02.08.2013 Views

PDF (examensarbete) - SLU

PDF (examensarbete) - SLU

PDF (examensarbete) - SLU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Sammanfattning<br />

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion.<br />

Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer centrala<br />

och därigenom även verksamheterna som varit placerade<br />

där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en<br />

årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för<br />

kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt<br />

och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och<br />

varför?<br />

Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.<br />

Det är inte längre endast det gamla som blivit värderat av<br />

en expert som bevarandevärt som är intressant. I den nya<br />

synen tas det även hänsyn till nyare objekt, hela miljöer<br />

och mer demokratiskt avgjorda värden. Även de immateriella<br />

värdena ingår här i.<br />

Som studieobjekt har jag valt området Norra Sorgenfri<br />

i Malmö. Det är Malmös äldsta industriområde och är intressant<br />

bland annat för att det har en blandad bebyggelse<br />

med byggnader från 1890 och fram till 1990-talet. Området<br />

har dock delvis låtits förfalla och Malmö stad har nu<br />

bestämt att det ska transformeras till ett bostadsområde.<br />

I projektet Norra Sorgenfri arbetar planerarna aktivt med<br />

bevarandefrågan.<br />

Till projektet har det genomförts en byggnadsantikvarisk<br />

utredning för området. Denna inventerar hela området<br />

men värderar endast byggnaderna. Sammanfattande<br />

är det de äldsta byggnaderna som bedöms ha det högsta<br />

bevarandevärdet. Denna utredning ligger sedan till grund<br />

för kommande steg i planprocessen. I planprogrammet<br />

har den antikvariska utredningen kompletterats med en<br />

ekonomisk värdering samt en bedömning av området<br />

utifrån stadsbyggnadsmässiga värden. Ingen speciell inventerings<br />

eller analysmetod anges ha använts vid denna<br />

inventering. Det finns landskapliga element som har bedömts<br />

bevarandevärda. Dock beskrivs inte vad det är som<br />

gör dem värda att bevara till skillnad från då byggnaderna<br />

beskrivs. Jag har en hypotes om att landskap och byggnader<br />

inte behandlas på samma sätt i planprocessen och är<br />

därför intresserad av hur det fungerar i just detta projekt.<br />

För att undersöka om min hypotes stämmer har jag formulerat<br />

några frågor till:<br />

-Vad har bevarats? Hur och varför?<br />

-Behandlar planerarna landskapet och byggnader<br />

na på samma sätt?<br />

-Arbetar planerarna även med den nya synen på kulturvärden<br />

med sammanhängande miljöer, nyare föremål, demokratiskt<br />

avgjorda bevaranden och immateriella värden?<br />

För att se om problemet ligger i inventeringen av området<br />

utför jag en egen inventering av området med en metod<br />

jag själv modifierat för att passa till ändamålet. Utifrån de<br />

resultat jag kommit fram till drar jag slutsatser i form av<br />

riktlinjer som kan vara till nytta i planprocessen:<br />

- Förklara och förmedla värdet av de historiska inslaget i<br />

nutiden.<br />

-Transformera istället för att konservera.<br />

- Inkludera även landskapsarkitekter i planprocessen för<br />

att få kunskap om de landskapliga värdena.<br />

- Arbeta med bevarandefrågan i alla projekt även om det<br />

existerande inte är gammalt och bevarandevärt enligt<br />

klassisk mening.<br />

- Inkludera medborgarinflytande i processen för att få en<br />

mer demokratisk bild av vad som uppfattas som värdefullt<br />

samt för att inkludera eventuella immateriella värden.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!