Pervasive gaming – med verkligheten som spelplan - MIT Media Lab

att spela nedladdningsbara mobila spel tidsfördriv, men i vissa fall även intellektuell
stimulans. För positionsbaserade mobila spel anser de att tävling och social interaktion är de
viktigaste drivkrafterna. Livsstilen är ytterligare ett motiv som skiljer mobila spel från
stationära. Mobiltelefonen kan betraktas som en statussymbol som är starkt kopplad till en
persons livsstil; framför allt Asien och Europa (Deighton 2001). Personifieringen av
mobiltelefonen med ringsignaler och skal har i dessa länder blivit en försäljningssuccé och
Deighton menar att denna trend kommer att fortsätta att utvecklas i och med mobilspelens
ökade popularitet. Han tror även att spelet du har i din telefon i framtiden kommer att visa
vem du är eller åtminstone vem du vill vara.
Drivkrafter för pervasive gaming
Åsa Lundqvist tar upp delvis samma drivkrafter för spel som Fjellman och Sjögren i sin
uppsats Skenbar verklighet - designprocessen av två mobila sociala spel (Lundqvist 2002).
Hon betonar vikten av utmaning, att spelets svårighetsgrad anpassas efter spelarens
skicklighet. Kontroll är en annan drivfjäder; enligt Lundquist är kontrollen nära
sammanbundet med interaktivitet – att aktivt kunna påverka handlingen. Det är det som
skiljer spel från andra medieformer, menar hon. Till skillnad från Fjellman och Sjögren anser
hon dock att även fantasi och nyfikenhet motiverar människor till att spela. Spel som
appellerar till nyfikenhet är ofta narrativa och uppbyggda kring ett scenario, en intrig eller en
historia. Dessa spel har förmågan att gripa tag i användaren. Här är också identifieringen med
en rollkaraktär en viktig faktor.
Mobil pervasive gaming kan fylla en funktion då man väntar och inte har något annat för
sig, till exempel under en tågresa. Spelen kan också användas för att möta andra och nya
människor (Björk 2005). Spel som är tillgängliga dygnet runt kan uppfylla behovet av att
känna tillhörighet – a sense of belonging – och erbjuda en möjlighet till social interaktion,
menar Jussi Holopainen på Nokia Research Center. Vidare menar han att dessa spel i vissa
fall kräver att spelaren rör sig fysiskt, så drivkraften skulle kunna vara att komma i bättre
form. Som tidigare har nämnts kan spel beskrivas som en form av strukturerat ramverk för
sociala aktiviteter (Lindley 2005). Om en person har sociala problem, till exempel är väldigt
blyg, kan pervasive gaming göra det lättare för denne att interagera med andra. Möjligheten
finns att spelen kan fungera som terapi så att sådana personer efter ett tag klarar att interagera
med andra utan spelets hjälp, förklarar Lindley.
Enligt Tom Söderlund, spelproducent på It’s Alive! som utvecklat spelen BotFighters och
Supafly, är pervasive gaming mer ”hardcore” än MMOG. ”Man använder MMOG som
utgångspunkt och gör det sedan mer till ett live-rollspel”. Inom IPerG-projektet kallar man
dessa spel för MMRO. Samtidigt menar Söderlund att spelen kan nå en ännu större grupp
människor om de anpassas och infogas mer i det dagliga livet.
Power gamers
En power gamer är en spelare som spenderar mycket tid på att uppnå de mål som finns
definierade i spelvärlden eller på att uppnå personliga mål, så som att ha flest vänner i
spelvärlden eller att kunna mest om spelet (se kapitlet om MMOG - sociala och ekonomiska
aspekter). BotFighters är ett spel som riktar sig främst till denna typ av spelare. Eftersom den
senaste versionen av spelet inte går att pausa lämpar sig spelet bäst för spelare som är beredda
att lägga ner stora delar av sin fritid på det.
Spelare som vi har pratat med vittnar om att mobil pervasive gaming kan ge en enorm
adrenalinkick; tjusningen är att jaga och att bli jagad. Kicken är otroligt mycket större än den
man får av att spela traditionella datorspel, menar Hasse som med sin förstaplacering på
BotFighters 2: s Sverigelista kan klassas som en riktig power gamer. I enlighet av definitionen
av en power gamer har Hasse personliga mål med att spela; han eftersöker de adrenalinkickar