flera roller - V-Tab

#07 

Journalistförbundets tidning 1–22 juni 2011 

flera roller 

Reportern Linnéa Hambe har många identiteter på Facebook S. 4 

nyheter På jobbet världen 

Ljusare 

för årets 

vikarier S. 12 

BLT och 

Sydöstran 

på turné S. 26 

Kris för 

pressen på 

Grönland S.30 

senaste nytt: 

journalisten.se 

helena Giertta: ”Sommarvikariaten är den stora 

prövningens tid för nya journalister.” Sid 2 

tRaditioneLLa medieR 

omfamnar sociaLa medieR

Foto tomas ohlsson 

Foto anders nordlén 

ingång 

innehåll 

16Besatt. 

Gunilla 

Ander på Land 

Lantbruk skriver om EUs jordbrukspolitik. 

”Det är ett fascinerande ämne som 

rymmer många aspekter och frågor om 

hur jordens resurser används”, säger 

hon. Engagemanget har drivit henne att 

skriva en bok om bomullsindustrin. 

24 20 

Kungabild 

väcker frågor 

n Ulrika Knutson 

undrar i 

sin krönika om 

framtidens melodi 

är löften och 

försäkringar i 

stället för fakta, 

apropå TV4s 

kungabild. 

34 

it’s the economy, 

stupid! 

Bildjournalisterna 

vid Mittuniversitet 

har rest jorden runt för att dokumentera 

världsekonomin. Nu ställs bilderna 

ut. 

index 

Så stöttas 

frilansar 

n Få journalistklubbar 

vet hur 

man förhandlar 

för frilansar. Men 

det finns flera 

verktyg för att 

stötta redaktionensfrilansmedarbetare. 

Webbuppföljning 14 

Metod & etik 22 

På jobbet 26 

Noterat 28 

Världen 30 

Debatt 36 

Folk 37 

Utgång 49 

Grodor 51 

Misstaget 52 

omslagsbild: Linnéa Hambe, reporter 

på SRs Kaliber. (Foto: Tomas Ohlsson) 

2 Journalisten 1–22 juni 2011 

ledare 

För ett par år sedan förutspåddes 

journalistikens död tillsammans 

med de traditionella 

mediernas. 

Just nu ser det i stället ut som 

om det satsas på journalistik. 

Helsingborg Dagblad drar i gång en webb- 

TV-satsning, lokaltidningar startar, TV4 

planerar en 24-timmarsnyhetskanal och 

nog kan väl SVTs Nyhetsbyrån sägas vara en 

satsning på journalistik. 

Samtidigt minskar arbetslösheten. De 

öppet arbetslösa minskade med 21 procent 

jämfört med april förra året och antalet långtidsarbetslösa 

minskade med 5 procent. Totalt 

är 342 journalister öppet arbetslösa. 

Och enligt Journalistens årliga sammanställning 

är det i år färre sökande till fler 

sommarvikariat än tidigare år. 

Men allt är inte ljust. Fortfarande är finansieringen 

ett problem. Flera försök pågår och 

det ska bli intressant att se vad som händer 

med dem. Till exempel sammanslagningen 

av webben för BLT och Sydöstran. 

Om man för en kort stund bortser från 

sammanslagningen av redaktionerna och 

vad det kan innebära för konkurrens, demokrati 

och granskning, och i stället ser på 

sajtens betalningsmodell så är det ett spännande 

försök. 

Tänk om det funkar? Att prenumeranter 

orkar ladda in sitt prenumerationsnummer 

och att lösnummerköpare är beredda att betala 

för plusmaterialet. 

Det som skiljer BLT/Sydöstrans betalsajt 

från en del tidigare försök, som inlåsningen 

av visst material, är att det är ett fullskaleprojekt. 

Bara kortversioner av händelsenyheter 

finns tillgängliga för alla, allt annat kostar 

pengar att ta del av, med några få undantag. 

Att en Facebookgrupp bildats i protest mot 

betalningen är kul, ja rentav bra. Det visar 

att det finns ett verkligt intresse av att ta del 

av det som finns bakom betalväggen. 

Långsiktigt måste marknadsmänniskorna 

och ekonomerna inom mediebran- 

Sedan september 2001 hålls journalisten 

Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. 

Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se 

Är de mörka åren över? 

Det är inte rimligt att artiklar 

och inslag som fällts 

av PON eller granskningsnämnden 

finns kvar i de 

sökbara arkiven. Det borde ingå i vårt 

ansvar att ta bort, ändra eller på annat 

sätt markera att inslaget, eller artikeln 

klandrats eller fällts. 

Medierna berättade i helgen om ett 

inslag i TV4, tidigare har andra exempel 

diskuterats på Second Opinion. 

Såväl PO och PON som Granskningsnämnden 

bör snarast ta fram riktlinjer 

kring detta. 

schen hitta betalningsmodeller som betalar 

för god journalistik. 

Även om papperstidningen kommer att 

finnas kvar inom överskådlig tid, så minskar 

upplagorna, och även om klassisk broadcast 

inom radio och TV fortfarande är i särklass 

störst, så märks det att de kommersiella aktörerna 

är oroliga för den tekniska utveck- 

”De öppet arbetslösa minskade med 21 

procent jämfört med april förra året och 

antalet långtidsarbetslösa minskade med 

5 procent. ” 

lingen. Varför skulle de annars skriva en 

debattartikel om att public service inte får bli 

för bra? 

Med risk för att låta tjatig: betalningen kräver 

att kvaliteten på journalistiken är hög 

och det blir den bäst med trygga anställda. 

Arbetsgivarna måste noga fundera på hur 

de använder bemanningsanställda och vikarier 

och hur de betalar sina frilansar. 

n n n 

Mitt första sommarjobb som journalist var 

egentligen alldeles för svårt för mig. Men 

med hjälp av duktiga kollegor så gick det vägen. 

Det fanns tid och möjlighet för de erfarna 

att hjälpa en oerfaren tillrätta. 

Sommarvikariaten är den stora prövningens 

tid för nya journalister. De har i bästa 

fall ett par månader på sig att göra så gott intryck 

att de får komma tillbaka. 

Men ansvaret ligger inte bara på vikarien 

själv. Det handlar också om arbetsledning, 

att ge de nya en möjlighet att klara av sitt nya 

jobb och växa. 

På det sättet kan vi också försäkra oss om 

att det även i framtiden finns journalistik 

som man kan ta betalt för. 

Ta bort det fällda Polisen & läckorna 

! 

I Agenda, söndag 29 maj, 

debatterades polisläckor, 

med utgångspunkt bland 

annat från publiceringarna 

kring Kamratpostens chefredaktör Ola 

Lindholm. Att polisen läcker handlar 

om arbetsledning och en oförmåga att 

skapa lojalitet hos en del av kåren. Förslaget 

om att inskränka meddelarfriheten 

på grund av läckorna skulle därför 

inte bara vara ett slag i luften utan 

också försämra offentlighetsprincipen 

och därmed demokratin på ett oacceptabelt 

sätt. 

håller 

du med? 

Kommentera ledaren 

på Journalisten.se 

Helena 

giertta 

chefredaktör 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Chefen #2 

Journalistförbundets tidning juni 2011 

fokus 

En chef 

– flera 

uppdrag s.12 

rollbyte 

Återvände 

– som 

reporter s.8 

reflektion 

Så chefar 

du bäst på 

distans s.14 

Älskar 

rastlösheten 

Karin Magnusson om att vara chef på kvällstidning s. 4 

i 

Missa 

inte! 

I detta nummer medföjer tidningen 

Chefen i Journalisten.

nätkommentarer 

Helena Gierttas ledare: 

”På Di.se i fredagskväll sa Jonas 

Milton, VD för tjänsteföretagens 

arbetsgivarorganisation Almega 

att ingångslönerna skulle 

frysas i tio år. Trots att Sverige 

går bättre än någonsin ska lönerna 

inte följa med, i alla fall 

inte för de som är nya på arbetsmarknaden. 

Kanske tror arbetsgivarna att 

kampviljan är låg? Kanske tänker 

de att motparten, fackföreningarna, 

är fokuserade på 

annat, och därför inte ska orka 

ta fajten? 

Efter att ha varit på kongress 

med Journalistförbundet i fyra 

dagar kan jag med bestämdhet 

säga att i så fall misstar de sig. 

Stridsviljan är stark.” 

Från Journalisten.se: 

BOSSe JaNSSON | 29 maj 

Almega vill frysa ingångslönerna. 

Anders Borg vill sänka lägstalönerna 

för att skapa tillväxt. 

Jag vill hävda att det är högstalönerna 

som behöver reduceras 

ganska rejält. Det skulle 

skapa möjlighet för många att 

komma ut i arbetslivet. Det 

finns alldeles för många gratisätare 

i Sverige idag och de 

finns bland de välbesuttna. Inte 

bland sjuka och arbetslösa. 

aNTONiO De la Cruz | 23 maj 

Bra skrivet! 

alMeGaaB på TwiTTer | 

11 maj: Nej. Vi tror att låga ingångslöner 

ger fler chansen att 

få ett jobb och därmed en lön. 

12 maj: Läs gärna vår rapport 

om ämnet. 

klippt 

■ ”Tidningsverksamhet handlar 

alltid om både siffror och 

bokstäver. Det ena förutsätter 

det andra. 

En tidning som vinstmaximerar 

är snart ett tidningsföretag 

utan själ och, därför 

ur mediedebatten 

”Även sanning kan vara kränkande” 

Debatten om namnpubliceringen 

av programledaren och chefredaktören 

Ola Lindholm i samband 

med ett misstänkt knarkbrott 

fortsätter. 

Den 9 maj skrev Mårten Schultz, krönikör 

och professor i civilrätt, i Medievärlden: 

”Det etiska i publiceringsbeslutet 

påverkas naturligtvis inte av 

ett åtal. [...] Vad vi bevittnar är pressetikens 

kollaps. Integritetsskyddstanken 

som kommer till sympatiskt 

uttryck i mediernas egna regler har 

ersatts med ett facittänkande: om det 

bara är sant så är det okej. Men det 

finns inte något etiskt egenvärde i 

sanning. Det sanna är inte det etiska. 

Även sanna uppgifter kan vara integritetskränkande.” 

Medierådgivaren Staffan Dopping 

menade i sin blogg att ”Ola Lindholm 

har en unik ställning inom barn och 

ungdomskultur. Medielogiken innebär 

[…] att en sådan person får strängare 

behandling när moraliskt associerad 

brottslighet kan misstänkas. Det viktigaste 

för honom nu är inte att undgå 

en fällande dom utan att rädda sitt varumärke, 

sitt förtroende. Det går bara 

genom öppenhet. Och ärlighet. Det är 

lite sent att börja att bli öppen nu. Men 

det blir ännu värre om han väntar till 

rättegången.” 

Resumés chefredaktör Viggo Cavling 

var först kritisk mot publiceringen, 

men ändrade sig när det visade sig 

att det fanns spår av ämnen som kan 

tyda på narkotika hos programledaren: 

”Jag tycker också att det är relevant information 

att en barnprogramledare 

och chefredaktör för Kamratposten har 

narkotika i kroppen när han är på en 

fotbollsmatch. Jag har svårt att förstå 

varför Expressen skulle ha väntat med 

att publicera denna nyhet”, skrev han 

den 10 maj. 

Johan Norberg Idéhistoriker och författare 

skrev i Metro den 11 maj: ”Ingen 

har påstått att Lindholm har misskött 

sig eller betett sig illa mot barn, familj 

eller arbetsgivare. Få har förnekat att 

han är en av de mest älskade programledarna, 

som producerar imponerande 

snart också, utan skäl: för då 

finns det till slut inget innehåll 

och ingen tidning kvar. 

Men en tidning som inte är 

lönsam förlorar inte bara sin 

legitimitet – om inte läsare 

och annonsörer finner den 

nödvändig, vilken mecenat 

ska då finansiera allt det fina 

och vad händer då med det redaktionella 

oberoendet?” 

Expressens chefredaktör Thomas 

Mattsson i sin blogg 27 maj om varför 

rättegången om spelannonser är så 

viktig för Sveriges publicister. 

Många debattörer har uttryckt tveksamhet för Ola lindholm-publiceringen. 

TV och har kämpat för att bygga upp 

barns självkänsla i många sammanhang. 

Men ett påstått snedsteg så får 

han löpa gatlopp. Det är rätt äckligt att 

se.” 

I GP skrev Gabriel Byström den 16 

maj: ”I själva verket är det mycket enkelt 

att argumentera för ett allmänintresse. 

Det handlar om en offentlig person 

med ett gediget förtroendekapital, 

chefredaktör för en tidning för ungdomar, 

barnprogramledare och så vidare. 

Expressen har gett Lindholm åtskilliga 

möjligheter att ge sin syn på det inträffade 

men han har valt att tiga. Det 

hade varit tjänstefel att inte söka den 

anklagade.” 

Chefredaktör Jan Helin i Aftonbladet 

skrev den 16 maj i sin blogg: ”Därför 

är Expressens felaktiga förstapublicering 

och den efterföljande debatten så 

allvarlig. Pressetiken är avsedd som ett 

skydd för yttrandefriheten från klåfingriga 

lagstiftare. Det är ett skydd som 

aldrig kan bli starkare än vad vi publicister 

gör det till.” 

Jan Guillou skrev i Aftonbladet den 

22 maj: ”Sant är att Expressens förföljelse 

av programledaren Ola Lindholm 

tog sig groteska proportioner. 

Ola Lindholm är misstänkt för ett ringa 

narkotikabrott som, om han befinns 

skyldig, skulle medföra ett obetydligt 

bötesstraff. [...] Om en enligt straffskalan 

så pass bagatellartad brottslighet 

som den Ola Lindholm är misstänkt 

för blåses upp som en världssensation 

och blir kampanj så ser ju brottsmisstanken 

till slut ohygglig ut.” 

Jonas Thente skrev i DN den 23 maj 

om Ola Lindholm i form av ett fiktivt 

samtal med sin dotter: ”Det står i tidningen 

att han nog har knarkat. Det får 

och skall man ju inte göra, av diverse 

skäl.[…] väldigt många av dem som läste 

att Ola nog har knarkat, har knarkat. 

Pappa har också knarkat. [...]Om alldeles 

för få år kommer du att bli vuxen. 

En av de saker du kommer att göra då 

är att knarka. Det får man inte och skall 

man inte göra, av diverse skäl som jag 

kommer att ha ältat tusen gånger vid 

det laget. [...] Allt detta kan jag förstå. 

Men snälla. Bli aldrig någon som krälar 

i buskarna för att hitta skit om din 

nästa. Häng aldrig ut människor för 

pengar och kalla det allmänintresse. 

Vänd aldrig dina vänner ryggen för att 

själv se bättre ut och använda deras ben 

som stegar. Kyss aldrig lynchmobbens 

händer. Bara håll dig till det, hjärtat, så 

ordnar sig resten.” 

Sammanfattat av 

HeleNa GierTTa 

Vi har lärt oss massor 

av detta projekt som 

jag tror kan förändra 

Aftonbladets journalistik 

i en intressant och modern riktning.” 

Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet, 

sammanfattar realtidsgrävet om skolan, i sin blogg, 16 maj. 

1–22 juni 2011 Journalisten 3 

Foto tomas ohlsson

journalistrollen 

Konflikten mellan traditionella och sociala medier 

verkar upplöst. Istället har det skett en korsbefruktning 

mellan dem. Facebook, Twitter och bloggar har 

blivit naturliga redskap i journalisternas dagliga arbete. 

Journalisten har frågat ett antal journalister om vad 

de sociala medierna betyder för dem i dag och frågat 

forskarna om vad de tror om framtiden. 

■ När föreningen Grävande journalister 

hade sitt seminarium i Örebro år 2009 var 

temat sociala medier. Utgångspunkten var 

att det fanns en konflikt mellan sociala medier 

och den traditionella journalistiken. En 

revolution var på gång som skulle skaka om 

journalistiken i grunden. Den traditionella 

journalistiken förutspåddes gå sotdöden till 

mötes. I stället skulle medborgarjournalister 

eller barfotajournalister ta över. 

Men de traditionella medierna lever och 

frodas. Mikael Pettersson, reporter på SVTs 

Rapport och Uppdrag granskning, föreläser 

om sociala medier och tycker sig se att 

konflikten mellan sociala medier och traditionell 

journalistik på de två senaste grävseminarierna 

har ersatts av en ”intelligent 

korsbefruktning”. Det finns flera exempel 

på att journalister använder sig av sociala 

medier i sin granskning. (se artikel på sidan 

7). 

– Grävseminarierna har gått från att vara 

en konfliktarena till att journalister visar upp 

hur de använder sociala medier. Vi journa- 


TexT pär jansson & håkan Lindqvist illusTraTion maja modén foTo tomas ohLsson 

Vitaliserande 

korsbefruktning 

lister har på ett naturligt sätt i vårt dagliga 

arbete blivit en del av denna värld, säger Mikael 

Pettersson. 

Samma slutsats drar Sveriges Radio i sin 

undersökning om den framtida journalistiken, 

kallad Medieormen. SR hänvisar till 

den kanadensiske medieforskaren Ira Basin 

som myntade begreppen Journalistik 

1.0 och Journalistik 2.0. 

Journalistik 1.0 beskriver hur traditionella 

medier arbetar på en redaktion: vad som ska 

publiceras avgörs genom ett samspel mellan 

reportrar och redaktörer, ingen utanför 

redaktionen är inblandad i denna process, 

misstag rättas till innan publicering, chefredaktören 

tar legalt ansvar för innehållet och 

journalister får betalt för sitt arbete. 

De sociala medierna har en annan inställning 

till journalistiken som Ira Basin kallar 

Journalistik 2.0: publicera och för sedan en 

dialog med publiken om innehållet, misstag 

rättas efter hand, inget ansvar för innehållet 

och ingen får betalt för att medverka. 

Slutsatsen som SR drar är att den traditionella 

journalistiken inte kommer att för- 

Jag tror på en 

fortsatt tilllämpning 

av 

journalistiska 

förhållningssätt. 

Hotet mot 

journalistiken 

är finansieringen.” 

Gunnar Nygren, 

medieforskare 

Foto privat 

svinna utan att det har uppstått en syntes 

mellan Journalistik 1.0 och Journalistik 2.0, 

något som man kallar för Journalistik 3.0. 

I Journalistik 3.0 är redaktionerna mer lyhörda 

på vad mediekonsumenterna har för 

synpunkter. Det räcker inte längre med att 

tala till publiken, journalister måste tala med 

publiken, ta hjälp av publiken och vara beredd 

på att svara på synpunkter den har på 

innehållet. 

För att denna korsbefruktning ska bära 

frukt gäller det för de traditionella medierna 

att lyssna på vad som diskuteras i de sociala 

medierna. Mikael Pettersson tycker sig se 

att tiden från att en fråga diskuteras i sociala 

medier till att den tas upp av redaktioner har 

minskat markant på senare tid. 

En bloggbävning pågick i månader mot 

förslaget på en lagändring, som skulle ge 

Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva 

signalspaning på kabeltrafik som passerade 

Sveriges gränser, innan traditionella medier 

reagerade. När en dotter skrev på sin blogg 

om sin svårt sjuka mor som blivit utförsäk-

ad tog det inte många dagar förrän nyheten 

också togs upp i radio, dagstidningar 

och på TV. Journalisten Johanna Koljonens 

Twitterinlägg (#prataomdet) om sexuella 

övergrepp och gränsdragningar spred sig 

blixtsnabbt och ledde till en intensiv debatt 

i sociala medier och i bland annat Dagens 

Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens 

Arena, Nyheter24 och Örnsköldsviks 

Allehanda. 

– Redaktionerna har blivit bättre på att 

fånga upp och ha koll på vad som rör sig i de 

sociala medierna, säger Mikael Pettersson. 

Inför Gräv i Växjö i år förekom det en diskussion 

om Flashback skulle nomineras för 

vad som skrivits på forumet om den 14-åriga 

flickan i Bjästa som blev våldtagen av en 

15-åring och senare hotades och trakasserades 

på nätet. På Flashback finns ingen redaktör 

som granskar innehållet utan informationen 

flödar fram oredigerat. 

– Vad Uppdrag granskning gjorde då de 

tog sig an samma material var att göra ett 

tydligt urval. De valde att inte namnge de in- 

”Det räcker inte längre med att tala till 

publiken, journalister måste tala med 

publiken, ta hjälp av publiken och vara 

beredd på att svara på synpunkter den 

har på innehållet.” Slutsatser från SR om framtidens journalistik 

blandade och lät utpekade personer försvara 

sig. Redaktörskapet var tydligt, det är det 

som är skillnaden mellan journalistik och 

sociala medier, säger Mikael Pettersson. 

Traditionella medier har en ansvarig utgivare 

vilket för med sig vissa förpliktelser. 

Personer som känner sig förtalade kan anmäla 

tidningen till Pressombudsmannen 

och bryter etermedier mot vissa regler och 

villkor i sändningstillståndet kan de bli fällda 

av Granskningsnämnden för radio och TV. 

Som journalist förbinder man sig att följa de 

pressetiska reglerna: respektera den personliga 

integriteten, höra båda sidor, var försiktig 

med namnpublicering, ge korrekta nyheter, 

vara varsam med bilder. 

– Den garantin finns inte i de sociala medierna, 

säger Mikael Pettersson. 

Gunnar Nygren, medieforskare och lektor 

på Södertörns högskola, ser inte de sociala 

medierna som något så radikalt nytt att 

1–22 juni 2011 Journalisten 5

Foto Per Mattsson 


det får dramatiska konsekvenser för journalistiken. 

– Det som görs där är egentligen inte journalistik, 

utan en diskussion som alltid förts 

analogt mellan människor. Sociala medier 

är en ny typ av källa, som snacket runt ett fikabord. 

Det ger tillgång till andra än de elitkällor 

som medierna tidigare varit beroende 

av. 

Nygrens kollega, Michael Karlsson, medieforskare 

vid Karlstads universitet, tycker att 

det är positivt att flera kan vara med och påverka 

medierna. 

– Det är en möjlig demokratisering och 

journalister ska arbeta för medborgarna. När 

jag intervjuat webbredaktörer berättar de om 

tips som de aldrig hade kunnat få fram annars 

och om hur de får nya infallsvinklar, 

fakta och uppfattningar och olika perspektiv. 

De kan vaska fram guldkorn. Direktkontakt 

gör det också lättare för läsarna att utkräva 

ansvar. 

Men Michael Karlssons bild är att det mesta 

av journalistiken produceras enligt traditionella 

journalistiska metoder där publiken 

efteråt bjuds in att kommentera fullbordat 

faktum. 

– Aftonbladet har använt sig av läsargenererade 

artikeluppslag i sin serie om skolan 

och även Svenska Dagbladet har gjort det, 

men det är ännu mera av undantag. 

Journalister använder sociala medier för 

att hitta källor och fall, och för att få en bild 

av vilka stämningar som råder bland folk. 

Möjligheten till direktkontakt mellan exempelvis 

politiker 

och allmänhet har i 

någon mån gjort att 

journalisternas roll 

som förmedlare blir 

överflödig. Men det 

är inte helt nytt och 

det hotar knappast 

journalistiken, anser 

Gunnar Nygren. 

Objektivitetsbegreppet 

och det 

distanserade 

sättet att berätta 

blir svårt 

att upprätthålla 

på samma 

sätt som tidigare.” 

Michael Karlsson, 

medieforskare 


– Det började redan 

när internet slog igenom 

på 90talet. De 

som har makt insåg 

att de kunde bygga 

upp egna kanaler till 

allmänheten. Sociala 

medier är en del av 

det. Journalister använder 

sig av sociala 

medier där de kan 

söka källor. Men sociala 

medier kan inte 

ersätta journalistiken 

som kan samman 

ställa, gestalta och berätta. 

Michael Karlsson ser inte heller de nya 

pub liceringskanalerna som stora hot mot 

journalistiken. 

– Tittar man på tidningarnas webbtrafik så 

har de etablerade medierna fått en ökad publik. 

Samtidigt är det mer konkurrens från 

organisationer och personer i sociala medier. 

Men de har inte samma trovärdighet. 

Diskussioner mellan anhängare av sociala 

medier och försvarare av traditionell journalistik 

blir ibland infekterade, vilket Gunnar 

Journalisterna har tagit till sig sociala medier och lärt sig utnyttja 

dem. Redaktörskapet är en skillnad mellan journalistik och sociala 

medier, säger Mikael Pettersson, reporter på SVT. 

Tre faser 

journalistik 1.0 

Traditionella mediers 

arbetssätt. Redaktionen 

styr innehållet, 

redaktören 

ansvarar för innehållet. 

Misstag rättas 

före publicering. 


Publicera, för en dialog 

med publiken, 

misstag rättas efter 

hand. Inget ansvar 

för innehållet. 


Syntes mellan 1.0 

och 2.0. Redaktionerna 

är mer lydhörda 

för publiken och 

för en dialog med 

den. 

Nygren tolkar som ett tecken på en osäkerhet 

om den journalistiska yrkesrollen och 

vad som ska hända med den i framtiden. 

– Somliga överskattar hastigheten i utvecklingen. 

Den går inte så fort. Andra kanske 

i stället underskattar det som sker. 

Användarna framställs ofta i idealistiska 

ordalag påpekar Michael Karlsson. 

– Men de är inte bara medborgare utan 

också intressenter, organisationer och ibland 

extremister. Frågan är hur man ska värdera 

dem som källor. När användargenererat material 

kommer in i materialet blir det svårare 

att kontrollera och värdera kvaliteten. 

Karlsson säger att en speciell logik råder 

på nätet och i de sociala medierna: det som 

väcker uppmärksamhet favoriseras. 

Risken, som han ser det, är att man ger mer 

plats åt det spektakulära, sådant som mord, 

kändisar och sport på det mer seriösa materialets 

bekostnad. 

Det viktiga för journalistiken är att bevara 

sin integritet och autonomi, understryker 

Gunnar Nygren. Genom att slå vakt om sådana 

värden kan journalistiken skilja ut sig 

från andra informationskanaler, PR och aktörer 

som har intresse av att ge en viss bild eller 

ett budskap. 

Journalisternas fördel är att de kan ge trovärdiga 

berättelser om vad som händer, bakgrund, 

bidra med djup och analys och vara 

trovärdiga genom att behålla sitt oberoende. 

Utmärkande för sociala medier är det personliga 

tilltalet, men det finns en tendens 

ditåt även i övrig journalistik, menar Gunnar 

Nygren. 

– Bloggen som journalistisk genre måste 

vara subjektiv om den ska vara en blogg. Objektivitetsidealet 

är på tillbakagång. Se på TVkanalerna 

i USA: Fox, NBC och CBS, som 

står för olika ideologier. Vi är nästan tillbaka 

till tiden då det fanns partipress. Men mångfalden 

är större nu. Den subjektiva journalistiken 

har länge varit på frammarsch. Därmed 

blir det svårare att skilja på privatperson och 

yrkesperson. För att höras i medierna måste 

man vara speciell. 

Alla nya sociala plattformar utmanar gränserna 

mellan privat och offentligt, hävdar 

Michael Karlsson. 

– Man lär sig med tiden att hantera nya 

pub liceringsformer. Vi har strategier för att 

förhålla oss till exempelvis Facebook på ett 

visst sätt. Det handlar inte om att lära sig ett 

nytt språk, utan en annan dialekt. 

Frågan är hur subjektiva och privata journalister 

kan tillåta sig att vara när de framträder 

i sociala medier. 

– Det är en avvägning, och det är olika för 

olika sorters journalister, säger Gunnar Nygren. 

En starkt profilerad journalist har svårt 

att vara privat. Aftonbladets politiska reporter 

Lena Mellin kan få problem om hon som 

privatperson skriver om politik. För en mindre 

profilerad reporter kan det vara lättare att 

framträda med privata åsikter. Men journalister 

är också medborgare, och borde kanske 

till och med gå in mer i samhällsdebatten. 

Objektivitetsidealet lever kanske inte 

vidare som det gjort, tror Michael Karlsson. 

Men kraven på sanningsenlighet och sammanhängande 

berättelser kvarstår. 

– Objektivitetsbegreppet och det distanserade 

sättet att berätta blir svårt att upprätthålla 

på samma sätt som tidigare. Man ska inte 

strunta i de gamla värdena men journalister 

måste vara beredda att argumentera och diskutera. 

Transparensen innebär att fakta kan 

kollas och att journalisterna kan visa hur de 

kommit fram till sina resultat. Men grundläggande 

journalistiska principer förändras 

inte. 

Journalisters traditionella strävanden efter 

att ge så objektiva skildringar som möjligt, 

och att vara opartiska, behöver inte vara obsoleta. 

Gunnar Nygren pekar på att den starka 

tilltron till public service tyder på det. 

– Det finns ett stort behov av journalistiska 

kanaler och källor med trovärdighet som 

kan berätta vad som händer. Jag tror på en 

fortsatt tillämpning av journalistiska förhållningssätt. 

Hotet mot journalistiken är finansieringen, 

när annonser i traditionella medier 

minskar och läggs på nätet. Vem ska betala 

för journalistiken? 

Michael Karlsson konstaterar att de pressetiska 

spelreglerna, trovärdigheten, är själva 

centrum för professionen. Och att professionskulturen 

är stark. 

– Utländsk forskning visar att när bloggar 

blir stora ökar kraven på dem att inte bara 

skriva för fansen. De institutionaliseras och 

närmar sig en mer neutral berättarform.

Kartlade Djurrättsalliansen 

med hjälp av Facebook 

För reportrarna Linnéa Hambe och 

Josephine Freje Simonsson är sociala 

medier självklara arbetsverktyg. 

Wallraffar på nätet 

Facebook, Twitter och bloggar är ett 

bra verktyg för att granska personer 

och organisationer. Men det är inte tillräckligt. 

Sociala medier är ett komplement 

till klassiskt grävande. 

Reportrarna Josephine Freje Simonsson 

och Linnéa Hambe wallraffar på nätet. De 

har tagit till sig de möjligheter som sociala 

medier erbjuder att granska och kartlägga 

personer och organisationer. När de börjar 

en granskning skapar de nya mejladresser 

och falska konton på Facebook. 

Frilansjournalisten Josephine Freje Simonsson 

som jobbat med grävande journalistik 

för bland annat Sveriges Radio har ex- 

Har 12 olika identiteter på Facebook 

empelvis tolv olika identiteter på Facebook. 

Genom de olika identiteterna kan hon gå 

med i Facebook-grupper och ta reda på vilka 

frågor som diskuteras, se vilka som är ledare 

och ta reda på vad de säger internt och vad 

de offentligt går ut med. 

Hon menar att det inte alls är krångligt att 

ha flera identiteter. Det gäller att vara väl-


organiserad och i ett krypterat dokument 

skriva upp vilken grupp de olika identiteterna 

är med i. 

Hon lägger inte upp bilder på sig själv på 

Facebook-kontona utan väljer exempelvis 

en kattunge om hon vill bevaka djurrättsaktivister, 

ett kors om det är en religiös grupp 

eller vapen om det gäller militanta högerextremister. 

Många har sin sida på Facebook 

låst så det gäller att sakta bygga upp förtroendet, 

skicka vänförfrågan till personer runt 

de grupper man är intresserad av. 

Med en sida på Facebook, en mejladress 

och ett twitterkonto kan man bygga upp en 

ny identitet på nätet. 

– Jag har olika identiteter på Facebook 

för att få en inblick i slutna nätverk som är 

stängda för journalister. På så vis kan jag få 

reda på vad folk säger när de tror att de bara 

är likasinnade som lyssnar, säger Josephine 

Freje Simonsson. 

När Linnéa Hambe, som jobbar som researcher 

på radioprogrammet Kaliber, skulle 

granska Djurrättsalliansen skapade hon 

ett nytt Facebook-konto och gick med i deras 

organisation på Facebook. Hon skrev själv 

inga statusuppdateringar utan följde den 

debatt som föregick mellan gruppens medlemmar. 

Som medlem i Djurrättsalliansen 

grupp fick hon även mejl från organisationen 

där de berättade när nästa aktion mot 

pälsbutiker skulle ske, något som inte annonserades 

ut på Facebook-gruppen. På så 

vis kunde Linnéa Hambe vara på plats innan 

demonstrationen och intervjua butiksägaren. 

Hon följde även diskussionen på forumet 

Vegan.nu och skrev ett inlägg om att hon 

ville komma i kontakt med personer i ledande 

ställning att intervjua. Ofta använder ledarna 

inte sitt riktiga namn. Hon fick inget 

svar. Men genom att följa vilka som var aktiva 

på Vegan.nu och Facebook kunde hon 

lägga pussel och ringa in nyckelpersonerna 

i Djurrättsalliansen. 

– Det var lite av ett detektivarbete att ta 

reda på vilka som var framträdande inom 

organisationen och som kallade till demonstrationer, 

säger Linnéa Hambe. 

Arbetet resulterade i ett reportage i Kaliber 

som visade att Djurrättsalliansen använder 

sig av hot, skadegörelse och trakasserier 

mot butiksägare för att tvinga dem skriva 

på kontrakt där de lovar att inte längre sälja 

pälsprodukter. 

När Kaliber granskade den kristna ungdomsorganisationen 

Ny generation kollade 

Linnéa Hambe och kollegan Magnus 

Sandelin ledarnas bloggar och vad de skrev 

på organisationens hemsida. Genom att gå 

in på sajten Archive.org, som sparar gamla 

hemsidor, kunde de se vad ledarna skrivit 

för fyra år sedan och som sedan tagits bort. 

Jag drar skarpa gränser 

vid att provocera fram 

reaktioner på Facebook 

och andra forum.” 

Linnéa Hambe 


Tips på 

bra sajter 

■ Search.twitter. 

com 

Utan att ha ett konto 

går det att söka på 

vad personer skriver 

på Twitter. 

■ Youropenbook. 

org 

Här kan man söka 

på uppdateringar på 

Facebook, dock under 

förutsättning att 

kontot är öppet. 

■ Archive.org 

Här sparas gamla 

hemsidor. Det går 

att leta sig tillbaka 

till slutet av 80-talet. 

Inte alla tidningar 

och bloggar finns i 

arkivet. 

■ Politometer.se 

Här är det möjligt 

att söka på vad politiker 

skriver på sina 

bloggar. Endast de 

som har registrerat 

sina bloggar finns på 

sajten. 

■ Google.com/ 

realtime 

Sökning på nätet i 

realtid, som exempelvis 

löpande uppdateringar 

på Twitter. 

Det går även att 

se geografiskt varifrån 

olika länkar 

kommer, samt att 

söka efter bilder. 

Det visade sig att texterna var inspirerade 

av församlingen Livets ord som uppmärksammats 

för sin ofta radikala tolkning av 

kristendom. 

Genom att söka på ledarnas namn och följa 

deras öppna sidor på Facebook kunde Linnéa 

Hambe och Magnus Sandelin se vilka 

ledarna träffade, vilka vänner de hade, vilka 

de ätit middag med. På så vis kunde de dra 

slutsatsen att Ny generation hade nära kontakt 

med ledare inom Livets ord. 

Även Twitter är ett utmärkt verktyg när 

man kartlägger personer och granskar organisationer. 

Genom att lista personer man är 

intresserad av går det att följa vad de diskuterar. 

På Twitter behöver man inte bli inbjuden 

utan vad som skrivs där är helt öppet och är 

sökbart genom search.twitter.com. 

Josephine Freje Simonsson och Linnéa 

Hambe säger att det är viktigt att följa upp reaktionerna 

efter att reportaget eller inslaget 

publicerats. På Twitter och Facebook går det 

att läsa vad de berörda tyckte om reportaget 

och det kan leda till nya uppslag. 


Hambe slår också ett slag för Flashback, även 

om man ofta inte kan lita på vad som står där. 

Men det är alltid värt att kontrollera ryktena. 

– Om det finns samma spår på Twitter, Facebook 

och Flashback är det värt att gå vidare, 

säger Josephine Freje Simonsson. 


Hambe påpekar att det inte är helt problemfritt 

att använda sig av falska identiteter på nätet, 

bli vän på Facebook med personer man 

vill granska och läsa vad de skriver. De är 

medvetna om att metoden kan missbrukas 

och har därför själva valt att hittills inte publicera 

något som de fått fram genom att wallraffa 

på de sociala medierna, däremot har det 

varit ett viktigt researchverktyg. 

– Jag drar skarpa gränser vid att provocera 

fram reaktioner på Facebook och andra forum, 

säger Linnéa Hambe. 

Hon beskriver sociala medier som ett verktyg 

för att hitta nya källor och få nya infallsvinklar 

på ett ämne. 

Josephine Freje Simonsson säger att sociala 

medier fungerar som en tipstelefon där 

hon får uppslag att jobba vidare med. Hon 

jämför det med att man som journalist tar sig 

in på ett slutet möte, sätter sig längst bak och 

lyssnar utan att ställa frågor. Wallraffandet på 

nätet är att observera. 

Om exempelvis en politiker framför odemokratiska 

åsikter bland vänner på Facebook 

kan det vara en anledning att gå vidare med 

traditionella metoder som intervjuer och letande 

i öppna arkiv. Josephine Freje Simonsson 

skulle aldrig bygga en artikel på en uppdaterad 

statusrad och anser inte att det material 

man får fram genom att wallraffa på nätet ska 

publiceras, om det inte har avgörande allmänintresse 

och det inte går att få fram uppgifter 

på något annat sätt. De etiska principerna gäller 

även för wallraffande på internet. 

– Det är inte så att det räcker med att wallraffa 

på nätet och slippa gå igenom arkiv, läsa dokument, 

helt enkelt göra den vanliga researchen. 

Sociala medier är ett komplement. Det 

gäller att dubbelkolla och se vad som finns i 

offentliga handlingar och jämföra, säger Josephine 

Freje Simonsson. 


Hambe anser att man som journalist ska vara 

mycket restriktiv med vad man skriver på internet 

eftersom det är öppet och mycket lätt 

att avlyssna. Trovärdigheten kan ifrågasättas 

om journalister för fram åsikter i ett ämne 

på internet. 

– Du bör inte lägga ut för mycket om dig 

själv på nätet. Vill man behålla sin seriositet 

ska man inte skriva om allt man tycker och 

tänker. Det är som att skicka en insändare 

och skriva under med sitt namn, säger Linnéa 

Hambe. 

Wallraffandet på nätet kan också användas 

mot journalister, för vi är inte de enda 

som anammat sociala medier. Journalister 

måste vara försiktiga med vilka de lägger till 

som vänner på Facebook. Det kan vara en representant 

från det företag som journalisten 

granskar. Man ska också tänka på att vara restriktiv 

med att uppdatera var man befinner 

sig. Källor kan röjas. Genom att koppla ihop 

en plats som journalisten nämner i sin uppdatering 

med var en anställd befunnit sig kan 

ett företag eller en organisation ta reda på vem 

som talat med medier. 

De två reportrarna uppmanar också alla 

att surfa anonymt eftersom många företag 

och organisationer har installerat mjukvaror 

som registrerar när trafiken från en viss 

adress ökar, som exempelvis Expressen.se eller 

SR.se. Företaget kan genom det få veta att 

något är i görningen och kan förbereda sig på 

en granskning. 

PÄR JANSSON 

61 

Skapa olika identiteter på Facebook då 

du gör research och kartlägger en person 

eller organisation. 

Kryptera dokumenten där du har lösen- 

2 orden till dina olika identiteter på Facebook. 

Skriv inte för mycket om dig själv och 

3 vad du tycker i sociala medier. 

4 

5 

Följ upp vilka reaktioner som inslag eller 

artiklar fått. 

Surfa alltid anonymt. 

Om det finns samma 

spår på Twitter, Facebook 

och Flashback är 

det värt att gå vidare.” 

råd från 

Freje 

Simonsson 

& Hambe 

Josepine Freje Simonsson 

Tänk på att även motparten använder 

6 sig av sociala medier.

twitter är ett perfekt forum för journalister, menar Martin aagård, kulturjournalist på aftonbladet. Han lockar fram 

källor och testar idéer där. det personliga tilltalet passar honom. ”det gynnar oss som sysslar med åsiktsjournalistik.” 

Men att sociala medier skulle ersätta traditionella tror han inte på. 

”Sociala medier kan aldrig 

ersätta journalistiken” 

Aftonbladets kulturjournalist Martin 

Aagård liknar texterna på Twitter vid 

notiser eller hårdvinklade rubriker. 

– Journalister är vana att skriva kort 

och känner sig hemma på Twitter, säger 

han. 

Martin Aagård tycker att det är bra och nödvändigt 

att journalister har en relation till 

sin publik. Han twittrar själv och har två 

konton, ett under eget namn och ett under 

Aftonbladet Litteratur, där han skriver 

i tjänsten. 

– Sociala medier är bra för att locka fram 

källor och för att man kan skylta stort med 

att här finns någon som vill ha tips. Jag kan 

också få en idé som börjar ta form i ett tweet 

och som sedan utvecklas till en artikel i tidningen. 

Han ser Twitter som ett slags chattforum 

för journalister, en konversation som tidigare 

fördes på mejlinglistor. 

Men det är sällan ett forum för originalnyheter. 

– När något sprider sig fort på Twitter är 

det i nio fall av tio en länk till ett etablerat 

mediums hemsida. 

Det är inte samma personer som är aktiva 

på sociala medier som Facebook och Twitter 

som de som skriver på webbsidornas kommentarfält, 

har Martin Aagård noterat. 

– Debatten och diskussionerna där är 

mognare än på kommentarfälten, där man 

kan vara anonym. På Facebook går man ut 

med sitt namn och tar ansvar. 

De pressetiska spelreglerna gäller 

för journalister även när de privat skriver 

i sociala medier, anser Martin Aagård. 

Aftonbladet har dessutom en egen policy 

för sociala medier. Medarbetarna ska agera 

journalistiskt. 

– Vi ska inte twittra om egna angelägenheter 

eller kritisera kolleger. Jag tycker det 

är rimligt att vi inte ska ta upp interna gräl i 

sociala medier. 

Det personliga tilltalet i sociala medier 

passar Martin Aagård. 

– Ingen läser om man skriver opersonligt 

på Facebook, säger han. Det gynnar oss som 

sysslar med åsiktsjournalistik. Det är en del 

av min yrkesroll att vara personlig. 

När han läste Wikileaks-avhopparen 

Daniel Domscheit-Bergs bok reagerade han 

mot parollen ”varje urval är censur”. 

– Det är en tanke som finns hos sociala 

medier-talibaner. De vill bygga arkiv och 

samla dokument, men det blir trubbiga 

verktyg. De begriper inte att det måste finnas 

en vinkel, ett urval och en berättelse. 

Man måste samarbeta med journalister för 

att få ut historier i etablerade medier. Sociala 

medier kan aldrig ersätta journalistiken. 

Håkan Lindqvist 

Det måste finnas 

en vinkel, 

ett urval och 

en berättelse. 

Man måste 

samarbeta 

med journalister 

för att få 

ut historier i 

etablerade medier.” 

Martin Aagård, 

kulturjournalist 

Med Twitter 

som enda källa 

Twitter fungerar som ett utmärkt filter 

i nyhetsflödet. Det går att hålla sig 

uppdaterad om vad som händer genom 

att klicka på rekommenderade länkar. 

Det visar ett experiment som SR-medarbetaren 

Henrik Tornberg gjorde under 

en vecka. 

Mellan den 29 april och den 6 maj beslutade 

sig Henrik Tornberg för att endast använda 

sig av Twitter som den primära nyhetskällan. 

Under veckan läste han inga 

tidningar, lyssnade inte på nyhetssändningar 

på radio, såg inga nyhetsinslag på TV och 

surfade inte runt på olika nyhetssajter på 

webben. Han klickade 

inte vidare från 

en nyhetssajt utan 

backade tillbakade 

till Twitter efter att ha 

läst nyhetstexter. 

– Det går alldeles 

utmärkt i dag att klara 

sig med Twitter som 

filter om man klickar 

vidare till länkade nyhetsartiklar,radioinslag 

och TV-program. 

Jag saknade inte alls 

att surfa runt till olika 

sajter, säger Henrik 

Tornberg, som 

jobbar som konceptutvecklare 

på Sveriges 

Radios digitala 

medier. 

När han efter veckans 

experiment tog 

en paus över helgen 

och sedan tittade på 

Twitterflödet domi- 

Det går alldeles 

utmärkt i 

dag att klara 

sig med Twitter 

som filter om 

man klickar vidare 

till länkade 

nyhetsartiklar, 

radioinslag och 

TV-program.” 

Henrik Tornberg, 

SR Digitala medier 

nerades alla tweets av kommentarer om att 

Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm 

misstänktes för att ha varit narkotikapåverkad. 

– Händer det något stort slår det ut allt 

på Twitter. Jag missade allt annat som hade 

hänt under helgen, säger Henrik Tornberg. 

Han upptäckte att det mest var opinionsmaterial 

och kommentarer till nyhetsartiklar 

som retweetades. För att få ett bättre 

nyhetsflöde lade han till ett antal mediers 

Twitterflöden, eftersom de länkade till sina 

nyhetstexter. 

– I Sverige verkar det bara vara nyhetsredaktionerna 

som länkar till nyhetstexter. I 

USA är det allmänheten. Det kan till stor del 

bero på att svenska twittrare till stor del jobbar 

inom mediebranschen. Det var mindre 

retweets av nyheter än jag hade förväntat 

mig, säger Henrik Tornberg. 

Han tycker att nyhetsredaktionerna kunde 

bli bättre på att få sina nyhetstexter uppmärksammade 

genom att hitta fler citat, 

vinkla lite hårdare och skriva flera tweets på 

samma nyhet. På så vis får nyhetsartikeln 

längre livslängd. PÄR JanssOn 


Foto micke grönberg/sr


Få scoop att hämta i politikerbloggar 

Många kommunreportrar följer vad politiker 

skriver på sina bloggar, Facebook 

och Twitter. Ibland får de något matnyttigt 

ut av bevakningen. Men efter riksdagsvalet 

är politikerna inte längre lika 

aktiva på sociala medier. 

En rundringning till kommunreportrar visar 

att många regelbundet kollar vad politiker 

skriver på sina bloggar, vad de twittrar om 

och uppdaterar på sin Facebook-sida. Men 

kvaliteten på innehållet är avgörande för att 

journalister ska finna det mödan värt att följa 

vad politikerna skriver. Tipsen får de flesta 

kommunreportrar genom att gå igenom 

handlingar. 

Peter Jonsson jobbar som samhällsreporter 

på Sundsvalls Tidning. 

– Vi vill att politiker ska kommunicera 

så mycket som möjligt, men det ska finnas 

substans i vad de skriver. Det finns också en 

gräns för hur mycket information man som 

kommunreporter mäktar med att ta in och 

sålla för att se om det finns någon nyhet. Det 

är nämnder, fullmäktige, diarier, en enorm 

mängd information att processa, säger Peter 

Jonsson. 

Med sin erfarenhet av att bevaka politikers 

bloggar har han sett att det är något man helst 

ägnar sig åt i opposition. 

– Det blev tydligt efter valet i Sundsvall, förra 

kommunalrådet blev plötsligt en ivrig bloggare 

när hans parti förlorade makten, säger 

Peter Jonsson. 

Många politiker var aktiva i sociala medier 

inför riksdagsvalet. Nu verkar det inte lika 

viktigt att föra fram sina åsikter, vilket lett till 

minskad aktivitet på bloggarna. 

– Jag tror att de är besvikna på att de har så 

få besökare, säger Anders Blank, kommunreporter 

på Barometern. 

Han har försökt att bli Facebook-vän med 

de ledande politikerna i Kalmar. De har inte 

lagt till honom med motiveringen att de vill 

skydda sina vänner. 

– Jag tycker att Facebook är en fantastisk 

kanal att föra fram sina synpunkter, mycket 

bättre än bloggar som är svårare att hålla koll 

på. Det borde politikerna inse, säger Anders 

Blank. 

I Umeå är de folkvalda fortfarande aktiva 

och bloggar, kanske beroende på att Västerbottens-Kuriren 

på sin hemsida har en speciell 

politikerblogg. 

– Det är nästan så att den politiska debatten 

förs på VK.se. Det är politikerna sätt att 

kommunicera med omvärlden. Då och då dyker 

det upp nyheter som vi tycker är intressanta, 

säger Anders Brodin, kommunreporter 

på VK. 

€ven Norrköpings Tidningar har en politikerblogg 

på sin hemsida där kommunalråden 

är aktiva och för fram sina synpunkter. 

– Det finns även en nackdel för oss journalister. 

Vi kan inte ringa i början av en granskning 

för då kan de skriva på sin blogg att en 

journalist på Norrköpings Tidningar hört av 


Ofta är det inga 

större sensationer. 

Men om det 

blir en het debatt 

i ett ämne 

då är det värt 

att hålla koll på 

bloggarna.” 

Peter Lenken, 

krönikör, 

Göteborgs-Posten 

Vi är en liten 

redaktion och 

har inte någon 

bestämd kommunreporter. 

Vi 

har valt att inte 

prioritera bloggar.” 

Tomas Hedman 

biträdande nyhetschef, 

SR Värmland 

■ När Annika Bergström, docent i 

journalistik vid Göteborgs universitet, 

undersökt vilka som använder sociala 

medier var det bara en variabel som 

tydligt stack ut: ungdom. 

– I åldrarna mellan 16 och 29 år använder 

drygt 80 procent sociala medier 

mer än en gång i veckan, medan 

bara 6 procent av dem som är över 

65 år gör det. Det är också vanligare 

att användarna bor i storstad, där det 

ju finns fler ungdomar än i övriga landet. 

Mycket av det som avhandlas är 

privat. Intresse för politik eller journalistik 

är mindre vanligt bland an 

västerbottens-kuriren har en speciell plats för politikerbloggar på sin hemsida där mycket av 

den politiska debatten i staden förs. där dyker det upp nyheter då och då. 

sig. Man måste ringa på slutet om man vill 

ha en kommentar, säger Elisabet Bergquist, 

kommunreporter på Norrköpings Tidningar. 

I …stersund var det ett miljöpartistiskt 

kommunalråd som var mycket frispråkig 

på MPs partisajt. 

– Det slutade han med då han förstod att 

det han skrev kunde läsas utanför sfären av 

miljöpartister, säger Marie Immefors, som 

bevakar kommunen för Östersunds-Posten. 

I stället för att använda sig av bloggar är det 

vanligare att politiker i Östersund kommenterar 

och för fram sin synpunkt på Östersunds- 

Postens sajt. 

Lennart Lindström, kommunreporter på 

Upsala Nya Tidning, ser politikers bloggar 

som ett komplement. 

– Att politiker skulle välja bort att gå till medier 

då de har något viktigt att föra fram tror 

jag inte på. Då kallar de till presskonferens. 

I Göteborg är det några kommunalråd som 

bloggar och länkar via Twitter till sin blogg. 

– Kommunalråden brukar berätta att de 

dricker kaffe, säger Peter Lenken, krönikör 

på Göteborgs-Posten. 

vändarna av sociala medier. 

Nu inbjuder de etablerade medierna 

publiken till diskussion och dialog, 

vilket de flesta anser vara av godo. 

Men Annika Bergström ser även andra 

möjliga scenarion som kan vara 

mer diskutabla. 

– Sociala medier kan få journalister 

att bli återhållsammare av rädsla för 

att bli kritiserade och konfronterade, 

vilket en del kan uppleva som obehagligt. 

För andra kan det tvärtom vara 

så att de medvetet skriver mer tillspetsat 

för att väcka uppmärksamhet 

i de sociala medierna. 

För ett tag sedan var det ett kristdemokratiskt 

kommunalråd som på sin blogg 

råkade nämna en nyhet, men det är ett undantag. 

– Ofta är det inga större sensationer. Men 

om det blir en het debatt i ett ämne så är det 

värt att hålla koll på bloggarna, säger Peter 

Lenken. 

Anders Sundström på Dagens Nyheter anser 

sig inte ha tid att följa allt som skrivs på 

Twitter, Facebook och bloggar för då skulle 

det inte finnas tid till så mycket annat. 

– Kontakter, tips och läsa handlingar, det är 

där man får nyheter. Det är en enorm fördel 

att handlingarna nu går att hitta på stadens 

hemsida så att man slipper gå runt och leta i 

olika diarier, säger han. 

För etermedier gör själva bevakningsområdet 

det svårt att följa de politiker som är 

aktiva i sociala medier. Exempelvis har SR 

Värmland 16 kommuner att bevaka. 

– Vi är en liten redaktion och har inte någon 

bestämd kommunreporter. Vi har valt att inte 

prioritera bloggar, säger Tomas Hedman, biträdande 

nyhetschef på SR Värmland. 

PÄR JanssOn 

Unga i storstäder flitigaste användarna 

Annika Bergström konstaterar också 

att sociala medier nu ger många 

en plats att uttrycka sig på, till exempel 

om sjukdomar, anhöriga eller 

annat. 

Men hon ser ingen revolutionerande 

effekt för journalistikens del. 

– De sociala medierna är mera ett 

komplement. Det kommer även i 

framtiden finnas ett behov av att paketera 

och sammanställa information 

i journalistisk form för att folk ska 

kunna få en daglig, allmän bild av vad 

som händer i världen. 


vk.se

sveriges största 

ekonomisajt söker 

redaktionschef, nyhetsredaktör & kvalificerad nyhetsreporter 

Di.se är Sveriges största ekonomisajt och ingår i Dagens industri-gruppen. 

Di.se har en trogen och engagerad publik med omkring 1 miljon unika besökare 

och mer än 20 miljoner sidvisningar varje vecka. På redaktionen, som finns 

i Bonnierhuset på Torsgatan 21 i Stockholm, arbetar drygt 20 journalister. 

Nu förstärker vi vår bevakning av företag, privatekonomi och marknad och 

utlyser tre fasta tjänster. 

Redaktionschef 

Som redaktionschef har du huvudansvaret för personalfrågor och leder även det redaktionella 

utvecklingsarbetet. Tillsammans med nyhetscheferna leder du det dagliga nyhetsarbetet. Du 

bör du ha flera års erfarenhet av redaktionellt arbete och ha arbetat som nyhetschef tidigare. 

Erfarenhet av projektledning är en merit. 

Nyhetsredaktör 

Som nyhetsredaktör jobbar du i högt tempo och sitter mitt i nyhetsflödet. Du har säker nyhetskänsla, 

är intresserad av våra bevakningsområden och hittar snabbt rubriker och illustrationer 

som väcker nyfikenhet och engagemang. Du är också drivande i nyhetsarbetet tillsammans 

med våra nyhetschefer. Våra nyhetsredaktörer går på ett rullande schema och jobbar både 

tidiga morgnar och sena kvällar. Även helgarbete ingår i tjänsten. 

Kvalificerad nyhetsreporter 

Som kvalificerad nyhetsreporter är du en rutinerad och självgående nyhetsjägare. Du är också 

redo att leverera dina kommentarer och analyser kring nyhetsflödet. 

Frågor 

Frågor om tjänsterna besvaras av tillförordnade redaktionschefen: 

Olof Sandström, 08-573 652 28 eller mejl olof.sandstrom@di.se 

Du kan även vända dig till Di-gruppens personalchef: 

Magdalena Alyhr, 08-573 651 63. 

Fackliga frågor besvaras av SJF:s representant: 

Nils Åkesson, 08-573 652 59. 

Ansökan 

Skicka din ansökan till nyttjobb@di.se senast den 17 juni.

Foto johan bergmark 

nyheter 

hallå där... 

…Fredrik Laurin, som varit 

i Kairo och tillsammans med 

kolleger från USA och Europa 

lett en kurs för egyptiska och 

tunisiska journalister. 

Kursen arrangerades av Arij, en Sidastödd motsvarighet 

till svenska Gräv. 

Vad gjorde ni i Kairo? 

– Vi försökte visa journalisterna hur de kan gå 

in i olika länders bolagsverketsdatabaser för att 

spåra stulna tillgångar som tidigare makthavare 

dolt utomlands. 

Hur gick det? 

– Bra fråga, nästa… Det var frustrerande att se 

hur präglade journalisterna var av att ha jobbat i 

30 år under diktaturer. De var vana vid att ringa 

makthavare för att få information i stället för att 

själva gå till källorna. 

– Det positiva var att vi lyckades övertyga dem 

om att det inte är omöjligt att hitta uppgifter om 

politikers tillgångar via fastighetsregister i exempelvis 

Kanada. Men de tycker att det är läskigt 

att behöva ringa internationella samtal och tala 

engelska, ett språk som de inte riktigt behärskar. 

– Vi hittade inte alla pengar vi sökte, men bara 

att de insåg hur de kunde börja leta var en framgång, 

att vi kunde ändra deras förhållningssätt 

så att de själva aktivt började söka information i 

stället för att vända sig till makthavarna. Det var 

den starkaste uppenbarelsen för dem. 

Hur fria är medierna i egypten? 

– Min bild är att det inte finns några begränsningar. 

Medierna spelar en avgörande roll. En 

känd grävande journalist, som tidigare besökt 

svenska Grävs konferens, har i dag en talk show 

i TV med en jättepublik. 

HåKan Lindqvist 

30 journalister i Fas 3 

■ De senaste månaderna har medierna rapporterat 

intensivt om jobb- och utvecklingsgarantin 

Fas 3. Även journalister hamnar där. I april förra 

året befann sig 20 journalister i Fas 3, i år är de 

30 stycken. En ökning med 50 procent. 

Positivt är dock att arbetslösheten generellt 

har minskat inom journalistkåren. De öppet arbetslösa 

och de som sökt aktivitetsstöd vid arbetsförmedlingen 

minskade med 21 procent 

jämfört med april förra året och antalet långtidsarbetslösa 

minskade med 5 procent. 

Den sista april 2011 var totalt 342 journalister 

öppet arbetslösa. JW 

VF-flytt blir 

av i augusti 

■ I slutet av augusti 

flyttar Västerbottens- 

Kuriren och Västerbottens 

Folkblad samman 

i VKs lokaler norr om 

centrala Umeå. Ett 

sparbeting på 10 miljoner 

innebär också 

att några medarbeta- 


re ska gå frivilligt och 

med avgångsvederlag 

innan sommaren. 

Det är ännu oklart hur 

många de blir. 

När tidningarna flyttar 

ihop ska redaktionerna 

samarbeta kring 

händelsenyheter, foto, 

sport och redigering. 

Vilket klubben på VK 

länge kritiserat. JW 

”Många saknar 

tyvärr verklig 

arbetserfarenhet” 

Journalistens årliga rundringning 

till ett 30-tal redaktioner 

visar att det i år 

är färre ansökningar till fler 

sommarvikariat jämfört med 

2010. Hårdast konkurrens 

är det bland reportrar och 

fotografer, samtidigt som 

det råder en brist på erfarna 

redigerare. 

Under krisåren 2009 och 2010 

var det rekordmånga som sökte 

ovanligt få sommarvikariat. På 

flera av de redaktioner som Journalisten 

då ringde runt till försökte 

man klara av semestertiderna 

genom att jobba aktivt med schemaläggningar 

och interna lösningar. 

Men precis som konjunkturen 

har vinden vänt för sommarvikarierna. 

Jämfört med de två föregående 

åren är det ungefär 100 

fler vikariat som sökts av ungefär 

1 000 färre personer. Som tidigare 

år är majoriteten av de sökande 

utbildade och relativt erfarna, 

trots att många av dem är unga. 

– Det utbildas mycket journalister 

och många har bra formella 

meriter. Ganska ofta stöter 

man på unga personer som 

är väldigt duktiga och har hunnit 

med att studera utomlands, 

jobba på tidning och skaffa sig 

andra meriter. Så konkurrensen 

är hård, säger Tobias Hellström, 

verksamhetschef på Marieberg 

Media som skött rekryteringen 

åt Dagens Nyheter och Expressen. 

Eftersom de flesta som utbildas 

är inriktade på skrivande 

journalistik är det kring de jobben 

som konkurrensen är som 

hårdast. Men fortfarande är det 

så att allt fler fotografer vill ha ett 

sommarvikariat. 

–De senaste åren har vi tydligt 

sett att det finns ett överskott av 

fotografer bland de sökande. De 

flesta frilansar under året, och är 

bekanta namn för oss, men passar 

på att söka ett sommarvika- 

Liv Bjur är redaktionschef på Karlskoga-Kuriren och ansvarig för rekryteringen 

på tidningen. 

Som varje år är 

det brist på redigeringskompetens.” 

Liv Bjur, Karlskoga-Kuriren 

riat för att dryga ut kassan, säger 

Tommy Ström, redaktionschef 

på Norrländska Socialdemokraten. 

Jan Olby, nyhetschef på 

Sundsvalls Tidning, berättar att 

i närmare hälften av de 270 ansökningar 

som kommit in så uttrycks 

en önskan om att få jobba 

som fotograf. 

– Men det är allt ifrån folk som 

är högst kompetenta med flera 

års erfarenhet till de som behöver 

något att göra och som kanske 

har någon släkting som äger 

en kamera. Trots ett ökat tryck utifrån 

har vi på flera avdelningar 

och tjänster valt att tillsätta personer 

som vi känner till sedan tidigare. 

Precis som tidigare år tycks 

det som att en tuffare frilans- 

och arbetsmarknad gjort 

att många söker sig till de redaktioner 

som de har en relation 

till. Rekryteringsansvariga 

på bland annat Helsing borgs 

Dagblad, Dagen, Läns tidningen 

Östersund, Örnsköl dsviks Allehanda 

och Karlskoga -Kuriren 

uppger att flera av tjänsterna tillsatts 

av personer som man haft 

kontakt med tidigare, genom 

praktik, vikariat eller frilansinköp. 

– Många av dem som brukar 

frilansa för oss kommer in nu 

under sommaren. Vi har en hel 

del säkra kort och har därför inte 

känt något behov av att annonsera 

externt i jakt på nya förmågor, 

säger Thomas Österberg, redaktionschef 

på Dagen. 

En annan trend som håller i sig 

är svårigheten att tillsätta redigeringstjänsterna 

trots att många 

av de sökande uppger att de kan 

tänka sig att redigera. 

– Som varje år är det brist på 

redigeringskompetens. Men det 

verkar som att skolorna har förstått 

att de behöver utbilda sina 

studenter i redigering. Många 

anger i ansökningarna att de lärt 

sig InDesign, vilket ser bra ut på 

papperet, men många saknar tyvärr 

verklig arbetserfarenhet, säger 

Liv Bjur, redaktionschef på 

Karlskoga-Kuriren. 

Jonatan Westin 

Foto bengt björk

Josefine sörensson är student på Mittuniversitet och har fått sommarvikariat 

på sundsvalls tidnings lokalredaktion i Ånge. 

”Det gäller att inte 

vara för kräsen” 

Till slut fick Josefine Sörensson 

ett sommarvikariat! 

På Sundsvalls Tidnings 

lokalredaktion i Ånge. Nu får 

hon användning av den multikompetens 

som bildjournalistlinjen 

gett. 

Josefine Sörensson är 29 år 

gammal och går sista terminen 

på det treåriga bildjournalistprogrammet 

på Mittuniversitetet i 

Sundsvall. De senaste månaderna 

har hon haft det minst sagt 

hektiskt. Vid sidan av ett stort 

och tidskrävande examensprojekt 

har ansökningar och telefonsamtal 

i jakt på sommarvikariat 

varit vardag. 

– Det är väldigt stor konkurrens 

om jobben och det är ganska 

stressande när man inte 

Har du fått rätt lön? Eller ser 

ditt schema kanske konstigt 

ut? Den som är osäker 

på villkor kan alltid ringa 

vikariejouren på Journalistförbundet 

eller fråga den ombudsman 

som åker ut i landet 

för att informera och svara på 

frågor. 

Under somrarna är det många 

som jobbar på en redaktion för 

första gången. Förutom att lära 

sig ett nytt jobb är det viktigt att ta 

reda på vilka rättigheter man har 

och vilka villkor som ska gälla. 

– Vi finns alltid tillgängliga och 

det är många som hör av sig under 

sommaren och undrar om mi- 

lyckas få någonting. Men det gäller 

att ligga på, man måste ringa 

och gå direkt till redaktionerna. 

Och det gäller att inte vara för 

kräsen. 

Efter ett 20-tal negativa besked 

fick Josefine Sörensson höra att 

Sundsvalls Tidning fortfarande 

sökte en reporter. Hon ringde 

och fick till slut erbjudande om 

en tjänst som redaktör på lokalredaktionen 

i Ånge. 

– Han som presenterade tjänsten 

sa att det var ganska tufft eftersom 

man ensam ska fotografera, 

skriva och hitta nyheter till 

en helsida varje dag. Kanske det, 

men det är i alla fall ett jobb tänkte 

jag och blev väldigt glad. Nu är 

jag lite nervös men tycker att det 

ska bli spännande. 


”Vi finns alltid tillgängliga” 

nimilöner, scheman, hur mycket 

man får jobba 

och and ra arbetsmiljörelaterade 

frågor, säger Håkan 

Danielsson, 

ombudsman på 

Journalistför- 

bundet. 

Precis som förra 

året kommer 

Håkan 

Danielsson 

vikarierande ombudsmannen 

Tove Carlén att åka runt och informera 

om förbundet vid vikarieträffar 

på olika arbetsplatser. 

Eftersom mötena är öppna även 

för de som inte är medlemmar 

är det många som frågar om varför 

man ska vara med i förbun- 

Foto Lena Ledin andersson 

Foto tomas ohLsson 

senaste nytt: journalisten.se 

Det ser ljusare ut på vikariefronten 

■ Ungefär 11 600 ansökningar har kommit in till 30 olika tidningar 

som totalt har 921 vikariat som ska tillsättas inför sommaren. Det är 

faktiskt färre ansökningar till fler vikariat jämfört med förra året. 

REDAKTION ANSÖKNINGAR EXTERN 

ANNONSERING 

ANTAL 

VIKARIAT 

Aftonbladet 3 500 ja 80 färre 

Avesta Tidning 40 ja 2 oklart 1 

Barometern 160 ja 25 färre 

Blekinge Läns Tidning 180 ja 25 färre 

Dagen 20-25 nej 8 färre 

Dagens Nyheter 900 ja 65 samma 

Expressen/GT/KvP 1 600 ja 120 samma 

Eskilstuna-Kuriren 50 ja 15 färre 

Göteborgs-Posten 1 100 2 nej 40 färre 

Gotlands Tidningar 75 nej 10 fler 

Hallands Nyheter 200 3 ja 27 färre 

Helsingsborgs Dagblad 200 ja 40 samma 4 

Hälsingetidningar 210 ja 40 fler 

Karlskoga-Kuriren 60-70 ja 10 samma 

Länstidningen Östersund 60-70 nej 11 samma 

NSD 200 ja 15 färre 

SR Ekot 450 ja 100 fler 

SR Kronoberg 75 ja 9 (+5 internt) färre 

Sundsvalls Tidning 250-270 5 nej 6 25-30 fler 

Svenska Dagbladet 400 ja 25 färre 

SVT Gävle/Dala oklart nej 2-3 oklart 

Sydsvenskan 350 ja 65 7 fler 

Södermanlands Nyheter 196 ja 15 samma 

TT 435 ja 25 fler 

TV4 Östergötland 20-tal 8 nej 4-5 samma 

UNT 150 nej 20 9 samma 

VLT 41 10 nej 21 färre 

Västerbottens-Kuriren 170 nej 12 fler 

Östgöta Correspondenten 240 ja 36 färre 

Örnsköldsviks Allehanda 11 230 ja 17 fler 

Totalt 921 (2010: 804) 

ANSÖKNINGAR 

JÄMFÖRT MED -10 

1 Rekryteringen har skötts av Promedia som inte har sorterat efter tidning. 2 Samma person kan ha sökt flera 

vikariat. 3 Antalet ansökningar gäller både Hallands Nyheter och Hallandsposten. 4 Rekryteringen har skötts av 

Kompetens i Skåne som inte kan uppskatta exakt antal ansökningar per tidning. 5 Några har skickat in separata 

ansökningar för olika tjänster. 6 Har annonserat på Facebook och Mittuniversitetet. 7 Inklusive vikarier som är anställda 

på Kompetens i Skåne. 8 Rekryteringen har skötts av Mediakompetens som inte har sorterat efter lokalredaktioner. 

9 Inklusive lokal-TV-redaktionen 24UNT. 10 Ej inräknat de åtta vikariat som tillsätts av Mediakompetens. 

11 Gäller även tidningen Ångermanland. Jonatan Westin ocH Jenny ericsson 

det och vad som krävs för medlemskap. 

– Det enda kravet är att man 

har fyra veckor kvar på sin anställning 

när ansökan kommer 

in till oss. Vårt viktigaste budskap 

till sommarvikarierna är därför 

att gå med i Journalistförbundet. 

Tove Carlén råder också alla 

sommarvikarier att ta kontakt 

med den lokala journalistklubben, 

eftersom de har bäst koll på 

vad som gäller på just den arbetsplats 

där man befinner sig. 

– Sedan är det viktigt att man 

vågar kräva sina rättigheter, även 

om det är svårt. Att allting sköts 

korrekt är någonting som alla tjänar 

på i det långa loppet. 



nyheter från journalisten.se 

Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan. 

ur vårt nyhetsflöde på webben 

10 maj Upprop mot 

spekulativ nyhetsgrafik 

■ Flera av världens mest kända nyhetsgrafiker 

har skrivit under ett protestupprop 

mot den typ av spekulativ 

nyhetsgrafik som förekom efter 

Usama bin Ladens död. De manar 

tidningar till varsamhet, saklighet och 

ärlighet. 

11 maj anslaget till 

taltidningarna hotat 

■ Kulturdepartementet vill dra ner 

anslaget till taltidningarna med tolv 

miljoner kronor nästa år. ”Helt obegripligt”, 

anser Journalistförbundet 

som befarar att över 5 000 prenumeranter 

riskerar att bli utan sin taltidning. 

11 maj Stort bildprojekt 

om en dag i världen 

■ En dag under 2012 kommer människor 

över hela världen att plocka 

fram kameran och dokumentera sin 

vardag. Projektet A Day in the World 

ska samla alla bilderna på en sajt på 

internet. 

11 maj VLT-reportrar får 

rätt i aD om ledighet 

■ Anställda på Vestmanlands Läns 

Tidning som ibland arbetar helg har 

rätt till en extra ledig dag när en helgdag 

infaller på deras ordinarie lediga 

dag, slår Arbetsdomstolen fast i en 

dom, som i första hand berör ett tjugotal 

reportrar på VLT som arbetar 

var tionde helg. 

13 maj 50 anmälningar 

mot Kalla fakta-program 

■ Kalla fakta-programmet i TV4, om 

Frälsningsarméns inställning till homosexuella, 

har lett till ett 50-tal anmälningar 

till Granskningsnämnden 

för radio och TV. 

16 maj Fria Tidningen 

vill bli dagstidning 

■ Fria Tidningen vill öka sin utgivning 

från två till fem dagar i veckan. Men 

först måste tidningen skaffa 7 000 

prenumeranter för att det ska gå ihop 

ekonomiskt. 

17 maj Nytt hopp för 

Dawit Isaak 

■ Flera afrikanska länder ställer sig 

bakom en vädjan om att Eritrea ska 

släppa den fängslade svensk-eritreanske 

journalisten Dawit Isaak. Den 

gemensamma parlamentariska församlingen 

för länderna i Afrika, Karibien, 

Stilla havet och EU har också an- 


tagit en resolution om att granska de 

mänskliga rättigheterna i Eritrea. 

18 maj Ilska över 

löneskillnader på SR 

■ Det kokar av ilska på många lokala 

P4-kanaler sedan de lokala löneförhandlingarna 

inletts. I flera år har 

journalistklubben och anställda på SR 

försökt påverka de stora löneskillnader 

som finns mellan lokal kanaler. 

Men SR hävdar att gällande kollektivavtal 

tillämpas. 

19 maj Fallande 

upplagor i Norge 

■ Upplagorna sjönk med drygt tre 

procent i norsk dagspress förra året, 

liksom året innan. Dock nådde 32 tidningar 

sin högsta upplaga hittills under 

förra året. Bland dem som ökade 

finns Klassekampen och många lokala 

fådagarstidningar. 

20 maj Nu kan alla läsa 

om Göran Persson 

■ Erik Fichtelius intervjuer med Göran 

Persson blir nu tillgängliga i sin 

helhet för forskare och allmänhet. 

24 maj Ökad upplaga 

efter stängd webb 

■ Dagens Samhälle ökar sin upplaga 

för första gången på sju år. Enligt 

chefredaktör Mats Edman beror det 

på att tidningen börjat ta betalt för allt 

redaktionellt material i stället för att 

ge bort det gratis på webben. 

25 maj Klubb protesterar 

mot hur den behandlats 

■ Journalistklubben på Dalarnas Tidningar 

har skrivit ett öppet brev till redaktionsledningen 

efter att medlemmar 

i klubben blivit illa bemötta under 

löneförhandlingarna. 

26 maj Nordiska förbund 

vill lämna IFj 

■ Norska och danska journalistförbunden 

kan tänka sig att lämna 

Internationella journalistförbundet, 

IFJ. Bland annat är danska förbundet 

missnöjt med hur IFJ sköter en fond 

för förföljda journalister. 

26 maj munkavlelag 

gäller inte sociala medier 

■ I Storbritannien pågår en intensiv 

debatt om domstolar ska kunna 

förbjuda medierna att rapportera om 

exempelvis kända personers privatliv. 

Lagen tillåter domstolar att sätta 

munkavle på traditionella medier. 

Men lagen gäller inte sociala medier. 

...och sen då? 

Förbund hotar 

att lämna IFJ 

De nordiska journalistförbunden 

har öppnat för möjligheten 

att lämna Internationella 

journalistfederationen, IFJ. En 

anledning är en tvist om hur medlen 

i en fond för förföljda journalister 

ska användas. 

Danmark och Norge är de största bidragsgivarna 

till Safety fund, som i 

dag förfogar över cirka 10 miljoner 

kronor, pengar som flera medlemsorganisationer 

vill ska gå till individuella 

journalister som förföljs och 

som behöver skydd och hjälp till försörjning 

och till att kunna förflytta sig. 

De danska och norska förbunden 

har uppfattat oklara signaler från 

IFJs nya styrelse om hur pengarna 

ska användas. De vill försäkra sig om 

att pengarna verkligen går till journalister 

som förföljs. 

Det danska förbundets styrelse anser 

att det görs för få utbetalningar ur 

fonden och har därför beslutat att hålla 

inne de 750 000 kronor till Safety 

fund som samlades in under 2010. 

Man har i stället kommit överens med 

en dansk fond om att den ska fördela 

pengarna. 

Tolv av IFJs medlemsorganisationer 

har kritiserat IFJs president, den 

brittiske styrelseordföranden Jim 

Boumelha och begärt att få möta honom 

för diskussioner, vilket Bormelha 

sagt blankt nej till, med motiveringen 

att IFJs ledning inte vill ge vissa länder 

en ”privilegierad ställning”. 

Det svenska förbundet delar de 

danska och norska förbundens uppfattning 

och fick därför på kongressen 

i maj gehör för ett förslag om en 

stadgeändring som gör det möjligt att 

gå ur IFJ. 

– Det vore olyckligt om det gick så 

långt, säger Arne König, ordförande 

Samtidigt som Dagens Samhälle 

lanserades i ny version den 3 februari 

släcktes tidningens nyhetswebb. 

– Vi hoppades naturligtvis att folk 

skulle fatta att om man vill ha Dagens 

Samhälle får man prenumerera. Det 

blev som vi hoppades – inte som vi 

trodde. Det känns skönt att ha brutit 

kurvan och motbevisat den defaitistiska 

inställningen till upplageras 

arne könig tycker att det vore olyckligt 

om förbunden tvingades lämna 

iFJ. 

i Europeiska journalistfederationen 

(EFJ) och tidigare vice ordförande i 

(svenska) Journalistförbundet. Vi är 

starkare tillsammans i organisationen. 

Men vi vill ha handlingsfrihet 

ifall något inträffar och IFJ utvecklas 

i fel riktning. 

Även de danska och norska förbunden 

har beslutat att öppna för möjligheten 

att gå ur IFJ. 

Vid IFJs kongress i Cadiz i Spanien 

förra året blottlades en motsättning 

mellan medlemsorganisationerna. 

Medlemmarna från tredje världen anser 

att IFJ varit alltför västligt orienterat, 

bland annat genom att fokusera 

för mycket på journalistikens kris i 

västvärlden och för lite på journalisters 

säkerhet, vilket är en akutare fråga 

i tredje världen. 

Journalistikens kris har inte alls 

drabbat utvecklingsländerna på samma 

sätt som i väst. I exempelvis ett 

land som Brasilien ökar antalet tidningar, 

upplagor och journalisternas 

blir fler. 


...och sen då? 

”Vi skänker inte bort innehåll” 

som vi alla matats med i tio års tid. Det 

ger också redaktionen väldigt mycket 

råg i ryggen, säger Dagens Samhälles 

publisher Mats Edman. 

– Vi kommer inte längre att skänka 

bort innehåll. Läsarna kommer att få 

Dagens Samhälle i vilken kanal de vill, 

men de kommer att få betala samma 

pris för den blädderbara PDF-version 

vi lanserar snart. HLU 

foto tomas ohlsson

Mediabolaget i Halland AB som ger ut Hallands Nyheter och Hallandsposten söker för redaktionens räkning 

Inhoppare 

HP och HN söker journalister som vi kan ringa in med kort varsel – för såväl längre som 

kortare vikariat. 

Du ska ha journalistutbildning och kunna jobba som reporter, redigerare eller på webben. Körkort är för 

de flesta tjänsterna önskvärt och erfarenhet är ett stort plus. 

Hallands Nyheter har redaktioner i Varberg och Falkenberg, och Hallandsposten finns i Halmstad, 

Hyltebruk och Laholm. 

Frågor om jobbet på Hallandsposten besvaras av chefredaktör Viveka Hedbjörk 010-471 5110, 

och på Hallands Nyheter av chefredaktör Anders Svensson 010-471 5259. 

Facklig kontaktperson är på HP Marko Korkeasalo 010-471 5177 och på 

HN Håkan Bergström 010-471 5267. 

Intresseanmälan skickas för HP till viveka.hedbjork@hallandsposten.se 

och för HN till anders.svensson@hn.se 

MEDIABOLAGET I HALLAND AB är Hallandspostens och Hallands Nyheters moderbolag som i sin tur 

ägs av Stampen AB och Lidköpingspress AB genom Mediabolaget Västkusten AB. 

STAMPEN-GRUPPEN är en snabbt växande mediekoncern som idag är en av Sveriges största ägare av 

dagstidningar. Stampen äger också interaktiva mötesplatser, tryckerier, distributionsbolag och radiostationer. 

Stampen omsätter mer än 5 miljarder kronor. 

För mer information: www.stampen.com 

Fokus söker 

reporter 

Vill du räta ut frågetecknen som dagsnyheterna 

lämnar efer sig? Drivs du av en lust att berätta och 

gå på djupet, inte bara rapportera? Då är det här ett 

jobb för dig. 

En av våra reportrar är tjänstledig för att skriva en 

bok och därför söker vi en vikarie. 

Vikariatet sträcker sig från den 15 augusti i år till 

30 juni 2012 

> 

Skicka din ansökan senast 17 juni till chefredaktör Martin 

Ahlquist, martin.ahlquist@fokus.se 

Sveriges nyhetsmagasin 

Sedan 2005 utkommer Fokus varje fredag med fördjupning och 

analyser av aktuella händelser. 

Tidningen har mottagit Publicistklubbens Stora pris »för att ha 

återupprättat det berättande nyhetsreportaget«. Fokus upplaga 

ökar stadigt och var under andra halvåret 2010 34 000 exemplar. 

söker en 

RedaktionssekReteRaRe 

Din uppgift blir att leda det dagliga nyhets- 

och featurearbetet med SKTF-tidningen. 

Vi vill att du är en driven journalist med 

erfarenhet av arbetsledning. 

l SKTF-tidningen är en skuren tabloid som 

kommer ut med 20 nummer om året. 

Målgruppen är drygt 160 000 tjänstemän 

i kommuner och landsting, församlingar 

samt en del privata bolag. 

Just nu arbetar vi med en spännande 

omgörning av tidningen och i september 

kommer det första numret med nytt namn 

och ny kostym. 

För mer information kontakta: 

l Chefredaktör och vd Kent Källqvist, 070-529 64 55 

l Tidningschef Susanne Blick, 070-578 64 52 

l Journalistklubbens ordförande Niklas Lindstedt, 070-379 64 56 

SKTF media AB ägs av fackförbundet SKTF och har 15 medarbetare. 

Bolaget producerar SKTF-tidningen, sktftidningen.se samt magasinen 

Allt om jobbet, Chefen i fokus och Social Qrage. 

Vi vill ha din ansökan senast den 10 juni till Ingegerd Pettersson, 

Personalfunktionen SKTF, Box 7825,103 97 Stockholm 

eller e-posta till: ingegerd.pettersson@sktf.se 

Märk kuvertet/mejlet ”Redaktionssekreterare ref 2011-05-0089”. 

Tidningen Byggindustrin söker vikarier 

Två av våra medarbetare blir föräldralediga under hösten och vi 

söker därför vikarier för dem. Det gäller en reportertjänst och 

en redaktionssekreterare. 

Du som söker har några års erfarenhet från dags- och fackpress och är nyfi ken på 

samhälle, människor och teknik. 

Vår redaktionssekreterare är mycket av spindeln i nätet i det dagliga arbetet med 

veckotidningen och deltar i planeringen av kommande nummer tillsammans med 

tidningens nyhetschef och featurechef. 

Du som är intresserad av reporterjobbet ska ha nyhetskänsla och helst erfarenhet av 

snabba medier. Räkna även med reportageskrivande. Vi fotograferar mycket men inte 

allt själva. Totalt är vi sju journalister på redaktionen. 

Byggindustrin har en journalistklubb. Ordförande är vår teknikreporter Niclas Köhler. 

08-665 36 69, 0706-49 80 15, niclas@byggindustrin.com. 

Tidningen Byggindustrin kommer i år ut med 40 nummer. Det är utgivningsuppehåll 

under semesterperioden och i samband med påsk och julhelgerna. 

Sista ansökningsdag: torsdag 9 juni 

Så här ansöker du: Skriv ett kort personligt e-mail med CV och referenser och skicka 

till staffan@byggindustrin.com med kopia till niclas@byggindustrin.com 

Vi returnerar inga inskickade handlingar. 

06 

byggsveriges veckotidning 18 februari • 2011 

Hammershus Luleå ensamt 

satsar stort om att utbilda 

i Lycksele s10 bim-ingenjörer s14 

Skanska inviger 

sin grönaste 

kontorsskrapa s18 

nyheter och insikter – varje vecka i byggsveriges nyhetstidning! 

Storbolagen räknar med fortsatt 

hög efterfrågan på nya bostäder 

s06 

Superbygget som lyfter 

Lund till Europatoppens23 

De otrygga jobben 

ökar i kommunerna 

nummer 10 Utgivningsdag 27 maj 2011 

Efter att ha minskat i flera år ökade antalet vikariat 

och projektanställningar i kommunerna förra året. 

– Det märks tydligt här i Göteborg. I stället för 

att ersätta dem som gått i pension får folk gå på 

Dina syskon 

säger vem du är 

Storasyster med pliktkänsla 

eller rebellisk lillebror? Att 

veta var dina 

kolleger är i syskonskaran 

kan 

hjälpa dig att 

förstå både dig 

själv och andra. 

Sidorna 24–25 

Biståndshandläggaren Suvi 

Stenberg ser sitt jobb förändras. 

Sidorna 14–15 

SKTFs 

medlemmar 

kan på inga 

villkor stå tillbaks 

lönemässigt för 

Ett viktigt möte att andra ska 

få mer. 

ledaren, Sidan 2 

vikariat eller visstidsanställning länge, säger Marcus 

Gustavsson, SKTFs ordförande i Göteborg. 

För att stötta de visstidsanställda överväger SKTF 

nu att inrätta en särskild ombudsman. 

gör mer. Tandsköterskan Margit albrektson har övertagit arbetsuppgifter från tandläkarna. nu vill hon att det ska märkas på lönen. 

Kräver att kompetenslyft ger mer i plånboken 

Flera tandsköterskor i Varberg utför 

tand läkaruppgifter och har lika många 

hög skolepoäng som sina kolleger orto- 

Ord som ska sälja 

Varje kommun med självaktning 

stoltserar med en egen 

klatschig paroll. Men alla 

känns inte självklara. Sidan 20 

www.sktftidningen.se 

roland larsson valde att sluta 

jobbet efter anklagelserna. 

Avstängd 

utan att få 

förklaring 

Roland Larsson blev friad 

från anklagelser om brott mot 

tystnadsplikten. Nu tycker 

han att arbetsgivaren borde 

berätta vad han misstänktes 

ha sagt och gjort. Sidan 8 

Tipstelefon 

möter kritik 

Det gör mer skada än nytta. 

Så säger SKTF-avdelningen 

i Göteborg om förslaget 

att införa en så kallad 

whistle blowerfunktion 

Tidningen startade 1931. Den ska med redaktionell integritet 

och följsamhet till de pressetiska reglerna förhålla 

sig på ett objektivt sätt till omvärlden så att tidningen 

utgör ett respekterat forum för debatt i för byggsektorn 

viktiga frågor. Vår TS-upplaga är 10 400 och Sifo-Orvesto 

Näringsliv ger oss 24 000 läsare i veckan(2010). Vår nätupplaga 

www.byggindustrin.com har drygt 20 000 unika 

besökare per månad. 

Sidorna 4–5 

dontiassistenterna. Trots det tjänar tand- Nu har Margit Albrektson och ett 30-tal där anställda kan tipsa 

sköterskorna i snitt 2 500 kronor mindre kolleger skickat ett protestbrev till lands- om allvarliga missför- 

i månaden. 

tingets ledning. Sidan 7 hållanden. Sidan 9 

Läs mer om jobbet på 

sktftidningen.se 

foto: joakim serrander 

Innehåll 

nyheter 4–12 

tandsköterska på rull 10 

tre kyrkor blir en 12 

insändare 16 

rättvik klarar biffen 17–19 

läst & sett 21 

krysset 22 

på gång 23 

karriärstarten 28 

1–22 JUNI 2011 Journalisten 15 

foto: anders andersson 

IT-rond ska 

bota stress 

Krånglande IT-system slukar 

onödig arbetstid och sliter på 

läkarsekreterarnas hälsa. Men 

på Sahlgrenska universitetssjukhuset 

har man kommit på 

en medicin. Genom att göra 

IT-ronder, där hela IT-miljön 

gås igenom, kan arbetsmiljön 

bli bättre. Sidorna 10–11 

foto: mikael ljungström

Gunilla Ander läser gärna såväl filosofiska 

som feministiska skribenter och refererar 

en passant Mary Wollstonecraft, skarpsinnig 

brittisk 1700-talsförfattare och feministisk 

filosof. 

– Wollstonecraft noterade att flickor och 

unga kvinnor tidigt lärde sig att läspa och 

trippa på tårna för att vinna mannens gunst. 

Sådan behagsjuka är inget för Gunilla Ander 

som växte upp på landet utanför Vårgårda 

bland hårt arbetande bönder och arbetare. 

Hon står stadigt med fötterna i myllan. 

Vårgårda ligger i Sjuhäradsbygden, i hjärtat 

av det som var det svenska tekolandet, och 

hon minns när tekofabrikerna runt om i bygden 

fick slå igen eller flytta utomlands. 

Hon visste inte då som barn vad hon i dag 

vet om hur krisen hemmavid hängde samman 

med konjunktursvängningar i den stora 

världen. 

För 50 år sedan lanserade USAs bomullsindustri 

en slogan: ”The feel of cotton – the fabric 

of our lives” (Känslan av bomull – tyget 

i vårt liv”). 

– ”The fabric of our lives” blev också en låt 

som sjöngs in av flera kända artister. Budskapet 

var att bomull står för ”det naturliga”. 

Många av oss har säkert tagit in budskapet 

och skulle oreflekterat kunna skriva under på 

det i dag. 

Bakom slogan stod Cotton Incorporated, en 

PR-organisation för den amerikanska bomullsindustrin, 

en bransch i allvarlig kris. Bil- 

liga syntetiska textilier som varken behövde 

strykas eller pressas var i framtidsoptimismen 

epok på väg att ta över efter bomullen 

som ansågs ”omodern”. Cotton Incorporateds 

kampanj och ”The fabric of our lives” 

blev med tiden oerhört framgångsrika och 

bomullen blev åter populär, nu i kraft av sin 

”renhet” och ”naturlighet”. 

Gunilla Ander punkterar många av myterna 

om denna prisade råvara i boken Bomull – 

en solkig historia (Ordfront 2010). 

Hon är reportern som brinner för jordbrukspolitik, 

men inser att många tycker att 

hennes bevakningsområde på Land Lantbruk 

måste vara ett av de svåraste ämnen man kan 

tänka sig att presentera för en EU-skeptisk 

svensk publik. Hon citerar en professor på 

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU: 

”Två saker vill vi inte veta innehållet i: korven 

och EUs jordbrukspolitik.” 

– Jordbrukspolitik är ett fascinerande ämne 

som rymmer många aspekter, som livsmedelskrisen, 

klimatfrågor och frågor om hur jordens 

resurser används. 

Idén till bomullsboken fick hon när 

hon för Land Lantbruk bevakade Världshandelsorganisationens, 

WTO, möte i 

Hongkong 2005. 

WTO väntades ta beslut som skulle påverka 

jordbruksstöd och tullar. Men mötet kom 

aldrig på allvar in på vanliga svenska produkter 

som mjölk och nötkött, utan fastnade på 

bomullen. 

profilen 

gunilla ander 

”Journalisterna från 

tredje världen frågade 

bara om bomullen. Då 

förstod jag frågans vidd.” 

Hon är reportern som brinner för jordbrukspolitik 

och – tango. 

Gunilla Ander har fördjupat sig i sina favoritämnen i 

två böcker. Båda ämnena har en kulturell, social och 

politisk historia att berätta. 

TexT Håkan Lindqvist FoTo tomas oHLsson 

– Journalisterna från tredje världen frågade 

bara om bomullen och alla förklarade hur den 

hängde samman med övrig handel. Bomullsfrågan 

måste lösas först. Då förstod jag frågans 

vidd. 

Det gick upp för henne att här fanns en 

kunskapslucka att fylla. Det behövdes en bok 

som berättade om förhållandena i bomullsindustrin 

och om en konflikt mellan den rika 

världen – framför allt USA – och länder i tredje 

världen. Och hon kände det som en plikt att 

skriva den boken. 

Gunilla Ander hade mycket kunskap med 

sig i bagaget eftersom hon kontinuerligt följt 

jordbrukspolitiken under flera år. Hon reste 

också runt och studerade villkoren för bomullsproduktion 

i Asien, Afrika och USA. 

Hon ville skriva på ett sätt som kunde tänkas 

väcka människors intresse och utformade 

därför boken som en berättelse om bomullens 

historia. 

– Bomullen var en av de första globala varorna 

och den spelade en viktig roll när industrialismen 

växte fram. 

Genom att berätta om bomullen kunde Gunilla 

Ander beskriva mer än bara en råvaras 

historia; hon kunde även berätta om kolonialism 

och slaveri, om storpolitik och klimatproblem. 

Bland annat. 

En stor del av världens bomullsproduktion 

sker i fattiga länder i Asien och Afrika under 

vidriga förhållanden för arbetarna som utsätts 

för giftiga kemikalier. Olämplig användning 

av bekämpningsmedel och konstgödsel 

orsakar brist på rent vatten och bördig jord. 

Ett problem för producenterna i de fattiga 

länderna är att USA subventionerar sina egna 

bomullsodlare och dumpar priserna när det 

blir överskott på bomull. Och i Europa får 

olönsam bomullsodling i Grekland och Spanien 

jordbruksstöd. Detta drabbar konkurrenterna 

i tredje världen. 

2003 var hon med sin man Nils Hansson, 

musikjournalist på Dagens Nyheter, på ökenfestivalen 

utanför Timbuktu i Mali. Där möts 


profilen 

Jordbrukspolitik är ett fascinerande ämne som 

rymmer många aspekter, som livsmedelskrisen, klimatfrågor 

och frågor om hur jordens resurser används.” 

musiker från två olika inhemska kulturer i en 

försoningsfest. 

De åkte ut i bil och bodde i tält i öknen. 

När hon gjorde research till bomullsboken 

återvände Gunilla Ander till Afrika i ett annat 

syfte och i en annan roll. 

I Senegal fann sig Gunilla Ander i sin journalistroll 

bli uppfattad som en representant 

för de vita, för nykolonialism och den rika 

världen, och hon avkrävdes besked om när 

USA tänker avskaffa stödet till sin bomullsproduktion. 

– Afrikanerna kräver rättvisa och upplever 

att Europa och USA hela tiden försökt lura 

dem. 

De västafrikanska länderna Benin, 

Burkina Faso, Mali och Tchad bildade i det 

läget påtryckargruppen Cotton 4 för att 

främja sina intressen. 

– Det var spännande att se hur de fattigaste 

länderna reste sig mot USA och Europa och 

att Brasilien och Indien backade upp de afrikanska 

staterna och drev på. 

WTO-mötet i Hongkong 2005 blev till slut 

framgångsrikt för Cotton 4. Mötet beslöt att 

prioritera bomullsfrågan framför alla andra 

handelsfrågor. Tidigare samma år hade 

WTOs högsta instans underkänt USAs subventioner 

till sina bomullsodlare. Trots det 

fortsatte USA med prisdumpningen. 


En dramatisk förändring inträffade hösten 

2010, efter att Gunilla Ander skrivit sin 

bok. Bomullspriserna sköt i höjden på världens 

råvarubörser beroende på översvämningar 

i Kina och Pakistan. Bomullspriset 

är all time high. 

I pocketversionen av Bomull – en solkig 

historia, som kommer ut i augusti, berättar 

Gunilla Ander om att bomullen nu blivit 

ett spekulationsobjekt. Men förlorarna är 

fortfarande de fattiga odlare som inte kunnat 

dra nytta av de högre priserna på världsmarknaden. 

Även om bomullspriserna går ner igen har 

prischocken under 2010 och 2011 fått klädfabrikanterna 

att bli mer intresserade av alternativa 

råvaror. 

– Återvinning och ekologisk medvetenhet 

har dessutom blivit gångbara säljargument 

för klädindustrin. 

2005 gav Gunilla Ander och Nils Hansson, 

ut boken Tango – Återkomsten. De berättar 

om ett fenomen, en kultur, som är mer än 

bara en häftigt passionerad dans. De hängivna 

tangofantasterna utgör snarast ett 

sällskap för invigda. 

– Tangon är en sorts blues som föddes 

bland fattiga i Argentina och tangokulturen 

berättar mycket om svartsjuka, kärlek, drama 

och om argentinarnas liv. Det är en livsstil. 

Jag känner svenskar som bott i Argentina i 

perioder i livet. För dem kretsar allt kring tangon. 

Det finns olika uppgifter om hur gammal 

tangon är. Ordet tango ska officiellt första 

gången ha dykt upp 1802, som ett ord som 

afrikanska slavar använde för sin mötesplats 

Buenos Aires. 

Tangon dansades ofta på bordeller och hade 

till en början dåligt rykte, men blev rumsren 

på 1910-talet när den slog igenom som modedans 

i Paris. Under 1900-talets världskrig när 

resor över Atlanten var glesa utvecklades tangon 

i olika riktningar i Argentina och Europa. 

Av någon anledning utvecklades en egen 

stil i Finland. 

På 1980-talet fick den argentinska tangon 

en renässans och utövas nu av fantaster runt 

om i världen. 

– På samma sätt som bomullen bär på en 

historia som inbegriper mer än själva grödans 

historia, så bär tangon på en historia så 

mycket större än dansens, en gammal kulturell, 

social och politisk historia. 

I sommar åker Gunilla Ander åter på musikfestival, 

denna gång i Roskilde, som ofta 

bjuder på regnigare väder än Timbuktu. 

Nej, den här gången tältar hon inte. 

namn 

Gunilla Ander 

Ålder 

53 

Bor 

Södermalm i Stockholm 

Bakgrund 

Journalistexamen 

på journalisthögskolan 

i Göteborg 1983. 

Nyhetsjournalist på 

Arbetet i Malmö, Expressen,Länstidningen 

i Södertälje 

och Helsingborgs 

Dagblad. Nyhetsbyrån 

FLT i tio år fram 

till nedläggningen. 

Därefter reporter på 

Land Lantbruk, där 

hon bevakar jordbruksfrågor 

och 

världshandel. Har 

gett ut böckerna 

Tango – Återkomsten 

(tillsammans med 

maken Nils Hansson) 

och Bomull – En solkig 

historia. 

drivkraft 

Att förstå samband. 

”Det finns mycket 

information men lite 

sammanhang.”

Bohusläningen är den ledande tidningen i Bohuslän och södra Dalsland. 

Vi kommer ut sex dagar i veckan med en TS-upplaga av 30 500 

exemplar och når varje utgivningsdag 86 000 läsare. 

Lediga journalistjobb på Västkusten 

Bohusläningen söker en kommunreporter och en fotojournalist tll 

centralredaktonen i Uddevalla. Vi söker även en lokalredaktör i Kungshamn. 

Du förväntas vara journalistskt utbildad och ha erfarenhet från lokal 

journalistk. Du har en förmåga at tänka både bret och djupt, säta 

saker i sit sammanhang och vet hur man förvandlar tjocka kommunala 

luntor tll god och nytg journalistk. Vi förutsäter at du trivs med at 

jobba i team och behärskar yrkets alla tekniska handgrepp. 

Tjänsterna är tllsvidare på heltd och förutsäter at du har körkort. 

Tillträde efer överenskommelse. 

Har du frågor om tjänsterna, kontakta: 

Chefredaktör Ingalill Sundhage, tel. 0522-992 30 eller 

Administratv nyhetschef Karl af Geijerstam, tel. 0522-992 03. 

Facklig representant för SJF; Elisabet Hviteldt 0522-992 55. 

Vi vill ha din ansökan med referenser senast den 15 juni tll: 

ingalill.sundhage@bohuslaningen.se 

Eller 

Bohusläningen 

At: Ingalill Sundhage 

451 83 UDDEVALLA 

BohuSläninGen, TTELA och Strömstads 

Tidning ingår sedan 1 juni 2008 i Västkustmedia 

AB, som i sin tur är en del av Mediabolaget 

Västkusten AB med ytterligare två morgontidningar, 

Hallandsposten och Hallands Nyheter. 

Mediabolaget Västkusten ägs av Stampen AB 

och Lidköpingspress AB. 

Vill du göra 

Årets Tidskrift? 

Tillsvidareanställning 

Tillträde efter sommaren 

BLI LAYOUTANSVARIG PÅ BYGGNADSARBETAREN 

2010 utsågs vi av Sveriges Tidskrif- 

ter till Årets tidskrift. Nu söker vi en 

layoutansvarig som ... 

■ Redan på reportagens idéstadium 

aktivt deltar i den kreativa proces- 

sen och har ett brinnande intresse 

för tänket kring bilder. 

■ Antagligen jobbat på både kvälls- 

tidning och magasin. Du behärskar 

CS-paketet, inkl. Photoshop och 

Illustrator. Kan du bildbehandla för 

tryck är det en jättemerit. Om inte 

vill du lära dig. Vi ordnar utbildning. 

■ Chefred. Kenneth Petterson, 

08-728 49 70, red.sek. Johan Sjö- 

Stampen-Gruppen, är en snabbt växande 

mediekoncern som idag är en av Sveriges 

största ägare av dagstidningar. Stampen äger 

också interaktiva mötesplatser, tryckerier, 

distributionsbolag och gratistidningar. Stampen 

omsätter över 5 miljarder kronor. 

www.stampen.com 

Brev, cv och arbetsprover till: 

Byggnadsarbetaren, 106 32 Stockholm. 

eller: k.p@byggnadsarbetaren.se 

holm, 08-728 49 79 och SJF-klub- 

bens Jenny Berggren, 08-728 49 72, 

svarar på frågor. 

lön: Kolla snittet där 

du bor – vi har listan 

BYGGNADS 

VARSLAR 

OM STREJK 

14 

smarta tips 

när du ska 

deklarera 

Vi vill ha din ansökan senast den 15 juni. 

Därför lockas skurkarna 

till rivning och ställning 

Möt värmlänningen som behållit 

superformen efter 50 år på bygget 

Byggnadsarbetaren ges ut av Svenska Byggnadsarbetareförbundet och skildrar 

byggbranschen ur ett arbetstagarperspektiv. Tidningen har cirka 112 000 läsare. 

Bästa tvålarna 

mot smutsen 

Torbjörn 

Karlsson, 64: 

”Jag skulle lätt 

kunna jobba 

i två år till.” 

HUKA ER – NU 

LADDAR HAN OM 

NUMMER 5 | 7 APRIL 2011 | www.byggnadsarbetaren.se 

Tidningen Svensk Idrott söker chefredaktör 

Läs mer på www.rf.se/lediga jobb 

Vill du ha ett av Skånes 

roligaste radiojobb? 

Sveriges Radio Kristianstad söker en kreativ, 

allmänbildad och morgonpigg producent med 

nyhetsnäsa till vårt populära morgonprogram. 

Läs mer på sverigesradio.se/jobb 

1–22 JUNI 2011 Journalisten 19

fackligt 

fråga förbundet 

■ Här kan du ställa fackliga frågor 

till Journalistförbundets experter. 

Ett urval av frågorna publiceras 

här eller på Journalisten.se. Mejla 

frågan till: fragaforbundet@ 

journalisten.se. 

? Vilka typer av tjänstledighet 

kan arbetsgivaren 

inte säga nej till?/Undrande 

! Det är enklare att vända på 

frågan och svara på vilka 

former av tjänstledigheter du 

inte kan nekas. Facklig förtroendeman 

har rätt till ledighet för 

fackligt arbete enligt förtroendemannalagen. 

Du har rätt att vara ledig för 

att studera om du varit anställd 

på arbetsplatsen de senaste sex 

månaderna. Arbetsgivarens rätt 

att skjuta upp sådan ledighet begränsas 

om det finns kollektivavtal 

på arbetsplatsen. 

Föräldrar har rätt till föräldraledighet. 

Denna ledighet har 

den anställde rätt att själv förlägga 

med två månaders varsel 

så länge han eller hon uppfyller 

reglerna om rätt till ledighet enligt 

föräldraledighetslagen. 

Man har även rätt till ledighet 

för att bedriva näringsverksamhet, 

ledighet av trängande familjeskäl 

samt ledighet för att 

på grund av sjukdom prova annat 

arbete. 

I alla andra fall är det upp till 

arbetsgivaren om han vill bevilja 

dig tjänstledigt eller inte. Har 

du mer detaljerade frågor om en 

specifik typ av ledighet, hör av 

dig till förhandlingsjouren. 

? Vem äger rättigheterna 

till materialet i en tidning 

som gått i konkurs? Är det 

journalisterna som producerat 

det? Skulle man kunna köpa 

upp en tidning satt i konkurs 

och på så sätt förfoga över allt 

material som publicerats i tidningen?/Peter 

! I normalfallet gäller ett 

överlåtelseförbud i upphovsrättslagen, 

som i en konkurssituation 

innebär att texter/ 

bilder som lyder under denna 

bestämmelse inte kan vara en 

tillgång i konkursen. Det innebär 

att man inte kan köpa rätten 

till artiklar som tidigare anställda 

skapat från ett konkursbo efter 

ett tidningsföretag. I ett sådant 

fall är det den enskilde 

journalisten som man måste ha 

tillstånd från. 

Är det däremot så att överlåtelseförbundet 

inte gäller (på 

grund av olika former av avtal) 

blir det en tillgång i konkursen. 

20 Journalisten 1 – 22 juni 2011 

Så kan klubben hjälpa 

75 procent av journalistklubbarna 

vet inte hur man 

förhandlar för frilansar. Det 

visar den enkät som Journalisten 

gjort. Många tror att 

de inte ens har rätt att göra 

det och riktar samtidigt kritik 

mot hur Journalistförbundet 

har informerat om 

frågan. 

Under lång tid har frilansar 

använts av arbetsgivare för att 

slippa anställa och för att kunna 

dumpa priserna. De allra flesta 

journalistklubbarna i landet ser 

frågan som oerhört viktig men 

saknar många gånger resurserna 

eller kunskapen för att kunna 

påverka. 

– Många gånger utför frilansar 

gediget journalistiskt arbete 

på obekväma tider, med alldeles 

för lite betalt, säger Henrik Flygare, 

klubbordförande på Länstidningen 

i Östersund. Att frilansar 

har vettigt betalt för sitt 

jobb är att värna om hur journalistiskt 

arbete värderas. Om 

frilansar är billiga för arbetsgivaren 

så finns stor risk att fasta 

tjänster ersätts av frilansar med 

dåliga arbetsvillkor. 

Trots frågans allvar säger Henrik 

Flygare att klubben på Länstidningen 

i Östersund inte har 

förhandlat för frilansar de senaste 

fem åren. Den är inte ensam 

om detta. 

Journalisten skickade ut en 

enkät till 40 slumpmässigt utvalda 

klubbordföranden i landet. 

Av dessa svarade 40 procent. Alla 

anser att frågan om frilansars 

arvoden är mycket viktig men 

samtidigt medger 69 procent att 

de aldrig har förhandlat för frilansar. 

75 procent har ingen kunskap 

om vilka fackliga verktyg de 

kan tillgripa för att förhandla åt 

frilansar och lika många tycker 

att förbundet brustit i information 

kring frågan. 

– När jag har pratat med tidigare 

ordföranden har känslan 

varit att vi inte får göra det. Så 

vi har inte fått tillräcklig information 

från förbundet om hur 

man kan gå tillväga för att förhandla 

åt frilansar, säger Jenny 

Ågren, klubbordförande på Aftonbladet. 

Många av dem som frilansar 

för tidningar ute i landsorten 

gör det på fritiden. De har en annan 

huvudsaklig sysselsättning 

Carina Tenor använde det vanliga kollektivavtalet för att förbättra arbetsvillkoren för 

frilansarna på Nerikes Allehanda. Här på kongressen. 

...vi måste 

få dem att 

förstå att 

alla tjänar 

på högre 

arvoden” 

Jonas Nordling, 

ordförande, 

Journalistförbundet 

än journalistik och är inte medlemmar 

i förbundet. En vanlig 

uppfattning bland klubbordföranden 

är därför att de inte har 

mandat att förhandla åt dessa 

frilansar. 

Henrik Sannesson från 

Frilans Riks säger att det är en 

missuppfattning. I de frilansavtal 

som finns på dagspressområdet 

och tidskriftsområdet finns 

många paragrafer som klubbarna 

kan utnyttja. 

– I TU-avtalet står det att om 

en frilans så önskar har klubben 

rätt att påkalla förhandling 

med företaget angående arvoden. 

Och det finns en uppsägningsklausul 

som säger att lokala 

förhandlingar ska hållas 

om arbetsgivaren avser att upphäva 

en mer varaktig överenskommelse 

med en frilans. Under 

uppsägningstiden, som är 

två till fyra månader, ska frilansen 

erhålla uppdrag i normal 

omfattning. 

Henrik Sannesson menar 

att det är klubbarna som måste 

handla om det ska bli någon 

förändring när det gäller frilansars 

situation och arvoden. 

– De har en mycket starkare 

ställning på marknaden och kan 

vara besvärliga på ett helt annat 

sätt utan att det påverkar deras 

arbete. Om man som frilans är 

besvärlig finns risk att man inte 

får fortsätta. 

Förra veckan var Henrik 

Sannesson med vid den grundkurs 

som Journalistförbundet 

håller för fackligt aktiva och fick 

möjlighet att ge några positiva exempel 

på klubbar som med framgång 

lyckats förhandla för frilansar. 

Ett exempel är Sydsvenskans 

journalistklubb som drev frågan 

om frilansars arvodering i 

samband med att arbetsgivaren 

ville börja vidarepublicera frilanstexter 

i bolagets andra tidningar, 

bland andra Trelleborgs 

Allehanda. I mars 2010 träffades 

ett avtal: frilansarna får 20 

procents påslag, mot de tre procent 

som från början var arbetsgivarens 

bud. 

Ett annat fall var när klubben 

på Nerikes Allehanda övertygade 

ledningen om att de som 

skriver sportresultat skulle anställas 

av tidningen. Carina 

Tenor, ledamot i klubben på NA, 

berättar att man begärde en förhandling 

med motiveringen att 

journalistklubben har att se till 

att kollektivavtalets villkor efterlevs 

även för icke-medlemmar 

på arbetsplatsen. De hävdade att 

dessa resultatskribenter var oäkta 

frilansar och skulle fastanställas 

om de togs in utan att ersätta 

någon annan. 

– I det här fallet kunde vi använda 

det vanliga kollektivavtalet, 

för även om de inte är våra 

medlemmar och även om de 

kan tänka sig att jobba billigt så 

ska kollektivavtalen följas. Men 

vi borde absolut göra mer för frilansar. 

Många klubbar har blivit 

lite tagna på sängen, både när 

det gäller frilansfrågan och be- 

Foto: tomas ohlsson

frilansarna 

manningsfrågan. Vi har inte riktigt 

haft koll på att vi är de starka 

och måste se till att det blir bra 

för alla. Även Åsa Ohlsson, ordförande 

i Frilans Riks och ledamot 

i förbundsstyrelsen, anser 

att Journalistförbundet har varit 

dåligt på att informera om de avtal 

och bestämmelser som klubbarna 

kan använda sig av för att 

förhandla för frilansar. 

– När jag gick grundkursen för 

fem år sedan nämndes inte de 

här avtalen, och jag hörde talas 

om dem först för något år sedan. 

När vi i Frilans Riks tog upp detta 

med den tidigare förbundsstyrelsen 

sade de att vi måste vara 

försiktiga med att använda avtalen, 

annars kanske de sägs upp. 

Och de ville inte tvinga arbetsplatsklubbarna 

att förhandla för 

frilansar eftersom de har mycket 

annat att göra. 

Arne König, tidigare vice ordförande 

i Journalistförbundet, 

säger att förra förbundsstyrelsen 

inte har velat förbjuda klubbarna 

att använda TU-avtalet. 

1 

– Däremot ansåg vi att man 

inte kunde uppmana alla klubbar 

att använda avtalet utan vi ville att 

det skulle användas där det fanns 

förutsättningar för framgång. 

Journalistförbundets ordförande 

Jonas Nordling säger att de 

frilansavtal som finns är bra och 

måste användas i större utsträckning. 

Såväl frilansavtalet på TUområdet 

som de övriga två, public 

service- respektive tidskriftsavtalet, 

ingår i diskussionerna mellan 

Journalistförbundet och 

Medieföretagen om ett gemensamt 

avtal för alla journalister. 

Därför vore det bra om avtalen 

användes i högre grad, menar 

Jonas Nordling. 

– Klubbföreträdarna har ofta 

fullt upp med de egna frågorna. 

Men vi måste få dem att förstå att 

alla tjänar på högre arvoden. Och 

om vi använder avtalen så är det 

naturligtvis lättare att stärka deras 

existens. 


...tips på hur arbetsplatsklubbar och frilansar 

kan arbeta tillsammans 

Kartlägg frilansarna: det ger en bild av omfattningen av 

frilansmedverkan och ett underlag för en preliminär bedömning av 

risken att dåliga frilansvillkor kan slå mot villkoren för de anställda. 

Arbetsgivaren har en allmän skyldighet att fortlöpande ge klubben 

information om hur ”verksamheten utvecklas produktionsmässigt och 

ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken” (del av 19§ 

MBL). 

2 

Bjud in alla frilansar till möte: I detta skede kan även frilansar 

som inte är medlemmar i Journalistförbundet bjudas in (och 

rekryteras!). Erfarenhetsutbyte, genomgång av de villkor som tillämpas 

och gemensamma strategidiskussioner bör finnas med på dagordningen 

för ett sådant möte. 

3 

5 

Utse en kontaktperson: Gör en ledamot i klubbstyrelsen till 

kontaktperson för alla frilansar! Han/hon får till uppdrag att 

kanalisera ny information och sammankalla ytterligare möten vid 

behov. 

Förhandla: I TU-avtalet finns två förhandlingsregler, § 6 och § 12 

4 som är användbara. I samband med förhandlingar om företagets 

budget kan klubben enligt § 38 i MBL diskutera frilansbudget med 

arbetsgivaren och undersöka om avsättningen för frilansmedverkan 

verkar vara realistisk. Även om arbetsgivaren normalt sett inte behöver 

förhandla om frilansintag, kan klubben använda sig av rätten att begära 

förhandling enligt § 38 i MBL. Det bör framför allt ske om det visar sig 

att arbetsgivaren använder sig av frilansar som egentligen är att anse 

som anställda. 

teckna lokalt avtal om villkoren för frilansmedverkan: Klub- 

5 

ben bör träffa ett lokalt avtal som reglerar vilka villkor arbetsgivaren 

allmänt sett vill tillämpa i de frilansavtal som skrivs. 

Källa: Journalistförbundet 

Mer Fackligt på journalisten.se 

Vi har haft en bra start på 2011och söker därför: 

Journalister 

Som journalist på Roxx har du hög social kompetens, 

god samarbetsförmåga, är stresstålig, nyfiken och 

ambitiös, samt är bra på att hålla deadline. Du 

har dokumenterad skriverfarenhet och erforderlig 

utbildning. Körkort är ett måste. 

Placering: Vimmerby 

STIPENDIER 

Deadline: 7 jun 2011 – www.journalistfonden.se 

KINA TAR ÖVER 

Följ med till Peking och Shanghai 15–26 okt 

Frågor om tjänsterna besvaras av VD 

Jakob Andersson, telefon: 0492-793 00 eller via 

e-post: jakob.andersson@roxx.se 

Mer info om Roxx finner du på www.roxx.se 

Välkommen med din ansökan senast å0 juni! 

Roxx CommuniCation GRoup aB 

Vimmerby – stockholm 

box 164, 598 23 Vimmerby 

Växel: 0492-793 00 • Fax: 0492-793 45 

info@roxx.se • www.roxx.se 

säte: Vimmerby org. nr: 556426-8737 

sMå annonser 

25 ord för bara 350 kronor! 

Best av småannons görs en vecka innan publicering till: 

annons@journalisten.se skriv annonstexten (25 ord för 350 kr) samt faktureringsadressen. 

Gäller endast för privatpersoner och frilansgrupper. Journalisten 

förmedlar inga svar. 

LEDIGA PLATSER 

1-2 platser finns lediga med 

kontorsplats, bredband, faxar, 

datorer, ftp server samt fullutrustad 

porträtt/prylstudio med 

rundfond på 5 x 10 meter och 

garageinfart, du får in en bil i 

studion! Hyra per månad inkl 

all utrustning i studion samt 

kontorsplats är 4 800 kronor 

inkl städning, larm, el och 

kaffe. Roger, 070-515 46 70 

eller 

roger@studiolighthouse.se 

vad har hänt? 

Svenska insamlingen till hotade 

journalister och deras anhöriga 

Pg 636 21 08-0 

pS. 

Vi söker även 

fler frilansare! 

Ds. 

ARBETSRUM UTHYRES 

Fint arbetsrum centralt i Stockholm, 

11 kvm med sjöutsikt, 

möblerat för en person. Uthyres 

10 sept till 31 dec 2011. 

Bra grupp journalister/författare, 

korridor/matrum. 3 600 

kr/mån. Ring 070-844 74 44, 

Ingvar eller mejla stockholmmedia@telia.com 

Småannonser till nästa nummer 

bokas senast 14 juni 2011 via 

mejl till: annons@journalisten.se. 

Nästa nummer av Journalisten 

utkommer 23 juni 2011. 

■ På www.journalisten.se hittar du mycket mer än vad som finns i 

papperstidningen. Nyheter och debatt varje dag. Prenumerera på 

vårt nyhetsbrev, så är du alltid uppdaterad. 

1 – 22 juni 2011 Journalisten 21

metod&etik 

Så jobbar jag 

Mikael Holmström, säkerhetspolitisk 

reporter på SvD, som 

senast avslöjade att CIA spanat i 

Sverige utan Säpos kännedom. 

”Goda 

källor är 

nödvändigt” Mikael Holmströms har Cia-avslöjande fått genomslag även i utländska medier. 

Som specialreporter jobbar 

man länge med ett område. 

Det gör att man lär 

sig mycket, men man blir också ett 

namn för läsarna och bygger upp ett 

förtroende – även om man aldrig är 

bättre än sin senaste artikel. Att jag 

har skrivit om säkerhetspolitiska frågor 

i över 30 år bidrar till att jag kan 

göra sådana här avslöjanden; det 

finns personer som känner förtroende 

för mig. 

Att ha goda källor är nödvändigt 

när man skriver om försvars-, utrikes- 

och säkerhetspolitik där mycket 

hålls hemligt av olika skäl. Ibland 

för att det verkligen ligger i nationens 

intresse att hålla det hemligt, 

ibland för att dölja pinsamheter. 

Det är väldigt viktigt för mig att 

Det finns de som ifrågasätter om bilderna det 

nu stormar kring är äkta. De litar inte på TV4s 

reporter. Det gör jag. Mitt förtroende för svens- 

ka journalister är stort.” 

frågan 

Vad var 

ditt första 

sommarjobb? 

■ All arbetslivserfarenhet 

är viktig för 

en journalist. Vi fråga 

några journalister 

vad deras första 

sommarjobb var. 

enkät: 

JN, HL, TO, HG 


Karin Dahl 

videoreporter/programledare, 

TV4 Göteborg 

– Det allra första 

sommarjobbet var på 

Mc Donald’s, jag tror 

jag var 16. Men mitt 

första sommarjobb 

som journalist var 

som redigerare på LT 

i Södertälje. Det var 

roligt och lite nervöst, 

jag minns att jag var 

yngst av alla på redaktionen. 

Bra att få 

arbetslivserfarenhet. 

upprätthålla ett bra källskydd. Därför 

jobbar jag ofta ensam. 

Varken Säpo eller regeringen ville 

kommentera CIA-spaningen. Eftersom 

vi var säkra på att uppgifterna 

stämde påverkade det inte publiceringsbeslutet. 

Det låg rätt mycket arbete bakom 

avslöjandet, det är inget man snyter 

ur näsan. Att det här hade hänt 

har jag vetat långt före publicering. 

Men sedan vill man vara helt säker 

– det måste stämma in i minsta detalj. 

Man kan råka ut för att någon vill 

dementera så det är viktigt att allt är 

korrekt. 

Ibland hör man uppgifter som låter 

fantastiska, det är nästan mytomanvarning. 

Då gäller det att inte 

Peter Carlsson 

nöjesredaktör, 

Tidningen Ångermanland 

– Jag var kyrkovaktmästare 

i min hemby 

Ramsele under två 

somrar. Jag lärde 

mig att hålla tider och 

att om man gör ett 

bra jobb kan man få 

komma tillbaka. 

slå bort det utan verkligen gå till 

botten och se om de kan stämma. 

Mitt avslöjande om tsunamibanden 

i regeringskansliets källare 2006 är 

ett exempel på det. Det jobbade jag 

med i ett halvår. Eftersom det var 

under en valrörelse ville vi inte riskera 

att bli del i ett politiskt spel. 

Därför fick andra reportrar, utan att 

veta vad det rörde sig om, göra en 

noggrann koll av källorna. 

Det är viktigt att man har ledningens 

förtroende när man skriver om 

känsliga frågor som säkerhetspolitik. 

Min erfarenhet säger att det 

inte alltid är givet, men på Svenska 

Dagbladet har det fungerat bra.” 

Berättat för 

Åsa Linderborg, kulturchef, Aftonbladet, om mediebevakningen av kungen 

(Aftonbladet, 26 maj) 

Anette Sjöstrand 

fotograf, 

Ystads Allehanda 

– Det var när jag fick 

sexton kronor i lön 

för att jaga in kossor 

som hade rymt i vår 

by. Tack vare det har 

jag aldrig varit rädd 

för kor tidigare men 

häromveckan, när jag 

skulle ta porträtt i en 

kohage, insåg jag att 

de kan vara ganska 

läskiga när de har kalvar 

de vill skydda. 

Hanna Lundquist 

Christer Lundberg 

programledare, P3 SR, 

Göteborg 

– Det var som jeansförsäljare 

i Göteborg 

på en tyvärr numera 

nedlagd affär. Jag 

lärde mig att tampas 

med människor på olika 

humör och det har 

jag verkligen nytta av. 

Jag pratade extremt 

mycket redan på den 

tiden. 

foto Staffan LöwStedt 

webbkrönikan 

Programmet 

som ger koll 

på Twitter 

Är du rädd att missa något 

på Twitter? Eller orkar 

du bara inte läsa allt 

som skrivs där? Med 

Summify kan du få en 

enkel sammanfattning 

varje dag. 

En av de bästa grejerna med sociala 

medier är att man får en uppfattning 

om vad folk pratar om och vad de läser. 

Dagens snackisar helt enkelt. 

Samtidigt är ett av de största stressmomenten 

i det digitala flödet oron för 

att missa något. 

Om jag inte loggar in på Twitter eller 

Facebook på en vecka går jag miste 

om tankeväckande åsikter, läsvärda artiklar 

och intressanta uppslag jag hade 

kunnat göra journalistik av. Jag tappar 

kollen. 

Det finns många webbtjänster som 

vill ge oss koll utan att vi anstränger 

oss. De flesta funkar sådär. 

Men en riktigt bra ny tjänst är Summify, 

som skickar sammanfattande 

mejl om vad som sagts i våra sociala 

medie-flöden – en gång om dagen, var 

fjärde timme eller så sällan eller ofta 

man föredrar. 

Summify hämtar information från 

Facebook, Twitter och Google Reader – 

du väljer själv vilket eller vilka. 

Varje dag skickas ett mejl med max 

tio puffar till artiklar som varit omskrivna 

och länkade i ditt flöde det 

gångna dygnet. 

Efter några veckor med Summify 

kan jag konstatera att det funkar riktigt 

bra. 

Den senaste tiden har jag blivit tipsad 

om en personligt skriven bloggpost 

som samlar in pengar till cystisk 

fibros, en av de första nyhetstexterna 

som skrevs om vulkanutbrottet på 

Island och Jonas Thentes text om Ola 

Lindholm, ”Drevet värre än droger”. 

Jag har för den delen också tipsats 

om en hel del ointressanta texter, men 

minst ett par tre av de fem tips jag fått 

varje dag har varit relevanta. 

Naturligtvis kan 

Summify inte ersätta 

kontaktskapandet som 

sker på Twitter – relationer 

tar tid. Men 

tjänsten gör det enklare 

och snabbare att 

fånga upp det viktigas- 

te i flödet. 

Nu känns det okej att 

tappa kollen. 

Lisa bjerre 

frilansjournalist

TID TILL 

ANNAT. 

EUROPAS PUNKTLIGASTE FLYGBOLAG 

tar dig till Mörrum, Nordnorge och flera 

andra vatten där drömfångsten simmar. 

Boka på sas.se 

Bild: Per Knutsson 

FAS utlyser 

journalist stipendier 

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, 

utlyser stipendier på 30 000 kronor till journalister. Stipen- 

diet är i första hand avsett för journalister med vetenskapsjournalistik 

som ett nytt arbetsfält, eller för dem som vill 

bredda sitt kunskapsområde. Frilansare såväl som journalister 

med en anställning är välkomna att söka. 

Syftet är att öka kunskap och intresse för de forskningsområden 

FAS stödjer och finansierar, även skapa förutsättningar 

för en kvalificerad nyhetsbevakning och att 

främja kontakterna mellan media och forskare. 

Stipendiet ger journalisterna möjlighet att tillbringa viss 

tid vid en svensk vetenskaplig institution och därmed 

tillfälle till fördjupning inom ett visst forskningsområde. 

Ansökan ska ha inkommit till FAS senast 

den 2 1 oktober 201 1, 

kl. 16.00. 

Ansökningsblankett och anvisningar finns på 

www.fas.se/journaliststipendier 

Frågor besvaras av Annie Rosell, tel: 08-775 40 96, 

e-post: annie.rosell@fas.se 

Du kommer väl! 

Träffa kollegor på 

NÄRA – med fokus 

på lokaljournalistik 

Läs mer på na.se/nara 

Box 2220, 103 15 Stockholm 

Tel. 08-775 40 70 Fax 08-775 40 75 

E-post: fas@fas.se www.fas.se 

-11 

20-21 oktober 2011 i Örebro 

na.se/nara 


METOD & ETik 

krönikA 

Drev ersätter inte granskning 

” 

Annus horribilis” – 

det fasansfulla året – 

döptes året 1992 till, 

av drottning Elizabeth 

II. Det var tuffa 

tider. Tabloiderna 

gav henne inte en lugn stund. 

Först var det Andrews och Sarahs 

skilsmässa, och rara toplessbilder 

när Sarah blev pussad på 

tårna av sin älskare mr Bryant. 

Prinsessan Anne tog ut skilsmässa 

från sin kapten Mark, efter alla 

år. Prinsessan Diana tog bladet 

från munnen och gav ut sina memoarer, 

In bed with Diana, hette de 

inte, utan Diana – her true story. I 

december samma år tog Diana och 

Charles officiellt ut skilsmässa. 

Drottning Elizabeth bet ihop. 

För huset Bernadotte var 2010 

ett blandat år, en blandning av mirabilis 

(mirakel) och horror. Hovet 

kan sannerligen inte klaga på uppmärksamheten 

inför det kungliga 

bröllopet i juni, då Victoria och 

Daniel fick varandra efter sju svåra 

år. Inte ett öga var torrt. 

Turerna med prinsessan Madeleines 

otrogne fästman – är 

det någon som minns honom? – 

bleknade när årets mest uppmärksammade 

bok nått läsarna: Den 

motvillige monarken, av Tomas Sjöberg, 

Deanne Rauscher och Tove 

Meyer. 

Bevingade ord flaxade som fjärilar 

över riket, med kaffeflickorna 

i spetsen. Och kungen vände 

blad mitt i älgjakten. Men vinden 

vände bladen, skulle man kunna 

säga, och nu blåser det från andra 

hållet, när den förre nattklubbsägaren 

viftat med sitt fotografi 

– som vi visserligen inte fick se 

– men i alla fall baksidan av ett 

fotografi som möjligen föreställde 

nakna damer och en komprometterad 

monark. Ett foto som 

monarkens gode vän Anders Lettström 

möjligen hade försökt få 

nattklubbsägaren att lämna ut, eller 

sälja. 

För vänner av hög moral och 

rättssäkerhet finns det mycket att 

säga, och det mesta är nog sagt. 

Vänner av monarkin tar smärtstillande 

och vänner av republik skålar 

i champagne med kamraterna i 

press och medier. Så här roligt har 

vi inte haft sedan eldkvarn brann! 

Och hovets nye informationschef 

Bertil Ternert har bråda dagar, håller 

sig rask och rörlig. Visst gör han 

ett strålande jobb? 

Pressen slår sig för bröstet, som 

vi gör när vågorna svallar, men 


”Är det framtidens melodi – att reportrars försäkran 

och chefredaktörernas löften ersätter 

undersökande journalistik och redovisade fakta, 

som läsare och lyssnare själva kan ta ställning 

till?” 

uLrIKA 

KnuTSOn 

ordförande, 

Publicistklubben 

Enbart på webben: Kjell Häglund 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 

Journalisten.se 

Journalistens 

krönikörer 

Jesper Bengtsson 

Dilsa Demirbag-Sten 

Andreas Ekström 

Ulrika Knutson 

med vilken rätt? Det finns några 

smolk i glädjebägaren. 

Hur tillfredsställande är det att 

höra TV4s reporter säga att monarken 

är i bild, utan att tittarna får 

se vad bilden föreställer? Skall reporterns 

försäkran att han ser monarken 

smälla lika högt som fakta? 

Det är ungefär lika tillfredsställande 

som när Expressens chefredaktör 

Thomas Mattsson försäkrar 

att tidningen ”vet mer” om Ola 

Lindholms urinprov än vad man 

publicerar. Är det framtidens melodi 

– att reportrars försäkran och 

chefredaktörernas löften ersätter 

undersökande journalistik och redovisade 

fakta, som läsare och lyssnare 

själva kan ta ställning till? 

Inför kungabröllopet riktades – 

med rätta – skarp kritik mot medierna, 

särskilt SVT, för bristande 

granskning av hovet och kungahuset. 

Efter skandalerna med 

kungens vänner och kungens eskapader 

på 80-talet, så är det öppet 

för frän kritik av kungen personligen. 

Men drevet ersätter inte 

granskning, som många tycks tro. 

Kravet på granskning måste ställas 

hela tiden. Även opinionsjournalisterna 

syndar, när de slarvigt 

kräver kungens avgång eller abdikation. 

Ett traditionellt mediedrev, till 

exempel mot ministrar eller direktörer, 

”vinns” om ministern 

avgår. Att förmå kungar att avgå 

är inte lika lätt i en konstitutionell 

monarki. När K-G Bergström 

i Expressen tycker att kungen ska 

abdikera till förmån för Victoria, 

så är det möjligt att han tycker det 

privat, men det är rätt ointressant 

journalistik. Däremot kunde det 

vara intressant om K-G tillsammans 

med statsvetarna redde ut 

vad som faktiskt krävs för att monarken 

ska avgå. Jag vet inte, gör 

ni? 

illustration catharina nygård holgersson 

näTkOMMEnTArEr 

Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se 

”... våga låta dem som faktiskt har kännedom 

och intressanta tankar kring vad 

som händer i resten av världen, få chansen. 

De som finns utanför Södermalms 

och Brommas medienomenklatura. För 

de skribenterna finns, även om ni inte 

upptäckt dem!” 

Dilsa Demirbag-Sten på Journalisten.se 

Anders Andarve | 23 maj 

■ Krönikörernas självbild är ju rätt komisk 

– i synnerhet de som sitter och skriver i 08:a 

området. De utgår från att de ev läsarna är 

kompletta idioter. 

Thomas Fahlander, Falun | 25 maj 

■ Jo då, Dilsa har en poäng. Sverige kan beskådas 

och beskrivas från andra utkikspunkter 

än Södermalm och däromkring liggande 

förorter. 

Sven-Erland | 25 maj 

■ Problemet är ju det omvända, vilket jag 

tydligt illustrerar i min senaste blogg: svenerland.wordpress 

… 

”Det magiska iOS-molnet [...] skulle kunna 

vara både ett genomkreativt debattklimat 

och en spännande grogrund för 

en digitalt reformerad journalistik – om 

vi bara inte vore så besatta av att stirra 

på Steve Jobs banala iPhoto-bildspel.” 

Kjell Häglund på Journalisten.se 

Ivan | 18 maj 

■ Lysande krönika. 

Journalisten.se, 23 maj 


”En funktion som Twitter saknar är 

möjligheten att följa en diskussion i kronologisk 

ordning. [...] På sajten Twitter. 

theinfo.org kan man få en hel diskussionstråd 

behändigt presenterad i kronologisk 

ordning på en och samma sida.” 

Lisa Bjerre på Journalisten.se 

Stefan Ljungwall | 17 maj 

■ Fantastiskt bra! Tack för tipset! :) 


Lasse Edfast | 17 maj 

■ Utmärkt! Missa inte att lägga upp länken 

längre ner på sidan som ett bokmärke i bokmärkesfältet 

så är det bara att klicka där så 

fort en Twitter-diskussion verkar snårig.

Journalisternas 

Arbetslöshetskassa 

Härmed kallas valda ombud till föreningsstämma. 

Tid: torsdagen den 16 juni 2011 kl 13:00 

Plats: Svenska Journalistförbundets lokaler, 

Vasagatan 50, Stockholm 

Dagordning enligt § 8 i a-kassans stadgar Radio finns överallt! Sveriges Radio är den reklamfria och oberoende radion 

som finansieras av radio- och tv-avgiften. Vår vision är att vara landets viktigaste 

medieföretag och ledande kulturskapare. 

TÄNKER DU PÅ 

DÅRRADER OCH 

KNÄCK 

ÄR DU VÄLKOMMEN 

TILL OSS 

Vårt uppdrag är att hjälpa dig i mediebranschen till en bra 

pension och ett tryggare yrkesliv. Allt överskott går tillbaka 

till dig som sparar hos oss, inte till några aktieägare. Alla 

inom media kan spara i PP Pension. 

pppension.se, 020-29 90 50 

kundcenter@pppension.se 

Nyhetschef till P4 Kronoberg 

P4 Kronoberg är en av landets mest avlyssnade lokala kanaler. Nyheterna 

som sänds alla dagar i veckan är ryggraden i utbudet och till 

denna mycket kompetenta redaktion söker vi nu en chef. 

Uppgiften är att forma nyhets- och aktualitetsutbudet för morgondagens 

publik var den än finns: i radion, på webben eller i mobilen. Du 

ska vara en erfaren ledare och stark publicist, en nyhetsmänniska som 

tänker brett, djupt och metodiskt. Administrativt stöd finns för schema- 

läggning mm. Som nyhetschef har du ansvar för återkoppling och 

utveckling på redaktionen och ingår tillsammans med kanalchef och 

programchef i ledningen för SR Kronoberg. 

Tjänsten är på heltid. Sista ansökningsdag är den 13 juni och tillträde 

är den 1 september. 

Kontaktuppgifter och ansökan på: 

sverigesradio.se/jobb 

Ger du ut en bok i år? 

Var med oss på Bokmässan. 

I år vill vi upprepa fjolårets succé med presentation av medlemmars böcker på bokmässan. Ett 

50-tal böcker ställdes då ut i vår monter och dryga 20-talet författare intervjuades personligen 

på vår scen. 

Ger du ut en bok under 2011 så mejla en intresseanmälan snarast till vår projektledare 

Pär Trehörning pt@sjf.se. Beskriv innehållet i boken och berätta även om du är intresserad av att 

bli intervjuad av oss på vår scen i montern. Vi kommer inte att kunna intervjua alla utan gör ett 

urval som vi tror kan bli en representativ mix och som visar på den enorma bredd som medlemmarnas 

böcker spänner över. 

Alla böcker kommer att ställas ut i vår bokhylla under de fyra dagar, 22-25 september, som 

mässan varar. Och naturligtvis är alla genrer välkomna. 

Journalistförbundets kontaktperson på bokmässan är Pär Trehörning. Tel: 08-613 75 82, e-post: 

pt@sjf.se 

Läs mer på www.sjf.se 

Nyhetssidor varje dag 

■ På www.journalisten.se hittar du annat än vad som finns i papperstidningen. 

Nyheter, debatt och krönikor varje dag. 

■ Prenumerera på vårt nyhetsbrev, så är du alltid uppdaterad. 


på jobbet 

på turné med 

konkurrenten 

Samma sport, samarbete 

kring annonser och nu en 

gemensam betalwebb. Det 

tycks som att Sydöstran och 

Blekinge Läns Tidning är på 

väg att smälta samman. Men 

för Sydöstran är både samarbete 

och konkurrens med koncernsystern 

lika starka vapen 

i kampen för överlevnad. 

Sydöstran har länge varit en tidning 

i stor nöd. Minusresultat, 

minskande upplaga och uppsägningar 

har varit vardag under 

lång tid. Men räddningen kom 

sommaren 2009 när Gota Media 

blev majoritetsägare och inledde 

en rad samordningsprojekt 

med lokalkonkurrenten Blekinge 

Läns Tidning, som har ungefär tre 

gånger så stor upplaga. 

Först blev annonserna i stort 

sett gemensamma, vilket innebar 

ett lyft för Sydöstran som hade betydligt 

färre annonser än BLT, sedan 

införde man en gemensam 

sportredaktion som självständigt 

publicerar material för båda tidningarna. 

Nästa steg har varit en gemensam 

webb där största delen av 

innehållet endast är tillgängligt 

för prenumeranter. 


Vi försöker 

förklara 

att nyheter 

kostar 

pengar att 

ta fram och 

att någon 

måste betala.” 

Gunnar Svensson, 

chefredaktör, 

Sydöstran 

Facebookprotest 

■ En protestgrupp 

mot den nya 

sajten har 

startats på 

Facebook. Inom 

en vecka 

hade den 600 

medlemmar. 

– Koncernledningen vill tänka 

framåt, säger Sydöstrans chefredaktör 

Gunnar Svensson. Är 

vi säkra på att papperstidningen 

kommer att överleva? I dag har 

alla dagstidningar svårt att locka 

nya prenumeranter i de yngre åldersskikten. 

Därför måste vi försäkra 

oss om att vi kan fortsätta att 

publicera i framtiden, även om det 

inte blir i pappersform. 

Den nya webbsidan, BLT/Sydöstran, 

startades den 10 maj med 

förhoppningen om att det ska bli 

Blekinges ledande nyhetssajt. För 

prenumeranterna blir mervärdet 

stort eftersom de inte bara får tillgång 

till en betydligt bättre och 

mer innehållsrik sida, de får också 

ta del av båda papperstidningarna 

i pdfformat. 

Reaktionerna har hittills varit 

positiva men gratisläsarna, de 

som tidigare bara tog del av webbmaterialet 

och som var de flitigaste 

besökarna, är givetvis upprörda. 

– Vi försöker förklara att nyheter 

kostar pengar att ta fram och 

att någon måste betala, men det 

vill inte folk acceptera eftersom 

de vant sig vid att det är gratis. Vi 

stänger dock ingen ute, den som 

vill kan köpa dags eller månadspass. 

Man ska komma ihåg att det 

– Det är många som tror att BLT och Sydöstran har samma innehåll. Men så är det inte alls, 

det är bara att titta och jämföra, säger Sydöstrans chefredaktör Gunnar Svensson. 

■ Har du tips på någon arbetsplats vi borde besöka? 

Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se 

här är ett experiment, som kan gå 

åt skogen, men det är verkligen 

spännande att vara först, säger 

Gunnar Svensson. 

Han slänger upp en bunt med 

Sydöstran på axeln och beger sig 

ut från redaktionen på Landbrogatan 

i Karlskrona. En kylig havsvind 

drar igenom staden samtidigt 

som solen kikar fram mellan 

de lågtgående molnen. Det är 

fortfarande ganska folktomt på 

gatorna denna morgon och få har 

stannat till vid den specialbyggda 

reklambuss som står uppställd vid 

ena långsidan av Stortorget. 

Gunnar Svensson hälsar glatt 

och avspänt på BLTs chefredaktör 

Kerstin Årmann och de andra 

medarbetare och kollegor som 

står vid borden framför bussen. 

Det här är sista anhalten på en turné 

för att göra reklam för den nya 

hemsidan och för att hjälpa alla de 

läsare som själva inte har lyckats 

att logga in på sajten. 

– Vi är vana vid samarbete, det 

är ett förhållande vi har vuxit in i, 

säger Kerstin Årmann. För medarbetarna 

har det nog varit en 

längre resa och det är fortfarande 

mycket kvar att ta itu med. De första 

dagarna har präglats av tekniska 

problem, vilket vi har fått mycket 

kritik för. Det har varit svårt att 

logga in och det är sådant läsarna 

kan komma hit och få hjälp med. 

När vi får ordning på allt tror jag 

vi har ett bra koncept. 

Inne på BLTs redaktion, ett stenkast 

från Stortorget, sitter webbredaktörerna 

Göran Lindh och 

Emma Söderbom, tillsammans 

med vikarien Elsa Mångård. De 

har för tillfället placerats på allmänredaktionen, 

men ska senare 

förflyttas till en mer avskiljd del. 

För tanken är att BLT/Sydöstransajten 

ska utgöra en självständig 

del av tidningarnas verksamhet. 

Sydöstrans tidigare chefredaktör, 

Anders Hall, är numera ansvarig 

utgivare för sporten och för sajten. 

Det ger webbredaktörerna möjlighet 

att agera fritt och kunna fatta 

egna beslut. Det är exempelvis 

inte säkert att webben namnpu 

Konkurrenter och samarbetspartners i ett, sam 

ranten Britt-Marie Peterson att logga in på den 

blicerar bara för att tidningarna 

gör det. Men många medarbetare 

har haft svårt att förstå webbredaktörernas 

nya roll. 

– Jag märker att mina gamla 

jobbarkompisar går undan lite 

och vi pratar inte med varand ra 

på samma sätt, säger Göran Lindh 

som får sin lön från BLT. 

Nyhetscheferna på Sydöstran 

och BLT ser till att webbredaktörerna 

har ständig tillgång till 

båda tidningarnas arbetsmaterial. 

Sydöstran och dess reportrar 

har huvudansvaret för webben 

under dagtid, och BLT har ansvaret 

under kvällar och helger. Det 

material som går ut på dagtid är 

inte konkurrensmaterial och det 

som läggs ut på morgonen är ett 

axplock ur tidningarna, för att de 

som endast läser på webben ska

få en bild av vad som finns i tidningarna. 

– Vi sammanställer allt som ska 

ut på webben i ett PM. Det som 

webbas i realtid är sådant som vi 

tror att de andra medierna vet om, 

det som händer helt enkelt. Men 

vi lägger inte in en nyhet i vårt PM 

om vi ser att en av tidningarna är 

ensam om den. Vi måste vara lite 

smarta och se till att det finns en 

fortsatt konkurrens, säger Emma 

Söderbom. 

Tanken är att webbredaktörerna 

förutom att administrera sidan 

ska hinna med att agera reportrar. 

De får inte berätta för 

den egna tidningen om vad konkurrenten 

har för unikt material 

men varken Göran Lindh eller 

Emma Söderbom tycker att det 

finns ett lojalitetsproblem. 

– Jag har jobbat på Sydöstran 

sedan jag var 16 år, men när jag 

tog den här tjänsten valde jag att 

inte vara Sydöstran längre. Jag är 

på något sätt BLT/Sydöstran, och 

jag ser inte det som ett problem, 

säger Emma Söderbom. 

Borta vid Stortorget får BLT-pren 

um eranten Britt-Marie Peterson 

hjälp av Gunnar Sven sson och 

Berith Kjellsson att logga in på 

webbsidan. Precis som de andra 

prenumeranter Journalisten frågar 

är hon mycket positiv till den 

nya gemensamma webben. 

– Det är en bra satsning i ett sådant 

här litet län. Man kan belysa 

saker ur flera olika perspektiv. Jag 

tror inte att det påverkar konkurrensen 

negativt, men däremot försvinner 

nog flera av de som bara 

läser på webben. Mina söner är ut- 

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

lade framför den specialbyggda reklambussen. sydöstrans chefredaktör Gunnar svensson och Berith Kjellsson från sydöstrans kundtjänst hjälper BLt-prenumenya 

webbsidan, hon får en sydöstran-tidning innan hon går. Längst till vänster står BLts chefredaktör Kerstin Årmann tillsammans med Filippa Jönsson. 

Vi måste 

vara lite 

smarta och 

se till att 

det finns 

en fortsatt 

konkurrens.” 

Emma Söderbom, 

webbredaktör, 

BLT/Sydöstran 

flugna och de läste mycket på nätet 

och jag tror inte att de kommer 

skaffa en prenumeration, säger 

Britt-Marie Peterson. 

Gunnar Svensson svarar att 

prenumeranterna kommer att 

kunna ge bort en gratis inloggning 

till vänner eller släktingar, 

så att de kan läsa tid ningen 

lika länge som prenumeranten. 

Samtidigt är både han och 

Kerstin Årmann noggrann med 

att påpeka att konkurrensen inte 

kommer att försvinna, trots att 

allt större del av verksamheten är 

gemensam. 

– Vi håller på med ett stort varumärkesprojekt, 

inte bara gentemot 

Sydöstran utan också mot 

radio, TV och de andra konkurrenter 

som kan tänkas finnas, säger 

Kerstin Årmann. 


fakta 

Plus och 

minus med 

gemensam 

webb 

■ Chefredaktör 

Gunnar 

Svenssons 

lista: 

PLUS 

+ Större resurser, 

mer 

nyheter, fler 

rörliga bilder 

och bättre 

service. 

+ Det gynnar 

prenumeranterna. 

MINUS 

– Vi retar 

gratisläsarna. 

– Finns 

en risk att 

många tror 

att konkurrensenurholkas. 

För Sydöstrans 30 journalister 

betyder resursunderläget att de 

måste kämpa hårdare och vara 

mer effektiva för att hålla jämna 

steg med BLT. Samtidigt säger 

Gunnar Svensson att han har förhoppningen 

om att en dag kunna 

gå om sin koncernsyster. 

– Vi har planer på hur det ska 

gå till men jag vill inte väcka den 

björn som sover. Det jag kan säga 

är att vi ska konkurrera med en 

journalistik som tilltalar fler läsare. 

Jag tycker att vi är lite för reaktiva, 

vi går på presskonferenser 

och berättar det som händer, 

men vi måste vända på stenar och 

hitta egna nyheter. Vi måste helt 

enkelt locka fler läsare, det är inget 

annat än en överlevnadsfråga 

för Sydöstran. 



NOTERAT 

uR TidNiNgshyllAN 

lättsamt 

om barn 

och föräldrar 

n Namn: Föräldrar & barn 

n Utgivning: 11 nummer per år 

n Grundad: 1989 

n Räckvidd: 89 000 läsare (Orvesto 2010 

helår) 

n Utgivare: LRF Media 

n Chefredaktör: Petra Aschberg 

n Innehåll: Artiklar om småbarn och föräldraskap, 

krönikor, frågespalter, plocksidor, 

intervjuer, barnmode, barnmatstips, med 

mera. 

Inte glossig à la Mama, inte helylleklok som 

Vi Föräldrar. Föräldrar & barn står med ena 

benet i kändisintervjun (senaste två: Camilla 

Läckberg och Alex Schulman) och det andra i 

barnsäkra experttips. 

Bland matnyttigheterna i nummer 6/2011 

finns artiklar om solskydd, bilbarnstolar och 

sömnproblem – obligatoriskt i varje föräldratidning 

– samt en handfast nyfödd-ABC. 

Marcus Birro krönikerar från ett barnkärt Italien, 

Johanna Westman lagar äppelflarn och 

karamellpopcorn. Krisande föräldrar får tips 

om familjerådgivning och trötta mammor 

uppmanas att vardagsnjuta mer. Däremellan 

plocksidor med nya oumbärliga grejer man 

kan köpa till sina små. 

Föräldrar & barn är lättsam blädderläsning, 

och även om några tips och tankar får följa 

med hem till spädbarnsvardagen överraskar 

den mig inte. HLU 

Tänk vilken möjlighet, Egmont! 

Vad mycket bra ni skulle kunna 

göra med er makt. Tänk om ni 

skulle göra en fotbollstidning för alla barn. 

Och en pysseltidning för alla barn.” 

3 540 personer som undertecknat ett upprop mot Egmonts nya könsstereotypa barntidningar Emma och Goal Junior. 

(Göteborgs-Posten, 20 maj.) 

god vovve. På väg till jobbet blev jag stoppad vid Kungsholms kyrka i Stockholm av en 

dam som pekade på en skylt där det stod godhetsfullt. Hon undrade vad ordet betydde. Väl på 

jobbet googlade jag och fick 3 700 träffar, bland annat på Svenska Akademiens ordbok där det 

stod att godhetsfullt betyder vänlighet, kärleksfullhet. Ordet betraktas som något högtidligt 

och används inte så mycket nuförtiden. Skylten uppmanade hundägare att inte rasta sina 

jyckar på kyrkogården. PJ 


Foto pär jansson 

ORd 

i TidEN 

Tuff på Twitter. 

Twitterkaxig 

n Nya medier skapar 

nya begrepp. 

Att vara twitterkaxig, 

betyder att 

vara kaxig på Twitter, 

men motsatsen 

irl, i verkliga 

livet. Den snabba, 

hetsiga, vitsiga 

twittraren som 

förvandlas till en 

blek mus runt 

cocktailborden är 

twitterkaxig. Och 

inget fel med det, 

det är skönt att 

det finns olika forum 

för olika personer. 

HG 

”Skrev du vad jag 

sa nu?” 

Twitterångest 

n Twitterångest 

är inte motsatsen 

till twitterkaxig. 

Det handlar i stället 

om den ångest 

alltfler drabbas av 

så fort någon i ens 

sällskap tar fram 

sin mobil. 

”Skrev du vad 

jag sa nu?”, ”Är du 

ute på Twitter, du 

skriver väl inte vad 

vi pratar om?”. 

Twitterångest 

sprider sig 

och kan förstöra 

stämningen i vilket 

sällskap som 

helst, och kan ge 

den twitterkaxiga 

riktiga godbitar att 

skvallra om. HG 

Foto scanpix 


på wEbbEN 

http://www.barometern.se/blogg/christian_gustafsson/ 

n Oskarshamns-Tidningens sportjournalist 

Christian Gustafsson är en flitig bloggare som 

inte drar sig för att sticka ut hakan. Under 

maj månad har han lyckats starta ett internt 

blogg-bråk med bloggkollegan och hockeyspelaren 

Viktor Gibbs samt skrutit över tidningens 

alla sportavslöjanden. Men mest av 

allt beskriver han en sportjournalists vardag 

som bortamatcher i Karlskoga: ”När matchen 

är slut vet man att Bofors har vunnit med 2–1 

och man har 30 härliga söder ut-mil framför 

sig. Det är en hatkärlek som är svår att förklara. 

Jag har varit i Nobelhallen så många 

gånger att jag tappat räkningen – hoppas det 

blir många till.” JN 

Fotnot: Christian Gustafsson finns även på 

Twitter: http://twitter.com/#!/CG_OT 

www.viarstorda.se 

n Blir du stressad av informationsflödet på 

internet? Vill du göra något åt det? Ett gäng 

informatörsstudenter på Linnéuniversitetet i 

Växjö insåg hur störda de var av att alltid känna 

krav på att vara tillgängliga och uppkopplade. 

På den hemsida de skapat kan man bland 

annat göra ett test och se var man befinner 

sig på stördhetsbarometern och läsa tips om 

har man kan motverka stressen (om man nu 

vill det). qR 

bANTA mEd TV 

n Efter att ha 

läst TV-tablån 

den 12 maj undrar 

jag hur det 

står till med 

folkhälsan. Några 

av programmen 

är rena 

freakshowen. Stor och liten på TV3. 

TV3 sände bantningsprogrammet 

Supersize vs superskinny. 

TV4 hade en dokumentär om ätstörningar 

inom en familj. Femman hade två program 

om fetma: Biggest loser och en dokumentär 

om världens fetaste barn. TV10 visade serien 

Vampyrprinsessan, men det kanske inte hade 

med mat att göra? Om inte vikthysterin gör 

kvinnor bindgalna. Symtomatiskt nog sände 

TV4 Fakta på kvällen ett program om kvinnor 

som mördare. PJ

stiftelsen natur & kultur 

utlyser stipendier för 

författare och journalister 

är du författare eller journalist och har tänkt på, eller är 

mitt uppe i, ett större projekt ska du söka ett av stiftelsen 

natur & kulturs nio nya stipendier på 100 000 kronor. 

medel kan sökas för bokprojekt, längre artikelserier 

eller andra undersökande skrivprojekt. 

Stiftelsen Natur & Kultur instiftades 1947 av förlagets grundare Johan Hansson, 

bland annat för att ”motverka totalitära idéer och statsskick samt främja politisk och 

ekonomisk frihet”. I denna anda utlyser vi de nya stipendierna. 

Ansökningshandlingar och mer information hittar du på www.nok.se/stiftelsen.

världen 


■ Journalisten bevakar journalister i vår omvärld. Tipsa oss om intressanta nyheter! 

E-posta till: redaktionen@journalisten.se

Nära läsarna 

trots stora avstånd 

Grönländska tidningen AG 

distribueras med flyg och 

helikopter, det tar uppemot 

två veckor för att nå de 

mest avlägsna byarna. 

Foto sören andersson 

■ Grönländsk press kämpar på i motvind 

Grönlands 150-åriga landstäckande 

nyhetstidning AG 

stretar på i motvind – med 

små resurser, dyr distribution, 

annonstapp och vikande 

upplaga. 

AGs tillträdande chefredaktör 

Heidi Møller drar på sig sälskinnsstövlarna 

och anoraken 

och hänger en kamera över axeln. 

Husets ende fotograf är utskickad 

till Ilulissat i Diskobukten för 

att bevaka de danska småprinsarnas 

besök, så den här veckan får 

de skrivande journalisterna fotografera 

själva. 

– Det blir en mjuk grej, säger 

Heidi Møller och sätter sig i bilen 

med nervevad ruta. Temperaturskillnaden 

mellan inne och ute 

är 40 grader, och det blir svettigt 

att sitta i en varm bil med ytterkläderna 

på. 

Hon kör till den nybyggda stadsdelen 

Qinngorput, där författaren 

och matmamman Ann Sofie 

Hardenberg dukat upp för festmiddag 

under kristallkronan. 

Jobbet ska in i nästa veckas festtema. 

Om vi dör finns 

ingen kritisk 

press och ingen 

fri debatt 

utanför KNR (Grönlands 

radio och TV).” 

Grönländska tidningen AG är en sammanslagning 

av tidningarna Atuagagdliutit och Grønlandsposten. 

Inga Dora G Markussen, 

fd chefredaktör, AG 

Heidi Møller gör intervjun på 

danska, men plötsligt skiftar hon 

till grönländska och båda brister 

ut i gapskratt. 

– Vi dryftade en liten hemlighet 

mellan oss, en grej som har 

hänt förut. Vi är ju bekanta med 

varandra, det är nästan alla här, 

förklarar Heidi Møller. 

– Vi är släkt också, påpekar 

Anne Sofie Hardenberg. Du är 

gift med min kusins son. 

Efter intervjun åker Heidi 

Møller tillbaka till redaktionen på 

Sipisaq Avannerleq. Mediehuset 

där merparten av Grönlands 

tryckta medier produceras är ett 

grönmålat trähus i två våningar, 

ett stenkast från centrum i huvudstaden 

Nuuk. I fönstret vid 

entrédörren syns både en grönländsk 

och en dansk flagga. Inne 

i receptionen hänger ett myskoxhuvud 

på väggen. 

Här samsas den landstäckande 

nyhetstidningen AG (Atuagagdliutit/Grønlandsposten)med 

sin 

tidigare konkurrent Sermitsiaq. 

Båda kommer ut en gång i veckan. 

I huset produceras också 

kvinnomagasinet Arnanut, Air 

Greenlands flygplansmagasin 

Suluk och annonsbladet Nuuk 

Ugeavis. 

Alla publikationer är tvåspråkiga, 

i allt från redaktionsruta till 

annonser. Trots att grönländska 

sedan länge är öns enda officiella 

språk, är samhället i praktiken 

tvåspråkigt. Många nyckelpositioner 

inom förvaltning och 


världen 

Författaren och matmamman Anne Sofie Hardenberg intervjuas till ett matreportage med festtema. Heidi Møller gör intervjun på danska, men slänger in några meningar 

på grönländska. Artiklarna skrivs på danska men översätts till grönländska. Allt material i AG finns på båda språken. 

näringsliv innehas fortfarande 

av inflyttade danskar. Dessutom 

finns det många grönländare, 

särskilt i huvudstaden Nuuk, 

som har danska som förstaspråk. 

– Det är ett tvångsäktenskap, 

säger Inga Dora G Markussen, 

om att AG flyttat ihop med Sermitsiaq. 

Strax före Journalistens besök 

sade hon upp sig från posten 

som AGs chefredaktör, i protest 

mot det grönländska självstyrets 

”bristande mediepolitik”. 

– Mitt under tidningskrisen 

tog de bort det särskilda lägre 

tidningsportot. Samtidigt hade 

vi en kommunsammanslagning 

som ledde till ett stort annonstapp. 

Dessutom väljer kommunerna 

ofta att annonsera på sina 

egna webbplatser eller på billiga 

danska jobbsidor, i stället för i 

tidningen, och självstyret tvingar 

ständigt igenom rabatter på 

sina annonser. 

– Om vi dör finns ingen kritisk 

press och ingen fri debatt utanför 

KNR (Grönlands radio och 

TV). Grönland kommer att bli 

utlämnat åt påverkan utifrån – 

det vill säga från Danmark. Det 


AGs nya chefredaktör Heidi Møller 

är släkt med tidningens första 

redaktör Aqqaluk Lars Møller. 

går tvärtemot talet om ökat oberoende! 

Protesten verkar ha tagit skruv. 

Samma eftermiddag som vi träffas 

är hon inbjuden till ett möte 

med politiker i en nybildad mediearbetsgrupp. 

Även i goda tider är det tufft 

att driva tidning i Grönland. 

Marknaden är pytteliten och 

transporterna dyra och tidskrävande: 

knappt 57 000 männis 

kor lever utspridda i kanterna av 

ett över 2,1 miljoner kvadratkilometer 

stort landområde. Städer 

och byar skils åt av fjordar, berg 

och glaciärer, och har ingen vägförbindelse. 

Tidningen distribueras 

med flyg och helikopter, 

och det tar uppemot två veckor 

för den att nå de mest avlägsna 

byarna. 

Numera delar AG och Sermitsiaq 

på grafiker, fotograf, översättare 

och administration och 

turas om att sköta en gemensam 

webbplats. Men de har fortfarande 

varsin redaktion av skrivande 

journalister. 

– Tidigare hände det att vi skrev 

om samma saker. Nu har vi bestämt 

att vi ska differentiera oss. 

AG är mer folklig, beskare – och 

mer grönländsk. Fyra av våra fem 

journalister kan tala grönländska, 

och det gör att vi har fingrarna 

på pulsen på människorna ute 

i samhället – sådant som danskspråkiga 

inte kan uppfatta, säger 

Inga Dora G Markussen, som 

själv är halvt grönländare, halvt 

islänning. 

Journalisterna blandar språken 

i arbetet, beroende på ämne 

och vem de talar med. Även om 

Vi är ju bekanta 

med 

varandra, 

det är nästan 

alla 

här.” 

Heidi Möller, 

om intervjun 

med Anne Sofie 

Hardenberg 

Grönlands språknämnd hittar 

på nya ord i expressfart, saknar 

grönländska fortfarande många 

ord inom områden som ekonomi, 

teknik, juridik och medicin. 

Journalisterna skriver vanligtvis 

sina texter på danska, och husets 

tre översättare överför dem till 

grönländska. 

– Det ideala vore om journalisterna 

själva skrev sina artiklar på 

båda språken. Då skulle vi få bättre 

flyt i de grönländska texterna. 

Vi får ofta kritik för att de inte är 

bra. Men journalisterna hinner 

inte, säger Inga Dora G Markussen. 

Även den som läser AG på 

danska behöver veta lite om 

Grönland för att förstå allt. Till 

exempel kallas Naalakkersuisut 

och Inatsisartut just så även i 

den danska texten, eftersom det 

är de officiella namnen på Grönlands 

regering och lagstiftande 

församling. 

Grönland har en historia av tidningsfusioner. 

AG är en snart 

sextio år gammal sammanslagning 

av den grönländskspråkiga 

Atuagagdliutit och den danskspråkiga 

Grønlandsposten. 

Men Atuagagdliutit har en be

1 

2 

1 

3 

utertoq nielsen översätter journalisternas artiklar från danska till 

grönländska. 

Grönland har 57 000 invånare på 2,1 miljoner kvadratkilometer. 

ungefär 15 000 av dem bor i huvudstaden nuuk. 

tydligt äldre historia än så. Första 

numret kom redan 1861, och 

tidningen blev därmed den första 

i hela den inuitiska världen. 

Den var också det första forum 

där grönländarna uttryckte sig i 

skrift på sitt eget språk. 

I starten gavs tidningen ut en 

gång i månaden i 200 exemplar. 

Nuuk-borna kunde läsa de färska 

tidningarna, medan resten av 

landet fick tidningarna med båt 

en gång om året. Då gick bunten 

i turordning från hushåll till 

hushåll. 

I dag är AG en enkelt formgiven 

32-sidig tidning i tabloidformat, 

med ledarsida, nyheter, kultursidor, 

visst featurematerial, sportsidor, 

insändare, horoskop och 

sudoku. Under vårt besök i mitten 

på mars handlar den bland 

annat om en ministerrockad i regeringen, 

hälleflundrafiskarnas 

villkor och det planerade aluminiumsmältverket 

i Maniitsoq. 

Det enda AGs läsare får veta 

om kärnkraftsolyckan i Japan 

och upproret och stridigheterna 

i Libyen är att grönländska 

Röda Korset påbörjat en insamling 

till offren och att ”det radioaktiva 

utsläppet inte når Grön- 

land”. Internationella nyheter 

får grönländarna genom satellit-TV, 

internet och de danska 

TV-nyheterna, som sänds i KNR 

med fyra timmars fördröjning. 

Tidningen har en korrespondent 

i Danmark, men inga lokalreportrar 

i Grönland. Det mesta 

som händer utanför Nuuk sköts 

per telefon. 

– Vi är en liten grävhund. Men 

ofta får vi nöja oss med ytan, för 

att vi har så små resurser, och 

det är mycket otillfredsställande. 

Det finns sådant som vi verkligen 

borde gräva i, olje- och mineralfrågan 

till exempel, säger 

Inga Dora G Markussen. 

Inför det senaste parlamentsvalet 

lät hon två journalister helt 

ägna sig åt att granska makthavarna. 

Det blev en lång serie 

artiklar om ”elitens frosseri”, 

som avslöjade svågerpolitik 

3 

4 

2 

4 

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

GRÖnLAnD 

nuuk 

Ofta får vi nöja oss med ytan, för att vi har så 

små resurser, och det är mycket otillfredsställande. 

Det finns sådant som vi verkligen borde 

gräva i, olje- och mineralfrågan till exempel.” 

Inga Dora G Markussen, 

fd chefredaktör, AG 

och missbruk av offentliga medel. 

Efter 30 år fick Grönland ett 

maktskifte. 

Inga Dora G Markussen har 

själv varit politiskt aktiv och vice 

borgmästare i Nuuk, och flera av 

dem som tidningen kritiserade 

var hennes vänner. 

– Personligen var det hårt, säger 

hon och tittar ner i bordet. 

Det blev svårt att mötas efter det. 

Jag blev tvungen att sätta på en 

mask. 

Utanför lyfter korparna från 

de snötäckta taken. Utsikten över 

den väldiga Godthåbsfjorden 

förändras ständigt allteftersom 

nya isberg driver förbi. 

Nu drar Inga Dora G Markussen 

på sig sälskinnsstövlarna. 

Hon ska ett par hundra meter 

bort, nerför de nyskottade trätrapporna 

till Grönlands högsta 

rättsinstans Landsretten, 

DAnMARK 

efter en granskning av landets makthavare blev det tungt för inga 

dora G Markussen, fd redaktör för aG, många var hennes vänner. 

Temperaturskillnaden mellan utanför bilen och innanför är 40 

grader. heidi Møller behåller jackan på men vevar ner rutan. 

för ett sammanträde med Tusagassiinermut 

tunngasuni aalajangiisartut, 

motsvarande PON 

och Granskningsnämnden för 

radio och TV. Det första ärendet 

gäller KNR, och då sitter hon 

med och beslutar. När det egna 

husets tidningar ska bedömas, 

kommer KNRs representant in, 

och hon går ut. 

Grönland är till ytan nästan 

fem gånger större än Sverige. 

Men samhällets litenhet får ankdamms-Sverige 

att verka gigantiskt. 

Tillbaka på redaktionen möter 

Inga Dora G Markussen sin 

blivande efterträdare Heidi Møller 

i receptionen. De växlar några 

ord och sedan pekar de på ett 

porträtt på väggen bredvid myskoxen. 

– Det där är Aqqaluk Lars Møller, 

en av tidningens första redaktörer. 

Han var med från starten, 

och tryckte tidningen med 

en liten handpress av trä, berättar 

de. 

– Jag är hans oldeoldebørn, 

upplyser Heidi Møller. 

Det tar en stund innan vi rett 

ut hur de egentligen är släkt. 

Michaela lundell 

KARtA eDitoRiAL tooLbox 

fakta 

Atuagagdliutit 

■ Atuagagdliutit 

betyder 

ungefär ”det 

här är vad 

som är värt 

att läsa” 

■ Upplaga: 

2 100 tryckta 

ex (fallande), 

800 digitala 

ex (ökande). 

E-tidningen 

kan köpas 

styckevis på 

webbplatsen 

för 25 DKK. 

■ Några av 

tidningens 

vinjetter: Nutaarsiassat 

(nyheter), 

piorsarsimassuseq 

(kultur), inuit 

(människor, 

dvs personporträtt). 

■ Möjliga 

språk att intervjua(avgående)chefredaktören 

på: 

grönländska, 

isländska, 

danska, engelska. 

■ Firar i år: 

150-årsjubileum. 

http://sermitsiaq.ag/ 

Sermitsiaq 

■ Tidningen 

har fått sitt 

namn från ett 

berg med karakteristisk 

silhuett utanför 

Nuuk. 

■ Grundades 

1958, från 

början som 

en lokaltidning, 

sedan 

landstäckande. 

■ Dubbelt så 

tjock som AG, 

samhällsinriktad. 

■ Upplaga: 

2 800 tryckta 

ex, 600 digitala 

ex. 


ild 

It’s the economy, stupid! 

Det var temat när bildjournaliststudenterna 

på Mittuniversitetet i Sundsvall började 

med sina examensarbeten. 

Nu ställer de ut på Galleri Kontrast i 

Stockholm. TexT qia rindevall 

Bilder av 

ekonomin 

■ – Temat bygger på Bill Clintons 

slogan vid valet 1992 då amerikanerna 

röstade med plånboken, 

berättar Robin Benigh, en av studenterna. 

Temat valde de inte själv utan 

det var bildprofessor John Kimmich 

Javier och lektor Maria Nilsson, 

som undervisar vid University 

of Iowa och som sedan några 

år tillbaka engagerats av Mittuniversitetet 

för att handleda studenterna, 

som tyckte att ekonomi 

skulle vara projektens gemensamma 

nämnare. 

De 20 studenterna fick först gå 

igenom sina idéer under en förberedande 

kurs. I februari var det 

sedan dags att ge sig ut och genomföra 

projekten. I fjorton länder 

har de sökt och tolkat ämnet 

ekonomi. 

Robin Benigh valde att resa till 

Vittangi, där många thailändska 

kvinnor bosatt sig efter att ha träffat 

svenska män. 

– Kvinnorna hade hittat sin 

livskamrat där, men livet i Vittangi 

innebär en stor omställning 

för dem och är en väldig kontrast 

mot det liv de levt i Thailand. 


En tanke är 

att vi ska 

kunna sälja 

våra reportage 

vidare 

eller kanskefortsätta 

jobba 

med dem 

längre fram 

om vi vill.” 

Robin Benigh, 

bildjournaliststudent 

Studenternas bilder spänner 

över många olika fält. Thérese 

Jansson valde att skildra väldens 

största filmindustri Bollywood i 

Indien, Robin Lorentz-Allard besökte 

Bayou la Batre, en liten fiskeby 

som drabbades hårt av orkanen 

Katrina och oljekatastrofen i 

Mexikanska gulfen och Kristoffer 

Hellman visar lite av cowboykulturen 

i västra USA. Det finns också 

projekt som handlar om Shutka 

i Makedonien som är världens 

enda stad med romskt styre, reportage 

från ett barnhem i Lopselis 

i Litauen och om mikrolån 

i Malawi, om gatubarn i Lettland 

och hur människors vardag ser 

ut i Bergsjön, en förort till Göteborg. 

– Vi har precis gjort klar en 

bildtidning om projektet, berättar 

Robin Benigh. Vi har också 

gjort en längre reportagetext, 

som Maria Nilsson har hjälpt oss 

med. En tanke är att vi ska kunna 

sälja våra reportage vidare eller 

kanske fortsätta jobba med dem 

längre fram om vi vill. 

Fotnot: Utställningen på Galleri 

Kontrast i Stockholm visas mellan 

den 1 och den 12 juni. 

Barnhem i Litauen. Foto lena ledin andersson 

Thailändska kvinnor i Vittangi, Sverige. Foto robin benigh 

Urban cowboys på Irland. Foto joseFine sörensson

Åskådare mässar medan pastor Reed Pigford predikar i Bayou La Batre, USA. Foto RoBIN LoRENtZ-ALLARD 

”Temat bygger 

på Bill Clintons 

slogan vid valet 

1992 då amerikanerna 

röstade 

med plånboken.” 

Gatubarn i Lettland. Foto jImmy cRooNA 

Hemlös man på Hawaii. Foto ANDERs NoRDLéN 

1–22 juNI 2011 Journalisten 35

debatt 

Nonsens om 

Seniorernas 

årsmöte 

seniordistriktet 

■ Under rubriken ”Övertramp 

av Östen Johansson på 

seniorernas årsmöte” (Journalisten 

6/11) menar Tore 

Ljungberg, Göteborg och Jan 

Hjerth, Malmö att årsmötet 

skulle ha vikt sig för ett ”hot” 

från mötesordföranden Östen 

Johansson. Detta är nonsens. 

”Hotet” skulle bestå av att 

Östen Johansson, inför en 

votering, sa att han avgick 

som ord förande om voteringen 

utföll till fördel för den 

motion som nämnda herrar 

lämnat till årsmötet. Den 

gick ut på 

att årsmötet 

skulle bifalla 

yrkandet om 

att seniordistriktetskulle 

upphöra. 

Distriktets 

styrelse hade 

besvarat motionen 

med 

Östen 

Johansson 

att bland annat påpeka att ett 

beslut om distriktets vara eller 

inte måste tas av förbundets 

kongress. Helt riktigt. 

Före voteringen diskuterade 

årsmötet frågan och en 

majoritet av deltagarna kom 

fram till att vi skulle avvakta 

kongressens debatt och beslut 

om distriktets framtid. 

Det var detta som avgjorde 

voteringen, inget annat. 

Vi som var med på årsmötet 

och voterade för styrelsen 

svar på motionen, är tillräckligt 

fackligt- och föreningskunniga 

för att inte låta ett 

mindre diplomatiskt uttalande 

påverka vårt ställningstagande. 

Gudrun HJelte 

före detta ordförande, 

Seniordistriktet 

webbfrågan 

Tycker du att ingångs- 

lönerna ska frysas tio år? 

Ja 22 % Nej 76 % Vet ej 3 % 

Antal som har röstat: 200 

Foto scanpix 


mediernas journalistik 

■ Den 25 mars skriver vi på Värm - 

lands Folkblad en artikel om att 

någon försöker sälja en runsten 

på Blocket. En artikel som citeras 

av TT och som sedan får stor spridning 

såväl i landet som i världen. 

Kul för oss kan man tycka, men 

problemet är att runstenen är 

fejk. Tillverkad av en gymnasieklass 

i Filipstad som avslöjar saken 

för oss – passande nog – den 

första april. Vi har med andra ord 

gått på ett skämt. 

När saken uppdagas skrattar vi 

gott på redaktionen. Dagen till ära 

kostar vi på oss att skriva en utförlig 

artikel om det skämt vi utsatts 

för och om hur den förslagna 

gymnasieklassen gått tillväga 

för att plantera den falska nyheten. 

Vi skiljs som vänner. 

Men ett par dagar senare dyker 

runstenshistorien upp i radioprogrammet 

Medierna. Och då är det 

en helt annan, och mycket allvarligare 

historia som presenteras. 

Här framställs det som att 

Värmlands Folkblad – och även 

TT – har brustit i sin källkritik genom 

att skriva om den falska runstenen. 

Hur vi skulle ha brustit i 

källkritiken presenteras inte närmare, 

inte heller förs något djupare 

resonemang om vad källkritik 

är. Man gör en ensidig rapportering 

med syfte att slå fast en förutbestämd 

vinkel, vare sig mer eller 

mindre. 

Vad värre är så intervjuas den 

reporter som skrivit artikeln för 

VF av Medierna under förespeglingen 

att de gör ett inslag om 

udda nyheter. Hon får aldrig 

reda på den verkliga vinkeln i inslaget 

förrän i samma stund som 

det sänds i radion. Ingen ansvarig 

utgivare ställs till svars för det fel 

som Medierna anser att vi begått. 

Detta är inte bara ett stycke 

sorgligt dålig journalistik från 

Mediernas sida, utan också en 

oetisk och ensidig journalistik. 

Att låta den granskade komma 

till tals och erbjuda en möjlighet 

att försvara sig torde vara en av 

journalistikens grundpelare. Att 

intervjua en person utan att berätta 

varför är knappast förenligt 

med god journalistisk sed. Men 

Medierna tillåter sig. 

Man kan inte annat än undra 

varför detta mediegranskande 

program väljer att inte själva följa 

■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se 

eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg. 

Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500 

tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela 

skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se. 

Oetiskt i Medierna 

en gymnasieklass planterade ett aprilskämt på blocket som flera medier köpte med hull och 

hår. 

Detta är 

inte bara 

ett stycke 

sorgligt dåligjournalistik 

från 

Mediernas 

sida, utan 

också en 

oetisk och 

ensidig 

journalistik. 

” 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

texten på 

Journalisten.se 

de regler som vi satt upp för vår 

verksamhet. Bryr man sig inte? 

Vill man inte? Vet man inte bättre? 

Eller var man helt enkelt rädda 

att hela vinkeln i inslaget skulle 

gå förlorad? 

Visst, vi gick på skämtet, men 

det enda vi skrivit är att någon försökt 

sälja en runsten på Blocket. 

Något som alltså har inträffat, vare 

sig annonsen var ett påhitt eller ej. 

Var Medierna anser att vi har 

brustit i vårt källkritiska ansvar 

i den här historien är för oss en 

gåta. Däremot är det helt klart att 

Medierna, programmet som ska 

granska granskarna, struntar i 

elementära journalistiska principer. 

Peter Franke 

chefredaktör och ansvarig utgivare, 

Värmlands Folkblad 

MorGan ScHMidt 

nyhetschef, Värmlands Folkblad 

tHereSe tHorén 

nyhetschef, Värmlands Folkblad 

SVAR: Det inslag Värmlands Folkblads 

redaktionsledning är upprörd 

över är inte något hårt granskande 

allvarsamt reportage, utan 

en varm skildring av en byggklass 

på gymnasiet och deras lärare 

som gör ett experiment om vad 

man kan få in i tidningen. 

Men det finns också en allvarlig 

underton om källkritik, det 

är sant. Det påpekar i inslaget 

framförallt läraren och eleverna. 

Men udden i kritiken om bristande 

källkritik riktas inte i första 

hand mot Värmlands Folkblad, 

som skrivit om den nytillverkade 

runstenen men också mar- 

kerat en skeptisk inställning i 

texten. Udden riktas främst mot 

TT, som fört vidare och förstärkt 

de vaga uppgifterna från värmlandsmedierna. 

Där finns också 

förklaringen till att inte ansvarig 

utgivare på VF ställs till svars – 

den ansvarsintervjun görs med 

den som främst kritiseras, nämligen 

TT. 

Så till anklagelsen om att vi 

agerat oetiskt i arbetet med inslaget 

genom att inte ha berättat 

fullt ut om inslagets vinkel. Det 

var när vi ringde VFs reporter ett 

pågående jobb – läraren och eleverna 

ville inte att något skulle avslöjas 

förrän 1 april men vi var 

tvungna att kontakta VF tidigare 

för att förstå vad som hänt. Vi var 

genuint osäkra: kanske var även 

vi en del i källkritikövningen? 

Kanske manipulerade läraren 

och klassen även oss? Lösningen 

blev att fråga reportern utan spoiler 

– utan att ljuga men utan att 

berätta hela historien. Ibland är 

det motiverat, det tror vi de flesta 

journalister håller med om. 

Sist kan vi inte undgå att notera 

att ingen som vill kritisera 

vår journalistik kan motstå frestelsen 

att ta till brösttoner om att 

granskaren som granskar granskarna 

inte håller för granskning. 

Lite roande är det – men också 

uppfordrande, förstås. Vi kan 

lova att vi inte tar sådana här frågor 

med en klackspark. Men vår 

position får heller inte göra att vi 

blir överdrivet försiktiga och inte 

berättar relevanta historier på ett 

bra sätt. 

Martin Wicklin 

laSSe truedSon 

Medierna 

Foto: skärmdump Från blocket.se

folk 

samtalet 

Public service-klubben och Ikarospriset återuppstår 

Public service-klubben vid Sveriges 

Radio, Sveriges Television 

och Utbildningsradion återuppstår 

– och med klubben även Ikarospriset, 

som inte delats ut på 

några år. 

Public service-klubben är en förening 

som drivs av anställda vid de tre public 

service-bolagen. Förutom att dela ut 

Ikarospriset, som går till ett program 

eller en redaktion som utmärkt sig, 

pÅ NYa JoBB 

Håkan Andreasson blir ny chef för 

Aftonbladets Sportbladet. Han har tidigare 

haft olika chefsbefattningar på 

Sportbladet och kommer närmast från 

en tjänst som editionschef på tidningen. 

Pontus Carlgren blir biträdande 

sportchef på tidningen med huvudansvar 

för webb och affärsutveckling. Han 

var tidigare tillförordnad sportchef på 

webbtidningen. 

Maria Brander blir ny chefredaktör för 

Gefle Dagblad. Hon har jobbat på tidningen 

sedan 1999, bland annat som 

nyhetschef. Hon efterträder Christina 

Delby Vad-Schütt. 

Anna Careborg, nyhetschef på Svenska 

Dagbladet, blir chef för tidningens 

nya agendaredaktion. 

Annika Creutzer lämnar uppdraget 

som chefredaktör för sajten Pengar24 

för att starta eget. Hon fortsätter som 

krönikör och kommentator på affärssajten 

E24 och som Aftonbladets privatekonomiska 

expert. 

Jonas Edlund jobbar fram till den 31 

december som tillförordnad kanalchef 

på Sveriges Radio Örebro. Han ersätter 

■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 00 E-post redaktionen@journalisten.se 

Public service-klubben har återuppstått efter att ha legat nere några år. Här är delar av styrelsen. Bakre raden från vänster: Natanael Derwinger, uR, Åsa Tolgraven, uR, 

Malin Jacobson Båth, SVT, Malin Nygren, uR, Pamela Taivassalo, uR, Marcus Eriksson, SR. Främre raden: Lisa Bergström, SR, Nina Löfgren (ordförande), SVT, Pia Mac 

Donald, SVT, samt Cecilia Khavar, SR. Fredrik Olsson, SR och Mats Benesch, SVT, saknas på bilden. 

anordnar public service-klubben debatter 

om olika ämnen som berör public 

service. 

Föreningen har legat nere i ett par 

år, men nu har en ny styrelse tillträtt. 

Nina Löfgren på SVT Nyheter är ordförande. 

– Klubben är ett forum för oss som 

jobbar inom de tre public service-bolagen. 

Vi tar upp alla sorters frågor som 

kan vara av intresse och ska i någon 

mån försvara public services värden. 

Markus Boger, som ska leda ett försök 

i Stockholm med en renodlad nyhetskanal 

på Sveriges Radio. Jonas Edlund 

jobbar annars som nyhetschef på Sveriges 

Radio Örebro. 

Lars Dahmén, tidigare VD och koncernchef 

på IDG tar över VD-stolen på 

Sydsvenskan efter Johan Ståhl. 

Eva Lindau startar frilansverksamhet 

med fokus på klimat- och miljöfrågor. 

Hon återvänder till journalistiken efter 

17 år som pressekreterare/politisk 

sekreterare i regerings- och riksdagskanslier. 

Andres Merelaid är ny debattredaktör 

på Eskilstuna-Kuriren. Han kommer 

närmast från tidningens sportredaktion 

där han har arbetat sedan 1989. Han 

började på Eskilstuna-Kuriren 1986 som 

reporter och redigerare. Dessförinnan 

arbetade han på Estniska Dagbladet. 

Michael Poromaa blir nyhetschef på 

Aftonbladet och kommer att ingå i tidningens 

nyhetsledning. Han kommer 

närmast från tjänsten som tillförordnad 

sportchef print. 

Marcella Mravec blir redaktionschef 

för mode- och kulturtidskriften Rodeo 

och Rodeo.net. Hon kommer närmast 

Det kan handla om allt från arbetsvillkor, 

innehålls- och kvalitetsfrågor till 

form. Vi vill också hålla oss aktuella 

– dyker det upp någon fråga som debatteras 

i andra medier ska vi försöka 

hänga på, säger hon. 

– Det är viktigt att vi kan ta upp frågor 

som är aktuella på en arbetsplats 

och få stöd och hjälp av varandra, och 

skapa en gemenskap mellan bolagen. 

Vi har mycket att ge varandra, säger 

Nina Löfgren. 

från Metro, där hon bland annat varit 

redaktör för månadsbilagan Metro 

Mode. Nuvarande redaktionschef för 

Rodeo.net, Karolina Skande, blir webbchef. 

Fredrik Nejman blir 

redaktör för Scoop, 

Föreningen Grävande 

journalisters tidskrift, 

när ordinarie redaktören 

Ylva Johnson 

är föräldraledig. Han 

kommer samtidigt att 

fortsätta sin övriga frilansverksamhet. 

Marek Stefaniak har tillsvidareanställts 

som lokalredaktör och fotograf 

på Lokaltidningen Mellanskåne. Han 

har tidigare vikarierat som lokalredaktör 

och kvällsreporter på Kristianstadsbladet 

och Smålandsposten. 

Ingrid Stenberg blir ny chefredaktör 

för Biotech Sweden. Hon kommer 

närmast från tidningen Läkemedelsvärlden, 

där hon de senaste åren varit 

chefredaktör. Hon efterträder Jörgen 

Lindqvist som utsetts till chefredaktör 

för Computer Sweden. 

Carl Thulin har utsetts till ställföreträdande 

nyhetschef för Dagens Industris 

webbtidning DI.se. Han kommer att 

Debatterna har tidigare hållits i Radiohusets 

entré och varit öppna för 

alla. Vårens första debatt arrangeras 

i juni och ska handla om mångfald/ 

enfald inom public service. 

Nästa Ikarospris kommer att delas 

ut våren 2012 och belöna journalistik 

som sänts under 2011. 

Vem som helst kan nominera till 

priset genom att kontakta public service-klubben. 

HANNA LuNDquIST 

dela sin tid mellan nyhetschefs- och reporterarbete. 

Johan Wallqvist, 

ekonomireporter på 

Expressen, slutar på 

tidningen efter 20 år 

för att bli chef för redaktionellkommunikation 

på Handelsbankens 

centrala 

informationsavdelning. På Expressen 

har han främst bevakat privatekonomi, 

näringsliv och samhällsekonomi. 

Frida Vilhelmson blir ny medarbetare 

på Eskilstuna-Kurirens sportredaktion. 

Hon kommer närmast från tidningens 

webbredaktion och har även 

arbetat som allmänreporter. Tidigare 

har hon jobbat som sportreporter på 

Sydsvenskan och på Nya Wermlands- 

Tidningen. 

Utmärkelser 

Vanna Beckman utnämns till hedersdoktor 

vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs 

universitet, för sin gärning som 

medicinjournalist och författare. Enligt 

Sahlgrenska akademin har hennes gärning 

”inneburit att såväl vanliga psykiatriska 

tillstånd som ovanliga syndrom 

beskrivits och levandegjorts för lek- 


foto Carl-johan söder

folk 

män samt belyst anhörigas situation, 

liksom pedagogiskt behandlingsarbete 

och självförståelse”. 

Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco, 

Sveriges Radio, har tilldelats Röda korsets 

journalistpris på 25 000 kronor för 

reportagen om hur funktionshindrade 

barn hålls inlåsta tillsammans med 

kriminella och missbrukande unga, 

sänt i Kaliber, Sveriges Radio P1. De 

får priset för att de ”ger utsatta barn en 

röst och ställer ansvariga vuxna mot 

väggen. (...) Deras reportage är väl underbyggda 

och har journalistisk trovärdighet 

och empatiskt djup som gör det 

omöjligt för lyssnaren att inte beröras 

och engageras.” Stina Blomgren fick 

ett hedersomnämnande för ett TVreportage 

om svenska affärskontakter 

med Libyen, som sänts i SVTs Korrespondenterna. 

Victor Estby, författare och frilansjournalist, 

har tilldelats Sala kommuns 

Daddy O´s naturastipendium för att 

färdigställa en novellsamling. Victor 

Estby har tidigare jobbat på Situation 

Stockholm under tio år. Tillsammans 

med sin pappa Stefan har han gett ut 

tre ungdomsromaner samt varit re- 

presskontakten 

Annonsera 

under 

Presskontakten! 

■ Här annonserar 

företag, myndigheter och 

organisationer som vill nå 

ut med information och 

direktnummer till alla de 

som är ansvariga för informationsfrågor. 

■ 1 modul 

(40 mm x 146 mm) 

Pris: 23 000 kr 

■ 2 moduler 

(40 mm x 300 mm el 83 

mm x 146 mm) 

Pris: 36 800 

Gäller införande i varje 

nummer under ett år. 

■ Ring Anette Jansson 

08-556 950 43 eller 

mejla anette@ad4you.se 

för att diskutera din 

annons. 


daktör för antologierna Hemlös – med 

egna ord och Skarpt läge. 

Vinnarna i Gyllene snittet, från vänster 

Jon Jogensjö, Ola Christoffersson och 

Tomas Antonsson. Jörgen Lindskog 

saknas på bilden. 

Ola Christoffersson vann första pris i 

katagorin Årets TV-fotograf enkamera 

för ett inslag i SVTs Uppdrag granskning 

i TV-fotografernas förenings tävling 

Gyllene snittet. Priset för Årets TVfotograf 

multikamera gick till Tomas 

Antonsson och priset för Bästa synk/ 

Porträtt till Jörgen Lindskog för en 

presentationsfilm i underhållningsprogrammet 

Minuten i SVT. Jon Jogensjö 

fick priset för Årets prestation för 

att han med steadycam och sändarutrustning 

åkte hela Vasaloppet och hela 

tiden sände på SVT Play. Samtliga vinnare 

är frilansar. 

Förbundsordförande: 

Karl-Petter thorwaldsson 

Förbundssekreterare: 

Annika nilsson 

Presskontakter: 

stefan svensson 

Kommunikationsansvarig 

Telefon: 08 613 50 77 

mobil: 0705 43 76 74 

e-post: stefan.svensson@abf.se 

ArbetArnAs bildningsförbund 

(abf) är Sveriges äldsta och 

största studieförbund. bland med 

lemsorganisationerna finns bl a flertalet 

invandrarorganisa tio ner och 

handikapporganisationer. 

andra stora medlems orga nisa tio ner 

är LO, SaP, PRO och Kf. 

• abf samlar årligen ca 700 000 

cirkel deltagare och drygt 3,5 

mil joner männi skor deltar i något 

av abfs kulturprogram. 

• abf finns över hela landet. 

• abfs verksamhetsidé är att ge 

mest åt dem som fått minst! 

• abf utger tidningen fönstret, 

tidskrift för kultur och folkbildning. 

www.abf.se 

Apoteket AB 

010-447 50 00 (vxl) 

Besöksadress 

Södermalmsallén 36 

Stockholm 

Postadress 

118 81 Stockholm 

www.apoteket.se 

Varumärkesdirektör 

Eva Fernvall 

010-447 50 74 

Pressjour 

010-447 52 00 

Fredrik Gertten, dokumentärfilmare, 

har tilldelats ett av Malmö stads tolv 

kulturstipendier. Han är bland annat 

känd genom filmen Bananas! för vilken 

han blev stämd av bananbolaget Dole. 

Bland övriga stipendiater kan nämnas 

Jan Hemmel, som under nära 40 år 

arbetade som regissör, producent och 

programledare inom televisionen, Kerstin 

Übelacker, som bland annat gjort 

dokumentärfilmen The Leftovers, fotografen 

Kolbjörn Guwallius, som bland 

annat gjort boken Sätta färg på staden 

och serietecknaren Karolina Bång, 

som är aktuell med albumet Cowgirls. 

Rolf Gustavsson, kolumnist i Svenska 

Dagbladet, har tilldelats Publicistklubbens 

stora pris. Han får priset med motiveringen: 

”Kunnig, envis och en aning 

sardonisk guidar han oss i Europa. Den 

vimsiga politiken, de kryptiska fördragen 

och den blytunga historien – allt 

blir begripligt och intressant i Gustavssons 

sällskap.” Rolf Gustavsson lämnade 

nyligen Bryssel efter 26 år som 

korrespondent för Svenska Dagbladet 

och Sveriges Television. 

Terje Hellesø har utsetts till Årets naturfotograf 

av Naturvårdsverket. Priset 

Arbetsgivarföreningen 

KFO 

Presskontakt 

Kicki Blom 

08-702 54 18 / 070-578 80 02 

kicki.blom@kfo.se 

Arne MŒrtensson 

VD 

Arbetsgivarföreningen KFO är 

med sina 3 600 medlemsföretag 

Sveriges största fristående 

arbetsgivarorganisation. 

KFO ger service till verksamheter 

med företrädesvis kooperativ eller 

idéburen karaktär. 

KFO har kollektivavtal inom ett 

30-tal områden och har stöttat 

arbetsgivare sedan 1943. 

www.kfo.se 

är på 15 000 kronor och förmånen att 

få ställa ut på Naturhistoriska riksmuseet. 

Ove Karlsson har tilldelats ett så 

kallat Lifetime Award för insatser 

inom det olympiahistoriska området 

av olympiahistorikernas internationella 

sammanslutning International 

Society of Olympic Historians (ISOH). 

Ove Karlsson är journalist sedan 1964 

och har arbetat på Idrottsbladet, Associated 

Press och Svensk Idrott, med 

Idrottsboken/Olympiaboken och är sedan 

1991 frilans. 

Belinda Olsson, programledare för 

SVT Debatt, tilldelas Årets pennskaftspris 

av föreningen Pennskaftet. Hon 

får priset med motiveringen: ”Belinda 

Olsson har jämställdhet som ett självklart 

avstamp i debatter och hon får 

Pennskaftspriset 2011 för sin kaxighet 

och sitt brinnande engagemang för 

jämställdhetsfrågor som påverkar både 

formen och innehållet på Sveriges 

största debattprogram.” 

Lena K Samuelsson, chefredaktör 

för Svenska Dagbladet, har utsetts till 

Årets branschpersonlighet i tävlingen 

Vårt uppdrag: 

Att bidra till att arbetsmiljön 

förebygger ohälsa och 

olycksfall och att människor 

inte utestängs från arbetet. 

Vår vision: 

Alla vill och kan skapa en 

bra arbetsmiljö 

Vårt huvudkontor finns på 

Kungsholmen i Stockholm. 

De tio inspektionsdistrikten 

är indelade i tre regioner: 

Inspektion Nord, Mitt och 

Syd. 

Generaldirektör: 

Mikael Sjöberg 

Tel 08-730 91 59 

Pressekreterare: 

Catarina Edgar 

Tel 08-730 99 99 

Mobil 070-210 79 99 

catarina.edgar@av.se 

www.av.se

Stockholm Media Award. Hon får priset 

med motiveringen: ”Trots hårda 

sparkrav på en tuff mediemarknad har 

Årets branschpersonlighet skapat en 

kraftfull lagmaskin som lyckas vända 

verksamheten till vinst och samtidigt 

vara nyhetsledande. Med stort självförtroende 

och kreativitet lyfts oväntade 

ämnen fram på ett nyskapande sätt. 

Steg för steg har produkten föryngrats 

och förädlats – allt i linje med varumärket.” 

Thomas Sjöberg, författare till boken 

Carl XVI Gustaf – Den motvillige 

monarken, har tilldelats det nyinstiftade 

Frilanspriset med motiveringen: 

”Thomas Sjöberg är en rutinerad frilans 

med lång karriär. Han har i åtskilliga 

välskrivna personporträtt lyft fram 

människan bakom rubrikerna och strävat 

efter att förmedla en fördjupad bild. 

Och han vågade göra det som ingen 

annan gjort, att skildra en sittande monark, 

då han skrev boken om vår statschef.” 

Priset bestod av ett dagsarvode 

enligt Frilansrekommendationen. 

Daniel Sjölin, programledare för litteraturprogrammet 

Babel i Sveriges 

Television, har belönats med Stiftelsen 


Brandskyddsföreningen 

Fråga oss 

om brandskydd 

Brandtekniker 

i pressjour 

08-588 474 77 

Pressekreterare 

Suzanne Weigl 

070-374 75 19 

Brandskyddsföreningen är 

en medlemsorganisation som 

arbetar för ett brandsäkrare 

Sverige. Genom information 

och utbildning hjälper vi människor, 

företag och organisationer 

ta eget ansvar för sitt 

brandskydd. 

www.brandskyddsforeningen.se 

Hans Ingvar Hansons informationspris 

2010. Han får priset på 10 000 kronor 

för att han ”har med glimten i ögat och 

kärlek till Boken gjort Babel till ett angeläget 

och intresseväckande program 

för den läshungriga allmänheten. Han 

har samtidigt skapat respekt och förtroende 

för sin person, sin kompetens 

och sitt program bland bokbranschens 

kritiska och synpunktsrika aktörer.” 

Lena Styren har utsetts till Årets producent 

av Film&TV-producenterna. 

Hon fick priset bland annat för programmet 

Sveriges Mästerkock med 

motiveringen: ”För att gång på gång 

överträffa sig själv och med en särskild 

känsla för kvalitet. Denna producent 

är inte bara vansinnigt kompetent utan 

också en föredömlig arbetsledare som 

får sin personal att växa, må bra och 

leverera.” 

Övriga vinnare: 

Årets originalkoncept: Minuten av 

Jock Millgård och Mattias Oilsson 

för ”en unik och nyskapande idé som 

rönt enorma framgångar internationellt. 

(...)Mycket passionerat, professionellt 

och hårt utvecklingsarbete ligger 

bakom detta format som har tagit 

världen med storm”. 

Tegnérgatan 23 

Box 1386 


Tel 08-401 87 00 

Fax 08-411 90 75 

www.bra.se 

Generaldirektör 

Jan Andersson 


Jennie Zetterström 

Tel 08-401 87 36 

press@bra.se 

Informationschef 

Anders Jansson 

Tel 08-401 87 70 

anders.jansson@bra.se 

Brå verkar för att brottsligheten 

minskar och tryggheten 

ökar i samhället genom att ta 

fram fakta och sprida kunskap 

om brottslighet och brottsförebyggande 

arbete. 

Brå producerar även den 

officiella kriminalstatistiken, 

utvärderar reformer, bedriver 

forskning och stödjer lokalt 

brottsförebyggande arbete. 

Förbundsordförande 

Sven-Erik Alhem 

0739-738 600 

0708-577 600 

sven-erik.alhem@boj.se 

Generalsekreterare 

Eva Larsson 

08-556 09 281 

0739-738 601 

eva.larsson@boj.se 

Växel 

08-644 88 00 

Brottsofferjourernas 

Riksförbund, BOJ, är en 

ideell organisation som 

arbetar för bättre villkor 

för brottsoffer. Det finns 

100 lokala brottsofferjourer 

runt om i landet 

som varje år ger stöd till 

över 80 000 brottsoffer, 

anhöriga och vittnen. 

Läs mer på www.boj.se 

mer folk på journalisten.se 

Årets bearbetning: Peter Welin, för 

bland annat Robinson, med motiveringen: 

”För sitt brinnande engagemang, 

sin känsla för minsta detalj såväl som 

helheten och för sin envisa egenskap 

att ständigt sträva efter att berätta den 

bästa historien.” 

Årets fotograf: Peter Palm, för bland 

annat Let´s dance, med motiveringen: 

”Med en känsla för bilden och ett öga 

för detaljer är det här en nytänkande 

veteran i branschen som utmärker sig 

för sin passion för fotot och sitt brinnande 

engagemang. Utöver sin yrkesskicklighet 

anser dessutom kollegorna 

att den här fotografen är en fröjd att 

arbeta med.” 

Årets berättare: Jonas Åhlund, för 

bland annat speakermanus för Halv 

åtta hos mig, med motiveringen: ”För 

sitt språkglada, varma, spetsiga men 

framförallt välskrivna manus som har 

satt en ny nivå för speakerförfattandet 

inom svensk television. Han ger orden 

till rösten som alla pratar om.” 

Årets castare: Åsa Thurhammar, 

för bland annat Mästarnas mästare, 

med motiveringen: ”För att på ett 

överaskande och imponerande sätt få 

personer intresserade av att delta i TVproduktioner 

och för att alltid åstad- 

www.csn.se 

CSN har hand om det 

svenska studiestödet. I fjol 

betalade vi ut mer än 

26 miljarder kronor till 

cirka 900 000 personer. 

Cirka 1,5 miljoner personer 

har studielån som 

ska betalas tillbaka. På 

CSN är vi drygt 1 000 

anställda som jobbar på 

15 orter. 


Christina Gellerbrant 

Hagberg 


Klas Elfving 

076-119 65 51 

klas.elfving@csn.se 


Agneta Solander Valter 

070-648 82 44 

agneta.solander@csn.se 

komma ett fantastiskt noggrant jobb.” 

Årets visuella uttryck: Jan Schedin, 

för bland annat scenografin i Sveriges 

Mästerkock med motiveringen: ”För sin 

förmåga att förverkliga och överträffa 

både producenternas och kanalernas 

idéer, önskemål och visioner och för att 

denna person ständigt utvecklar och 

förnyar vår TV bild.” 

Årets organisatör: Charlotte Angantyr, 

med motiveringen: ”För sin sköna 

personlighet och för att vara unik i sin 

genre och alltid lyckas tänka både på 

produktionens och den enskilda individens 

bästa. Problemlösare och för sin 

otroliga effektivitet och sitt raka sätt. 

Alltid stenkoll, en organisatorisk förmåga 

som överträffar allt.” 

Årets prestation: Janca Hodann, 

Daniel Edvardsson och Joel Karsberg, 

för Så mycket bättre, med motiveringen: 

”Med passion och hårt arbete 

föddes ett program som gått hem hos 

både tittare och kritiker. Trots snäv 

budget och ängsliga medverkande, 

trots olyckor och en idé som svällde rejält 

under produktionens gång bärgade 

de hem årets succé och snackis.” 

Årets profil: Plura Jonsson i Plura´s 

kök. 

Årets exekutiva producent: Matilda 

Box 3686 


Besöksadress: 

Torsgatan 11 

Vxl: 08-120 20 700 

E-post: do@do.se 

www.do.se 

T.f. diskriminerings- 

ombudsman 

Håkan Sandesjö 

Pressjour 

08-120 20 710 

Pressansvarig 

Magnus Jacobson 


Eva Rosengren 

Kommunikationschef 

Anneli Joyce 

Diskrimineringsombudsmannen 

(DO) arbetar mot diskriminering 

som har samband med kön, 

könsidentitet eller könsuttryck, 

etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, 

sexuell läggning 

och ålder. 


folk 

Snöwall, TV4, med motiveringen: ”För 

sin exemplariska insats att alltid jobba 

tätt tillsammans med produktionsbolaget 

och med stor kunskap berika våra 

produktioner. Enligt människor i TV 

branschen som nominerat den här personen 

nämns egenskaper som lyhörd, 

kunnig, ödmjuk, träffsäker och sympatisk 

och det är dessa egenskaper som 

gör att samarbetet med denna person 

blir glädjefylld och leder till väldigt fina 

program.” 

Sveriges Radios P3 dokumentär får 

Lars Salvius-priset på 100 000 kronor 

för särskilt framstående insatser inom 

forskningskommunikation och populärvetenskap. 

Skoltidningen Magazinet, Stallarholmsskolan 

i Strängnäs, vann klassen 

Bästa print på högstadiet i Dagens 

Nyheters och Expressens tävling Lilla 

journalistpriset. Cumulus, Åva Gymnasium 

i Täby, tog hem kategorin Bästa 

print på gymnasiet. Sajten Veckans 

Nyheter, Hiernaskolan i Koppom, vann 

klassen Bästa webb på gymnasiet. Kategorin 

Bästa webb på högstadiet togs 

hem av sajten Kulturkrock.net, Kulturama 

gymnasium i Stockholm. Specialpriser 

gick till Galax från Friskolan 


Elektriska Installatörsorganisationen 

EIO är en opolitisk 

och oberoende bransch- och 

arbetsgivarorganisation för Sveriges 

el- och teleteknikföretag. 

EIO har 2.600 medlemsföretag 

med totalt 25.000 anställda som 

omsätter 28 miljarder kronor. 

Presskontakt 

Henrik Nygård, 

kommunikationschef 

08-762 75 83, 

0705-29 75 83 

henrik.nygard@eio.se 

Jan Siezing, vd 

08-762 75 77, 

070-532 10 18 

jan.siezing@eio.se 

Elektriska Installatörs- 

organisationen EIO 

Rosenlundsgatan 40 

Box 17537 


Tel. 08-762 75 00 

Fax. 08-668 86 17 

www.eio.se 


Vintergatan i Ljusdal, HGY Magazine 

från Huddinge Gymnasium och Signerat 

ung från Klara Gymnasium i Linköping. 

Dagens Nyheter tog hem totalt tre 

priser i INMA Awards i New York. DN 

belönades med ett andra pris för magasinet 

DN Världens kvalitet och för 

lanseringen. Dessutom fick DN Skola 

ett första och ett tredje pris. Expressen 

vann klassen Readership/Usage of 

the Print Newspaper för att ha utvecklat 

den politiska valbevakningen genom 

att öppna en egen valstuga i spurten 

inför valet. 

stipendier 

Martina Hoogland Ivanow, Stockholm, 

har utsetts till 2011 års Grezsur-Loing-stipendiat 

av Hasselbladstiftelsen. 

Hon får stipendiet, som består 

av två månaders vistelse i Grez-sur- 

Loing i Frankrike. Hon ska under sin 

vistelse där arbeta med del två av det 

pågående projektet Satellite I, II där 

hon behandlar frågor kring sociala 

strukturer, isolering och gemenskap. 

Maria Lantz, Stockholm, har utsetts 

till 2011 års San Michele-stipendiat 

av Hasselbladstiftelsen. Hon får sti- 

Box 155 

631 03 Eskilstuna 


Yvonne Fredriksson 

016-16 27 02 


Mattias Johansson 

016-16 27 42 

mattias.johansson@ei.se 

Energimarknadsinspektionen 

övervakar marknaderna för 

el, naturgas och fjärrvärme. 

Myndigheten verkar för att 

dessa marknader fungerar 

väl och är ansvarig för 

www.elpriskollen.se som 

hjälper sveriges elkunder att 

välja elhandelsföretag. 

www.ei.se 

pendiet, en månads vistelse på San 

Michele, Capri, Italien, för projektet 

Informalities. Målet med projektet är 

att behandla ekonomiska och sociala 

villkor i världen genom dagens urbana 

landskap. 

Journalistförbundet har delat ut kreativitetsstipendium, 

som innebär en 

vistelse i Aten, till 13 journalister: Sofia 

Carlberg, Aftonbladet, Catarina 

Fagerlund, Sveriges Television, Rolf 

Hallgren, Piteå-Tidningen, Janne 

Hallman, Sundsvalls Tidning, Carola 

Hildén, Motala Tidning, Madelene 

Holm, frilans, Malmö, Maria Jacobs, 

Karlskoga Tidning, Jan-Erik Johansson, 

frilans, Småland, Tuva Klinthäll, 

Smålandsposten, Jenny Leonardz Salomonsson, 

Svenska Dagbladet, Pontus 

Mattsson, Sveriges Radio Ekot, 

Eva Nyström, Gotlands Tidningar samt 

Sonja Schwarzenberger, frilans, 

Stockholm. 

Journalistförbundet har delat ut vidareutbildningstipendier 

till 28 journalister: 

Elisabeth Andersson, Tidningen 

Brofästet, får 20 000 kronor för att läsa 

ryska i Vladivostok. 

Marie Anell, frilans, Stockholm, får 

24 875 kronor för att gå en webbkurs 

Fastighetsägarna Sverige 

Drottninggatan 33 

Box 16132 


VD Reinhold Lennebo 

Tel: 08-613 57 10 

Mobil: 0705-12 33 90 

Näringspolitisk chef 

Martin Lindvall 

Tel: 08-613 57 32 

Mobil: 0709-43 69 60 

martin.lindvall@ 

fastighetsagarna.se 

Informatör 

Hans Öhman 

Tel: 08-613 57 33 

Mobil: 0736-26 90 58 

hans.ohman@ 


Fastighetstidningen 

Redaktionschef 

David Grossman 

Tel: 08-506 288 04 

Mobil: 0708-88 45 65 

david.grossman@ 

fastighetstidningen.se 

Fastighetsägarna Norr 

VD Ola Arwidsson 

Tel: 090-71 18 55 

Mobil: 070-600 94 56 

Fastighetsägarna 

Mellansverige 

VD Krister Nilsson 

Tel: 016-17 22 51 

Mobil: 0705-89 22 51 


Ola Ström 

Tel: 019-10 65 48 

ola.strom@ 

mellan.fastighetsagarna.se 


Stockholm 

VD Christer Jansson 

Tel: 08-617 77 20 

Mobil: 0705-13 77 20 

Informationsdirektör 

Mia Enayatollah 

Tel: 08-617 77 23 

Mobil: 0709-69 99 66 

mia.enayatollah@stofast.se 

på Företagsuniversitetet. 

Olle Blomkvist får 20 000 kronor för 

att läsa Indesign på Folkuniveristetet + 

Woodwing EPS. 

Maria Carling, Svenska Dagbladet, 

får 25 000 kronor för att gå en reporterkurs 

i USA. 

Roland Cox, frilans, Södertälje, får 

10 150 kronor för att läsa digitalfoto + 

CMS Ariff. 

Jessika Devert, frilans, Södertälje, 

får 4 000 kronor till kurslitteratur för 

att läsa psykologi på Linnéuniversitetet. 

Sten Engblom, Tidningen Ångermanland, 

får 21 250 kronor för att gå en 

reportagekurs på Poppius. 

Emma Eriksson, SVT Smålandsnytt, 

får 35 000 kronor för att läsa Kvinnligt 

ledarskap & journalistik på JMK. 

Stefan Eriksson får 13 185 kronor 

för att lära mer om EPI Server på 

Addskills. 

Stefan Hanberg, SR Jämtland, får 

17 200 kronor för att läsa italienska i 

Rom. 

Clara Herner, Upsala Nya Tidning, 

får 7 995 kronor för att läsa After Effects 

CS5 på Roda. 

Tove Hansson, Helsingborgs Dagblad, 

får 2 595 kronor till kurslitteratur 

för att läsa kriminologi på Linnéuniversitetet. 


Göteborg Första Regionen 

VD Lennart Alexandersson 

Tel: 031-755 33 01 

Mobil: 0709-55 60 01 

Kommunikatör 

Johanna Starkenberg Fröjd 

Tel: 031-755 33 36 

johanna.starkenberg-frojd@ 


Fastighetsägarna Syd 

VD Stefan Lindvall 

Tel: 040-35 01 90 

Mobil: 0708-30 57 40 

Marknadschef 

Göran Höckert 

Tel: 040-35 01 92 

Mobil: 0709-55 31 34 

goran.hockert@ 

syd.fastighetsagarna.se 

Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. 

Våra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och 

bostads rättsföreningar. 

www.fastighetsagarna.se

Marie Hillbom, Folket, får 35 000 

kronor för att gå kursen Kvinnligt ledarskap 

& journalistik på JMK. 

Ann-Charlotte Hogby, frilans, Göteborg, 


fotoutbildning på Art College/Folkuniversitetet. 

Erland Huledal, frilans, Stockholm, 

får 20 000 kronor för att läsa Adobe 

Photoshop. 

Eric Jofs får 18 000 kronor för att läsa 

ekonomisk journalistik på Poppius. 

Kris Johnson, Bonnier Tidskrifter, 

får 35 000 kronor för att gå kursen 

Kvinnligt ledarskap & journalistik på 

JMK. 

Anna Knöfel Magnusson, frilans, 

Stockholm, får 16 000 kronor för att läsa 

tyska i Berlin. 

Katarina Lagerwall får 15 500 kronor 

för att lära sig tidningsredigering på 

Poppius. 

Jennie Lorentsson, Västerviks-Tidningen, 


ledarskapskurs på BBC Academy. 

Lars Magnusson, Mediakompetens, 

får 28 825 kronor för att läsa tidningsdesign 

på Berghs. 

Andreas Mattsson, Kompetens 

Skåne, får 8 750 kronor för att gå kurs i 

kreativt skrivande på Poppius. 

Jenny Norberg, SR Värmland, tillde- 


Vi arbetar 

för ett 

hållbart 

energisystem 

Vi ansvarar för frågor om 

användning och tillförsel av 

energi. Energimyndigheten 

främjar energi effektivisering 

på lokal, regional och nationell 

nivå. 

Läs mer om vår verksamhet på 

www.energimyndig heten.se 


Ola Westberg 

016-544 20 36 

press@energi myndigheten.se 

las 35 000 kronor för att gå kursen Kvinnligt 

ledarskap & journalistik på JMK. 

Sofia Petersen, frilans, Malmö, får 

27 625 kronor för att läsa tidningsdesign 

på Berghs. 

Anna Rütting Wingborg, SVT, tilldelas 

15 730 kronor för att läsa kinesiska i Kina. 

Anders Svensson, Nerikes Allehanda, 

får 20 000 kronor för att läsa TVjournalistik 

på Poppius. 

Solveig Thörnblom, frilans, Stockholm, 

får 30 875 kronor för att läsa entreprenadjuridik 

och besiktningskrav. 

Jenny Östman, TT, får 27 625 kronor 

för att läsa tidningsdesign på Berghs. 

David Molander får Årets Victor-stipendium 

på Master-nivå av Erna och 

Victor Hasselblads stiftelse. Han avlade 

sin Masterexamen vid Högskolan 

för fotografi vid Göteborgs universitet 

2010. Joachim Fleinert avlägger sin 

Bachelor-examen vid högskolan våren 

2011 och får Victor-stipendiet på Bachelor-nivå. 

Båda ställer ut sina bilder 

på utställningen Ny Nordisk Fotografi 

på Hasselblad Center i Göteborg. 

ny styrelse 

Per Eklöf, 1177.se, Karin Nilsson, tidningen 

Arbetsmarknaden, och Fredrik 

VI ÄR VASSA 

PÅ SKYDD! 

Fortifikationsverket är 

experter på skyddsteknik. 

Vi bygger säkert. 

Vi har fastigheter som 

står emot all typ av 

vapenverkan och 

angrepp av andra slag. 


Catharina Millmarker 

010-44 44 990 

www.fortv.se 

mer folk på journalisten.se 

Swedemyr, Framsidan, är nya i styrelsen 

för OJ-distriktet, Offentliganställda 

Journalister. Per Strandberg, 

Platsjournalen, och suppleanten Anders 

Orrenius, Riksdag & Departement, 

valdes om liksom ordföranden 

Birgitta Fredén, Skånes Taltidning. 

Gåspennorna, föreningen för journalister 

och publicister i södöstra Skåne har 

omvalt styrelsen: Pontus Persson, 

Simrishamn (ordförande), Inga Lill 

Högberg, Södra Mellby (sekreterare), 

Kjell Magnusson, Löderup (kassör) 

samt Barbro André, Brantevik. Revisor 

är Karin von Schenck, Skillinge. 

nomineringar 

Nominerade till Wendelapriset som delas 

ut den 4 september: 

Elin Fjellman Jaderup för reportageserien 

Hitta ett liv utan knarket, 

publicerad i Sydsvenskan. 

Kari Molin för boken Berättelser från 

det gömda Sverige. 

Kristina Mattsson för boken Landet 

utanför – ett reportage om Sverige bortom 

storstaden. 

Maciej Zaremba för Mobbarna och 

rättvisan, en artikelserie i Dagens Nyheter. 

Josef El Mahdi och Henrik Ennart 

Överintendent 

Eskil Franck 

Pressansvarig 

Thorleif Warmboe 

0702-59 38 19 

press@levandehistoria.se 


Stora Nygatan 10 

Gamla Stan 

vxl: 08-723 87 50 

www.levandehistoria.se 

för Pillrens pris, en artikelserie i Svenska 

Dagbladet. 

Marieke Johnson för reportaget 

Regeringens miljardsatsning ger inga 

jobb! publicerat i Jusek-tidningen. 

Kajsa Ekis Ekman för boken Varat 

och varan – prostitution, surrogatmödraskap 

och den delade människan. 

Karolina Vikingsson och Anne Johansson 

för Våld och kränkningar på 

boendet, en artikelserie i Göteborgs- 

Posten. 

DöDsfall 

Konny Domnauer, Stockholm, har avlidit 

vid 80 års ålder. Han arbetade som 

fotograf i hela sitt yrkesverksamma liv 

och var bland annat känd för sina författarporträtt. 

Eva Moberg, författare, journalist och 

debattör, Stockholm, har avlidit vid 79 

års ålder. Hon var tidigt ute i jämställdhetsdebatten 

och skrev bland annat 

essän Kvinnans villkorliga frigivning i 

antologin Unga liberaler 1961. Under 

sin tid som journalist arbetade hon på 

tidskriften Hertha, på tidningen Vi och 

på Dagens Nyheter. Hon skrev också 

böcker samt TV-revyer och teaterkomedier. 

FRA är en civil myndighet 

under Försvarsdepartementets 

ansvarsområde 

med cirka 700 anställda. 

Genom underrättelseverksamheten, 

där bland annat 

signalspaning bedrivs, ger 

FRA stöd till regeringens 

utrikes-, säkerhets- och 

försvarspolitik. 


Anni Bölenius 

08- 471 40 05 

anni.bolenius@fra.se 

Vid brådskande ärenden 

utanför kontorstid kan 

växeln förmedla kontakt 

med informationschefen. 

Telefon växel: 08-471 46 00 

www.fra.se 



Postadress 


Besöksadress 

Klara Västra kyrkogata 11 

Telefon 

08-786 90 00 

Webbplats 

www.forsakringskassan.se 


Adriana Lender 

Telefon: 010-116 90 01 

Presskontakt 

Telefon: 010-116 98 88 

Presschef 

Staffan Karlsson 

Telefon: 010-119 82 31 

staffan.karlsson@forsakringskassan.se 

Regionala presskontakter 

www.forsakringskassan.se/press 

Industriarbetsgivarna är ett 

gemensamt bolag för Industri- 

och KemiGruppen, Stål och Metall 

Arbetsgivareförbundet, SveMin 

och SVEMEK. 

Medlemmar hos oss är industriföretag 

inom bland annat stål, 

läkemedel, glas, kemi, gruvor, 

sten, bioteknik, metall och plast. 

VD 

Industri- och KemiGruppen 

Magnus Ling 

Telefon: 08-762 67 67 

Mobil: 073-830 77 67 

VD 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, 

SveMin och SVEMEK 

Bengt Huldt 

Telefon: 08-762 67 33 

Mobil: 070-562 67 33 


Catharina von Sydow 

Telefon: 08-762 67 63 

Mobil: 0730-66 77 63 

Industriarbetsgivarna 

Kungsträdgårdsgatan 10 

Box 1721 


Telefon växel: 08-762 67 55 

info@industriarbetsgivarna.se 

www.industriarbetsgivarna.se 


Huvudkontor: 

Gunnebo AB 

Box 5181 

402 26 Göteborg 

Tel. 010-2095 00 

www.gunnebo.com 

Informationschef: 

Karin Wallström 

Tel. 010-2095 026 

karin.wallstrom 

@gunnebo.com 

Kort om koncernen: 

Säkerhetskoncernen 

Gunnebo tillhandahåller 

effektiva och innovativa säkerhetslösningar 

till kunder 

i hela världen. Koncernen 

har 6 000 anställda i 30 

länder i Europa, Asien, 

Afrika, Australien och 

Nordamerika och omsätter 

6 800 Mkr. Vårt erbjudande 

är fokuserat på Bank 

Security & Cash Handling, 

Secure Storage, Entrance 

Control och Services. 

www.innovationsbron.se 

Vi skapar nya affärer 

ur forskning och 

innovation. 

Helena Arvas 

HR & Kommunikationsdirektör 

E-post: 

helena.arvas@innovationsbron.se 

Tel dir: 08-587 919 06 

Mobil: 0708-16 10 48 

Postadress: 

Innovationsbron AB 

Box 70407 


Besöksadress: Vasagatan 11 

Tel: 08-587 919 20 

Upplandsgatan 5 

Box 1146 


Tel 08-412 68 00 

Fax 08-10 00 62 

www.handels.se 


Lars-Anders Häggström 

Tel 412 68 02 

070-630 17 78 


Kristina Jogestrand 

Tel 08-412 19 89 

070-675 19 89 

kristina.jogestrand@handels.se 

Handelsanställdas förbund är 

Sveriges tredje största 

LO-förbund. Förbundet organiserar 

drygt 150 000 medlemmar 

på 25 000 arbetsplatser. 

Esplanaden 3A 

172 13 Sundbyberg 

tel: 08 - 519 411 00 

fax: 08 - 735 76 98 

e-post: kemi@kemi.se 


Nina Cromnier 

08-519 41 150 

Presskontakter 

Carin Törner 

08-519 41 217 

076-50 41 217 

carin.torner@kemi.se 

Karin Abrahamsson 

08-519 41 273 

076-50 41 273 

karin.abrahamsson 

@kemi.se 

www.kemi.se 

Handisam (Myndigheten för 

handikappolitisk samordning) 

har regeringens uppdrag att verka 

samordnande och pådrivande i 

svensk handikappolitik. Handisam 

påskyndar utvecklingen mot 

ett samhälle där alla kan delta 

jämlikt oavsett funktionsförmåga. 

Handisam har ett nära samarbete 

med andra statliga myndigheter, 

med kommuner och landsting och 

med handikapporganisationerna. 


Carl Älfvåg 

carl@handisam.se 

08-600 84 84 


Ola Balke 

ola@handisam.se 

08-600 84 10 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

www.handisam.se 

Ordförande 

Annelie Nordström 

Pressjour: 010-442 71 30 


Emma Nilsson 

emma.nilsson@ 

kommunal.se 

070-310 07 45 


Camilla Levin 

0730-79 25 64 

Rasmus Korsvall 

070-658 27 07 

Kommunal är Sveriges 

största fackförbund med över 

500 000 medlemmar. 

De flesta är anställda i välfärdssektorn, 

men också inom 

serviceyrken och lantbruk. 

www.kommunal.se 

ICA AB 

Besöksadress 

Svetsarvägen 16 

171 93 Solna 

Telefon: 08 - 561 500 00 

Presstelefon 

070 - 253 66 60 

Pressjourstelefon 

070 - 544 07 10 

För brådskande ärenden 

utanför kontorstid 

(vardagar 17 - 08 och helger) 

Presschef 

Staffan Ekengren 

Telefon: 08 - 561 506 66 

070 - 285 89 74 

staffan.ekengren@ica.se 


Jenny Egeland 

Telefon: 08 - 561 513 16 

070 - 293 52 98 

jenny.egeland@ica.se 

Sara Hjelm 

Telefon: 08 - 561 502 76 

070 - 362 76 42 

sara.hjelm@ica.se 

Informatör 

Anna Hedström 

Telefon: 08 - 561 503 28 

073 - 765 12 00 

anna.r.hedstrom@ica.se 

Mer information finns på 

www.ica.se 

Pressinformationen 

Johan Hall 


johan.hall@lo.se 

08-796 26 06 

070-649 26 06 

Joakim Jakobsson 


joakim.jakobsson@lo.se 

08-796 26 05 

070-646 26 05 

Peter Cervin 

Pressassistent 

peter.cervin@lo.se 

070-796 27 54 

070-584 85 75 

Postadress 

105 53 STOCKHOLM 

08-796 25 00 (växel) 

Jourtelefon till 

pressinformationen 

08-24 49 59 

(efter växelns stängning)


Locum AB är en av 

Sveriges större fastighetsförvaltare 

med ett fastighetsbestånd 

på cirka 2,1 

miljoner kvadratmeter i 

Stockholmsområdet. 

Bland hyresgästerna 

dominerar sjukvården i 

länet. Locum AB ägs av 

Stockholms läns landsting. 

Locums kärnvärden är 

Kompetens, Hållbarhet 

och Affärsmässighet. 

HR direktör 

Christina Hallberg 

08-690 77 42 

070-484 77 42 

christina.hallberg- 

hoglund@locum.se 

Informatör 

Shirley Nyberg 

08-690 75 41 

shirley.nyberg@locum.se 

PressKoNtAKt 

Karin sandell 

018-611 98 68 

070-167 90 60 

karin.sandell@nck.uu.se 

Adress 

Nationellt centrum 

för kvinnofrid 

Uppsala universitet 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

telefoN 

018-611 27 93 

www.nck.uu.se 

www.kvinnofridslinjen.se 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid är ett kunskaps- 

och resurscentrum vid 

Uppsala universitet och 

Akademiska sjukhuset. 

Vi arbetar på regeringens 

uppdrag med att sammanställa, 

utveckla och sprida kunskap om 

våld mot kvinnor, och med att 

förbättra stödet till våldsutsatta 

kvinnor i hela landet. 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid driver också 

den nationella stödtelefonen 

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. 


Eva-Lis Sirén 

070-576 72 38 

eva-lis.siren@lararforbundet.se 

lararforbundet.se/evalissiren 

Presschef 

Claes Nyberg 

08-737 69 02 

claes.nyberg@lararforbundet.se 

Lärarförbundet är ett fackligt 

yrkesförbund med 230 000 

medlemmar. De största 

medlemsgrupperna utgörs av 

lärare i grund- och gymnasieskolan, 

förskollärare, fritidspedagoger, 

skolledare och 

lärare på högskolan. 

Lärarförbundet är Sveriges 

största lärarorganisation och 

driver frågor som utvecklar 

läraryrket och skolan. 

lararforbundet.se/press 

Box 5338 


Tel: 08-440 83 30 

www.officersforbundet.se 

Ordförande 

Lars Fresker 

08-440 83 47 

070-628 25 81 

lars.fresker 

@officersforbundet.se 

Pressansvarig 

Eva Langlet 

08-440 83 34 

070-654 45 00 

eva.langlet 

@officersforbundet.se 

Officersförbundet är ett 

fack- och yrkesförbund 

inom SACO för militär personal 

med en anställning i 

Försvarsmakten. Officersförbundet 

har drygt 10 000 

aktiva medlemmar. 


Metta Fjelkner 

070-262 27 68 

metta.fjelkner@lr.se 

Presschef 

Zoran Alagic 

070-262 27 00 

08-613 27 79 

zoran.alagic@lr.se 

Lärarnas Riksförbund är det 

fackförbund som organiserar 

största andelen av Sveriges 

behöriga lärare. 

Pensionsmyndigheten 

Presskontakt: 

pressekreterare 

Mattias Bengtsson 

Byström 

0736-27 53 83 

www.pensionsmyndigheten.se 

Tel vxl: 0771-771 771 


Sten Eriksson 

010-454 22 25 


Katrin Westling Palm 

Motorbranschens 

Riksförbund, MRF, är 

en branschorganisation 

för seriösa och professionella 

bilåterförsäljare 

och verkstäder. 


Charlie Magnusson 

charlie@mrf.se 

Tfn dir: 08-701 63 16 

Mobil: 0730-27 64 00 

Postadress: Box 5611 



(Karlavägen 14, 1 tr) 

Tfn vx: 08-701 63 00 

Fax: 08-24 44 01 

www.mrf.se 

Preem AB 

Press & mediekontakter 

Thomas Ögren 

070 - 450 10 01 

thomas.ogren@preem.se 

PREEM AB (publ) är Sveriges 

största drivmedelsföretag och 

svarar för 80 procent av den 

svenska raffinaderikapaciteten 

och 30 procent av den nordiska. 

Över 2/3 av vår produktion 

exporteras vilket gör oss till ett 

av landets största exportföretag. 

Preem har ett rikstäckande 

servicenät med över 400 Preemstationer 

och 215 TruckStops/ 

tankställen för tung trafik. 

Preem AB har drygt 1300 anställda. 

Preems omsättning var 

73,6 miljarder kronor 

under 2009. 

Se även www.preem.se 

Myndigheten för yrkeshögskolan 

beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar 

för yrkeshögskoleutbildning 

(Yh), Kvalificerad yrkesutbildning 

(KY), Kompletterande utbildning 

(KU) och lärlingsutbildning för 

vuxna. 


Per-Åke Bladh 

Telefon: 010 – 20 90 131 

Mobil: 070 – 953 33 32 

E-post: per-ake.bladh@ 

yhmyndigheten.se 

www.yhmyndigheten.se 


Ringvägen 100 E 



Telefon: 08-402 02 00 

Fax: 08-402 02 50 

E-post: info@prevent.se 

Hemsida: www.prevent.se 

Presskontakt 

Andreas Alskog 


Marie Antman 

Verkställande direktör 

Maria Schönefeld 

Prevent är en ideell förening 

inom arbetsmiljöområdet 

med Svenskt Näringsliv, LO 

och PTK som huvudmän. 

Vår uppgift är att tillsammans 

med huvudmännen förmedla 

kunskap kring arbetsmiljö - 

frågor och utveckla metoder 

som ska fungera som ett stöd 

för varje arbetsplats i det 

löpande arbetsmiljö arbetet. 

Prevent: 

Ger ut arbets- och utbildningsmaterial 

samt faktaböcker 

Informerar och utbildar 

Ger ut tidningen Arbetsliv 

Prevent arbetar för ett friskt, 

sunt och säkert arbetsliv! 

1–22 JUNI Journalisten 43


curt persson 

PRO är Sveriges största 

pensionärsorganisation 

med över 400 000 

medlemmar. 

Partipolitiskt oberoende. 

adress: 

Adolf Fredriks Kyrkog 12 

Box 3274 


Telefon: 08 -701 67 00 

Telefax: 08 -10 66 40 

ordförande: 

Curt Persson 

Telefon: 08-701 67 00 

presskontakt: 

Maja Fröman 

Telefon: 08-701 67 32 

Mobil: 070-247 17 99 

www.pro.se 


PwC är Sveriges 

ledande företag 

inom revision 

och rådgivning 

I tjänste utbudet ingår 

förutom revision även 

redovisning, riskhantering, 

skatte rådgivning, corporate 

finance och annan 

revisionsnära rådgivning. 

Pressansvarig 

Martin Askman 

08-555 336 85, 0709-29 36 85 

martin.askman@se.pwc.com 


Mattias Isaksson 

08-555 340 64, 0709-29 40 64 

mattias.isaksson@se.pwc.com 

Torsgatan 21, 


www.pwc.com/se 

Bostadsrätternas 

organisation 

VD 

Göran Olsson 

Telefon 0765-20 10 03 

goran.olsson@sbc.se 


Mats Lindbäck 

Telefon 0765-20 10 09 

mats.lindback@sbc.se 

Adress 

SBC ek för 

Luntmakargatan 46 


Webbplats 

www.sbc.se 

Bostadsrättsorganisationen 

SBC har kunskap om 

lagstiftningen och kan 

ge exempel på hur det 

fungerar i verkligheten. Vi 

är Sveriges största intresse- 

och serviceorganisation för 

bostadsrätter med drygt 

6 000 bostadsrättsföreningar 

och 20 000 bosparare 

som medlemmar i Sverige. 

Pressansvariga 

Riksdagsförvaltningen 

Maria Skuldt, pressekreterare 

08-786 40 54, 

070-817 67 06 

maria.skuldt@riksdagen.se 

Karin Hedman, 

informationschef 

08-786 62 61, 

070-226 47 04 

karin.hedman@riksdagen.se 

Talmannen och 

riksdagsstyrelsen 

Pressnummer 

070-537 29 00 

Sara Hägg Liljedal, 

pressekreterare 

08-786 40 16 

sara.hagg.liljedal@riksdagen.se 

Frågor om riksdagen 

och EU 

Riksdagsinformation 

020-349 000 

riksdagsinformation@ 

riksdagen.se 

EU-upplysningen 

020-250 000 

eu-upplysningen@riksdagen.se 

www.riksdagen.se 

Scan – bry dig om vad du äter 

Scan är ett av Sveriges mest omtyckta 

varumärken och förknippas 

med svenskt ursprung, trygghet och 

kvalitet. Genom vårt arbete från 

gård till bord har vi unik kontroll 

på djuromsorg, miljö och kvalitet. 

Presskontakt 

Margareta T orgren, 

kommunikationsdirektör. 

08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68 

margareta.thorgren@scan.se 

Denis Mattsson, VD 

08-725 80 20, 076 -128 36 98 

denis.mattsson@scan.se 

Postadress: Scan AB, 

Box 30223, 


Telefon, växel: 0771 – 510 510 

Pressjour: 08 – 725 85 10 

www.scan.se 

Mediekontakt 

Helena Björck 

070-339 22 38 

helena.bjorck@rf.se 

Ordförande 

Karin Mattsson Weijber 

070-600 37 22 

karin.mattssonweijber@ 

rf.se 


Erik Strand 

073-392 98 00 

erik.strand@rf.se 

Riksidrottsförbundet 

Idrottens Hus, 

114 73, Stockholm 

08-699 60 00 

www.rf.se 

Riksidrottsförbundet är den 

samlade idrottsrörelsens 

medlemsorganisation som 

företräder idrotten såväl 

nationellt som internationellt. 

Riksidrottsförbundet 

består av 70 specialidrottsförbund.. 

Box 1105, Barnhusgatan 6 


Tel: 08-791 41 00 

Fax: 08-21 89 53 

www.seko.se 

seko@seko.se 


Janne Rudén 


Jonas Pettersson 

Tel: 08-791 41 95 

Mobil: 070-631 59 49 

jonas.pettersson@seko.se 

Bitr. kommunikationschef 

Erik Sandberg 

Tel: 08-791 41 55 

Mobil: 070-600 24 96 

erik.sandberg@seko.se 

SEKO är ett fackförbund inom LO. 

Vi är ungefär 130 000 medlemmar 

i nio branscher. Bland de 

största arbetsgivarna finns Posten, 

TeliaSonera, Kriminalvården, SJ, 

Försvarsmakten, Vattenfall och 

Trafikverket. 

En myndighet under riksdagen med 

uppgift att granska den statliga verk- 

samheten. Riksrevisionen ska genom 

oberoende granskning medverka till 

demokratisk insyn och effektiv förvalt- 

ning i staten. 


Mikael Jonsson 

Mobil 0734-45 20 82 

mikael.jonsson@riksrevisionen.se 


Pernilla Eldblom 

Mobil 0734-45 22 00 

pernilla.eldblom@riksrevisionen.se 

www.riksrevisionen.se 

Sveriges geologiska 

undersökning, SGU, är 

den statliga myndighet 

som svarar för frågor 

som rör berg, jord och 

grund vatten i Sverige. 

Vårt huvudkontor ligger 

i Uppsala och våra filialer 

i Göteborg, Lund, Malå 

och Stockholm. 


Villavägen 18, Uppsala 

Tel. 018-17 90 00 

Generaldirektör: 

Jan Magnusson 

Presskontakt 

och information: 

Erika Ingvald 

erika.ingvald@sgu.se 

070-346 54 70 

Kaarina Ringstad 

kaarina.ringstad@sgu.se 

070 -342 36 36 

www.sgu.se


VD 

Eva Östling Ollén 

08 - 762 74 01 


Lars Nylander 

08 - 762 74 22 

Thomas Laurell 

08 - 762 74 52 

SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, 

är bransch- 

och arbetsgivarorganisation för 

den svenska besöksnäringen. 

SHR samlar drygt 4 000 företag 

med sammanlagt 5 500 verksamheter 

inom hotell, restaurang, 

catering, spa, nöjes- och 

djurparker, skidanläggningar, 

camping och stugor, nattklubbar, 

vandrarhem, konferensanläggningar, 

aktivitetsföretag 

med mer. SHR är en medlemsorganisation 

inom Svenskt 

Näringsliv. 

www.shr.se 

Sven Ljungberg 


Skandia 

Presstelefon: 08-788 42 97 

E-post: sven.ljungberg 

@skandia.se 

Annie Sebelius 


Skandia Liv 


E-post: annie.sebelius 

@skandia.se 

Lena Hök 


Skandiabanken 


E-post: lena.hok 

@skandiabanken.se 

www.skandia.se 

SPF, Sveriges 

Pensionärsförbund 


Karl Erik Olsson 

0708-73 82 59 

karl.erik.olsson@spfpension.se 


Cathrine Swenzén 

0733-89 80 18 

cathrine.swenzen@spfpension.se 

SPF är en ideell, partipolitiskt och 

religiöst obunden intresseorganisation 

för seniorer med ca 262 000 

medlemmar. 

Medlemstidningen Veteranen, 

TS upplaga 204 300 (2010), 

utkommer med nio nummer/år. 

www.spfpension.se 

Skogsstyrelsen är 

myndigheten för frågor 

som rör skog.Vi arbetar 

för att landets skogar 

ska vårdas och brukas 

så att skogen ger en 

uthålligt god avkastning 

samtidigt som biologisk 

mångfald bevaras. Vi 

arbetar också med att 

lyfta fram skogens 

värden för rekreation 

och friluftsliv, samt att 

öka medvetandet om 

skogens betydelse. 

PRESSKONTAKT 

Camilla Kastner 

Tel 0470 – 72 61 29 

E-post: camilla.kastner@ 

skogsstyrelsen.se 

INFORMATIONSCHEF 

Daniela Hammer 

Tel 036 – 35 94 09 

E-post: daniela.hammer@ 


SKOGSSTYRELSEN 

Vallgatan 8 

551 83 Jönköping 

Tel 036 – 35 93 00 

Fax 036 – 16 61 70 

E-post: skogsstyrelsen@ 


www.skogsstyrelsen.se 

Fackförbundet ST 

Annette Carnhede 


Maria Frändegård 

Pressansvarig 

maria.frandegard@st.org 

Mobil: 070-314 52 73 

Växel: 08-790 51 00 

www.st.org 

Fackförbundet för oss 

som valt att arbeta på 

statens och medborg- 

arnas uppdrag. 

Fackförbundet SKTF organiserar 

anställda i kommuner och landsting. 

Inom skola, vård och omsorg 

omfattas även anställda i privata 

verksamheter. SKTF organiserar de 

som är verksamma i bolag och stiftelser 

inom det kommunala området 

samt inom Svenska Kyrkan och 

ekumeniska organisationer. SKTF 

har drygt 160 000 medlemmar. 


Eva Nordmark 

mobil 070 624 13 11 

e-post eva.nordmark@sktf.se 

Presschef 

Peter Bloch 

mobil 070 255 13 37 

e-post peter.bloch@sktf.se 


Maria Martinsson 

mobil 070 655 50 48 

e-post maria.martinsson@sktf.se 

Box 16363 


www.stat-inst.se 

Besöksadress 

Drottninggatan 29 

Vxl 08-453 40 00 

Fax 08-453 40 50 


Ewa Persson Göransson 

Presstjänst 

Judit Hadnagy 

Tf presschef 

Tfn 08-453 40 56 

Mobil 070-605 56 81 

judit.hadnagy@stat-inst.se 

Statens institutionsstyrelse, SiS, 

bedriver individuellt anpassad 

tvångsvård för ungdomar och för 

vuxna med missbruksproblem. 

SiS verkställer också sluten 

ungdomsvård. SiS driver ett 30tal 

särskilda ungdomshem och 

LVM-hem över hela landet och 

finansierar forskning för att utveckla 

vården och behandlingen. 

Arbetslöshetskassornas 

Samorganisation (SO) är 

a-kassornas intresse- och 

serviceorganisation. 

www.samorg.org 

Kanslichef 

Melker Ödebrink 

08-555 138 11 

070-651 63 24 

melker.odebrink@samorg.org 

Ordförande 

Harald Petersson 

070-26 71 200 

Gunilla Lundén, 


Tel:+46 (0)620 198 45 

Mob:+46 (0)70 521 31 16 

gunilla.lunden@statkraft.com 

Statkraft är Europas största 

producent av förnybar energi 

och Sveriges fjärde största 

elproducent. Statkraft äger 

58 vattenkraftverk och 

satsar stort på vindkraft 

genom projektering av 36 

vindkraftsparker med sammanlagt 

760 turbiner i norra 

och södra Sverige. Statkraft 

är även en stor aktör inom 

elhandel och driver 5 fjärrvärmeverk. 

www.statkraft.se 



Universitetet i 

huvudstaden 

– aktivt i 

samhälldebatt 

och i samhällsutveckling 

www.su.se · 08-16 20 00 

Pressnummer: 08-16 40 90 

E-post: press@su.se 


Linnea Bergnéhr 

08-16 13 77 

072-233 33 85 

Presskontakt 

Viktor Sandqvist 

08-16 21 72 

076-785 21 72 

Presschef 

Jimmy Larsson-Hagberg 

070-269 91 15 

jimmy.larsson-hagberg@skb.se 

Pressinformatör 

Jessica Alsenlid Otterstål 

070-242 07 27 

jessica.alsenlid.otterstal@skb.se 

www.skb.se/media 

Svensk Kärnbränslehantering AB tar 

hand om det radioaktiva avfallet från 

Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är 

de svenska kärnkraftsföretagen. 


Pressjour 

08-799 40 20 

Presskontakt 

Malin Nääs 

08-799 43 86 

070-917 66 52 

Strålsäkerhetsmyndigheten 

arbetar pådrivande och 

förebyggande för att skydda 

människor och miljö från 

oönskade effekter av 

strålning, nu och i framtiden. 

www.stralsakerhetsmyndigheten.se 


Hagagatan 2 

Tel: 08-728 48 00 

Fax: 08-34 50 51 


Hans Tilly 

Tel: 070-552 67 40 


Tor Enqvist 

Tel: 08-728 48 88 

Mobil: 0706-27 02 27 

Fax: 08-34 50 51 

Svenska Byggnadsarbetareförbundet 

är LO:s 

femte största medlemsförbund 

med cirka 

115 000 medlemmar. 

www.byggnads.se 

Svensk Biblioteksförening 

World Trade Center, D5 

Box 70380 


Tel 08-545 132 30 

www.biblioteksforeningen.org 


Niclas Lindberg 

Tel: 070-660 80 77 

Ordförande 

Inga Lundén 

Tel: 076-123 11 90 


Peter Axelsson 

Tel: 08-545 132 45 

Tel: 070-552 46 16 

pax@biblioteksforeningen.org 

Svensk Biblioteksförening är 

en ideell förening med uppgift 

att verka för ett nationellt 

bibliotekssystem av hög standard. 

Föreningen har både bibliotek 

och enskilda personer som 

medlemmar och samlar 3100 

personer och 530 bibliotek inom 

svenskt biblioteksväsende. 

Chef medierelationer 

Pär Altan 

070-386 52 37 


Jörgen Olsson 

070-256 20 77 

SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag 

som omsätter 109 miljarder 

kronor och har omkring 45 000 

anställda, varav drygt 6 000 i Sverige. 

Försäljning sker i drygt 100 länder. 

Bland SCAs starkaste varumärken 

på den svenska marknaden märks 

Libero, Libresse, TENA, Edet och Tork. 

Miljöfrågor är högt prioriterade inom 

SCA, bland annat ska CO2-utsläppen 

minska med 20 procent fram till 2020. 

Vd: Jan Johansson 

Petter Tiger 

070-344 09 73 

Ny internationell rapport: 

Kvinnor och hygien 

Pressmaterial: 

www.sca.com 

www.sca.com/hygien 

Svensk Energi 


Tel: 08-677 25 00 

Fax: 08-677 25 06 

Chef Kommunikation 

Kalle Karlsson 

Tel: 08-677 28 18 

Mobil: 073-301 73 68 

kalle.karlsson@ 

svenskenergi.se 

Presschef 

Kalle Lindholm 

Tel: 08-677 26 55 

Mobil: 0709-96 25 90 

kalle.lindholm@ 

svenskenergi.se 

Svensk Energi är 

branschorganisation för 

elbranschen, där ingår elnätsföretag,elhandelsföretag 

och produktionsföretag. 

Organisationen företräder 

branschen i energipolitiska 

frågor såväl nationellt som 

internationellt. 

www.svenskenergi.se 

Oberoende 

specialist på 

säkerhet. 

Vi ger opartisk information om 

hur man före bygger brott. 

Säkerhetsinformatör 

Jan-Peter Alm 

Tel 08-783 74 06 

Mobil 0709-81 65 78 

jan-peter.alm@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Informations- och 

marknadsansvarig 

Anna Härenvik 

Tel 08-783 75 30 

Mobil 0709-81 65 87 

anna.harenvik@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Svenska Stöldskyddsföreningen 

(SSF) är en oberoende ideell 

förening som arbetar för att 

förebygga brott. 

Tegeluddsvägen 100 


Tel 08-783 75 33 

Fax 08-663 96 52 

www.stoldskyddsforeningen.se 

Ordförande 

Christian W Jansson 

VD 

Dag Klackenberg 

Post 

Svensk Handel 


Besök 

Regeringsgatan 60 

Tel: 010-47 18 500 

E-post 

info@svenskhandel.se 

Pressansvarig 

Lars G Ohlsson 

Tel: 010-47 18 623 

Mobil: 070-370 2700 

larsg.ohlsson@svenskhandel.se 

Svensk Handel samlar handelsföretag 

av alla kategorier och har 

drygt 13 000 medlemsföretag med 

tillsammans cirka 300 000 

anställda. 

www.svenskhandel.se 

Postadress: Box 5115, 


Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon +46 8 762 65 50 

Cecilia Gierta 

verkställande direktör 

Sveriges Bryggerier, tidigare 

Svenska Bryggareföreningen, 

är branschorganisation för de 

svenska ölbryggerierna, cider-, 

läskedrycks- och vatentillverkarna. 

Totalt arbetar runt 

4000 personer i den svenska 

bryggerinäringen. I styrelsen 

för Sveriges Bryggerier ingår 

representanter för Carlsberg, 

Spendrups, Åbro, Coca-Cola 

och Kopparbergs. 

www.sverigesbryggerier.se



Lasse Årling 

08-613 80 08 

070-329 80 08 

lars.arling@sverigesingenjorer.se 


Ulf Bengtsson 

Adress 

Malmskillnadsg 48 

Box 1419 


Tfn: 08-613 80 00 

info@sverigesingenjorer.se 

www.sverigesingenjorer.se 

Sveriges Ingenjörer är fackförbund 

och intresseorganisation 

för landets högskoleutbildade 

ingenjörer. Det är med sina 

mer än 125 000 medlemmar 

det största förbundet inom 

akademikerfederationen Saco. 

Transportstyrelsen 

Vikboplan 7 

601 73 Norrköping 

tel vxl. 0771-503 503 

Kommunikationsdirektör 

Marie Lindström, 

tel. 0709-22 69 71 

Presschef 

Anders Lundblad 

tel. 011-415 2360 

mobil. 0706-33 82 50 

Transportstyrelsen arbetar 

för att uppnå god tillgänglighet, 

hög kvalitet, 

säkra och miljöanpassade 

transporter inom järnväg, 

luftfart, sjöfart och väg. Vi 

har det samlade ansvaret 

för att ta fram regler och se 

till att myndigheter, företag, 

organisationer och medborgare 

följer dem. 

www.transportstyrelsen.se 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Presskontakt 

Pressjour: 

08-452 71 01 

(nås även kvällar och helger) 

Presstjänsten nås under 

arbetstid även via: 

press@skl.se 

VD Håkan Sörman 

Claes Bertilson 


070-327 78 07 

claes.bertilson@ 

skl.se 

Iréne Tinglöv 


070-692 44 37 

irene.tinglöv@skl.se 

Kommunikationsdirektör 

Monica Björklund Aksnes 

Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL) är en arbetsgivarorganisation och 

intresseorganisation för alla kommuner, 

landsting och regioner. 

www.skl.se 

TRR Trygghetsrådet har 

mer än 30 års erfarenhet 

av omställningsarbete. 

Vi arbetar som en långsiktig 

partner för våra 

anslutna företag. 

Över 32 000 företag med 

sammanlagt 700 000 

medarbetare, huvudsakligen 

tjänstemän i det 

privata näringslivet, är 

anslutna till TRR. 

Kontakt 

Ann-Sofi Sjöberg 


0708-67 60 24 

ann-sofi.sjoberg@trr.se 

Stefan Eklund 

Marknadschef 

0708-67 60 60 

stefan.eklund@trr.se 

Carl-Gustaf Leinar 

VD 

Huvudkontor 

Jakobsgatan 6 

Box 16291 


Mer information finns på 

www.TRR.se 

Huvudkontor 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

Tel. 0470-890 00 

info@sodra.com 

www.sodra.com 

Södra Skogsägarna är en 

ekonomisk förening med 

51 000 medlemmar/ 

ägare. Koncernen omsätter 

20 miljarder kronor 

och har 4 000 anställda. 


Per Braconier 

070-534 51 66 

Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 

Tel 08-504 150 00 www.unionen.se 

Ordförande Cecilia Fahlberg 

Pressjour 08-504 151 00 

Presschef 

Louise Gerdemo Holmgren 

Mobil 070-549 79 78 

louise.gerdemo.holmgren@ 

unionen.se 


Maria Mirsch 

Mobil 070-668 90 42 

maria.mirsch@unionen.se 

Unionen är det största tjänstemannafacket 

i Sverige och i världen med ca 

500 000 medlemmar. Med 45 000 för- 

troendevalda finns förbundet i både 

industri- och tjänstesektor i de flesta 

branscher i det privata näringslivet. Förbundet 

har 27 regionkontor över hela 

landet. 

TCO är en centralorganisation 

för 16 fackförbund och 

samlar omkring 1,2 miljoner 

människor. Över 60 procent 

är kvinnor. 

Medlemmarna i TCO-förbunden 

arbetar som ingenjörer, 

lärare, poliser, ekonomer, 

sjuksköterskor och inom 

kommuner, statliga myndigheter, 

banker och försäkringsbolag. 

TCOs uppgift är att värna de 

fackliga fri– och rättigheterna 

och utifrån arbetslivets villkor 

ge röst åt medlemmarnas 

krav på trygghet och välfärd. 

Organisationen är partipolitiskt 

obunden. 

Presschef 

Kerstin Olsson 

070-978 33 93 

kerstin.olsson@tco.se 


Hanna Finmo 

070-480 11 10 

hanna.finmo@tco.se 

Växel: 08-782 91 00 

www.tco.se 

Akademiker, högskoleutbildade och 

andra professionella i 16 förbund 

Sineva Ribeiro 

förbundsordförande 

Cecilia Sandahl 

presschef 

Tel: 08-14 77 69 

Mobil: 070-687 32 42 

cecilia.sandahl@vardforbundet.se 

Pressjour: 070-310 30 09 

Medlemmar i Vårdförbundet 

arbetar för en säker 

vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, 

barnmorskor, 

biomedicinska analytiker 

och röntgensjuksköterskor 

som utvecklar vården för dig 

som individ. Från sjukdom 

och diagnos till hälsa och 

helhet. 

www.vardforbundet.se 

Teknikföretagen 

företräder 

Sveriges viktigaste 

företag. 

Deras framgång och export 

– Din välfärd och import 

VD 

Åke Svensson 


Jonas Cohen 

telefon 08-782 09 12 

mobil 070-219 09 38 

Teknikföretagen 

Box 5510 


telefon 08-782 08 00 

fax 08-782 09 00 

www.teknikforetagen.se 

Øresundsbron ägs och 

drivs av Øresundsbro 

Konsortiet, som också tar 

aktiv del i utvecklingen av 

Öresundsregionen. 

Pressansvarig 

Sanna Holmqvist 

mobil 0706-760 976 

sho@oresundsbron.com 

Karsten Østergaard 

Nielsen 

mobil +45 24 63 27 92 

kon@oresundsbron.com 

Pressjour dygnet runt: 

040-676 61 16 

VD 

Caroline Ullman-Hammer 

Adress: 

Vester Søgade 10 

DK-1601 København V 

Telefon 

040-676 60 00 

E-post: 

press@oresundsbron.com 

Hemsida 

www.oresundsbron.com 



Besöksadress: Strandvägen 1 



Tel 08-666 21 00 

Fax 08-666 21 30 

www.holmen.com 

VD och koncernchef 

Magnus Hall 

Koncernstab Information 


Ingela Carlsson 

Tel 08-666 21 15 

Mobil 070-212 97 12 

Fax 08-666 21 30 

info@holmen.com 

Holmen Paper AB 

601 88 Norrköping 

(Vattengränden 2) 

Informationsansvarig 

Jonas Lindell 

Tel 011-23 62 11 

Mobil 070-323 20 13 

Fax 011-23 60 30 

info@holmenpaper.com 

Iggesund Paperboard AB 

825 80 Iggesund 


Staffan Sjöberg 

Tel 0650-282 56 

Mobil 070-306 48 00 

Fax 0650-288 21 

info@iggesundpaperboard.com 

Holmen Timber AB 

Box 45 

825 21 Iggesund 

Affärsområdeschef 

Håkan Lindh 

Tel 0650-280 97 

Mobil 070-328 99 46 

Fax 0650-203 80 

info@holmentimber.com 

Holmen Skog AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 


Jeanette Tretten 

Mobil 0703-86 04 06 

Fax 011-23 61 70 

info@holmenskog.com 

Holmen Energi AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 

Affärsområdeschef 

Brynolf Alexandersson 

Tel 0660-755 01 

Mobil 076-110 55 01 

Fax 0660-755 10 

info@holmenenergi.com 

Holmens tillverkar och säljer 

tryckpapper, kartong och 

trävaror. 

Koncernens omsättning 

uppgick 2009 till cirka 

18 miljarder kronor och 

resultatet före skatt var 

1 365 miljoner kronor. 

Antalet anställda är cirka 

4 300. 


PRESSJOUR 

utanför kontorstid 

Tel: 018-16 94 75 

Pressekreterare inrikes 

Kristiina Ruuti 

Tel: 018-16 96 06 

Mobil: 070-576 39 98 

E-post: kristiina.ruuti@ 

svenskakyrkan.se 


ärkebiskopen 

Ewa Almqvist 

Tel: 018-16 96 77 

Mobil: 0705-46 96 77 

E-post: ewa.almqvist@ 


Pressekreterare utrikes 

Thomas Ekelund 

Tel: 018-16 96 93 

Mobil: 0730-23 32 71 

E-post: thomas.ekelund@ 



utrikes/katastrof 

Stefan Håkansson 

Tel: 018-16 94 20 

Mobil: 0768-00 01 02 

E-post: stefan.hakansson@ 



Lars Friedner 


Henrik Pederby 

Presschef 

Lotten Andersson 

Redaktionssekreterare för 

www.svenskakyrkan.se 

Björn Ericsson 

Beträffande stiftskanslier, 

biskopar och stifts- 

informa törer, se 

www.svenskakyrkan.se/ 

pressrum 

Kyrkokansliet 

751 70 Uppsala 

Tel: 018-16 95 00 

Fax: 018-16 96 40 

www.svenskakyrkan.se 

Kontakta 

Journalistför- 

bundet 

Journalistförbundet 

Telefon: 08 – 613 75 00 

Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm 

Öppet: Måndag: 9.30 – 16.00. 

Tisdag – fredag: 9.00 – 16.00. Lunch: 12.00 – 13.00. 

Postadress: 

Svenska Journalistförbundet 

Box 1116 


Personalen nås på e-post enligt mönstret: 

förnamn.efternamn@sjf.se 

Medlemsservice 

Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar, avgiftsfrågor, 

adressändringar, presskort med mera. 

Telefon: 08 – 613 75 55. 

Öppet: Måndagar 13.00 – 15.00. Tisdag – fredag 9.00 – 12.00. 

E-post: medlemsregistret@sjf.se 

Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du ringa angående 

frågor som rör lagar, kollektivavtal, löner, frilans- och vikariefrågor 

med mera. Telefon: 08 – 613 75 40. 

Öppet: Måndagar 13.00 – 16.00, tisdag – torsdag 9 – 16.00 

och fredagar 9.00 – 12.00. Lunchstängt 12 – 13. 

E-post: forhandlingsjouren@sjf.se 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Jonas Nordling 

Telefon: 08 – 613 75 31, jon@sjf.se 

Vice ordförande: Ulrica Widsell 

Telefon: 08 – 613 75 56, uw@sjf.se 

Adress och telefonnummer till övriga ledamöter 

hittar du på Journalistförbundets webbplats. 

Logga in på www.sjf.se 

I inloggningsrutorna till vänster på www.sjf.se fyller du i det 

användarnamn och lösenord som du fått via brev hemskickat 

till dig. När du loggat in kan du se och ändra dina uppgifter i 

medlemsregistret mm. Under inloggningsrutan på www.sjf.se 

finns en länk som heter ”Glömt lösenord”. Klicka där och följ 

instruktionerna. 

Journalisternas Arbetslöshetskassa 

Frågor om ersättning, utbetalningar etc: 08 – 613 75 60 

Öppet: Må – fre 10 – 12, onsdagar även 13 – 15. 

Medlemskapsfrågor: 08 – 613 75 89 eller 

mejlas till medlemakassan@sjf.se 

Webbplats: www.journalisternas-akassa.se 

Läs mer på www.sjf.se

utgång ■ 

ny bok 

InIfrån 

Makten, myglet, politiken 

Thomas bodström 

(norstedts) 

■ I sin mycket 

omskrivna 

bok tar sig Thomas 

Bodström 

före att recensera 

journalister. 

Både i allmänhet 

och i synnerhet. I allmänhet 

menar han att journalister 

sällan ljuger, men att journalister 

är dåliga på att erkänna 

att de missuppfattat och att de 

är dåliga på att ta kritik. 

Han menar att medierna 

favoriserade Alliansen i valet 

2010 även om journalisterna 

själva inte vill gynna en sida 

politiskt. Och han tycker att 

LO gjorde ett stort misstag 

när de sålde ut A-pressen. 

Bodström ger i sin bok några 

konkreta tips på hur man 

ska bemöta journalister och 

hur man ska veta vad de är 

ute efter. Det är ganska underhållande. 

Han kallar ena 

journaliststilen för smörtaktiken 

och den andra för huligantaktiken. 

Jag känner igen 

mig i båda. 

Thomas Bodström skriver 

flyhänt och lättläst, som om 

han pratar. En del är förstås 

vinklat och helt subjektivt, 

som betygsättningen av olika 

politiska reportrar. Men helheten 

är rätt kul. HG 

ny bok 

InGeT aTT avundas 

Vardagsliv i Nordkorea 

barbara demick 

(natur & Kultur) 

■ Boken bygger 

på sju års samtal 

med nordkoreaner 

som hoppat 

av till Sydkorea. 

Barbara Demick 

samlade 

vittnesmålen då 

hon arbetade som korrespondent 

för Los Angelses Times 

i Seoul i Sydkorea. En handfull 

personer från staden 

Chongjin, i den nordligaste 

delen av Nordkorea, berättar 

om vardagen och kampen för 

överlevnad under svältåren 

på 1990-talet då maten ransonerades. 

Bland annat får 

läsaren följa det unga paret 

Jun Sang och Mi Ran. De får 

mötas i hemlighet eftersom 

de har olika klassbakgrund, 

något som gör att det inte ses 

med blida ögon att de träffas 

i skydd av mörkret när elen 

är avstängd i staden, men de- 

Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

ras villkor skiljer sig också 

åt på andra sätt, till exempel 

när det handlar om vilken utbildning 

de har möjlighet att 

skaffa sig. Barbara Demicks 

reportage är gripande, både 

när berättelserna handlar om 

de umbäranden som intervjup 

ersonerna berättar om, 

och inte minst när hon berättar 

om de avhoppade nordkoreanernas 

svårigheter att 

finna sig tillrätta i Sydkorea, 

en helt annorlunda värld mot 

vad de är vana vid. Qr 

ny bok 

Gaza 

– fotnoter till ett krig 

Joe sacco 

(Galago) 

■ I en FN-rapport 

stöter journalisten 

och serietecknaren 

Joe 

Sacco på en fotnot 

som berättar 

om den värsta 

massaker som skett på palestinsk 

jord. Händelsen slutade 

med att 386 civila dödades av 

israelisk militär och året var 

1956. I boken Gaza – fotnoter 

till ett krig tar Joe Sacco ett 

ovanligt grepp om historien 

och berättar om händelsen i 

serieform. Han reser till Ra- 

NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON 

fah, en av städerna där massakerna 

utspelade sig, och besöker 

människor som berättar 

om händelsen. På 414 sidor 

av dramatik, vältecknade serierutor 

och intressant dialog 

försöker Sacco ge en bild av 

en av världens mest infekterade 

konflikter. Från vardagsliv 

till självmordsbombare. TO 

ny bok 

barnmark 

mikael andersson (foto) och 

Göran Tunström (text) 

(Bokförlaget Max Ström) 

■ Man kan 

förnimma 

den kalla, 

våta sanden 

och de skallrandetänderna 

efter badet i insjön, springet 

i benen under vilda lekar, hemligheterna 

i sovsalarna, hemlängtan, 

den första spirande 

kärleken och kanske livslång 

vänskap när man betraktar 

bilderna i Barnmark. Fotografen 

Mikael Andersson hade 

alltid med sig kameran och 

dokumenterade livet på barnkolonin 

i Dalarna där han arbetade 

på 80-talet. 

Efter att ha läst Göran Tunströms 

bok Prästungen kontaktade 

han författaren och 

frågade om han ville skriva texter 

till bilderna. Tunström sände 

tillbaka en prosatext och ett 

antal dikter som kompletterar 

och förstärker känslan i Mikael 

Anderssons bilder: 

Juninatt som öppnar sig med 

famnen full av fågelskri./ Vattnet 

stilla, gardinerna i fönstren 

vill ut, en dörr/ slås upp i dimman. 

Människor kommer över 

gårdsplanen./ Så här i början 

av sommaren är de flesta naturligtvis/ 

bara barn. 

Men i dag, när bilderna pub- 

liceras i bokform för första 

gången, är barnen för länge 

sedan vuxna och bilderna 

ett minne från en förhoppningsvis 

lycklig barndomssommar. 

Qr 

ny bok 

Gaza, mITT älskade 

En krönika 2006-2011 

Gideon levy 

(Karneval förlag) 

■ Vi är människor. 

Inte olika 

varandra. Det 

har varit temat 

för många av Gideon 

Levys krönikor 

i den israeliska 

tidningen Haaretz. 

Han skriver om palestinierna, 

de enskilda, som drabbas 

av Israels ockupation. 

Han är full av indignation 

och bestörtning över hur palestinierna 

behandlas och bemöts. 

Själv bemöter han dem 

i intervjuer på plats med full 

respekt. 

För vi är ju alla människor, 

oavsett om din son som just 

skjutits var palestinier eller 

israel, är smärtan likadan. 

Gideon Levys krönikesamling 

påminner oss och vägrar 

släppa taget. HG 

ny bok 

P.s 

björn af kleen 

(Weyler förlag) 

■ Björn af Kleen 

skriver rappt 

och underfundigt, 

ibland roligt 

och ibland 

argt. Taget var 

och en för sig är 

de samlade krönikorna i P.S 

just så; roliga och arga. 

Tagna tillsammans blir de 

för mycket. Det känns snarare 

pretentiöst än äkta. Och är 

det egentligen särskilt roligt 

när han tar heder och ära av 

Dalarna? HG 


utgång 

ny bok 

Alltid i mitt hjärtA 

Nahid Persson Sarvestani 

(Bladh by Bladh) 

■ Flerfaldigt 

prisade dokumentärfilmaren 

Nahid 

Persson Sarvestanissjälvbiografibeskriver 

hennes dramatiska liv. 

Brodern avrättas i ett fängelse 

efter revolutionen i Iran. 

Nahid tvingas fly sitt hemland 

och hamnar i Dubai, så 

småningom i Sverige. Hon 

blir en orädd filmare som 

gång på gång återvänder till 

Iran för sina dokumentärer. 

Trots dramatiken är boken 

sällsamt odramatiskt berättad. 

Men ett stycke fascinerade 

människoliv är det. jN 

ny bok 

illUSioNiSteN oloF 

lAGerCrANtz 

Samtiden och litteraturen 

Urban hagman 

(Bokförlaget Mormor) 

■ Det finns något 

gåtfullt över 

Dagens Nyheters 

mångårige 

chefredaktör, 

kulturjournalisten 

och författaren 

Olof Lagercrantz, 

som lockar skribenter som 

vill förstå vem han egentligen 

var och hur han blev 

den han blev. Nästan ett decennium 

efter hans död tar 

Urban Hagman i Illusionisten 

Olof Lagercrantz fasta på 

kontroversiella och motsägelsefulla 

sidor hos honom. 

Lagercrantz var den konservative 

aristokraten som i slutet 

av sitt liv framträdde som 

vänsterradikal Mao-kramare. 

Han anpassade sina åsikter 

till den rådande tidsandan 

utan att redovisa vilka omprövningar 

som låg bakom 

hans omprövningar. 

Hagmans tes är att Olof Lagercrantz 

bakom alla sina 

masker på många sätt förblev 

trogen sitt aristokratiska ursprung 

och livet igenom värderade 

de adliga dygderna högt. 

Hagman är ambivalent till 

föremålet för sin bok. Den 

briljante stilisten och kritikern 

kunde samtidigt vara 

hämndlysten och svekfull 

mot vänner och kolleger. 

Inget idolporträtt, men inte 

heller något karaktärsmord 

på den fortfarande gåtfulle 

Olof Lagercrantz. hl 


kalendariet 

möten 

■ mälardalens frilansklubb inbjuder 

till inspirationsfrukost med 

rubriken Grävande journalistik i 

bokform, torsdagen den 16 juni, 

kl. 8.30 i Hartwickska huset i 

Stockholm. Kerstin Lundell, vinnare 

av 2011 års Guldspade för sin 

bok Affärer i blod och olja, berättar 

om sitt arbete med boken. Anmälan 

senast den 12 juni till e-post: 

malardalensfrilansklubb@gmail. 

com. 

anslagstavlan 

■ Public service-klubben nystartar 

efter några års uppehåll. 

Det innebär att Ikaros-priset ska 

delas ut igen. Redan nu går det bra 

att nominera. Priset delas ut till en 

redaktion eller ett TV- eller radioprogram 

som sticker ut, som vågar 

något eller som helt enkelt är väldigt 

bra. Skriv ner en kort motivering 

och bifoga en kopia av reportaget 

eller programmet. E-postadressen 

är: psklubben@gmail. 

com. Nästa prisutdelning hålls i 

början av 2012. 

■ Stiftelsen Natur & Kultur utlyser 

nio nya stipendier för författare 

och journalister. Stipendierna 

är på vardera 100 000 kronor 

och kommer att delas ut årligen 

med start i år. Medel kan sökas för 

bokprojekt, längre artikelserier eller 

andra undersökande skrivprojekt. 

Ansökningstiden går ut den 1 

augusti och de nio stipendiaterna 

kommer att offentliggöras på Bok 

& biblioteksmässan i september. 

Mer information om stipendierna 

finns på sajten www.nok.se/ 

stiftelsen. 

utställningar 

■ moderna museet i Malmö visar 

utställningen Doris Salcedo: Plegaria 

Muda till den 4 september. 

■ Konstmuseet Abecita corsettfabrik 

i Borås visar utställningen 

Sport vi minns där Jonas Lindkvist 

ställer ut sportbilder till den 28 

augusti. Jörgen Jarnberger har 

dokumenterat IF Elfsborg de senaste 

fyra åren och hans bilder tillsammans 

med ett urval från Borås 

idrottshistoriska utgör utställningen 

Vi tillsammans, IF Elfsborgs 

historia i bilder som visas under 

samma tid. 

■ Galleri [Ø] i Mullsjö visar en fotoutställning 

framställd av elever 

vid Fotoskolan på Mullsjö folkhögskola 

till den 15 juli. 

■ hasselblad Center i Göteborg 

visar utställningen Ny nordisk fotografi 

2011 till den 21 augusti. 

Medverkande fotografer är Ca- 

! 

■ Kulturhuset 

i Stockholm 

visar Gregory 

Crewdsons bilder 

i utställningen 

In a Lonely 

Place till 

och med den 

12 juni. I centrum 

för GregoryCrewdsonskonstnärskap 

står det 

nära förhållandet 

till filmen. 

Bilden Untitled 

(Worthington 

Street) är från 

bildserien Beneath 

the roses. 

! 

■ Tjörnedalsgårdenskonsthall 

i Baskemölla,Simrishamn 

visar JonathanJosefssons,Guangjuan 

Zhangs och 

Gabriella Dahlmansutställning 

till den 12 

juni. 

sia Bromberg, Joachim Fleinert, 

Mandi Gavois, Erika Hedman, Sven 

Drobnitza, Kerstin Hamilton, Linda 

Hofvander, David Molander och 

Johannes Samuelsson. 

■ Swedish Photography i Berlin 

visar Anders Petersens utställning 

Mental Hospital mellan den 2 juni 

och den 16 juli. 

■ Nordiska museet i Stockholm 

visar fotoutställningen Bilder från 

Italien till den 28 augusti. Utställningens 

drygt 200 fotografier visar 

den fototekniska utvecklingen 

men även de dokumentära samt 

estetiska strömningarna i Italien 

under drygt 150 år. Den tar sin 

början med italienska fotografier 

från det sena 1800-talet. 

■ Stockholms fotoantikvariat vissar 

Keld Helmer-Petersens utställning 

Back to black till den 7 juni. 

■ Galleri jan Wallmark visar 

Torbjörn Calveros utställning Personliga 

möten med bilder på kändisar 

under 70-talet till den 15 

juni. 

■ Fotografiska i Stockholm visar 

utställningen Från Andra Sidan 

Längtan till den 21 augusti. Fotografen 

Jacqueline Hellman har 

under ett års tid följt och dokumenterat 

sin bästa vän Cizzi som 

är drabbad av anorexia. 

Under tiden 17 juni till den 2 oktober 

visar Fotografiska bilder av 

Robert Mapplethorpe i en stor retrospektiv 

utställning. Nära 200 

verk ställs ut, varav många aldrig 

tidigare visats i Sverige. 

Mellan den 18 juni och den 21 

augusti visas Circle of Memory. 

Francis Ford och Eleanor Coppolas 

son Gian-Carlo omkom i en 

båtolycka 1986, bara 22 år gammal. 

Under sitt sorgearbete deltog 

Eleanor Coppola i en minnesceremoni 

vid en gånggrift på Irland. 

I installationen Circle of Memory 

återskapar hon, tillsammans med 

fem andra konstnärer, den rituella 

platsen. 

Fotografiska fyller ett år och firar 

med utställningen Fotograf/ 

Fotograf, en utomhusutställning 

i anslutning till museet med porträtt 

av kända fotografer. Bland de 

porträtterade fotograferna märks 

bland andra Mary Ellen Mark, Anton 

Corbijn och Nan Goldin. Utställningen 

finns kvar till i slutet 

av juni. 

■ Under Konst runt Omberg ställer 

Lars Rosengren ut spektakulära 

idébilder som han gjorde i 

samarbete med Amelia Adamo 

på Aftonbladet i slutet av 80-talet. 

Bilderna, som är ett urval av 

”happenings” kompletterade med 

faksimiler som visar hur det såg 

ut i tidningen, ställs ut utomhus i 

skuggan av den kända Rökstenen. 

Konstrundan pågår mellan den 2 

och den 5 juni. 

■ Galleri rapsbollen i Peppinge 

visar Staffan Håkanssons utställning 

Kor på Österlen till den 31 

augusti. 

■ Fullersta bio i Huddinge visar 

fotografen Arne Bivrins utställning 

Magiska möten till den 26 

juni. Naturmotiven är bland annat 

hämtade från Alaska. Utställningen 

arrangeras av Huddinge konstnärsklubb. 

■ Galleri KG52 i Stockholm visar 

Fotoskolan Gamlebys elevutställning 

mellan den 5 och den 7 juni. 

Utställningen Stockholm – 

Drömmarnas stad av eleverna från 

yrkeslinjen Fotografi på Fotoskolan 

Sthlm visas mellan den 9 och 

den 12 juni. 

■ På Galleri Visions of Öresund i 

Malmö visar ett flertal fotografer 

sina bilder av Skåne till den 23 juni.

expressen 

skånska dagbladeT 

Hn.se 

utgång grodor 

■ E-postadress: grodor@journalisten.se 

Hallands nyHeTer 

oskarsHamns-Tidningen 

goTlands Tidningar 

JournalisTen.se 

ÖsTgÖTa CorrespondenTen 

nsT/Hd 

TV4.se 

Tack till Janne Pettersson som får boken Fler pressgrodor. Tack också till Lars Tegermark, Anders Grahn, Göran Sjöstrand, 

Inger Larsson, Stig Nahlbom, Birgit Björneskog, Martin Trygg med flera för inskickade bidrag. 

Hn.se 

#07 

Journalistförbundets tidning 1–22 juni 2011 

flera roller 

Reportern Linnéa Hambe har många identiteter på Facebook S. 4 

nyheter På jobbet världen 

Ljusare 

för årets 

vikarier S. 12 

BLT och 

Sydöstran 

på turné S. 26 

Kris för 

pressen på 

Grönland S.30 

senaste nytt: 

journalisten.se 

helena Giertta: ”Sommarvikariaten är den stora 

prövningens tid för nya journalister.” Sid 2 

tRaditioneLLa medieR 

omfamnar sociaLa medieR 

e-tidning: 

Användarnamn: 

Journalisten 

Lösenord: nrsju 

Chefredaktör 

& ansvarig utgivare 

Helena Giertta 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Redaktionssekreterare 

Qia Rindevall 

08-613 75 16 

qr@journalisten.se 

Layoutansvarig 

Julia Nilsson 

08-613 75 22 

jn@journalisten.se 

Reporter/redigerare 

Pär Jansson 

08-613 75 17 

pj@journalisten.se 

Reporter 


08-613 75 18 

hl@journalisten.se 

Reporter 

Hanna Lundquist 

08-613 75 23 

hlu@journalisten.se 

Bildjournalist 

Tomas Ohlsson 

08-613 75 61 

to@journalisten.se 

Reporter (vik) 


08-613 75 30 

jw@journalisten.se 

Annonsansvarig 

Eva Agrell 

08-613 75 19 

ea@journalisten.se 

Årgång 108 

Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm 

Besöksadress Vasagatan 50 

Telefon 08-613 75 00 (vxl) 

Fax 08-411 58 35 

Redaktionella ärenden 08-613 75 20 

eller e-post: redaktionen@journalisten.se 

Platsannonser 08-613 75 19 

eller e-post: annons@journalisten.se 

Produktannonser Ad4 You Media 

Filippa Widman, 08-556 950 44 

Hemsida Journalisten.se 

Prenumerationsärenden 08-613 75 19 

Annons- och prenumerationspriser 

Se Journalisten.se/annonsera 

Upplaga 18 800 ex (TS 2010) 

Medlem i Sveriges Tidskrifter. 

Räckvidd 35 000 läsare (Orvesto 2010) 

Text i databas För frilansar anslutna 

till Alis har tidningen träffat särskilt avtal 

om elektronisk lagring och publicering. 

Avtalet kan även tillämpas för frilansar 

tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, 

Journalistförbundet, Dramatikerförbundet 

och Författarförbundet. 

Tryckeri V-TAB, Västerås, 2011 

ISSN NR 0022-5592 

Den som anser att Journalistens publicering är ett 

brott mot de pressetiska reglerna kan anmäla tidningen 

till Allmänhetens pressombudsman (se www. 

po.se). Den som anser att tidningens medarbetare i 

sitt arbete brutit mot de yrkesregler som finns kan 

anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se www.sjf.se 

under Yrkesfrågor & Mediepolitik: Yrkesetik och YEN). 


Posttidning B-post 

■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se 

Given succé för sommarserien, eller... 

misstaget 

glömda brott 

Det fatala mötet med mördaren 

drängen CA Johansson 

från Fifflekull 

höll på att bli min journalistiska 

död. Det var 1951 och jag var volontär 

på Smålands Allehanda i 

Jönköping. 

Mittemot redaktionen låg Göta 

hovrätt. En dag tyckte jag mig få 

en snilleblixt. Varför inte gå igenom 

gamla rättsfall och skriva en 

artikelserie om Berömda Brott i 

Småland! Chefredaktören Ekberg 

gav klartecken och serien 

blev ett lyckokast. 

Jag grävde fram Det stora diligensöverfallet, 

Pigan som försvann, 

Skräddaren som blev mördad 

med sin sax, Hästskojaren 

som färgade sina hästar och så 

vidare. Succén var given! 

Tills den dag jag grävde fram 

den gruvliga historien om drängen 

i Vetlanda som bestialiskt 

mördade sin fästmö och som 

1899 dömdes till döden. 

Det hade på sin tid varit ett 

Kanske 

dags för en 

liten guldstjärna?Förväntansfull 

öppnade 

jag dörren. 

Men varför 

såg Ekberg 

explosionsfärdig 

ut?” 

mycket omskrivet mord och i stadens 

antikvariat hade jag turen 

att hitta ett skillingtryck om dådet, 

melodi Hjalmar och Hulda. 

Det innehöll också ett obetalbart 

”vittnesbörd från slutrannsakningen” 

som jag piffade upp artikeln 

med, bland annat följande: 

”Kl. half 11 i förmiddags började 

rannsakning med för mord på sin 

fästekvinna Anna Danielsdotter 

häktade drängen C A Johansson 

från Fifflekull i Vetlanda. En oerhörd 

menniskomassa hade samlat sig. 

Belagd med fotbojor infördes 

fången. Han syntes lugn och oberörd 

samt swarade redigt på frågorna. 

Johanssons fästekvinna hade, 

sedan följderna af deras umgänge 

börjat framträda, allt ifrigare yrkat 

på äktenskap. Då han aldrig tyckt 

om henne hade han då beslutat 

taga henne af daga.” 

Johansson hade gått grundligt 

tillväga. Först hade han strypt 

kvinnan och sedan skurit halsen 

av henne. Domen blev halshuggning 

för överlagt mord. 

Stort uppslagen på över två 

hela sidor blev detta drama dagens 

samtalsämne i Jönköping. 

När jag belåtet klev in på redaktionen 

fick jag beskedet att ögonblickligen 

inställa mig hos chefredaktören. 

Kanske dags för en liten guldstjärna? 

Förväntansfull öppnade 

jag dörren. Men varför såg Ekberg 

explosionsfärdig ut? 

– Hur ända in i glödheta kan du 

påstå att drängfan blev halshuggen! 

röt han. 

– Jamen han dömdes ju till det, 

stammade jag. 

– DÖMDES ja. Men du kollade 

aldrig hur det gick sedan! Han 

blev faktiskt BENÅDAD av Högsta 

domstolen! Den siste som 

halshöggs i det här landet hette 

som bekant Ander!! 

Ekberg kunde berätta att man 

ringt från ålderdomshemmet 

i Vetlanda. Föreståndarinnan 

hade upprört berättat att nu vågade 

ingen längre sitta bredvid 

Johansson vid kaffebordet, nu 

när det uppdagats att han var 

MÖRDARE!! För det hade ju stått 

i tidningen! 

– Jamen det är ju inte möjligt, 

stammade jag. Det här hände 

ju på 1800-talet så han MÅSTE 

vara död vid det här laget. 

– Karlfan är född 1878 och lever 

i högönsklig välmåga på ålderdomshemmet 

i Vetlanda och nu 

hotar dessutom släkten att stämma 

oss! UT!! röt Ekberg. 

Redaktionssekreterare Axel sson 

tog godhjärtat skulden på sig. 

– Jag borde ju kollat storyn jag 

också, men du känner väl till den 

gamla journalistregeln att aldrig 

kolla en bra story ifall den spricker. 

Nä, jag kände inte till den, men 

glömde den aldrig. Vilket resulterade 

i att jag aldrig fick en lika fin 

story igen eftersom den för det 

mesta sprack. 

YVONNE DE GEER 

Har du gjort 

något dråpligt 

misstag i jobbet? 

Berätta för oss på Journalisten! 

Mejla din historia till: 

redaktionen@journalisten.se 

illustration catharina nygård holgersson

flera roller - V-Tab

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?