PDF (examensarbete) - SLU

5.5 SAVE (Survey of Architectural Values in
the Enviroment) -
”Miljö- og Energiministeriet” i Danmark
Metoden används vid kartläggning av städer och byggnaders
bevarandevärden. Resultatet från SAVE-analyserna
sammanställs i en kommunatlas där kommunens topografiska,
arkitektoniska och stads- och byggnadshistoriska
förhållanden redovisas. Syftet med atlaserna är bland annat
att skapa ett underlag vid framtagning av detaljplaner.
SAVE-systemet utförs i tre steg: förundersökning, fältarbete
och utarbetning av kommunatlas. Arbetet utförs
med hjälp av en konsult och en arbetsgrupp som kommunen
utsett.
Steg 1. Förundersökning - arbetsgruppen pekar ut bebyggda
strukturer och byggnader som man menar har arkitektoniska
kvaliteter och lokalkaraktär. Karaktäristiska
och representativa stadsmiljöer väljs ut. Bebyggda strukturer
är uppdelade i tre kategorier: dominerande drag,
bebyggelsemönster och bebyggelseelement. Arbetsgruppen
prioriterar sedan c:a 30-70 förslag efter bevarandevärde.
Steg 2. Fältarbete - Baserat på det som valts ut i steg
ett genomförs en kartering av de bebyggda strukturerna
och en inventering av de enskilda byggnaderna. Analyserna
görs med hjälp av scheman, foton och kartor. Det
är meningen att alla byggnader från 1940 och tidigare ska
registreras, i Köpenhamn gäller dock att byggnaderna ska
vara från 1960 och äldre. Särskilda bestämmelser om ifall
yngre byggnader ska registreras kan förekomma.
Vid kartläggning och värdering av stadsmiljöer/bebyggda
strukturer läggs vikten på:
1. Dominerande drag: hela den stadsmässiga bebyggelsen
jämfört med de landskapliga dragen, byggnadsmonument
jämfört med Bebyggelsen. Dominerande land-
45
skapsdrag i staden (t.ex. parker, vatten eller öppna fält).
2. Bebyggelsemönster: rumsliga framträdanden av
överordnade strukturer i det bebyggda t.ex. kvarterstrukturer,
gatu- och vägnät av sammanhängande rumslig karaktär,
parkbebyggelse m.m.
3. Byggnadselement: t.ex. avgränsade platser, gator,
enskilda husrader och mindre gröna områden eller vatten i
samspel med bebyggelsen eller visuella förbindelser (stadens
drag)
Steg 3. Utarbetning av kommunatlas - Temakartor,
teckningar, foton och text framställs som nödvändigt
supplement för att materialet från fas 2 kan utarbetas till
en kommunatlas. (Miljö– og Energiministeriet, 1997)
SAVE-metoden gör en detaljerad inventering av kommunen,
staden och stadsdelarna och sammanställer detta
i en atlas som finns tillgängligt vid eventuella stadsbyggnadsprojekt.
Metoden kan dock upplevas som svårtolkad
då den i de olika stegen använder sig av många olika begrepp
och stödord. Metoden är inriktad på det historiska
bevarandet och tar inte hänsyn till nyare kulturvärden eller
immateriella värden. Ett tydligt tecken på detta är att
de endast är byggnader från 1940 och tidigare som ingår
i registreringen. Detta anser jag att det är en märklig riktlinje
då byggnader från 1940 hela tiden blir äldre, istället
skulle man kunna ha en åldersgräns på 20 eller 30 år för
byggnader som ska registreras, om det nu ska finnas någon
gräns. När det gäller landskapsvärden kan man också
se brister då begreppen är otydliga och värdena inte alltid
finns markerade i materialet.