Sanna av-slöjanden eller ren dikt? - BADA

8. Sammanfattning
Denna uppsats är gjord inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området och har
som problemområde bilden av den Andre i ett antal självbiografier. Ämnet är intressant därför
att biblioteket i sin roll som förmedlare av dessa förmodade stereotyper möjligen bidrar till
skapandet och upprätthållandet av stereotypa människoporträtt. Syftet var att undersöka hur
personer och miljöer beskrivs i ett antal utvalda biografier. Vi formulerade en, för hela uppsatsen,
omfattande fråga som rörde sig kring huruvida det är helt oproblematiskt att biblioteken
klassificerar dessa böcker som biografier.
Utifrån syftet att undersöka personer och miljöer i dessa böcker formulerades en övergripande
frågeställning för textanalysen som löd:
– Vilken bild av kvinnor och män, av Västerlandet och Orienten, ger dessa böcker?
För att besvara den frågan arbetade vi med tre underfrågor:
– Hur beskrivs huvudpersoner och viktigare bipersoner?
– Hur beskrivs de centrala miljöerna och det västerländska respektive det orientaliska samhället?
– Vilka teman behandlas och utifrån vilka utgångspunkter?
Avsnittet tidigare forskning presenterar forskning kring boken Inte utan min dotter av Betty
Mahmoody och William Hoffer, eftersom vi betraktar den som en ett slags startpunkt för den
här typen av böcker. Här har vi bland annat använt oss av Magnus Bergs Hudud . En essä om
populärorientalismens bruksvärde och världsbild. I detta kapitel presenterar vi även forskning
om litteratur med sanningsanspråk, så kallade faktionslitteratur. Här har vi använt Bo G. Janssons
Episkt dubbelspel. Om faktionsberättelser i film, litteratur och tv och Anette Årheims
När realismen blir orealistisk. Sanna historier och unga läsares tolkningsstrategier.
Uppsatsens teoretiska ram har utgjorts av teorier inom det postkoloniala fältet med utgångspunkt
i Edward W. Saids diskursanalys Orientalism. Vi tar även upp forskning om konstruktionen
av begreppet Den Andre och så kallade binära motsatspar och här har vi haft stor nytta
av John M. Hobsons Västerlandets österländska ursprung och uppställningen av motsatspar
som representerar Västerlandet respektive Österlandet. För övrigt har vi använt oss mycket av
antologin Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella
samhället av Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz och Håkan Thörn. Förutom
redaktörernas eget avsnitt har vi haft anledning att använda oss av Chandra Talpade Mohantys
”Med västerländska ögon. Feministisk forskning och kolonial diskurs”.
Vi valde ut fyra böcker med utgivningsår mellan 2002 och 2007. För att genomföra vår undersökning
valde vi att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys. För att sedan analysera
materialet utarbetade, utifrån vår frågeställning, analysfrågor som vi ställde till vårt material.
Analysfrågorna baserades på de områden som frågeställningen spänner över. Dessa områden
benämner vi personbeskrivningar, miljö/samhälle och teman. Analysfrågorna löd:
Personbeskrivningar:
Hur beskrivs personerna? Vad sägs om personerna? Hur beskriver huvudpersonen sig själv?
Vad säger huvudpersonen? Hur beskrivs personerna i egenskap av föräldrar? Hur beskrivs
personernas förhållande till föräldragenerationen?
47