PDF (examensarbete) - SLU

4.3 Byggnadsantikvarisk utredning
Innan planprogrammet för Norra Sorgenfri gjordes har
en byggnadsantikvarisk utredning utförts av byggnadsantikvarie
Olga Schlyter på Malmö Kulturmiljö på uppdrag
av Malmö Stadsbyggnadskontor. I utredningen har
hon försökt att se till, inte endast byggnaderna utan även
helheten, strukturer som stadsmiljön och grönområden.
I utredningen beskrivs ett antal komponenter som extra
viktiga att bevara i framtida planering nämligen:
- Den äldsta bebyggelsen
- Gatu- och kvartersstrukturen
- Byggnader med miljöskapande värden
- Sammanhållna industrimiljöer – AB Addo och AB Tripasin
- Spårvagns- och busshallarna
(Schlyter, 2006)
Utredningen är uppdelad i först en beskrivning av hela
området idag samt en historisk genomgång, man går sedan
in på varje kvarter och beskriver vad som är kulturhistoriskt
värdefullt. Utredningen är noggrant utförd och
alla byggnaderna är inventerade. I något fall (kvarteret
Degeln) nämns en yta som en grönyta som varit obebyggd
under lång tid och innehar ett kulturhistoriskt värde, dvs
den gröna karaktären ska bevaras utan att nödvändigtvis
bli en park eller en grönyta. Det kan innebära en yta där
den gröna karaktären är bevarad utan tät bebyggelse. I
kvarteret Grytan beskrivs byggnaden till Wangels kemtvätt
vid Östra Farmvägen som en till karaktären mycket
väl bevarad gatufasad. Man föreslår därför som bevarande
att gatufasaden ska vara kvar även om man skulle kunna
bygga nytt bakom. Även kvarnstensfabrikens karaktäristiska
gavel beskrivs med arkitektoniska och miljöskapande
värden. Överlag så är det inte de enskilda byggnadskropparna
som besitter värdet utan mer karaktären och
förståelsen för helheten. Många av byggnaderna i området
beskrivs som karaktärsskapande och med miljöskapande
värden. Det som nämns som bevarandevärt i detta sam-
2
Gammal karta över det aktuella området (Schlyter, 2006)
manhang är ofta tegelfasader, fönsterform eller liknande.
De byggnader som redan blivit tillbyggda och förändrade
i många omgångar beskrivs som att de har ”saknad av
stadsbildsmässiga kvaliteter” (kvarteret Smedjan).
En gång i den byggnadsantikvariska utredningen nämns
ordet stadsrum och då i sammanhanget: ”Den södra innergården
som är helt kringbyggd med röd tegelbebyggelse
och har en öppning mot öster samt mot industrigatan i
söder har potential att bli ett spännande stadsrum i det
framtida Norra Sorgenfri”(s.27) I samma kvarter nämns
även Apotekets byggnader från 1980-talet med att ha välbevarade
och sammanhållet arkitektoniskt formspråk och
tidstypisk placering. I samma stycke sägs det även att de
på grund av sin indragna (och tidstypiska) placering inte
bidrar till gatubilden. (kvarteret Spiralen)
Kvarteret Spårvägen beskrivs som kulturhistoriskt
intressant och med samhällshistoriskt intresse, med de
gamla bussgaragen och spårvagnshallarna, som under
lång tid haft verksamhet knuten till stadens kollektivtrafik.
Bussgaraget från 1930-talet med tillbyggnader från
1960-talet beskrivs som bevarandevärt och då främst den
synliga stommen och att man vid eventuell transformation
fortfarande ska kunna läsa ut byggnadens orginalfunktion.
Den yngre, tillbyggda delen från 1960-talet
beskrivs som ”enklare” och det sägs ingenting om dess