Sanna av-slöjanden eller ren dikt? - BADA

Det fanns läsare i Natlands undersökning som påpekar den ensidiga negativa bild av iranier
som målas upp och hänför detta till ”missförstånd” om hur islam och muslimer tänker och
handlar. De ger ändå boken bra betyg och Natland spekulerar i att detta kan bero på att spänningsaspekten
är hög. 20 En annan läsare anser att boken egentligen handlar om ett olyckligt
äktenskap och menar att mannens bakgrund blir förklaringsmodell för allt som går fel i relationen.
Denna läsare försöker se händelserna från maken Mahmoodys ståndpunkt, eller från
den ”andres position”. Läsaren frågar om, och i så fall varför, USA med nödvändighet är det
bästa stället att leva på. Läsaren ger också sin åsikt i mer kontroversiella frågor om varför det
alltid är moderns rätt att behålla barnet vid en separation. Hur är det med faderns rättigheter?
Hur är det med dottern Mahtob; i boken framkommer inget om hennes tankar och behov. 21
2.2 Fakta – fiktion – faktion
Våra undersökta böcker rör sig i gränslandet mellan fakta och fiktion. Det går varken att säga
att allt i dem är fakta eller att allt är påhittat. Det som sägs i böckerna och den bild som ges av
personer och miljöer får olika innebörd beroende på om innehållet i böckerna tolkas som
verklighet eller fiktion. Faktion är en term som används om den här typen av berättelser, antingen
det rör sig om litteratur eller andra medier, exempelvis av Bo G. Jansson, docent i litteraturvetenskap,
i boken Episkt dubbelspel: Om faktionsberättelser i film, litteratur och tv.
Jansson definition av faktion är att:
Vid faktion (renodlad faktion) uttrycker paratexten på ett eller annat sätt tydligt både ickefiktion
och fiktion samtidigt som texten själv ger tydliga signaler i båda dessa riktningar genom att den
dels äger egenskaper vilka är karaktäristiska för fiktion (t.ex. fokalisering, utförlig dialog, inre monolog)
samt dels äger kännetecken vilka förbinds med utpräglad ickefiktion (t.ex. fotografiska illustrationer,
explicita citat och/eller referenser till andra dokument och texter).
Jansson menar att faktionsepiken är en term som inte betecknar en bestämd episk genre, ”utan
istället en berättelse som tydligt uttrycker osäkerhet om sin egen genretillhörighet, om sin
ickefiktiva eller fiktiva status.” 22
Jansson menar att vårt beslut att läsa en text som fiktiv eller ickefiktiv styrs ofta i helt avgörande
grad av textens indexering eller paratext, det vill säga kringtexten kring texten. Hit hör
till exempel omslagstext, titelbladstext med förlags- eller utgivningsuppgifter.
Indexeringen eller paratexten är textens uttryckliga signal om existensen av en författarintention.
Endast genom paratexten kommer författarens medvetna avsikt med sin berättelse explicit till uttryck
i texten. Genom paratexten gör sig läsaren en uppfattning om huruvida texten är avsedd att
läsas fiktivt eller ickefiktivt. 23
Det finns alltså inget i själva texten som säger om den är fiktiv eller ickefiktiv, utan det är
paratexten som avgör hur texten ska läsas.
Genom att den faktiva berättelsen ramas in av grepp och berättartekniker som förknippas med
fiktion annonseras, enligt Jansson, att författaren inte bara är ute efter att objektivt beskriva
20 Natland 2001, s. 35f.
21 Ibid., s. 36f.
22 Jansson 2006, s. 197.
23 Ibid., s. 20.
6