PDF (examensarbete) - SLU
PDF (examensarbete) - SLU
PDF (examensarbete) - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattning<br />
Städerna växer och stadens områden ändrar funktion.<br />
Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer centrala<br />
och därigenom även verksamheterna som varit placerade<br />
där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en<br />
årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för<br />
kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt<br />
och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och<br />
varför?<br />
Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.<br />
Det är inte längre endast det gamla som blivit värderat av<br />
en expert som bevarandevärt som är intressant. I den nya<br />
synen tas det även hänsyn till nyare objekt, hela miljöer<br />
och mer demokratiskt avgjorda värden. Även de immateriella<br />
värdena ingår här i.<br />
Som studieobjekt har jag valt området Norra Sorgenfri<br />
i Malmö. Det är Malmös äldsta industriområde och är intressant<br />
bland annat för att det har en blandad bebyggelse<br />
med byggnader från 1890 och fram till 1990-talet. Området<br />
har dock delvis låtits förfalla och Malmö stad har nu<br />
bestämt att det ska transformeras till ett bostadsområde.<br />
I projektet Norra Sorgenfri arbetar planerarna aktivt med<br />
bevarandefrågan.<br />
Till projektet har det genomförts en byggnadsantikvarisk<br />
utredning för området. Denna inventerar hela området<br />
men värderar endast byggnaderna. Sammanfattande<br />
är det de äldsta byggnaderna som bedöms ha det högsta<br />
bevarandevärdet. Denna utredning ligger sedan till grund<br />
för kommande steg i planprocessen. I planprogrammet<br />
har den antikvariska utredningen kompletterats med en<br />
ekonomisk värdering samt en bedömning av området<br />
utifrån stadsbyggnadsmässiga värden. Ingen speciell inventerings<br />
eller analysmetod anges ha använts vid denna<br />
inventering. Det finns landskapliga element som har bedömts<br />
bevarandevärda. Dock beskrivs inte vad det är som<br />
gör dem värda att bevara till skillnad från då byggnaderna<br />
beskrivs. Jag har en hypotes om att landskap och byggnader<br />
inte behandlas på samma sätt i planprocessen och är<br />
därför intresserad av hur det fungerar i just detta projekt.<br />
För att undersöka om min hypotes stämmer har jag formulerat<br />
några frågor till:<br />
-Vad har bevarats? Hur och varför?<br />
-Behandlar planerarna landskapet och byggnader<br />
na på samma sätt?<br />
-Arbetar planerarna även med den nya synen på kulturvärden<br />
med sammanhängande miljöer, nyare föremål, demokratiskt<br />
avgjorda bevaranden och immateriella värden?<br />
För att se om problemet ligger i inventeringen av området<br />
utför jag en egen inventering av området med en metod<br />
jag själv modifierat för att passa till ändamålet. Utifrån de<br />
resultat jag kommit fram till drar jag slutsatser i form av<br />
riktlinjer som kan vara till nytta i planprocessen:<br />
- Förklara och förmedla värdet av de historiska inslaget i<br />
nutiden.<br />
-Transformera istället för att konservera.<br />
- Inkludera även landskapsarkitekter i planprocessen för<br />
att få kunskap om de landskapliga värdena.<br />
- Arbeta med bevarandefrågan i alla projekt även om det<br />
existerande inte är gammalt och bevarandevärt enligt<br />
klassisk mening.<br />
- Inkludera medborgarinflytande i processen för att få en<br />
mer demokratisk bild av vad som uppfattas som värdefullt<br />
samt för att inkludera eventuella immateriella värden.