PDF (examensarbete) - SLU

2.4 Immateriella värden
Begreppet immateriella värden är någonting som jag stött
på i det material jag studerat om bevarande och kulturarv.
Med immateriella värden menas t.ex. traditioner, namn
och berättelser (Riksantikvarieämbetet, 2009 B). Denna
typ av värden kan också ha stor betydelse när det kommer
till bevarandefrågor. I stadsbyggnad kan det ofta röra
sig om t.ex. plats- och gatunamn. År 2006 kom en skrift
(Svenska Unescorådet, 2006) angående Unescos konvention
om skydd för det immateriella kulturarvet. I skriften
talar man om de immateriella värdenas svårbestämbarhet
och att de därför är känsliga och i behov av skydd.
Som ett exempel på hur man kan arbeta med bevarande
i form av immateriella kulturarv kan Industristaden i Uppsala
nämnas. Det är ett nybyggt bostadsområde på tidigare
industrimark. Av den tidigare industrin kan man inte se
någonting längre, men platsens historia bevarad genom
namnet på det nya området.
2.5 Kulturmiljö
Både begreppet kulturmiljö och begreppet kulturarv är
någonting som är dynamiskt och förändras i sin betydelse.
Begreppen flyter även ofta samman och kan därför uppfattas
som diffusa och svårtolkade. Jag har dock valt att
använda mig av Riksantikvarieämbetets förklaring: ”Med
kulturmiljö menas den av människan påverkade fysiska
miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang.
Det kan gälla allt från enskilda objekt till hela
landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet”
(Frisk et. al, 2006)
Med detta begrepp kan nästan allt tolkas som en del
av kulturmiljön då en mycket stor del av vår omgivning
bär spår av mänsklig påverkan. Kulturmiljöbegreppet är
mycket brett och med riksantikvarieämbetets definition
kan det tolkas som någonting dynamiskt som hela tiden
nyskapas då människan påverkar sin omgivning. Kulturmiljöbegreppet
kan innefatta både den byggda kulturmiljön
och kulturlandskapet.
1
2. Kulturarv
Begreppet kulturarv är trots viss likhet med kulturmiljön
ett bredare begrepp och innefattar bl.a. även de immateriella
värdena. Begreppet beskrivs på Riksantikvarieämbetets
hemsida (2009 A) som: ”Kulturarvet utgörs av vad
tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar,
tolkar och för det vidare”.
De senaste åren har begreppet kulturarv och vad som
ska räknas dit diskuterats livligt både nationellt och internationellt.
Den tidigare synen på kulturarv som någonting
”gammalt och fint”, beslutat av politiker och kännare har
nu börjat förändras. (Kolen, 2006)
2. Den nya synen på kulturvärden
Riksantikvarieämbetet (2008 A) talar om vår moderna
historia som fotbollsplaner, höghus och torg, de menar att
detta är lika mycket kulturarv som kyrkor och fornminnen.
De beskriver även svårigheten i att se på detta som
kulturarv då de kommer från en tid som ligger så nära nuet
samt att vi inte vet hur framtiden ser ut och därför inte kan
reflektera mot den. Riksantikvarieämbetet belyser även
problemet med att inte se på nutiden som en del av framtidens
kulturarv. De menar att om vi inte uppmärksammar
framtidens kulturarv idag så riskerar de att förfalla, rivas
och ersättas med annat. (Riksantikvarieämbetet, 2008 A)
2001 till 2004 genomförde Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna
och länsmuseernas samarbetsråd ett projekt
kallat ”Agenda kulturarv”. I detta projekt diskuterades
bland annat inriktningen på det framtida kulturarvsarbetet.
Syftet var att öka kulturarvets demokratiska förankring
och slagkraft. (Riksantikvarieämbetet et al., 2004) I
projektets programförklaring beskrivs den nya och mer
demokratiserade synen på kulturarv som en utveckling
i rätt riktning mot en hållbar syn på stadsplanering och
kulturarv. De menar att människor skapar, använder och
tolkar historien, de ska därför också vara de som avgör
vad som ska räknas till kulturarven. Ju mer som bevaras
oavsett vad det är, ju lättare är det att i framtiden tolka och