälskinn. 

det finns många 

fördomar mot 

samer, som att alla 

skulle ha renar till 

exempel. 

till Karesuando cirka 20 mil enkel resa och till 

Arvidsjaur, 4 timmar bort med bil. 

– Man får inte vara för lat för att åka till 

alla de här platserna. Det fick vi lära oss ganska 

snabbt under utbildningen – att det är viktigt att 

vara på plats, berättar Hanna. Vi vill göra ”ljudligare” 

radio. 

Just idag är det inget långväga reportage 

på gång. Ett nyhetsinslag om förbudet mot att 

sälja sälskinn ska göras innan lunch. Ett ganska 

typiskt ”knäck”, med samisk vinkel. Vi sätter 

oss i den vita bilen med Sveriges Radios logotyp 

längs med sidorna. Hanna kör, Merethe sitter 

bredvid. Fotografen Mattias och jag sitter i 

baksätet. Vi är på väg till slöjdkonstnären Karin 

Vasara för att få hennes åsikt om det nyligen införda 

förbudet som slår hårt mot sameslöjdarna. 

Hennes butik har nyss flyttat, så det tar ett tag 

att hitta. 

– Fastän Kiruna är litet så hittar man inte, 

säger Merethe på ”kartläsarplatsen” och skrattar. 

Staden må vara liten men Kiruna är faktiskt 

den ytmässigt största kommunen i Sverige. Det 

är en backig stad med gruvan som en mäktig 

fond. Den tjocka röken bolmar upp ur de höga 

skorstenarna. Solen lyser från en i övrigt klarblå 

himmel och det är isigt. Väl framme hos slöjdkonstnären 

ramlar jag nästan på rumpan på den 

glashala gatan. Tjejerna rör sig betydligt vanare 

på det hala underlaget. Det är inte för inte som 

samiskan sägs ha hundra ord för snö och is. 

Det finns många fördomar mot samer, som 

att alla skulle ha renar till exempel. Men självklart 

jobbar samer som tandläkare, hårfrisörskor 

och journalister precis som alla andra – bara en 

liten del försörjer sig på renskötsel och sameslöjd. 

Men många har ändå den traditionella samekulturen 

nära inpå. På Sameradion finns det 

flera som påverkas av rennäringens cykler, som 

Hanna till exempel. Och när renarna ska flyttas 

hjälper hon till. 

- När man jobbar på en samisk arbetsplats 

går det bra. Om jag säger att min pappa behöver 

hjälp med renarna och inte kan jobba så förstår 

de, säger Hanna. 

Hon berättar hur de märker kalvarna om 

somrarna i norska fjällen, för att senare flytta 

ner dem till skogslandet i Karesuando, och 

hur de sedan skiljer ut sin familjs renar före 

slakt. 

sveNska NordsaMiska lulesaMiska sydsaMiska 

hej! Bures! Buoris! Buaregh 

God morgon! Buorre iđit! Buorre idet! Buerie aerede 

adjö Báhcci dearvan Vuojnnalip! Nåå-nåå 

hur mår du? Got veaját? Maktas vieso? Guktie veasoeh? 

Vill du ha kaffe? Jugat go gáfe? Sidák káfav? Sijhth prihtjegem? 

prograM för alla 

Program på samiska har sänts i Sveriges 

radio ända sedan 50-talet. det uppdrag 

Sveriges radio har är formulerat i det så 

kallade sändningstillståndet från regeringen. 

där står bland annat att Sr ska erbjuda ett 

mångsidigt programutbud som kännetecknas 

av hög kvalitet, ha ett brett utbud av 

program för stora och små grupper, sända 

program på minoritets- och invandrarspråk 

och ha en decentraliserad programproduktion. 

Sameradion sänder nyheter, aktualiteter, 

kultur, sport, underhållning, debatt, 

barnradio, ungdomsradio och upplevelser 

med utgångspunkt från Sápmi 

och dess innevånare. 

Det är något speciellt med ett folk som står 

med ena foten i tvåtusentalets moderna, digitala, 

snabba tillvaro och med den andra näbbstövelbeklädda 

foten i en urgammal kultur fylld av 

traditioner. Där en 19-åring å ena sidan kan massor 

om renskötsel och sameslöjd och samtidigt 

twittrar och lägger ut egna låtar på sin My Spacesida. 

För musik är ett av Hannas intressen. 

– Jag sjunger jättemycket och skriver egen 

musik. Mest på engelska. Ibland uppträder 

jag på olika turistevenemang, men inte så ofta 

längre. 

Hon har tröttnat på att vara ”en jojkande 

same i kolt” som folk kan titta på, förklarar hon 

med ett snett leende. Att tillhöra en minoritet 

som anses exotisk är något som hon måste förhålla 

sig till. 

När jag frågar om framtidsplanerna suckar 

både Hanna och Merethe. De tänker inte så, 

Hanna Nutti är en av 

Sameradions yngsta 

reportrar. 

Samernas flagga 

används i hela Sápmi. 

Miljöljud är viktiga i 

reportagen. 

så säNder 

saMeradioN 

Sameradion är en egen kanal 

i Sveriges radio. 

2 TiMMar ocH 

25 MiNuTer 

varje dag i P2 

1 TiMMe 

extra i P2 varje söndag 

SAMERADION 

15 MiNuTer 

två gånger per vecka i P4-Jämtland 

24 TiMMar oM dygNeT 

på webben, Sr Sápmi 

Sameradion sänder på fyra språk: nordsamiska, 

sydsamiska, lulesamiska och svenska. 

säger de. Hanna förklarar: 

– Jag tror det är en svår fråga för alla samer. 

Att fråga vad de vill bli, för här är man bara. 

Man tar det som det kommer. Och man är liksom 

inte fast på en plats. 

Framtiden för samerna pratar Hanna hellre om. 

– Den yngre generationen samer är mer 

enade än min pappas generation. Jag upplever 

det så i alla fall. Vi är mer tillåtande och förstår 

att vi måste jobba tillsammans snarare än att 

dela upp oss i ännu mindre minoriteter, säger 

Hanna. 

Det gör också att Sameradion spelar en 

viktig roll i samhället som en plats där samernas 

språk och kultur får fortsätta att utvecklas, men 

också som en kanal för att lära majoritetsbefolkningen 

– svenskarna – mer om samekulturen och 

dess plats i Sverige. • 


BARNRADION 

Magiskt pa 

Magiska skrinet är barnprogram på de fem 

minoritetsspråken i Sverige: finska, samiska, 

tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch. 

Sagorna har valts ut av de olika språkredaktionerna 

på Sveriges Radio. 

– Det har varit väldigt roligt och lärorikt 

att arbeta med de här berättelserna, säger Inga 

Rexed, barnradioproducent på Sveriges Radio 

med lång erfarenhet av barnkultur. 

Hon menar att man som svensk kanske vanligtvis 

väljer sagor mer anpassade efter svenska 

mått. 

– När man letar efter berättelser sållar man 

omedvetet utefter sin egen kulturbakgrund, men 

det här är ett samarbete mellan barnradion och 

minoritetsspråksredaktionerna, där de har gjort 

urvalet. 

De finska sagorna är nyskrivna och nutida 

36 ––– 2012/1 

manga sprak 

Pa Sveriges Radios barnwebb under 

vinjetten ”Magiska skrinet” doljer sig 

en sagoskatt. Har finns massor av 

berattelser pa de fem minoritetsspraken, 

med ett innehall som ar langt ifran det 

traditionellt svenska. 

medan de samiska är gamla muntliga berättelser. 

Sagorna riktar sig till barn i åldern 5–8 år. Trots 

det kan innehållet vara ganska läskigt, som den 

samiska sagan om pojken som blir bortbytt av en 

underjordisk Haldi eller berättelsen på jiddisch 

om Golem som är en riktig rysare bland judiska 

legender. Ofta handlar det om svåra saker och 

känslor som sorg, rädsla och att bli övergiven. 

Men det är inget man ska vara rädd för att låta 

barn lyssna på, menar Inga Rexed. 

– Barn är inte som vuxna. De förstår det de 

förstår. Som vuxen behöver man inte vara så 

ängslig för det. Barnen sätter in det de hör i en 

egen kontext av de erfarenheter de har. Man känner 

till sagorna utifrån sin kultur och sina myter, 

så en saga kan vara lätt att begripa för ett samiskt 

barn, men inte för ett svenskt. För ett barn 

blir det spännande med det nya och annorlunda. 

Att berätta sagor är ett sätt att stärka identiteten 

och modersmålet. Och att använda radion 

till det passar utmärkt. Det ingår dessutom i 

Sveriges Radios uppdrag som public serviceradio 

att sända program på minoritetsspråk och 

att göra fler program för barn. Idag är det ont om 

sagor på en del av minoritetsspråken och ännu 

mer sällsynt att man kan lyssna på sagor på sitt 

eget språk. På barnwebben finns sagorna därför 

på originalspråk och översatta till svenska. 

– Vill man lära sig om andra kulturer är det 

här jättespännande, säger Inga Rexed. 

Hon berättar att hon kan se (och höra) en röd 

tråd genom sagorna inom varje språk, men att 

den skiljer sig väldigt mellan de olika språken 

och kulturerna. 

– Det var intressant att arbeta med berättelserna 

på romani chib och jiddish som är 

muntliga språk. De sagorna var mest annorlunda 

för mig, säger Inga Rexed. 

Det har varit en utmaning att försöka hitta 

ljud och musik från de olika kulturerna och 

landskapen i berättelserna. 

– Vi har jobbat mycket med skådespelare 

och dramaturg för att göra det begripligt för små 

barn. Skådespelarna som berättar sagorna på 

svenska har själv sin bakgrund inom de olika 

kulturerna. Jag tyckte det var viktigt att berättaren 

själv känner till sagorna. Då kan man berätta 

med mer inlevelse. • 

text anna-Lena Walmsley 

Vill du lyssna pa det 

Magiska skrinet? 

Gå in på sverigesradio.se/barn 

du kan höra sagorna på webben 

och de går även att ladda hem som 

poddradio. 

Lyssna på berättelserna på jiddisch om den hungriga 

larven, den kloke token Jankele som ska vakta månen, 

flickan som inte fick ha något eget djur och den fattige 

Yankel som alltid lyckas köpa marknadens största fisk. 

Sagorna på romani chib är på tre olika dialekter: lovara, arli och 

kelderash. Hör historien om draken och den vise mannen, Roza 

som hämtar salt, pojken och trätallriken, mannen som klarar sig 

ur svåra situationer genom att ljuga på ett roligt sätt och kungen 

som så gärna ville ha ett barn. 

BARNRADION 

Hör bland annat de finska nyskrivna historierna 

om de fyra äpplena som tar sina vänner vindarna 

till hjälp, den listiga Mästerkatten som möter en 

rävflock, två flickor som blir vänner, en katt som åker 

tunnelbana och en pojke som svär för mycket. 

På meänkieli handlar det om svåra saker och känslor 

som sorg, rädsla, att bli övergiven, att avvika - och 

om att drunkna. Som tur är slutar det mesta lyckligt. 

De samiska sagorna handlar bland annat om gammellassot 

som längtar efter att bli använt igen, Inga och pappa som far 

till fjälls för att laga stängsel, pojken som blir bortbytt av en 

underjordisk Haldi, försteningen på julafton och när Lávrra 

räddade Neiila från jätten Stallo. 

2012/2 ––– 37 

Illustrationer: katarina Strömgård

MER OM SVERIGES RADIO 

så gör 

MaN radio 

Radio är ljud. Sveriges Radios sändningar kan du 

ta emot via internet i din mobiltelefon och i din 

dator, via digitala signaler till din DAB-radio eller 

via radiovågor till din radioapparat. Radiovågorna 

går i olika frekvenser på vad som kallas fm-bandet, 

det utrymme i luften där vi sänder. Frekvenserna 

ser du på de siffror som man rattar in för att hitta 

olika kanaler på en radioapparat, och kan variera 

lite i olika delar av landet. I Stockholm sänder 

exempelvis P3 på frekvensen 99,3 mHz. 

här hittar du våra frekvenser där du bor: 

http://www.teracom.se/Sandarinformation/hitta_ratt_radiofrekvens/ 

p1 

fokuserar på ett talat utbud och 

musik förekommer därför främst i 

programmen andliga sånger, Gudstjänsten 

och helgsmål. 

p2 

är kanalen för klassisk musik, jazz 

och folkmusik. Producenter väljer 

musiken till programmen inom sina specialområden, 

exempelvis opera, kammarmusik, 

kör, orkester, samtida musik, jazz 

och folkmusik från olika länder. den musik 

som inte har någon programrubrik väljs av 

producenter med specialkunskaper inom 

framför allt klassisk musik i vid mening. 

p3 

består till 65 procent av musik. 

Musiken i P3 ska spegla vad som 

händer i musikvärlden just nu, så när du 

lyssnar på kanalen hör du i första hand 

den nya populärmusiken, inom genrer 

som pop, rock, soul, hiphop och modern 

dansmusik. Mest låtar från det senaste 

året, men även äldre hits. 

Musiken som spelas i de program 

som inte speciellt handlar om musik väljs 

av P3:s musikredaktörer, som träffas varje 

måndag för att tillsammans sätta ihop den 

kommande veckans spellista. Varje musikredaktör 

jobbar sen individuellt via vårt 

dataprogram med att pussla ihop musiken 

till varje radioprogram. 

38 ––– 2012/2 

1en reporter spelar in ljud vid en intervju, och 

överför sedan ljudet till sin dator. I ett redigeringsprogram 

tar hon bort sådant som inte 

ska vara med vid den färdiga intervjun, och 

klipper in exempelvis inspelade fakta och 

förklaringar kring ämnet som radioinslaget ska 

handla om. det är mycket som ska få plats på 

kort tid. ett inslag i radions nyhetssändningar 

är sällan längre än 1,5 minut. 

3från 

radiohuset sänds radiosignalerna 

till din radio. 

du kan lyssna direkt eller i 

efterhand. 

p3:s spellista är uppdelad i fem 

kategorier: a-, b-, c-, d- och e-listan. 

a-låtar – spelas ca 2 gånger om dagen 

b-låtar – spelas ca 1 gång om dagen 

c-låtar – spelas ca 4 – 5 gånger i veckan 

d-låtar – spelas ca 3 – 4 gånger i veckan 

e-låtar – spelas ca 2 – 3 gånger i veckan 

a-listan är hitsen. b-listan består av låtar 

som tidigare spelats på a-listan eller som 

vi bedömer har chansen att bli populära. 

c-listan består av låtar eller artister som 

är bekanta för lyssnarna. d-listan är en 

etableringslista och e-listan består av låtar 

med ett smalare sound och uttryck. 

p4 

består till ungefär hälften av musikflöde, 

som också kompletteras 

med specialprogram om musik. kanalen 

har en lokal identitet, och vänder sig samtidigt 

till hela Sverige. Musiken vänder sig 

till en vuxen publik, med betoning på pop 

och rock. I begreppet vuxna döljer sig här 

minst tre generationer. P4 gör regelbundna 

musikundersökningar där publiken får 

tycka till om den musik som spelas. 

2 

I radiostudion kan en programledare 

intervjua gäster 

direkt i sändning, och dessutom 

kan man lägga in inslag 

som har spelats in i förväg. I 

studions datorer samsas radioinslagen 

med signaturmelodier 

och musik. allt som ska 

vara med i sändningen läggs 

in i rätt ordning i datorn. det 

gäller att hålla koll på tiden 

så att alla program och inslag 

börjar och slutar exakt när 

de ska. 

veM 

väljer 

MusikeN? 

Sven-Gösta Johansson / SCANPIX 

anita Lindblom är en 

av de artister som 

har spelats flitigt 

på Svensktoppen 

genom åren. 

SVENSKTOPPEN 50 ÅR 

50 år 

Vänd! 


1986 

1965 

MAgnus uggLA 

pEr MyrbErg 

2002 

vensktoppen är något som alltid 

funnits, konstaterar Carolina 

Norén, dagens programledare för 

femtioåringen. 

Det hela börjar lördagen den 

13 oktober 1962. Tävlingen hålls 

i Folkets hus i Svärtinge i Östergötland. 

Det blir plattcharmören Lars Lönndahl 

som röstas fram som Svensktoppens allra första 

listetta med sin ”Midnattstango”. Fast det skiljer 

bara en futtig poäng till tvåan Inger Berggren och 

”Elisabeth-Serenad”. Trea är skådespelaren och 

musikalartisten Jan Malmsjö med ”Caterina”. 

I Sverige leder statsminister Tage Erlander den 

socialdemokratiska regeringen. På radion kan 

man välja mellan P1 och P2 och på badstränderna 

har den här sommaren bikini och en bärbar 

plasttransistor med gummihandtag bevisat att 

man hänger med i svängarna. 

Ute i världen är dessa oktoberveckor Kubakrisen 

under uppsegling. Hotet om ett tredje 

världskrig och en kärnvapenkonfrontation mellan 

USA och Sovjetunionen kastar sin skugga 

över tillvaron. 

I Svärtinge är hur som helst den första 

svensktoppslistan en del i programmet ”Svensklördag”. 

Rangordningen av listans sju låtar 

bestäms av Svärtingebor utrustade med äggfor- 

2007 

pETEr jöbAck 

THE Ark 

Stort grattis Svensktoppen, som fyller 50 år! 

Programmet föddes i oktober 1962, och lockar nu 

uppåt en miljon lyssnare till P4 varje söndag. 

2008 

bEnny AnDErssOn 

1974 

TOMMy körbErg 

made mentomterknappar som låter som ilskna 

väckarklockor. En tryckning, en röst. 

Resultatet från Folkets Hus i Östergötland 

rings in till en hallåman på Sveriges Radio. 

Vederbörande läser framåt natten upp resultatet 

i etern och spelar de sju låtarna. Lyssnarna hör 

genast av sig ... Pangsuccé på direkten! 

En månad senare, den 10 november, är 

Kubakrisen avvärjd och Svensktoppen ett eget 

program. Nu har ”Vita rosor från Aten” med Ann- 

Louise Hanson lagt beslag på tätpositionen. Thore 

Skogman ligger återigen fyra med ”DalaTwist”. 

1965 föds dagens programledare Carolina 

Norén i Stockholm, samma år som Per Myrbergs 

långliggare ”Trettifyran” efter 39 veckor den 4 

april tar farväl av Svensktoppen. Året därpå, den 

8 maj 1966, gör Ulf Elfving entré som programledare. 

Programformen utvidgas med intervjuer 

och andra inslag. 

– En otroligt inspirerande föregångare. Han 

förändrade Svensktoppen och gjorde den stor , 

säger Carolina Norén. 

1970-talet rullar in med proggvåg och tilltagande 

vänstervind. På sina håll, kanske till och 

med i Radiohuset, är Svensktoppen synonymt med 

kommersialism, dålig smak och undermålig musik. 

Ulf Elfving – vid det här laget ”Mr Svensktoppen” 

och programledare fram till 1973 – 

1971 

LiLL-bAbs 

1965 

TOrE skOgMAn 

2010 

står upp för topplistan med populärmusik på 

svenska. Trots att han på en fest till och med 

hotas med en käftsmäll av en svensktoppshatande 

vissångare. 

– Ulf Elfving stod pall! Han visade att om 

man tror på någonting och orkar genomföra det 

mot opinion och chefer så blir det bra , säger 

Carolina Norén. 

Det är nu på 1970-talet som Svensktoppen 

börjar bli ett pålitligt återkommande inslag i 

hennes barndomsvärld. I nostalgins backspegel 

ser hon sig själv vakna upp en söndagsmorgon 

i familjens sommarhus på landet. När hon går 

upp och äter frukost står radion redan på i köket. 

Kanske är det juli 1975 och Kent Finells vänliga 

programledarstämma påannonserar en av sommarens 

långkörare. 

”Nu dansar livet” med Ann-Louise Hanson 

tonar ut genom transistorradions högtalare och 

blandar sig med kaffedoft, söndagsstiltje och 

semestergrönskan utanför fönstret. 

– För mig är Svensktoppen väldigt mycket 

sommarradio. Kent Finell blev en del av nationens 

liv. Den folkliga, trygga Kent som på något 

sätt alltid fanns där. 

Sett till tjänstgöringstiden är faktiskt Kent 

Finell mer förtjänt av titeln "Mr Svensktoppen" 

än pionjären Ulf Elfving. Till sina första inhopp 

cHArLOTTE pErELLi 

2010 

LArs winnErbäck 

Några av 

våra preseNTaTörer 

Vem minns du bäst 

från dina lördagar 

vid radion? 

1980 

på 70-talet och det tidiga 80-talet lade han en 

sammanhängande 15-års period som programledare 

från hösten 1987 till sin sista Svensktoppspresentation 

den 14 december 2002. Med 

det slår han med råge Kersti Adams-Ray, Pekka 

Langer, Lasse Lönndahl och alla de andra i den 

långa rad av programledare som figurerat genom 

åren. 

Krav på svensk originalmusik och fritt fram 

för svenska versioner av utländska låtar. Juryomröstningar 

och lyssnarröster. Begränsat antal 

listveckor och grönt ljus för hur lång tid som 

helst på listan … 1980- och 90-talen kommer 

och går med olika regeländringar och till med en 

nedläggningsperiod av programmet 1982–1984. 

I en tid när många svenska popartister går över 

till att sjunga på engelska och siktar internationellt 

ges utrymme för dansbandsmusiken. 

Grupper som Thorleifs och Vikingarna och 

dansbandsdrottningar som Kikki Danielsson 

och Lotta Engberg dominerar en svensktopp där 

kravet på svensk text tas bort först 2003, vilket 

är Svensktoppenss hittills viktigaste regelförändring 

i Melodifestivalens fotspår året innan. 

TOMAs LEDin 

2012 2005 

40 ––– 2012/2 2012/1 ––– 41 

kent finell 

kersti adams-ray 

carolina Norén Ulf elving annika Jankell 

LALEH 

Kent Finell lämnar nu över stafettpinnen 

som programledare till Carolina Noréns 

föregångare Annika Jankell, som idag leder 

P4 Premiär. 

Carolina Norén presenterar sin första 

Svensktoppslista den 26 augusti 2007 och är 

nu inne på sitt sjätte år som programledare. 

Vad är roligast? 

– När vi flyttar ut ur studion och gör 

programmet inför publik. Och varje gång 

det blir en ny etta! 

Carolina Norén älskar sedan barnsben 

allt som handlar om omröstningar. Självklart 

vill hon med egna ögon se stället där 

de nu 50-åriga svensktoppsomröstningarnas 

föddes: Folkets Hus i östgötska Svärtinge. 

Som 2010-talets programledare för 

Svensktoppens trogna lyssnare återstår dock 

ännu några år om hon ska matcha Kent 

Finells maratonklass. Ambitionen finns. 

– Jag vill gärna bli en sådan där institution 

som Kent Finell, en "Mrs Svensktoppen" 

... funderar Carolina Norén och ser 

förtjust ut vid blotta tanken. • 

LALEH 

Genom tiderna 

uLf ELfving 

LångLiggArE på svEnskTOppEn gEnOM DEcEnniErnA... 

1960-TALET TreTTifyraN 

39 vEckOr 1964–65 per Myrberg 

1970-TALET oMkriNg TiggarN 

52 vEckOr 1972-73 fråN luossa 

hootenanny singers 

1980-TALET de sisTa ljuva åreN 

65 vEckOr 1989-90 Lasse steFanz&christina Lindberg 

1990-TALET guldeT blev Till saNd 

110 vEckOr peter Jöback 

1997-99 

2000-TALET du är MiN MaN 

278 vEckOr benny anderssons orkester 

LängsTA någOnsin! Med heLene sJöhoLM 

rösTning OcH rEgLEr, förr OcH nu... 

den första svensktoppslistans 7 låtar den 13 

oktober 1962 röstar närvarande lokalbefolkning i 

svärtinge Folkets hus fram med tryckningar på 

240 mentometerknappar. 

1965 utökas svensktoppen till 10 melodier och 5 ut- 

manare med chans att komma in på listan. Vid det 

här laget bestämmer en jury listans utseende. 

från 1974 får en låt ligga högst 10 veckor på listan. 

text och musik måste vara svenskt original. det 

kravet slopades 1978. tidsregeln försvinner vid 

nystarten i oktober 1984. 

1993 ersätts jurysystemet med lyssnaromröstningar 

via vykort och telefon. 

2003 blir det för första gången tillåtet att sjunga på 

valfritt språk, förutsatt att text och musik är av en 

svensk medborgare. (”i did it for Love med Jessica 

andersson blir exempelvis med sina 99 veckor på 

listan en sentida långkörare.) 

sedan starten 2008 får vinnaren i p4:s musiktävling 

svensktoppen nästa en utmanarchans på svensktoppen. 

iDAg röstas svensktoppslistan fram av en statistiskt 

utvald jury. siFo väljer slumpvis 5 000 personer 

16–79 år folkbokförda i sverige. röstning via webb 

eller telefon.

SVENSKTOPPEN NäSTA 

42 ––– 2012/2 

sveNskToppeN 

NäsTa! 

P4:s stora musiktävling lyfter fram det svenska musiklivet. 

I år vann Therese Fredenwall från Stockholm. Blir det din tur nästa år? 

– Till årets tävling har vi verkligen fått in massor 

av bra ny originalmusik från Sveriges alla hörn via 

Sveriges Radios 25 lokala P4-kanaler, säger Maths 

Broborg som är projektledare och juryordförande för 

P4:s musiktävling Svensktoppen nästa. Han har arbetat 

med tävlingen under fem år och tycker att nivån på de 

inskickade låtarna och medverkande artisterna höjs för 

varje år. En söndagseftermiddag i augusti satte han sig 

med resten av juryn för att följa och bedöma de åtta 

finalisternas avslutande framträdande under den direktsända 

finalen från Lisebergs stora scen i Göteborg. 

– Vi lägger ribban högt, men det mesta som 

skickas till tävlingen håller en hög kvalitet. 

Landets alla P4-kanaler är inblandade i den 

rikstäckande musiktävlingen Svensktoppen nästa. Tävlingen 

arrangerades för första gången för fem år sedan 

som ett initiativ för att lyfta fram låtskrivare, artister 

och nyskriven musik i hela landet och presentera den 

för P4:s publik. I år har 950 bidrag skickats in till de 

25 regionala P4-kanalerna. Genom flera urvalsprocesser 

med såväl jurygrupper som lyssnarröstningar har 

dagens tävlande vaskats fram. 

– Jag satt med i juryn som valde ut åtta finalister 

bland de regionala vinnarna, det var ett både lustfyllt och 

svårt uppdrag. Det var positivt att det fanns så många 

riktigt bra låtar att välja bland, säger Maths Broborg. 

Den 30 maj var det regionfinal för artisterna som 

Text Maria Lagergréen Foto Johan Ljungström 

tävlade inom P4 Skaraborg. Projektledare Ronny 

Nyman berättar att hela redaktionen i Skaraborg på ett 

eller annat sätt är inblandad i tävlingen och att alla är 

eniga om att man vill satsa hårt på tävlingen. 

– Redan från början var vi överens om att vi måste 

köra fullt ut om det ska bli något av Svensktoppen 

nästa, säger Ronny Nyman. 

Musiktävlingen Svensktoppen nästa är öppen för 

alla låtskrivare och artister från 16 år och uppåt som 

skriver egen musik i P4-genrer. För P4 är musiktävlingen 

en målmedveten satsning att lyfta fram det 

breda svenska musiklivet som finns ute i landet. Nya 

låtskrivare och artister är lika välkomna som etablerade. 

Vem som helst som klarar av att skriva och spela in 

en egen originallåt i god hemstudio- eller studiomiljö får 

delta. 

Vinnaren av Svensktoppen nästa kommer att spelas 

i P4 och låten får en utmanarchans på Svensktoppen. 

Dessutom får den vinnande artisten en möjlighet att 

vara med i Melodifestivalen. 

Snart drar 2013 års upplaga av Svensktoppen nästa 

igång och Maths Broborg vill uppmana artister och låtskrivare 

att skicka in sina alster till sin lokala P4-kanal. 

– Det är en tävling som vänder sig till alla som 

skriver och framför sin egen musik. Att vara med i 

Svensktoppen nästa är ett bra sätt att nå en stor publik 

och få chansen att spela sin låt i radio. 

oM sveNskToppeN NäsTa 

Bidraget ska vara en originallåt, 

inspelad i god hemstudio 

eller i studiomiljö. 

Låten får vara max 4 minuter lång 

och ska kunna framföras live 

i samband med deltävlingar 

och final. 

Varje lokal P4-kanal väljer ut 

bidrag som går till en regionfinal. 

En jury väljer sedan ut åtta finalister 

som spelar inför publik. 

I samband med regionfinaler 

och riksfinal är publiken med 

och röstar. 

Den vinnande låten får chansen 

att kvala in till Svensktoppen i 

P4 och den person som framför 

det vinnande bidraget får även 

en plats i startfältet till 

Melodifestivalen. 

Snart är det dags att anmäla sig 

till Svensktoppen nästa 

2013 – är du nästa års vinnare? 

Läs mer på 

www.sverigesradio.se 

/svensktoppennasta 

viNNare är 

THerese fredeNwall! 

Stort grattis, du har just vunnit riksfinalen av Svensktoppen 

nästa, med din låt Drop the fight! Hur känns det nu? 

– Det känns overkligt, men jag känner också tacksamhet till 

allt! Till dem som varit med och röstat, till dem som ordnat 

tävlingen, till publiken… Hela tävlingen har varit enormt 

stärkande för mig. 

Hur kom det sig att du skickade in din låt? 

– En vän till mig var med förra året så då följde jag tävlingen 

och tyckte att det kändes som en bra grej. Så i våras skickade 

jag in en låt den sista anmälningsdagen. Sen tänkte jag inte så 

mycket mer på det och jag trodde verkligen inte att jag skulle 

vinna. 

Du sa på scen att tävlingen har varit stärkande för dig 

som artist – vad menar du med det? 

– Det är skönt med en tävling som inte försöker stöpa in alla 

i samma form utan i stället uppmuntrar det unika i artisteriet 

utan att kritisera oss som artister. Det gör vi ju i alla fall så 

bra själva. Alla har varit väldigt uppmuntrande under hela 

tiden. 

Nu har du ju chansen att kvala in till Svensktoppen med 

din låt och får möjlighet att vara med i Melodifestivalen, 

men vem är Terese Fredenwall? 

– Jag är en 25-årig artist från Stockholm som frilansar som 

låtskrivare. Jag sliter verkligen och den här vinsten kom 

verkligen i en behövlig stund. 

Hur var det att spela på finalen och stå på den här scenen? 

– Vi har ju haft en hel helg tillsammans för att förbereda oss 

och även om det har varit intensivt ha vi kunnat ladda utan 

onödig stress. Att spela här var fantastiskt. När man spelar 

i direktsändning som vi gjorde tror jag att det är viktigt att 

hämta energi från publiken som sitter framför en och sedan 

skicka ut allt man har genom radion! 

Vad skulle du vilja säga till alla människor runt om i Sverige 

som sitter hemma och skriver låtar, men inte riktigt 

vågar spela dem för andra? 

– Fortsätt jobba och tänk på att det inte är den som vinner 

och är bäst som når störst framgång utan den som stannar 

kvar och kämpar. Det är jag ett levande bevis på. Jag har haft 

många motgångar men stannat kvar och nu händer detta. 

Fantastiskt! 

SVENSKTOPPEN NäSTA 


RADIOKÖREN 

ånga minns reklamfilmerna i SVT 

för något år sedan där sångare 

överraskade med att hylla olika 

personer för att de betalat sin tvavgift. 

Det var just Radiokören, Sveriges Radios 

egen kör, som var med där. 

Kören turnerar ofta utomlands och räknas 

som en av världens mest framstående och respekterade 

körer. I juni var de 32 professionella 

sångarna i Japan på turné och det är bara ett av 

många utlandsbesök genom åren. 

– Vi är större utomlands och får ofta ett 

spektakulärt mottagande när vi är på turné, värdarna 

vill visa sig från sin bästa sida och i vissa 

länder är körtraditionen starkare också, berättar 

Love Enström, en av sångarna i kören. 

44 ––– 2012/1 

världsklass 

Du hör dem i P2, eller i Berwaldhallen i Stockholm, i kyrkor och 

konsertsalar i hela Sverige. Men de 32 sångarna turnerar också 

jorden runt med Radiokören, som brukar kallas världens bästa kör. 

Text Ulrica Bengtsdotter Foto Thomas Carlgren 

Sveriges Radios egen professionella kör 

bildades 1925 och anses ha fått sitt verkliga 

uppsving under körlegenden Eric Ericsons ledning 

1952–82. Ericson sägs vara den som gjorde 

kören internationellt ansedd och populär. Sedan 

har varje chefsdirigent efter honom också varit 

med och präglat kören och tillfört nya färger och 

färdigheter. 

Konserthuset Berwaldhallen som ligger intill 

Radiohuset på Gärdet i Stockholm är hemmaplan 

för kören liksom för Sveriges Radios Symfoniorkester 

som man samarbetar mycket med. 

Men körens framträdanden är något som 

också Sveriges Radios lyssnare ska kunna njuta av 

oavsett var i landet man bor, varför kören även ger 

ett starkt avtryck i hela Sveriges musikliv genom 

sina konserter som sänds i P2. 

I våras bjöds publiken in till sing-along 

med kören i Berwaldhallen. Alla var välkomna 

oavsett om man var nybörjare eller hade sjungit 

i kör hela livet. Senaste skivan är ”Nordic 

Sounds” med musik av Sven-David Sandström. 

Under ledning av chefsdirigenten Peter Dijkstra 

fick publiken tillsammans med Radiokören 

sjunga allt från allsånger till svensk körlyrik, 

ackompanjerade av Sveriges Radios Symfoniorkester. 

Dessutom fick deltagarna vara med och 

uruppföra ett nytt stycke av Jonas Dominique, 

Barfotabarn med text av Nils Ferlin. 

Kören är internationellt berömd för ett 

alldeles eget sound, men vad är då hemligheten 

bakom det? 

Naturligtvis är sångarna noggrant utvalda. 

Andra säger att varje individ tillåts ta plats i kollektivet, 

och att det ger ett uttryck som inte finns 

någon annanstans: Radiokörens eget sound. 

Men också språket kan ha en viss betydelse i 

sammanhanget. Körens chefsdirigent Peter Dijkstra 

har sagt att det svenska språket med sina 

öppna vokaler ger en klar och ljus klang. Något 

som bidrar till att göra Radiokören speciell. 

Nederländske Peter Dijkstra, som kalllats 

underbarn och gjort en spikrak karriär, blev 

chefsdirigent 2007. Han började som gossopran 

och sjöng bland annat förste gossen i Mozarts 

Trollflöjten vid Nederlandsoperan i Amsterdam. 

Vid sidan om deras ljuvliga sound 

och framträdande var deras stöd och 

kollegiala hejarop fantastiskt att uppleva! 

Ett grymt gäng sångare och artister! 

– Jag blir fortfarande ibland överraskad 

över vad som är möjligt att uppnå när man 

musicerar tillsammans. 

Peter Dijkstra 

chefsdirigent för Radiokören sedan 2007 

2003 vann han Eric Ericson Award i kördirigering 

och blev i samband med det gästdirigent 

för Radiokören och skrev alltså sedermera på ett 

kontrakt som chefsdirigent. 

Körens internationella framgångar uppmärksammades 

2011 när kören fick regeringens 

särskilda hederspris vid utdelningen av Musikexportpriset. 

Motiveringen löd: 

”Många är de svenska körer som skördat 

internationella framgångar genom åren, men få 

har som Radiokören under mer än ett halvt sekel 

satt den svenska körmusiken på kartan.” • 

Sångerskan Helen Sjöholm 

RADIOKÖREN 

… there is no mistaking in its 

sound: warm, sweet, balanced 

and, most importantly, flawless 

without sterility or hollow 

perfection … 

Ur ansedda brittiska tidskriften 

Grammophone 

fakTa – radioköreN 

bildad 1925 

sångare 32 

ledare Peter dijkstra 

senaste skivan ”Nordic Sounds” med musik av 

Sven-david Sandström. 

radiokörens chefsdirigenter 

2007– Peter dijkstra 

2002–2005 Stefan Parkman 

1995–2001 tõnu kaljuste 

1986–1994 Gustaf Sjökvist 

1982–1985 anders öhrwall 

1952–1982 eric ericson 

1925–1952 axel Nylander och einar ralf 


RADIOKÖREN RADIOKÖREN 

ove Enström lotsar oss genom the Artist 

Entrance, som det står vid ingången till 

Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. 

Redan här anslås den internationella 

tonen. Det är världen som är Radiokörens 

arena. Men sångarna turnerar runtom i 

Sverige och hemmaplan är konserthuset i 

betong och glas, inbäddat i grönska intill Djurgården i 

Stockholm. 

Love har skinnjacka, lediga svarta byxor, grova 

kängor och trendiga glasögon. Vi slår oss ner i foajén 

med glasväggar. På fåtöljerna och heltäckningsmattan 

har flera grå hårstrån fastnat i textilierna. Det är ingen 

tillfällighet, medelåldern i publiken är hög. 

– Synd, men man kan ju inte ändra hela kärnverksamheten. 

Jag tror att fler yngre skulle komma om 

konserthallen hade ett annat läge, säger Love. 

Love själv är en av de yngsta i kören. Denna lediga 

tisdagseftermiddag har Love Enström åkt in till stan 

från Värmdö där han bor. ”Det var bara bra, då kan jag 

passa på att träna efter”, försäkrar han. Det blir en del 

lediga vardagar i och med helg- och kvällsjobb och 

resor. 

– Ibland blir det ensamt med så konstiga arbetstider 

så jag spelar en del dataspel. 

Det blir förstås en hel del sångövningar även hemma. 

Rösten är något som en sångare måste underhålla. 

– Det är tur man har grannar som tycker att det 

låter bra. Fast en del klagomål har jag fått genom åren, 

lägger han till. 

Privat gillar Love många olika slags musikgenrer. 

– Techno, metal, reggae, ja jag lyssnar på nästan 

allt utom dansband. Fast mina mer creddiga kompisar 

tycker att jag har dålig smak. 

Love Enström började sjunga i S:t Jacobs gosskör i 

Stockholm när han var sex år. Hans pappa är kompositör 

så musiken fanns i familjen. 

– När jag var 13 började jag tjäna pengar på sången. 

Men det var väl inte så coolt att sjunga i gosskör. 

När jag kom till gymnasiet fick jag skit för det, många 

tyckte det var konstigt. 

46 ––– 2012/2 

rösTeN 

Med 

soM iNsTruMeNT 

Love enström gillar både techno, metal och reggae, 

men det som tar störst plats i hans liv är klassisk 

musik. han är tenor i Sveriges radios egen kör. 

Text Ulrica Bengtsdotter Foto Mattias Ahlm 

Love fortsatte trots allt, men när det var dags att 

välja studier efter skolan blev det matematik på KTH i 

Stockholm. Där var han med i kvintetten Purifive. 

– Vi var fem söta pojkar och tänkte surfa på pojkbandsvågen. 

– På den tiden var jag en riktig streber och pluggade 

dubbelt, men när jag började på musiklinjen på 

Birkagårdens folkhögskola blev det så tydligt att det 

var sång jag ville hålla på med. 

Planen var att söka Operahögskolan, men efter en 

roll i en sommaropera insåg Love att det inte var något 

han ville göra på heltid. 

– Opera är 100 procent eller inget, det var så 

mycket mental förberedelse att jag inte fick någon ledighet 

alls. Fast nu efteråt har jag hört av äldre sångare 

att man får viss rutin med åren. 

Vad är tjusningen med att sjunga i kör? 

– Det är skönt att jobba i lag och ha samma mål. 

Genom Radiokören får jag ju också träffa världens 

främsta dirigenter. Att musicera i så mäktiga sammanhang 

är svårslaget. 

Vid sidan om anställningen i Radiokören är Love 

frilanssångare, liksom de flesta andra i kören. 

I Radiohuset i Stockholm kan man då och då se 

skyltar för provsjungning till Radiokören. Sångarna har 

oftast kontrakt på mellan ett och tre år. Sedan får de 

provsjunga för att få fortsätta. En sorts kvalitetssäkring. 

– Det är förstås jobbigt, även om man inte slåss 

med folk utifrån. Men det är tillräckligt för att det 

ska vara en stressig situation. Rösten är något som 

åldras och många sångare blir mer och mer stressade 

med åren, det är något man får leva med. Men det är 

vanligt att man själv väljer att sluta när man känner att 

rösten sviker. Många slutar innan de blir tvingade. För 

hederns skull, 

– Man får alltid vara beredd på att sadla om, det 

gäller att stämbanden håller. Jag själv har opererat 

stämbanden några gånger och jag kan inte planera 

att jag ska jobba med det här om sju år, säger Love 

Enström krasst. • 

det är tur att 

man har grannar 

som tycker att 

det låter bra

RADIOKÖREN 

att sjunga 

uti vår hage 

i Tokyo var 

magiskt! 

dröMjobb 

i kappsäck 

alten christiane höjlund hade tidigt siktet inställt 

på radiokören. Nu är hon fast medlem och har hela 

världens konserthus som arbetsplats. 

land Radiokörens beundrare finns sedan 

länge familjen Höjlund i Horsens i 

Danmark. 

– Tidigt förstod jag att den svenska 

Radiokören var något speciellt. Svensk 

körlyrik snurrade ofta på skivspelaren 

i mitt barndomshem, säger Christiane 

Höjlund som sjungit i olika körer sedan låg ålder. 

Sedan några år tillbaka är Christiane en av Radiokörens 

32 professionella sångare. Efter att ha utbildat 

sig till kyrkomusiker i Århus flyttade Christiane till 

Sverige för ett tiotal år sen. 

– Vi är anställda på halvtid. Fyra dagar i veckan 

repeterar vi några timmar i en studio i Radiohuset och 

sedan är det förstås många konserter. 

Vart tredje år måste varje sångare i Radiokören sjunga 

upp individuellt för sin dirigent med jury för att kolla att 

respektive röst fortfarande duger för att vara med. 

– Det kan förstås kännas lite jobbigt men det är 

nödvändigt om man vill behålla Radiokören på världsklassnivå, 

säger Christiane. 

Hon började vikariera i kören år 2008 och ingår i 

den fasta uppsättningen sångare sen 2010. 

– Det är fantastiskt att få vara en del av Radiokören 

och ingå som en av alla dessa kvalificerade sångare. 

Att ständigt få jobba med nya projekt och växlande repertoar. 

Att bli dirigerad av de bästa dirigenterna och få 

samarbeta med oerhört skickliga musiker och sångare 

av de mest skilda slag. 

Som exempel nämner Christiane Leoncavallos Pajazzo 

där kören fick sjunga med sångare från La Scala 

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Mattias Ahlm 

RADIOKÖREN 

och Metropolitan. 

När hon inte sjunger i Radiokören frilansar Christiane 

som kyrkomusiker och sångsolist. Två små barn 

har hon också hemma på prästgården i Danderyd. 

– Det kan ibland vara lite komplicerat att vara 

borta så mycket på helger och kvällar men jag är van 

och har aldrig haft något nio-till-fem jobb, berättar 

Christiane 

Att göra kortare och längre turnéer är en viktig del 

i en radiokorists liv. Christiane har varit med kören och 

sjungit både i USA, Ryssland och Japan och i många 

europeiska länder. 

– Men alla resor går inte lika långt. Häromveckan 

var vi i Småland och sjöng bland annat i Urshults och 

Gamleby kyrkor. Jag tycker blandningen, både av 

musik som vi framför och platser där vi sjunger är så 

fascinerande. I korridorerna på de hotell på vilka 

Radiokören bor under sina turnéer är det roligt att gå 

när koristerna var och en för sig sjunger upp sig på 

sina rum. 

– Alla har sina egna sätt att ladda upp på. Men det 

är en väldigt trevlig och mysig stämning i Radiokören 

och jag trivs verkligen bra. 

Finns det då ögonblick som är något alldeles 

extra? 

– Ja, det är klart! Stunder när allting stämmer, när 

alla vi 32 är komplett fokuserade. Och ibland är det 

enkla det starkaste. Jag minns till exempel när vi som 

extranummer sjöng Uti vår hage på Tokyo Opera City 

Hall, det var magiskt, minns Christiane Höjlund. • 


P2:s TONSäTTARE 

MöT 

fraMTideNs 

klassiker i p2 

P2:s egen tonsättare Ida Lundén 

komponerar i Radiohusets källare. 

Stycket DeDemDom uruppfördes 

med elektronik och en flygel laddad 

med 16 mikrofoner på Art’s Birthday 

2012 på Södra Teatern i Stockholm. 

Text Tomas Andersson Foto Mattias Ahlm 

– Tillgången till all fackkunskap och flygeln jag 

aldrig hade haft råd med gjorde resultatet tio nivåer 

bättre än om jag hade gjort allting själv, säger Ida 

Lundén, P2:s Composer in Residence 2011–2012. 

En del av världspremiären av Ida Lundéns 

nutida konstmusik på Södra Teatern kunde 

P2-lyssnarna avnjuta live i direktsändning. 

Två dagar senare sändes hela konserten med 

internationellt uppmärksammade japansk-tyska 

Rei Nakamura på piano och Ida Lundén själv på 

elektronik. En unik möjlighet för Sveriges Radios 

lyssnare runt om i landet att möta nykomponerad, 

elektronisk konstmusik. Musik som 

i jämförelse med de flesta andra genrer annars 

ligger i lä när det gäller möjlighet att nå breda 

och nya lyssnarskaror. 

ida luNdéN 

Sveriges radio P2:s composer in 

residence 2011–2012. 

född: 1971 i Göteborg 

bor: Stockholm 

komponerar: kammarmusik, 

elektronisk musik, orkestermusik 

Uppträder: Solo, med gruppen 

Syntjuntan 

lyssnar på: Nyskriven kammarmusik 

och ”jag älskar musik live 

på konserter”, experimentell rock, 

gammal schlager, Nina Simone, 

”vissa saker med frank Sinatra, 

älskar Miles davis ...” 

50 ––– 2012/2 

Ida Lundén är en av Sveriges Radios två unga, 

begåvade tonsättare som under en tvåårsperiod 

knutits till P2 som Composer in Residence. Ett 

arrangemang där yngre musiker och tonsättare 

genom beställningsuppdrag från Sveriges Radio 

får chans att under ett par år av konstnärlig frihet 

koncentrera sig på sitt skapande. 

– Jag har kommit med förslag och de har 

sagt ja till nästan allt, berättar Ida Lundén. 

Förutom elektroniska DeDemDom ingår ny 

kammarmusik för gruppen Pärlor för svin, ett 

stycke för basstämman i Radiokören, kontrabasstämman 

i Sveriges Radios Symfoniorkester och 

saxofonsolo samt radioopera plus ett cellostycke 

i Ida Lundéns uppdrag. 

Hennes kollega på P2 under perioden är 

31-åriga Andrea Tarrodi från Stockholm. En 

tonsättare med studier i Italien och examen i 

komposition från Musikhögskolan i Stockholm 

i bagaget. Plus förstås egenkomponerad musik 

spelad av en rad orkestrar utomlands. 

Cellisten Hanna Dahlkvist är på motsvarande 

sätt Artist in Residence. 

Ida Lundén är utbildad musiklärare, har 

studerat komposition i Stockholm och gått två år 

på Gotlands tonsättarskola. Hon framträder solo 

och med gruppen Syntjuntan. 

Som tonsättare är Ida Lundén främst inriktad 

på kammarmusik och elektronisk musik. Separat 

och i kombination någonstans i gränstrakterna 

mellan experimentell rock, improvisation och 

nutida konstmusik. 

– Jag arbetar absolut i en modernistisk tradition! 

Det kan låta vackert – ibland … Men jag 

gillar musik som har motstånd och jobbar ofta 

på ett undersökande sätt. 

Ida Lundén tycker det är en fantastisk möjlighet 

att i en annars ekonomiskt tuff tillvaro som 

tonsättare under en period få vara knuten till P2. 

Generellt är hon dock lite bekymrad över den 

moderna konstmusikens ställning och efterlyser 

ett betydligt större mod och nytänkande i dagens 

musiksverige. 

– Vi har väldigt många gamla klassiker som 

spelas om och om igen ... Vi måste skapa nya 

klassiker! • 

Maria eby voN zweigberg, chef 

för livemusikredaktionen på Sveriges Radio, 

om satsningen på P2 Composer- och Artist in 

Residence: 

– Publiken får en chans att möta kommande 

stjärnor i början av deras karriärer och få upp 

ögonen för ny musik. Ida Lundén och Andrea 

Tarrodi är unga, spännande tonsättare som har 

något att berätta i sin musik. Båda med ett eget 

uttryck. 

Vad betyder det här för musik-Sverige? 

– Vi hjälper till att odla det framtida musik- 

Sverige. Det handlar om att gödsla talangerna 

och ge fler chansen. Det är verkligen ett public 

service-uppdrag! Att värna den svenska musiken 

och musiklivet. Vi beställer ganska mycket musik 

under en kort tid. De får skriva för orkester, 

mindre ensembler och kör. 

SR:S 

VetenSkapSRedaktion 

– nyhetSledande 

i nobelpRiS 

I Uppsala finns Sveriges största och mest kvalificerade 

vetenskapsredaktion. Möt reportrarna som berättar allt du 

vill veta om upptäckterna bakom Nobelprisen. 

Text Mats Carlsson-Lénart

VETENSKAPSRADION 

– först försöker vi vara bäst 

på att gissa vilka som får årets 

priser. Sen försöker vi vara först 

med att berätta vilka det blev. 

Och slutligen försöker vi ge en 

fyllig presentation av både 

pristagarna som personer och av 

deras forskning, säger 

Ulrika Björkstén, vetenskapsredaktionens 

chef. 

adiotjänst började redan 

1937 direktsända utdelningen 

av Nobelpriset från 

Stockholms konserthus den 

10 december varje år. Efter 

hand tog tv över mer och 

mer av publiken, särskilt efter att även Nobelfesten 

på kvällen började tv-sändas för cirka 40 

år sen. 

– Vår styrka är att snabbast berätta vilka 

som tilldelats priserna och sedan vara bäst på att 

presentera dem, innan de kommer till Nobelveckan 

i Stockholm, säger Ulrika Björkstén. 

Vetenskapsredaktionens Nobelsäsong börjar 

med att en panel från redaktionen i slutet av 

september åker till Nobelmuseet i Stockholm 

och i direktsändning spekulerar i vilka forskare 

som ska få årets priser 

Redaktionen bevakar tre av Nobelpriserna – 

fysik, kemi och medicin. Dessa meddelas alltid 

under en och samma vecka i oktober. Då direktsänder 

två programledare på plats på endera 

Vetenskapsakademin eller Karolinska Institutet. 

– I början tyckte jag det var läskigt att stå 

där och få beskedet att årets pris oväntat tilldelats 

en forskare för sina upptäckter inom asymptotisk 

frihet eller suprafluiditet och sen försöka 

förmedla det till lyssnarna, säger reportern och 

redaktören Camilla Widebeck. 

Men efter nio fysikpristillkännagivanden 

har hon vant sig och förstått att ingen förväntar 

sig att ens en erfaren vetenskapsjournalist direkt 

52 ––– 2012/2 

ska kunna förklara i detalj vad den prisbelönta 

forskningen inom en smal nisch handlar om. 

– Det enda man kan göra är att vara sig själv 

och flyta iväg på sin nyfikenhet, säger Camilla. 

Samtidigt på redaktionen i Uppsala – omedelbart 

efter att pristagarna meddelats – börjar jakten 

på pristagaren, eller pristagarna. För ofta är det ju 

två eller tre forskare som får dela på varje pris. 

– Målet är att ha prista- 

Målet är att ha 

pristagaren, eller 

Minst en av deM oM 

det är flera, Med 

direkt i vår sändning. 

garen, eller minst en av dem 

om det är flera, med direkt 

i vår sändning. Eftersom 

vi förberett oss noga och 

spekulerat i vilka som kan 

tänkas få priset har vi ganska 

många telefonnummer 

framme men ofta handlar det 

om att jaga rätt på personer 

vi inte var beredda på, säger 

Björn Gunér som är Vetenskapsredaktionens 

nyhetschef. 

Dessa tre oktoberförmiddagar när kemi-, 

fysik- och medicinpriserna meddelas är de mest 

galna och svettiga perioderna under året på 

Vetenskapsredaktionen i Uppsala. 

– Ibland är vi sex–sju personer som ringer 

och för att slippa springa, skrika och dubbelarbeta 

har vi en intern chatt där alla som är med kan se 

hur det går och vad alla gör, berättar Björn Gunér. 

Någon gång har det faktiskt hänt att Vetenskapsredaktionen 

har fått tag på pristagaren före 

självaste Nobelkommittén. Exempelvis 2004 då 

man från Uppsala väckte Richard Axel i New 

York och berättade att han fått Nobelpriset i 

medicin. 

– Sen ringde Priskommittén hit och ville ha 

telefonnumret, minns Lena Nordlund. 

Förutom att redaktionen vill ha en första 

kommentar av de nya pristagarna att sända handlar 

det om att boka upp en intervju i forskarens 

hem- eller arbetsmiljö så snart som möjligt. 

–Vi besöker alla Nobelpristagarna och 

redaktionens medlemmar gör ett antal långresor 

under framförallt november. Varje pristagarbesök 

blir ett Vetandets värld som sänds inför 

prisutdelningen, program där både pristagaren 

som person och hans eller hennes forskning 

presenteras ganska grundligt, berättar Ulrika 

Björkstén. 

I november 2010 fick Camilla Widebeck 

uppdraget att åka till Manchester i England 

och träffa det årets fysikpristagare (Geim och 

Novoselov) som varit ledande i arbetet med att 

utveckla supermaterialet grafen. 

– Sen dess går jag omkring med en liten 

liten plastlåda med en bit grafen i. När jag 

spelade in i grafenlabbet frågade jag om det inte 

fanns det nån liten flaga man kunde få med sig 

hem? "Inte den där, den jobbar min fru med, 

hon behöver den …" sa en man. Men han fixade 

en annan liten grafenflaga åt mig. Sedan när 

jag var på väg ut kom han med den första biten 

också – för frun hade sagt, "jodå, det är klart att 

reportern från Sverige ska ha den!" Så jag har 

faktiskt två bitar grafen med mig, dagligen, som 

souvenirer eller maskotar, avslöjar Camilla. 

För Vetenskapsredaktionen som oftast 

rapporterar om till exempel miljöfrågor och 

om tillämpad forskning av olika slag är Nobelprisbevakningen 

ett bra tillfälle att belysa 

grundforskning, de viktiga upptäckterna som är 

grunden för det mesta vi sedan har nytta av på 

olika sätt. 

– Det kan röra sig om den fysik som lagt 

grunden för dagens snabba 

datorer men också upptäckter 

som handlar om universums 

födelse och utveckling där det 

kanske är svårare att hitta någon 

praktisk betydelse men som 

ger oss svindlande insikter om 

vår plats i världsalltet, förklarar 

Ulrika Björkstén. 

Själva namnet Nobel och 

Nobelpriset som företeelse förknippas ofta mest 

med fin mat, frackar och fanfarer, men Vetenskapsredaktionen 

fokuserar alltså på pristagarnas 

forskning och forskningens sammanhang. 

– Och för oss är det också viktigt att kritiskt 

granska och spegla Nobelpriset, Nobelstiftelsen, 

de prisutdelande instanserna och det eventuella 

spelet bakom. För ett par år sen grävde vår 

reporter bland annat fram att Nobelstiftelsens 

bolag delvis var sponsrade av den svartlistade 

amerikanska krigsmaterieltillverkaren Honeywell. 

Reportageserien fick stort genomslag och 

ledde också till att Nobelstiftelsen förändrade 

sina regler och policyer för sponsring. 

– Utöver vårt fokus på grundforskning och 

forskarpersonligheter kommer vi att fortsätta 

att kritiskt granska Nobelpriset och de olika 

krafter som försöker påverka det, säger Ulrika 

Björkstén • 

kNepeT är 

aTT sTälla 

eNkla 

frågor 

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Stina Gullander 

Lena nordlund har arbetat i nästan 

20 år på Vetenskapsredaktionen 

och för lyssnarnas räkning 

mött fler nobelpristagare 

än de flesta. 

– För att forskning och forskare 

ska bli intressanta måste man 

lyfta fram människan bakom, 

understryker Lena. 

Lena Nordlund är civilingenjören och biokemisten 

från Nyköping som på 1980-talet arbetade 

i den svenska läkemedelsindustrin och var med 

om att utveckla tillväxthormon för kortvuxna. 

– Jag har absolut nytta av min bakgrund 

inom forskningen när jag idag möter forskare. 

Kanske mest på så vis att jag inte tycker att 

forskning är så märkvärdigt egentligen men 

också för att jag har personlig erfarenhet av 

forskningen som process, säger Lena. 

Det var i början på 90-talet som Lena 

upptäckte att journalistik var roligt, i samband 

med att hon fick sin arbetsgivares uppdrag att 

sammanfatta och översätta vetenskapliga artiklar 

till svenska. Efter en ettårig journalistutbildning 

för akademiker fick Lena jobb som Sveriges 

Radios vetenskapsreporter i forskningsstaden 

Linköping. Men så småningom hamnade hon på 

huvudredaktionen i Uppsala, där hon haft en rad 

olika uppgifter, bland annat som redaktionschef 

och arbetsledare, men framförallt som programledare 

och reporter. 

– Nu senast har jag blivit vetenskapskommentator 

och är med i olika talkshower och andra 

aktualitetsprogram och sätter in aktuella händelser 

inom forskning i ett sammanhang. Ungefär som 

inrikes- och utrikeskommentatorer har gjort länge. 

Ett annat ganska nytt uppdrag Lena har är att 

vara programledare för populära Karlavagnen i 

P4 på måndagar. 

Men även om Lenas roller och uppgifter 

på redaktionen växlar, så är Nobelbevakningen 

något hon jobbar med varje höst. 

– Fram till 2007 var jag på Nobelfesten i 

Stockholms Stadshus varje år, antingen som programledare 

eller reporter. Det var förstås festligt 

men vi har de senaste åren valt att inte sända 

festen i radio, bland annat för att vi ska kunna 

granska Nobelstiftelsen och kritiskt rapportera 

om priset på olika sätt. 

I stället för festen har Lena de senaste 

fyra årens Nobeldagar tillsammans med Roger 

Wilson från Kulturredaktionen varit programledare 

för en eftermiddagssändning, alltså ungefär 

parallellt med prisutdelningen i Konserthuset. 

– Men vår redaktions fokus är inte lika 

mycket på själva Nobeldagen som tv:s utan mer 

tiden innan, påminner Lena. 

Lena var på 90-talet med och började sända 

Vetenskapsredaktionens spekulationer om vem 

fysik,- kemi- och medicinpriserna ska gå till. 

– Vem som skulle få litteraturpriset hade 

olika experter varje höst sen länge spekulerat 

i, men vi tyckte att det också var intressant att 

så bra som möjligt gissa vem som skulle få de 

naturvetenskapliga priserna, minns Lena. 

Under årens lopp har redaktionen prickat 

rätt åtskilliga gånger, så många att det till och 

med kommit journalister från Japan till Lena i 

Uppsala för att få veta hur det går till. 

– Men det var förstås svårt att ge dem ett 

enkelt svar. Några läckor från priskommittéernas 

arbete brukar inte förekomma så det handlar mer 

om att gissa efter sin erfarenhet. Men framförallt 

tror jag man spekulerar i sådan forskning som man 

själv tycker är rolig och intressant, säger Lena. 

Lena Nordlund har också rest världen över 

för att intervjua pristagarna innan de reser till 

VETENSKAPSRADION 

… man spekulerar 

i sådan forskning 

som man själv 

tycker är rolig och 

intressant. 

Stockholm för att ta emot priset. 

– 2004 var jag i Seattle för att intervjua 

Linda B Buck som fått medicinpriset det året. 

Hon var luktforskare och även svenskättling så 

jag tänkte inleda intervjun med henne genom 

att presentera tre typiskt svenska dofter och låta 

henne gissa med förbundna ögon. Det var snus, 

brännvin och sill. Jag råkade hälla ut lite sillspad 

på hennes skrivbord. Då blev hon helt täppt i 

näsan på bara en sekund och så kved hon: ”Åh 

nej, jag som är allergisk mot fisk och skaldjur!” 

Det var ingen bra början men intervjun tog sig 

så småningom och Lena och Linda Buck fick fin 

kontakt. 

– Särskilt uppskattade hon min svenska accent, 

den påminde om hur hennes svenskfödda 

mormor läste sagor för henne när hon var liten. 

Just att få personlig kontakt med forskarna och 

förmedla den till lyssnarna är nyckeln till bra 

vetenskapsjournalistik, menar Lena Nordlund. 

– Det är så man kan få människor intresserade 

även av själva forskningen. Och att våga 

ställa jätteenkla frågor, snarare än att låta som en 

forskare själv! • 


RADIOTEATERN 

adioteatern har ett 

60-tal bevarade inspelningar 

av August 

Strindbergs pjäser 

och under detta 

jubileumsår kan man 

höra dem igen på lite olika sätt. På 

Stockholms stadsteaters Kafé Klara 

spelas de upp i kronologisk ordning 

varje söndag klockan 11 och 

på Sandsborgsbadet i Stockholm 

kan Strindberg vid några utvalda 

tillfällen avnjutas under vinjetten 

”Simma med Radioteatern”. Därtill 

har Radioteatern fått en ny sändningstid 

på lördagar som bereder 

extra utrymme för jubilaren. 

De gamla inspelningarna är en 

folkbildningsskatt utan like och att 

lyssna på samlingen är verkligen att 

göra en resa, men för Radioteaterns 

chef Stina Oscarson var denna jubileumssatsning 

inte automatiskt en 

enkel uppgift att lösa. Vår världsberömde 

nationalförfattare är förknippad 

med en rad starka åsikter, bland 

annat om kvinnor, och många har 

därför bildat sig en rätt så fördomsfull 

uppfattning om vem han var. 

– Min första tanke när vi 

pratade om att vi skulle uppmärksamma 

Strindbergsåret var: hur ska 

vi nu göra detta? Jag var så rädd 

för att göra ännu en Strindbergkliché, 

säger Stina Oscarson. 

En lösning för att försöka slå 

hål på den klichéartade myten om 

Strindberg var att skapa nya introduktioner 

till de gamla inspelningarna, 

för att liksom bygga samtida 

bryggor till hans dramer. 

54 ––– 2012/2 

uppTäck sTriNdberg 

i radioTeaTerN 

den 14 maj var det 100 år sedan august strindberg drog sin sista suck 

och hela 2012 uppmärksammar radioteatern detta märkesår med en 

stor jubileumssatsning. arkiven öppnas och alla inspelade strindbergspjäser 

som finns bevarade får nya chanser att möta publiken. dessutom 

har en sprillans ny inspelning av strindbergs gustaf iii premiär. 

I samarbete med Reine Lööf på 

Folkteatern i Gävle har man därför 

skapat 30 stycken communitygrupper 

i Gävleborgs län. Dessa har 

till exempel utgjorts av kriminella, 

skuldsatta, ensamstående pappor 

och unga tjejer. Grupperna har 

har läst Strindbergs pjäser, träffats 

Text Cecilia Djurberg 

och diskuterat dem, och samtalen 

har spelats in för att sändas som 

moderna prologer till 30 av Strindbergs 

pjäser. 

– Man måste bilda sig en egen 

uppfattning av vem Strindberg var, 

att känna att det är tillåtet att bli 

berörd och göra sina egna asso- 

”Jag har aldrig hört nånting 

om’en men när jag har 

suttit och lyssnat på det 

här då är det ju som om 

hela mitt liv varit en Strindbergspjäs: 

Alkohol, svek, 

oskuld, skuld … och bara 

skylla ifrån sig … så jag 

känner igen mej mycket i 

den här Strindberg. Det var 

en överraskning faktiskt.” 

Ur samtalet ”Vi har hört Brott 

och brott” där en grupp tidigare 

kriminella i Gävleborg träffades för 

att läsa, lyssna och diskutera august 

Strindbergs ”Brott och brott” 

ciationer när man hör hans pjäser, 

menar Stina Oscarson som hoppas 

att introduktionerna ska uppmuntra 

publiken att reflektera fritt och 

personligt kring pjäserna. 

Åt alla som vill frossa i 

Strindberg detta jubileumsår 

har Radioteatern skapat en egen 

sida om jubilaren på sin webb: 

sverigesradio.se/radioteatern, där 

alla inspelade Strindbergspjäser 

kommer att finnas fria för lyssning 

hela året ut. Här hittar man också 

mycket annat Strindbergmaterial, 

såsom pjästexter, länkar och kuriosa, 

samt introduktionssamtalen 

med communitygrupperna. • 

”sTriNdberg 

är gaNska 

jobbig 

– på eTT bra 

säTT” 

Text Cecilia Djurberg Foto Mikael Grönberg 

Johan Ulveson får äntligen chansen 

att spela i en pjäs av strindberg. 

i höst gör han huvudrollen 

som gustaf iii i radioteaterns 

nyinspelning. 

tt Strindbergsår som detta är det i 

princip obligatoriskt att redovisa 

sitt förhållande till vår nationaldramatiker. 

Johan Ulveson, som vi får 

höra som Gustaf III på Radioteatern 

med premiär 20 oktober, har läst 

mycket Strindberg genom åren och har ett långt 

förhållande till Strindbergs prosa. Men Gustaf 

III blir faktiskt hans allra första Strindbergroll. 

– Jag läste mycket Strindberg när jag var 

ung, romaner som Röda Rummet, I havsbandet 

och Hemsöborna, men jag har faktiskt aldrig 

gjort Strindberg på teatern. Det är konstigt, men 

det har inte blivit så utan mest farser. 

Att jobba med Gustaf III på Radioteatern har 

dock gett mersmak. Johan Ulveson skulle gärna 

spela mer Strindberg om han fick chansen och 

säger att han hemskt gärna skulle vilja fortsätta 

att grotta ner sig i Teaterkungen och göra samma 

roll på scenen. 

– Strindberg är ganska jobbig – på ett bra 

sätt – han är fransig och lite trasig. Framförallt 

dramatiken lever och bultar, det litterära språket 

liksom spricker upp och han har en fantastisk 

förmåga att ge sina rollkaraktärer egenskaper. 

När det gäller Gustaf III tycker Ulveson att 

Strindberg särskilt lyckats med att ge kungen en 

intressant modern psykologi. Pjäsen, som skrevs 

1903, är ett klassiskt maktdrama som tar fasta på 

den bild av Gustaf III som kungen själv, enligt 

vissa historieforskare, också odlade genom ett 

medvetet rollspel. 

– Hur lik Strindbergs Gustaf III är originalet 

vet vi ju inte och vi är nog kanske mer präglade 

av Strindbergs beskrivning av honom än av his- 

torieskrivningen. Dramat liknar många maktspel 

som förekommer idag, tycker jag, och historiskt 

är det intressant med en kung som är så insatt 

i det som händer i Europa. Han känner till och 

med sympati för det nya som sker, men vill samtidigt 

försöka kontrollera de här krafterna. Han 

kan ju inte avsätta sig själv. 

Det intressanta i detta maktspel, som 

Strindberg har skildrat det, tycker Ulveson är att 

kungen blir så oerhört mänsklig. 

– Han har två ansikten, maktansiktet – det 

arroganta, lite löjliga och pompösa – men sen har 

han också en privat sida som är svag och naken. 

Regissören Anders Carlbergs idé har varit att 

understryka att kungen är tudelad, med en offentlig 

och en privat sida. Ett grepp som Ulveson 

har gillat att arbeta med, även om han först blev 

lite chockad över att regissören inte alls ville 

jobba så avskalat som han trott utan ville ha med 

det typiskt förkonstlade, som många förknippar 

med rollen. 

RADIOTEATERN 

– Det var ganska svårt att kasta sig in i, att 

hitta den franska rösten när man har så kort tid 

på sig som man har när man gör radioteater. På 

teatern brukar vi annars repetera i uppåt 8–10 

veckor, man har tid att välja rätt skor, känna hur 

man står och få ner orden i kroppen. På Radioteatern 

är det mer pang på rödbetan och man har 

bara sin röst att jobba med – det är med den man 

ska få allt att börja leva. • 

gusTaf iii av augusT sTriNdberg 

premiär på radioteatern 20 oktober 2012 

regi anders carlberg 

Medverkande Johan Ulveson, Stefan ekman, 

Ingvar kjellson, Jacob ericksson, Julia Marko- 

Nord, hannes Meidal, christian Berling, fredrik 

Meyer, torsten Wahlund, Per Mattsson, Nina fex, 

anders ahlbom rosendahl, özz Nûjen och Sven- 

Bertil taube. 


VäRLDENS BARN VäRLDENS BARN 

e senaste åren har Sveriges 

Radio genom P4 blivit en viktig 

motor i Radiohjälpens största 

kampanj Världens barn. Inte 

minst är det P4 Extra med sin 

miljonpublik som drar in allt mer pengar till 

biståndsprojekt som innebär förändringar till det 

bättre på många håll runt jorden. 

– Jag har själv sett att det är de fattiga i tredje 

världen som ställer upp ifall jag eller nån annan 

från den rika världen behöver hjälp när vi t ex är 

på resa nånstans. Nu har vi alla chansen att ge 

något tillbaka, säger programledare Lotta Bromé 

I P4 Extra uppmanar i höst Lotta Bromé för 

fjärde året i rad lyssnarna att ringa ett 099-nummer 

och på det sättet skänka pengar till Världens barn. 

– Bland de som ringer lottar vi ut några som 

får tävla mot varann. Vinnaren får en middag 

med mig och Carl-Jan Granquist i hans privata 

vinkällare i Stockholm. Och så ser vi en bra 

show efteråt. 

Förra året gav hela P4:s insamling nästan 

p4 eNgagerar sveNska 

folkeT för världeNs 

barN Med sikTe på 

verklig föräNdriNg! 

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Mattias Ahlm 

fyra miljoner till Världens barn, varav 760 000 

kom in via P4 Extras 099-nummer. En del av 

pengarna går till Telia, vilket Lotta Bromé är 

missnöjd med. 

– Jag förstår verkligen inte varför inte Telia 

kan skänka åtminstone det mesta av sin del, 

säger Lotta. 

– Hela vårt engagemang 

började med auktionen, år 2008 

sålde vi ishockeystjärnan Pelle 

Lindberghs smoking för 20 000 

kronor. Sen blev det middagarna, 

men vi insåg snart att det behövdes 

ett alternativ för alla dem inte 

har råd att skänka tiotusentals 

kronor, säger Lotta. 

Nytt för i år blir auktionerna 

med ”munchningar”, dvs de bilder där olika 

kändisar imiterar Edvard Munchs målning Skriet 

som såldes för 800 miljoner kronor i våras. 

– Väldigt många upprördes av hur sjukt 

mycket pengar någon kan lägga på en tavla när 

Nu har vi alla 

chansen att 

ge något 

Lotta Bromé leder 

insamlingarna i 

P4 Extra även i år. 

miljontals barn svälter, säger Lotta Bromé. 

Lotta hoppas nu få möjligheten att besöka 

något av projekten som Världens barn stöttar för 

att göra reportage. 

– Det skulle vara ett bra sätt att ta vårt engagemang 

vidare och kanske samla in ännu mer. 

Att till P4:s publik kunna förmedla vad bidragen 

betyder för människor som får ta 

del av dem. 

Av de lokala P4-kanalerna 

var det år 2011 P4 Skaraborg 

som lyckades bäst med 416 000 

kronor. Bland annat genom att 

få kommunerna i sitt område att 

utmana varann i motionstävlingen 

Morronloppet. 

Tomas Gustafsson, kanalchef 

på P4 Halland har samordnat P4:s Världens 

barn-satsning de senaste åren. 

– Roligast är att alla lokala kanaler är med 

och att det hänt saker för Världens barn över 

precis hela landet. 2010 samlade vi in 1,5 miljo- 

fakTa – radioHjälpeN 

gruNdad 1939 

den första insamlingen gick till de svenska 

soldaterna i beredskap och deras familjer. 

Tre HuvuduppgifTer 

1. Varaktiga internationella humanitära 

insatser med starkt barnfokus. 

2. Insamlingskampanjer i radio och tv vid 

internationella katastrofer. 

3. Insatser för funktionshindrade inom Sverige 

främst genom kronprinsessan Victorias 

fond som arbetar för barn och unga. 

plusgiro 901950-6 

fyra aNsTällda 

kansli i gammal byggnad i radiohusparken 

i Stockholm 

ner och aldrig trodde jag att vi skulle nå nästan 4 

miljoner i år. 

Tomas menar att det viktigaste och mest 

positiva med Världens barn är att de insamlade 

medeln går till sådant som innebär verklig och 

bestående förändring för mottagarna. 

– Stora insamlingar handlar ofta om att hjälpa 

katastrofdrabbade och att återställa situationen i 

drabbade områden till hur det var före katastrofen. 

I Världens barn har vi i Sverige chansen att 

bidra till konkreta och varaktiga förbättringar. 

Världens barn-insamlingen startades av 

Radiohjälpen år 1998 och har haft sin mediemässiga 

huvudplattform i SVT sedan dess. Men 

de senaste åren har Sveriges Radio genom P4 

alltså blivit ett mycket viktigt medel för att göra 

fler delaktiga i Världens barn. 

– Nätverket av P4-kanaler gör dels att vi kan 

vara en bra mötesplats för de cirka 45 000 människor 

landet runt som är engagerade i insamlingsarbetet, 

dels når kampanjen dagligen genom 

P4 ut till den mycket stora del av Sveriges 

Många barn i Västafrika 

drabbas av människohandel. 

Ditt stöd till 

Radiohjälpens insamling 

Världens barn kan ge 

fler barn ett bättre 

framtid. 

fakTa – världeNs barN 

Landets största insamlingskampanj och 

där en stor del av det ideella Sverige 

medverkar. Ombud för insamling på 

gator o torg finns i varje kommun. 

I 2012 års insamling samverkar 

radiohjälpen med tolv ledande 

organisationer: diakonia, föräldralösa 

Barn, kfUk-kfUM, Lions, Läkarmissionen, 

PLaN Sverige, PMU InterLife, 

Svenska kyrkan, rädda Barnen, röda 

korset, Vi-skogen och Unicef. 

befolkning som lyssnar på P4, säger Per Byman, 

Radiohjälpens generalsekreterare. 

– Världens barn handlar väldigt mycket om 

just om att engagera så många som möjligt. Mer 

om det än rena insamlingssummor. Vi pratar 

faktiskt inte så mycket siffror, säger Per Byman. 

Pengarna från Världens barn-kampanjen varje 

höst fördelas mellan ett 50-tal olika hjälporganisationer. 

Radiohjälpen är nämligen en ren insamlingsorganisation 

och har aldrig haft någon egen 

biståndsverksamhet. 

– Konkurrensen om insamlingsmedel är 

enorm idag och man talar till och med marknadsandelar, 

konstaterar Per Byman. Men det som är 

bra med Världens barn är att det är en kampanj 

där alla gör gemensam sak och Radiohjälpen kan 

erbjuda en nationell arena. Världens Barn är så 

nära Hylands Hörna vi kommer idag! • 

räddade fråN 

guldgruvaN 

På polisstationen i Ouahigouya sitter 

fyra rädda, trötta och hungriga pojkar i 

10-årsåldern i för stora slitna kläder. Allt 

täckt av Sahels vita resdamm. En uniformerad 

kvinnlig polis ger dem några kex 

att knapra på medan polischefen André 

Zongo förhör mannen som stoppades 

vid gränsen några mil härifrån. 

– Föräldrarna har bett mig köra 

dem till en bra koranskola inne i Mali, 

säger mannen. 

André ser ytterst tveksam ut. Här i 

nordvästra Burkina Faso har Rädda Barnens 

partner i landet utbildat polisen 

för kunna spåra barn på drift, få stopp 

på trafficking och ta hand om dem som 

drabbats. Bilen med pojkarna hejdades 

vid en gudsförgäten gränspostering 

längs en grusväg norrut som så småningom 

leder in i Saharas öken och till 

slut det mytiska Timbuktu i Mali. 

Pojkarna är papperslösa och kan inte 

ett ord av det lokala språket. När polisen 

väl fått tag på en tolk beslutar André att 

överlämna mannen till åklagare. 

– I det området dit de var på väg 

finns inga koranskolor. Bara guldgruvor. 

Små, öppna dagbrott där det är effektivt 

att låta barn vaska guld i sanden. 

Mannen är starkt misstänkt för att ha 

tänkt dumpa dem där mot pengar. 

Senare samma dag sitter vi hos 

åklagaren tillsammans med en man från 

socialdepartementets kontor i staden 

och den lokala organisation som driver 

Rädda Barnens projekt ”Children in 

Migration”. De tittar på bilder och går 

igenom handlingar för barn som hittats, 

utan id-kort, utan pengar. Fattiga 

på väg för att söka jobb eller utbildning, 

men som oftast försvinner in i det 

okända, utnyttjas och hamnar i tiggeri 

eller grova former av barnarbete, ibland 

i prostitution eller till och med som 

barnsoldater. 

Problemet finns över hela Västafrika. 

Men Burkina Faso har blivit det verkligt 

goda exemplet på att något kan göras. 

Rädda Barnen har fått alla att gemensamt 

ta ansvar: Polis, domstol, sociala 

myndigheter och ideella organisationer, 

imamer och koranskolor. Nu bromsas 

barnhandeln och de som drabbats 

hjälps tillbaka. 

Så några dagar senare, när polisen 

väl fått tag på pojkarnas föräldrar hemma 

i byn, sätts de på en buss i gryningen 

tillsammans med en socialarbetare som 

ser till att de kommer hem. 

56 ––– 2012/2 2012/2 ––– 57

MUSIKHJäLPEN 

en starten 2008 har resultatet för kampanjen 

där tre programledare i P3 sänder direkt 

i sex dygn ökat från 3 till 18 miljoner. 

– Men själva summan är faktiskt inte 

det allra viktigaste för oss utan det är 

engagemanget som räknas, poängterar 

David Gustafsson, projektledare för 

Musikhjälpen. 

När Musikhjälpen lanserades var det första gången 

på länge som något verkligt nytt dök upp i den hårda 

konkurrensen om de medel som människor i Sverige 

kan tänka sig att avstå till bistånd av olika slag. 

– Ett mycket bra sätt att få unga att börja engagera 

sig i bistånd. De som lyssnar på Musikhjälpen är 

framtidens givare, menar Per Byman, Radiohjälpens 

generalsekreterare. 

I Musikhjälpen stänger tre programledare in sig 

i en liten glashus-studio som står på en av de stora 

affärsgatorna i någon av landets storstäder. I sex dygn 

vistas de i glashuset, utan fast föda, och sänder direkt 

dygnet runt. Musikhjälpen tar helt över P3:s tablå 

under en vecka i början av december. 

– All musik i P3 då Musikhjälpen pågår är önskad 

av lyssnarna. För varje låt skänker önskaren 10, 50 eller 

200 kronor till Radiohjälpen, säger David Gustafsson. 

I oktober meddelas vilka årets programledare blir 

och även vilket tema Musikhjälpen ska ha 2012. Glashuset 

kommer i år att stå i Malmö och Musikhjälpen 

pågår 10–16 december. 

I Musikhjälpen-sändningarna får programledarna 

här är några av auktionerna som 

dragit in pengar till Musikhjälpen 

genom åren. 

58 ––– 2012/2 

Monas 

tobleronekort 

71 100 kr 

öNska eN låT – 

gör skillNad 

2012 blir femte gången där Musikhjälpen finns mitt i 

julhandeln för att samla in pengar till radiohjälpen. 

Text Mats Carlsson-Lénart 

besök i glashuset av kända artister och andra intressanta 

gäster. En blandning av skivor, livemusik, intervjuer 

och information om de biståndsprojekt som insamlingen 

bidrar till. 

– Unga människor ställer stora krav på att få 

veta vart pengarna går. Genom Musikhjälpen tror jag 

insamlings-Sverige lärt sig att ta unga människor på 

allvar, säger Per Byman. 

Hur Musikhjälpens insamlade pengar använts 

berättas i ett särskilt P3-program på våren efter föregående 

års kampanj. 

Men Musikhjälpen är inte bara insamling genom 

önskelåtarna utan man kan skänka pengar på en rad 

andra sätt i anslutning till kampanjen och även kring 

studion mitt i julhandeln. 

– Det är så många som hjälper till! Redan långt 

före december hör fritidsgårdar, föreningar och andra 

av sig och vill ha information för att kunna förbereda 

sina lokala insamlingar till Musikhjälpen, berättar 

David Gustafsson. 

Musikhjälpen är en idé från Nederländerna där programmet/ 

kampanjen kallas ”Serious request” och som 

sändes första gången i den nederländska kanalen 3FM 

strax före julen 2004. I Sverige har Musikhjälpen för 

varje år fått alltmer uppmärksamhet och även flera priser 

och hedersbetygelser av olika slag. Bland annat ett hedersomnämnande 

2012 från Ikarosprisets jury, som delar 

ut priser till förtjänta program i svensk public service. 

”Ett projekt som gör skillnad om man vill och törs!”, 

skrev Ikaros-juryn. 

Middag med Jonas 

och Mark 32 400 kr 

katlas 

vinflaska 

4 500 kr 

Samans kramar 

245 730 kr 

2008 

Malmö 

3,01milj 

2009 

Göteborg 

5,7milj 

Middag med 

kristian och 

carina 

34 400 kr 

2010 

Malmö 

12,2 milj 

2011 

Göteborg 

18,1 milj 


Nära dig 

Sveriges Radio AB 

105 10 Stockholm 

Besök: 

Oxenstiernsgatan 20 

tfn 08-784 50 00 

fax 08-784 15 00 


Sveriges Radio AB 

Berwaldhallen 


Besök: dag 

hammarskjölds väg 3 

tfn 08-784 50 00 

fax 08-784 15 00 

Sveriges Radio 

Sameradion 

Box 225 

981 24 kiruna 

Besök: österleden 21 

tfn 0980-750 20 


Sisuradio 


Besök: 

Oxenstiernsgatan 20 

tfn 08-784 50 00 


Blekinge 

Box 305 

371 25 karlskrona 

Besök: 

högabergsgatan 3 

tfn 0455-36 68 00 


Dalarna 

Box 123 

791 23 falun 

Besök: 

engelbrektsg 27 B 

tfn 023-77 77 00 


Gotland 

Box 1324 

621 24 Visby 

Besök: 

östra hansegatan 28 

tfn 0498-75 00 00 


Gävleborg 

Box 6702 

801 74 Gävle 

Besök: Nygatan 29 

tfn 026-66 65 00 


Göteborg 

405 13 Göteborg 

Besök: Pumpgatan 2 

tfn 031-83 70 00 


Halland 

Box 133 

301 04 halmstad 

Besök: 

köpmansgatan 41 

tfn 035-17 27 00 


Jämtland 

831 62 östersund 

Besök: 

Lingonvägen 7B 

tfn 063-16 06 00 


Jönköping 

551 92 Jönköping 

Besök: 

Bäckalyckevägen 14 

tfn 036-215 66 00 


Kalmar 

391 83 kalmar 

Besök: Norra vägen 22 

tfn 0480-45 80 00 


Kristianstad 

Box 505 

291 25 kristianstad 

Besök: Gasverksgatan 2 

tfn 044-775 12 00 


Kronoberg 

359 40 Växjö 

Besök: Västergatan 1 

tfn 0470-72 60 00 


Malmö 

211 01 Malmö 

Besök: 

Baltzarsgatan 16 

tfn 040-666 55 00 


Norrbotten 

971 71 Luleå 

Besök: Nygatan 3 

0920-27 53 00 


Sjuhärad 

Box 27 

503 05 Borås 

Besök: 

katrinedalsgatan 22 

033-17 75 00 


Skaraborg 

541 24 Skövde 

Besök: 

Norra Bergvägen 4 

0500-77 30 00 


Sörmland 

Box 641 

631 08 eskilstuna 

Besök: 

rademachergatan 1 

016-16 16 00 


Uppland 

Box 1552 

751 45 Uppsala 

Besök: Bredgränd 7 

018-17 40 00 


Värmland 

Box 98 

651 03 karlstad 

Besök: 

Verkstadsgatan 20 

054-777 26 00 

Sveriges Radio Väst 

Box 654 

451 24 Uddevalla 

Besök: Södergatan 11 

0522-67 00 00 


Västerbotten 

906 15 Umeå 

Besök: 

Mariehemsvägen 4 

090-17 17 00 


Västernorrland 

851 79 Sundsvall 

Besök: krönvägen 18 

060-19 03 00 


Västmanland 

Box 850 

721 22 Västerås 

Besök: 

Mäster ahls gata 6 

021-495 25 00 


Örebro 

701 80 örebro 

Besök: 

Västra Bangatan 15 

019-19 20 00 


Östergötland 

Box 500 

601 07 Norrköping 

Besök: 

Västgötegatan 13a 

011-495 41 00

LUNDSTRÖMS BOKRADIO 

Lördagar i P1 kl 08.05 med repris måndagar kl 18.15, 

eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play.

Radiomagasinet nr 2, 2012 (pdf) - Sveriges Radio

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?