PDF (examensarbete) - SLU

2.1 Rummet
Som arkitekt och landskapsarkitekt talar man ofta om
rummet, gaturummet, stadsrummet och rumslighet. Detta
kan många gånger kännas som ett diffust och luddigt begrepp
och kan därför behövas definieras närmare.
Ett rum behöver inte nödvändigtvis bestå av fyra väggar
och ett tak som inomhus. Ett rum kan vara en plats
av varierad storlek, mer eller mindre avgränsad av väggar
och, eller tak som kan bestå av omkringliggande byggnader,
träd, häckar och liknande möblerat med bänkar,
buskar, markbeläggning osv. Gordon Cullen (1961) beskriver
rummet som någonting man kan gå in i eller ut ur.
Han menar att man kan tänka: jag är utanför det, jag går
in i det, jag är mitt inne i det.
Jag menar att ett stadsrum till exempel kan vara ett
torg, ett utrymme mellan hus eller en grönyta. Rumslighet
kan vara en känsla man får på en plats det kan vara
både ett öppet, ett slutet, ett stort eller litet rum. Rummet
i utemiljöer är viktigt för hur vi uppfattar en plats. Det
kan vara rumsligheten som gör att vi uppfattar en gata
som trevlig eller en park som inbjudande eller kanske den
bristande rumskänslan som får platsen att kännas öde eller
oöverskådlig.
2.2 Landskapet
I min undersökning undersöker jag bland annat hur man
behandlar byggnader i jämförelse med landskapet när det
kommer till bevarande. För att kunna göra detta krävs en
definition av vad jag menar med begreppet landskap.
Riksantikvarieämbetet beskriver begreppet landskap
utifrån landskapskonventionens begreppsförklaring: ”…
ett område sådant som det uppfattas av människor och
vars karaktär är resultatet av påverkan av och ett samspel
mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” (Riksantikvarieämbetet,
2009 A).
Jag anser att landskap innefattar mer än detta och då
jag använder mig av begreppet syftar jag på utemiljöer,
strukturer och helheter – det som inte direkt är enskilda
1
byggnader eller inomhusmiljöer. I landskapet kan även fasader
till byggnader räknas in, det som påverkar upplevelsen
av rummet. Landskapet kan också beskrivas som en
sammansättning av element som till exempel stråk, mötesplatser,
landmärken, uppehållsplatser, siktlinjer m.m.
(Lynch, 1960)
2.3 Transformation
Med transformation kan man mena allt det som görs om
till någonting nytt, då allting tidigare varit någonting. Det
jag menar då jag använder mig av begreppet är då något
har bevarats, helt eller delvis, men har fått en ny funktion.
Det vill säga att det går att se eller märka spåren av
det som tidigare varit utan att det har bevarats genom att
konserveras. Man kan tala om en slags omvandling, omdesign
eller återvinning av det tidigare.
Gammal industribyggnad/silo har fått en ny funktion som
klättervägg då området nu används för rekreation istället
för industri.