PDF (examensarbete) - SLU

4.1 Översiktsplan
I översiktsplanen under rubriken ”Kulturvärden - Verksamhetsområden”
nämns Sorgenfri industriområdet som:
”Här har stora delar rivits under den senaste tioårsperioden
och området måste inventeras om. Här finns dock en
del byggnader med intressanta kvaliteter.” (Malmö stad,
2000 s. 165)
Det finns även en aktualisering av översiktsplanen gjord
2005. I aktualiseringen anges bland annat att en förtätning
av Malmö i första hand ska ske inom centralt belägen redan
urbaniserad mark så som industri och hamnområden.
I avsnittet om markanvändning ändras beskrivningen för
kvarteret Grytan och Degeln från industri (J) till service
och småindustri (SJ). Det står även att industrigatan bör
utvecklas till ett sammankopplande huvudstråk som binder
samman öst och väst. (Malmö stad, 2006)
Norra Sorgenfri ingår i riksintresse M:K114, riksintresse
för kulturmiljö. Denna riksintressemärkning gäller för
en stor del av centrala Malmö. Mer specifikt gäller beskrivningen
”Industrialismens stad, med 1800-talet och
det tidiga 1900-talets industribyggnader samt bebyggelse
som speglar boende och levnadsförhållanden för olika
samhällsskikt” för Norra Sorgenfri. (Malmö stad, 2000 s.
157)
Området är inte skyddat som byggnadsminne, fornminne
eller som kulturhistoriskt värdefullt område eller med
annat bevarandeskydd enligt lagen.
4.2 Vision
Vision Norra Sorgenfri (2006) togs fram som ett idématerial
till planprogrammet. Ansvarig för visionen är Gunilla
Kronvall på stadsbyggnadskontoret i Malmö.
I visionen beskrivs en vilja att skapa en ny bebyggelse
vid sidan av det som finns i området idag istället för att
ta bort och göra någonting helt nytt. Genom att behålla
industrikaraktären och de gamla byggnaderna och ge dem
en ny funktion hoppas man på att få en levande historia.
En annan del av visionen är att den storskaliga kvar-
2
ters- och gatustrukturen ska brytas upp för att på det sättet
får ett småskaligt område präglat av variation.
I visionen talas mycket om vikten av att ha den mänskliga
skalan i området. Där betonas även de offentliga, halvoffentliga
och privata platserna i stadsdelen som viktiga.
Dessa beskrivs dock inte som någonting som redan finns
eller kan skapas från någonting befintligt utan mer som
någonting nytt som ska tillföras området. Även stråk beskrivs
som en viktig del i planeringen av Norra Sorgenfri,
”dessa ska vara av varierande skala och funktion”. Alla
stråk och grönytor ska vara sammankopplade på något
sätt som en väv över hela området.
I visionen talas också mycket om rummet, man vill t.ex.
skapa ”attraktiva rumsbildningar längs med huvudgatan”
och ”stadsrum där man kan stå och hänga, där man kan
mötas och där man har en del av sitt ”vardagsrum””(s.12).
Det föreslås som tillägg till de mindre parkrummen även
en större aktivitetspark, eventuellt i kvarteret Degeln vid
Östra Farmvägen. (Malmö Stadsbyggnadskontor, 2006)
Gaturummen beskrivs även som att de ska vara omsorgsfullt
utformade med en grönprofil. Som en annan del
av de offentliga platserna föreslås en renovering av skolgårdar
och kyrkogårdarna i området så att även dessa kan
fungera som rekreationsområden. Som ett viktigt inslag
till gaturummens variation och även attraktionsfaktor betonas
vikten av att ha verksamheter i bottenvåningarna i
byggnaderna. De avrivna tomter där ungdomar tagit över
och byggt skateboardramper beskrivs som en spontan utveckling
och en attraktion som ska uppmuntras. I visionen
(ibid.) står att ”genom att behålla gamla hus och ev. ge
dem nya funktioner får området en levande historia”(s.9).
Det står annars ingenting specifikt om vad som ska bevaras
annat än industrikaraktären och befintliga byggnader.
Dock återkommer man hela tiden till vikten av landskapet
i form av offentliga platser, gaturum och grön- och gatustruktur.