Sanna av-slöjanden eller ren dikt? - BADA

4. Metod
I detta kapitel beskriver vi först hur vi har valt ut vårt undersökta material. Därefter presenterar
vi den textanalytiska metod vi har valt, samt hur vi har gått till väga vid analysen.
4.1 Urval
Den genre som vi kallar slöjböcker kan sägas vara en underkategori till det som har kommit
att kallas misery memoirs eller misery literature. Denna genre består av självbiografiska
böcker som kan handla om svåra uppväxtförhållanden, olika typer av övergrepp, tvång, misshandel
eller kidnappning. En föregångare inom den subgenre som vi har valt att undersöka, är,
som vi nämnt tidigare, Betty Mahmoodys och William Hoffers bok Inte utan min dotter som
kom ut 1988. Vi avser inte att undersöka Mahmoodys och Hoffers bok, eftersom vi anser att
en undersökning av nyare litteratur bör ge en mer aktuell bild av genren. Magnus Berg menar
att Betty Mahmoodys framgångar banade väg för ett stort antal självbiografiska skildringar av
liknande händelseförlopp. 68 Enligt Berg är denna genre en viktig del av vad han kallar dagens
kvinnliga populärorientalism och att:
Runt den plats på populärkulturens marknad som Inte utan min dotter upptäckt och etablerat sig på, har en
rad böcker grupperat sig; böcker – oftast självbiografiska och ett samarbete mellan bokens huvudperson och
en spökskrivare – som handlar om västerländska kvinnors och ofta deras barns erfarenheter av manligt, orientaliskt
övervåld. 69
Ett viktigt tema i Mahmoodys bok, liksom i de böcker som vi har valt, är hur en kvinna med
anknytning till västerlandet, västerländska värderingar eller västerländskt ursprung, träffar en
man med anknytning till Orienten. Det uppstår någon form av kulturkrock som resulterar i
dramatiska händelser. Ett viktigt kriterium är att det är mannen, som representant för Orienten,
som utför olika handlingar med inslag av våld och/eller tvång.
Vi valde att begränsa vårt urval till en utgivning under de senaste fem åren (2002 till 2007).
Vi ville dessutom att böckerna skulle vara allmänt förekommande på svenska folkbibliotek,
för att på detta sätt kunna hävda att de har nått en stor spridning genom bibliotekens försorg. I
Burk 70 kunde vi se hur många bibliotek som hade de böcker vi valde mellan. För att nå upp
till en nivå som vi tyckte stämde överens med ”allmänt förekommande på bibliotek”, bestämde
vi oss för att titlarna skulle finnas på minst 100 bibliotek i landet. Böckerna skulle ha en
kvinnlig huvudperson och det skulle klart och tydligt framgå att innehållet gör anspråk på att
vara autentiskt. Handlingen skulle ha koppling till både den västerländska världen och det
som vi i dagligt tal kallar för Mellanöstern. Vi ansåg att fyra böcker var ett lagom antal att
använda sig av i en undersökning av denna storlek. Eftersom vi avser att göra en närläsning av
böckerna skulle ett större antal bli svårt att hinna med.
68 Berg 1998, s. 75.
69 Ibid., s. 59.
70 Bibliotekstjänsts bibliografiska databas
16