Sanna av-slöjanden eller ren dikt? - BADA

egler är viktigare än individens personlighet.” 99 Det är västvärldens värderingar med individen
i centrum som blir hennes ideal och dessa sätts, boken igenom, i relation till Mellanösterns
starka familjetradition.
Samtidigt som Carmen längtar efter frihet så dras hon till Yeslam och hennes beskrivning av
honom i början av deras bekantskap är fylld av romantisk beundran ”Yeslam fascinerade
mig”, han var ”exotisk och vacker” och ”han verkade vara så självständig. Något som jag
också själv längtade att vara.” 100 Carmen verkar inte se det motsägelsefulla i detta; hon blir ju
inte själv mer självständig för att hon är tillsammans med en man som är det. Istället känner
hon sig smickrad ”av hans ägandebegär. Det fick mig att känna mig trygg.” 101 Yeslam uppvaktar
henne och hon njuter av ”den uppmärksamhet han visade mig och den romantiska inramningen”
102 Att Yeslam trots allt kommer från en tradition vars kvinnosyn förmodligen
skiljer sig från den som ingår i Carmens drömmar om frihet och självständighet är inget som
Carmen reflekterar nämnvärt över, utan hon passar på att njuta av att ha fångat sin arabiske
prins.
Familjelyckan är till en början stor. Det enda smolket i glädjebägaren är Carmens känsla av
misslyckande över att hon ”bara” föder döttrar. Hon är fast övertygad om att hennes mamma
hade gett henne större frihet om hon själv varit pojke och misstänker att Yeslam vill ha en
pojke just för ”att han var saudier.” Yeslam hävdar ”att det kvittade lika, men något inom mig
sade att det inte stämde.” 103 Carmen säger att det är ”på grund av min iranska bakgrund som
jag förstod detta utan att det behövdes sägas rent ut. 104 Det finns egentligen inget i Yeslams
uttalanden eller handlingar som pekar på att det är Yeslam som bryr sig om könet på barnen.
Däremot verkar Carmen vara väldigt upptagen och oroad av att de inte får någon pojke.
Carmens uppfostran av barnen spelar en central roll i boken, och hon säger att hon inte vill
göra samma ”misstag som min egen mamma hade gjort. Jag skulle respektera mitt barns personlighet.”
105 Kritiken mot moderns sätt att skyla över sanningar är uppenbar: ”mamma brydde
sig alldeles för mycket om vad andra tyckte och tänkte” och hon ville ”uppfostra sina barn
efter den konvention som hon själv hade försökt att undfly.” 106 Konventionen är den arabiska,
som i Carmens ögon inte respekterar personligheter. Carmens förebild när det gäller uppfostran
blir istället hennes ”amerikanska mamma”, den självständiga, ömsinta, optimistiska, roliga,
vältaliga och uppriktiga Mary Martha, som Carmen lär känna under studietiden i USA.
Carmen fascineras av att ”se hur hon uppfostrade sina tonåriga barn och lärde dem bli starka
och ärliga människor. 107
För att Carmen ska kunna uppfostra barnen på det sätt hon vill upplever att hon måste skydda
dem från deras fars sedvänjor och kultur. Hon vill inte att de anammar de saudiska värderingarna,
som att bära slöja, eller att strikt leva efter den islamska läran. Carmen anser som viktigast
att ”uppfostra mina döttrar till fritt tänkande varelser – att växa upp och bli sig själva”. 108
Döttrarnas skolundervisning upplever Carmen som en direkt hjärntvätt. Även om hon inte
99 Bin Ladin, s. 25.
100 Ibid., s. 28.
101 Ibid., s. 30.
102 Ibid., s. 56.
103 Ibid., s. 95.
104 Ibid., s. 58.
105 Ibid., s .62.
106 Ibid., s. 24.
107 Ibid., s. 35f.
108 Ibid., s. 149.
25