PDF-fil - Sveriges Radio

Fredag 26 april 2002 kl 19.30 Klassikerserien 

Berwaldhallen 

Presentatör: Henrik Björlin 

Konserten spelas in! 

Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet 

även tekniskt. Här har du som konsertbesökare 

möjlighet att hjälpa till. 

Försök undvika att hosta. Om det är nödvändigt, 

gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att 

stänga av personsökare, digitalklockor samt 

mobiltelefoner!! Fotografering och bandinspelning i 

salongen är inte tillåten. 

Sveriges Radios Symfoniorkester 

Konsertmästare: Bernt Lysell 

Bachkören 

Gustaf Sjökvists kammarkör 

KFUM:s kammarkör 

Kammarkören Svenska Röster 

Manfred Honeck, dirigent 

Anne Sofie von Otter, mezzosopran 

Miah Persson, sopran 

Gustav Mahler (1860-1911) 

Symfoni nr 2, c-moll 

”Uppståndelsesymfonin” 

-Allegro maestoso 

-Andante con moto 

-In sehr ruhig fliessender Bewegung - 

-Urlicht. Sehr feierlich aber schlicht 

-Im tempo des Scherzo 

Beräknad sluttid, 21.10 

3


Tempo, balans, klangfärg, rytm, 

och naturligtvis känsla. I Sveriges 

Radios Symfoniorkester finns en 

svindlande musikalisk kreativitet 

samlad i en enda stor klangkropp. 

De över hundra medlemmarnas 

såväl individuella som kollektiva 

kompetens gör de musikaliska möjligheterna 

i princip outtömliga och 

inspirerar varje år dirigenter, musiker 

och solister till unika prestationer. 


har sitt ursprung i "Waldimirs orkester" 

(Radiotjänst Dansorkester) som 

bildades 1936 och som 1948 antog 

namnet Radioorkestern. Orkestern 

utvidgades successivt under första 

delen av 1960-talet för att 1967 – 

i och med sammanslagningen med 

den dåvarande Underhållningsorkestern 

– bli en ensemble på över 

100 musiker under namnet Sveriges 

Radios Symfoniorkester. Sedan 

dess har orkestern utvecklats under 

internationellt kända och starka dirigentprofiler 

som Sergiu Celibidache, 

Herbert Blomstedt, Esa-Pekka 

Salonen och Evgenij Svetlanov till 

en ensemble i världsklass. 

Nu får den unge österrikaren 

Manfred Honeck förvalta arvet, och 

som tidigare bidrar 1:e gästdirigenten 

Mark Wigglesworth till den höga 

nivån på orkesterns prestationer. 

Dessutom besöker varje år ytterligare 

några av världens främsta 

solister och dirigenter orkestern och 

bjuder publiken på sina tolkningar 

ur en repertoar som spänner över 

4 

flera musikaliska stilar och sekler. 

Musik som de förmedlar till sin 

publik inte bara vid de många 

konserterna på hemmascenen Berwaldhallen, 

utan också genom sin 

omfattande turnéverksamhet och 

de många konserter som sänds i 

radio och TV. 

Orkestern har alltid tagit ett särskilt 

ansvar för nyskriven musik och 

uruppför årligen ett antal nya verk 

av både svenska och utländska 

kompositörer. Något som fått orkestern 

att utveckla en alldeles särskild 

förmåga att tolka samtidens musikaliska 

strömningar.

Kvällens oratoriekör 

Körlivet i Sverige och i Stockholm 

är fantastiskt. När Berwaldhallens 

ordinarie oratoriekör, dvs 

Radiokören och Erik Eriksson kammarkör 

blev inbjudna att medverka 

på Claudio Abbados sista konsert 

med Berlin-filharmonikerna, var det 

ingen tvekan att de skulle tacka ja 

trots att Mahlers 2:a stod uppsatt 

på programmet hemmavid. Helt 

plötsligt öppnades det en möjlighet 

att få presentera andra kvalitetskörer 

i Berwaldhallen, och en möjlighet 

för flera korister att få medverka 

i ett storslaget orkestersammanhang 

. Gustaf Sjökvists kammarkör, 

Bachkören är sedan länge etablerade 

i Stockholm och kammarkören 

Svenska Röster och KFUM:s kammarkör 

har ytterligare berikat körlivet 

i staden. Vare sig det gäller 

äldre eller nyskriven musik har de 

utvecklat sin körklang till hög internationell 

klass, och i många fall 

blivit uppmärksammade med goda 

recensioner i både svensk och 

utländsk press. 

Bachkören och KFUM-körens 

ledare, Fredrik Malmberg, har varit 

ansvarig för den slutgiltiga instuderingen 

medan de övriga ledarna, 

Gustav Sjökvist (radiokörens tidigare 

chefdirigent) och Bo Aurehl 

(Svenska Röster) självfallet har haft 

sina fingrar med i spelet. 

5

Manfred Honeck 

Manfred Honeck är nu inne 

på sitt andra år som chefdirigent 

för Sveriges Radios symfoniorkester. 

Det första året innebar många 

härliga musikaliska upplevelser för 

publiken i Berwaldhallen och för 

TV- och radiopubliken ute i landet. 

Honeck är alltid mycket väl förberedd 

och noga i sitt repetitionsarbete, 

vilket också avspeglar sig i 

slutresultatet. Det har även publik 

utomlands kunnat konstatera. Vid 

turnén i Österrike och Tyskland nu 

i januari, med Sveriges Radios symfoniorkester 

och Radiokören, blev 

det stående ovationer i Wilhelmshaven, 

vilket inte hänt mer än två 

gånger tidigare under de senaste 

20 åren. Och konserten i Berlinfilharmonin 

avslutades med dryga 7 

minuters applåder. 

Efter en konsert på USA-turnén 

för ett år sedan, skrev recensenten 

i Washington Post ”En av de bästa 

konserter jag kan minnas” efter 

Verdis Requeim och utnämnde 

konserten till ”Årets konsert i Washington”. 

Manfred Honeck är född i Österrike 

och har studerat vid Musikhögskolan 

i Wien. Men det som 

framförallt har präglat honom musikaliskt 

är de erfarenheter han har 

fått som altviolinist i Wienerfilharmonikerna 

och i orkestern vid 

Wiener Staatsoper, och hans verk- 

6 

samhet som dirigent för Wiens 

ungdomsorkester. 

Ganska tidigt insåg Honeck att 

han ville ägna sig åt dirigering och 

blev assistent till Claudio Abbado i 

Gustav Mahlers Ungdomsorkester. 

1989 debuterade han vid Wiener 

Volksoper med inte mindre än tre 

uppsättningar. Strax efteråt ville 

man engagera den unge och begåvade 

Honeck vid Wiener Staatsoper 

och Berliner Staatsoper. 

Operan i Zürich knöt honom 

till sig 1991-1996. Under dessa år 

hann han också med att debutera 

med Wienerfilharmonikerna under 

Mozartveckan i Salzburg 1994. 

Sedan väntade debuter med 

orkestrar som bl.a. Dresdner 

Staatskapelle, Chicago Symphony 

Orchestra och BBC Symphony 

London, en orkester som han 

senare lett vid ett flertal Promskonserter 

i Albert Hall. 

1996 gästade Honeck för första 

gången La Scala. Konserterna blev 

så lyckade att han omedelbart blev 

återinbjuden. Ryktet om Honeck 

spred sig och orkestrarna ställde 

sig på kö: Gewandhausorchester i 

Leipzig, Wiener Symphoniker, BBC 

Scottish Orchestra och många fler. 

En av dessa, MDR-Sinfonieorchester 

i Leipzig, knöt honom till sig som 

chefdirigent mellan 1996 och 1999.

Efter ett lyckat gästspel på 

Den Norske Oper 1995, blev han 

dess musikchef 1997-98. I dag 

är Honeck knuten till teatern som 

gästdirigent. 1996 fick Honeck 

hoppa in i stället för Mariss Jansons 

och leda en turné med Oslo 

filharmoniska orkester med bl.a. två 

BBC Promskonserter och konserter 

vid festivalerna i Edinburgh och 

Luzern. Han blev därefter utsedd 

till deras förste gästdirigent och 

tillsammans med dem debuterade 

han vid Festspelen i Salzburg 1999. 

Sommaren 2001 gjorde han ännu 

ett lyckat inhopp, för Neeme Järvi, 

och dirigerade Göteborgs symfoniker 

vid BBC Proms och festspelen i 

Salzburg. Det ledde till att han blev 

återinbjuden till Salzburgfestspelen 

2002. 

Det är lätt att se att Manfred 

Honeck är en mycket uppskattad 

och efterfrågad dirigent världen 

över, som vi har förmånen att ha 

knuten till oss i Berwaldhallen. Det 

är lätt att hålla med Curt Carlson 

vid Sveriges Radio P2, när han gav 

följande omdöme om Honeck: 

– Denne genommusikaliske dirigent 

arbetar hela tiden utifrån en 

vision; han kombinerar känsla och 

inlevelse med stor precision och 

jag tycker att han är en av dessa 

stora dirigenter som förmår skapa 

en levande och engagerad tolkning. 

Honeck älskar fram musiken snarare 

än att slå fram dem! 

7

Anne Sofie von Otter 

Anne Sofie von Otter tillhör i 

dag de mest eftersökta sångarna i 

den internationella opera- och konsertvärlden. 

Hennes uppmärksammade 

debut på Covent Garden 

1985 i Mozarts Figaros bröllop 

under Colin Davis blev början på 

hennes karriär, och i London har 

hon blivit en stor publikfavorit. 

Hon har medverkat i en lång 

rad uppsättningar på världens alla 

ledande operascener och har samarbetat 

med dirigenter som Solti, 

Muti, Abbado, Gardiner, Marriner, 

Levine och på senare år med Mark 

Minkowski och Reinhard Goebel. 

På La Scala debuterade von Otter 

l987 och på Metropolitan i december 

1988. 

På Kungliga Operan har von 

Otter gästspelat 1988 - då hon 

ffg sjöng Octavians parti i Rosenkavaljeren 

under Ehrling - och 1998, 

i Sven David Sandströms nyskrivna 

opera Staden. 

Förra säsongen framträdde von 

Otter i Europa såväl som i USA. 

Våren 2001 innehöll bl a konserter 

med Esa-Pekka Salonen i San 

Fransisco, och Ariodante på Bastiljoperan 

i Paris under ledning av 

Marc Minkowski. 

Anne Sofie von Otters skivkatalog, 

- över 50-talet inspelningar 

på olika skivmärken - har en bredd 

som få andra sångerskor har haft. 

1993 utnämndes hennes inspel- 

8 

ning med Grieg-sånger till ”Årets 

bästa klassiska vokalinspelning” av 

The Grammophone, och 1996 blev 

hon av samma tidskrift utnämnd till 

”Artist of the year”, främst för sin 

inspelning av ”Wings in the night”, 

en inspelning med bara svenska 

romanser - som vanligt med Bengt 

Forsberg vid flygeln. 

I februari 2000 tilldelades Anne 

Sofie von Otter två Grammyutmärkelser. 

Dels för bästa klassiska 

vokalprestation i Mahlers Des 

Knaben Wunderhorn tillsammans 

med barytonen Thomas Quasthoff, 

dels för årets bästa operainspelning 

som tilldelades Rucklarens Väg, där 

Anne Sofie ingick i sångarlaget. 

I sommar kommer Anne Sofie 

von Otter att sjunga Carmen 

på Glyndebourne Operan (dirigent 

Philippe Jordan), vilket blir hennes 

första sceniska framträdande i 

denna opera. Till hösten väntar 

Julius Cesar på Bastiljoperan i Paris 

under ledning av Marc Minkowski). 

Nästa sommar gästpelar von Otter 

på Drottningholmsoperan.

Miah Persson 

Sopranen Miah Persson från 

Örnsköldsvik började studera sång 

vid Kulturama och senare på Operastudio 

67 i Stockholm. Hon fortsatte 

sedan vid Operahögskolan, 

där hon avslutade sin utbildning 

1999. Året innan var hon en av finalisterna 

i solisttävlingen på Konserthuset 

i Stockholm. 

Persson har framträtt som Brigida 

i Cimarosas Gli Sposi per accidenti 

på Studio Lirico i Italien. Hon 

har sjungit Susanna i Figaros bröllop 

på Confidencen. Dessutom har 

hon gestaltat ett flertal roller i Operahögskolans 

och Operastudio 67:s 

regi. Hon har också sjungit Hèro 

i Berlioz Béatrice et Bénédict med 

European Union Opera på Théâtre 

des Champs Elysées. 

Bland Miah Perssons senaste 

engagemang kan nämnas rollen 

som Pamina i en nyuppsättning 

av Mozarts Trollflöjten på Kungliga 

Operan samt medverkan på 

Deutsche Staatsoper i Berlin i 

Scarlattis opera Griselda. Förra 

säsongen sjöng hon bl a Susanna 

i Figaros bröllop samt Gabrielle 

i Offenbachs Pariserliv i Kungliga 

Operans regi. Hon har också 

gestaltat Nanetta i Verdis Falstaff 

vid festspelen i Aix-en-Prevence. I 

höstas framträdde hon också som 

Sophie i Richard Strauss Rosenkavaljeren 

och i Hans och Greta på 

Kungliga Operan. 

Miah Persson har också en 

omfattande konsertrepertoar som 

inkluderar verk av Händel, Bach, 

Haydn, Mozart m fl. Hon har 

också spelat in två Haydnmässor 

med Ensemble Philidor i Frankrike, 

Havets sånger av Fernström med 

Malmö Symfoniorkester samt medverkat 

i en inspelning med olika 

versioner av Magnificat och ett 

par Bachkantater för att nämna 

några inspelningar. Nyligen var 

hon solist i Mozart Requiem på 

Sveriges Radios Symfoniorkesters 

Tysklandsturné. 

9

Gustav Mahler 

Symfoni nr 2, c-moll ”Uppståndelsesymfonin” 

Slutet av 1800-talet och början 

av 1900-talet blev en omvälvande 

period och romantiken gick nu in 

i sin sista fas - senromantiken. 

Musikens lagar, dvs de ideal som 

hade varit de gällande sedan 

1600-talet, ifrågasattes av kompositörer 

som sökte nya uttryck. Visst 

hade det gamla tonspråket varit bra 

för Mozarts och Beethovens tid, 

med det kunde inte längre engagera 

nutidens människor, resonerade 

man. 

Mahler stod mellan det gamla 

och det nya och förmedlade med 

sin musik en känsla av att det 

gamla måste begravas för att 

något nytt skulle kunna skapas. 

Men att åskådliggöra detta i 

musiken var krävande, inte minst 

för den lyssnande publiken när 

Mahler utnyttjade det tonala språket 

till bristningsgränsen. Därför 

var han en betydligt mer uppskattad 

dirigent än tonsättare. Han var 

ledare för operahusen i Budapest, 

Wien och vid Metropolitan i New 

York och var känd för sina perfekta 

instuderingar och intensiva framföranden. 

Mahler påbörjade sin andra 

symfoni 1888 och han kallade sin 

skiss ”Totenfeier” - Minneshögtid. 

Vem är det som är död? Mahler 

svarar: ”Det är hjälten från min 

första symfoni som jag bär till sin 

grav.” Eller var det sin tidigare musik 

10 

han begravde för att i stället kreera 

en ny? 

De följande tre satserna komponerades 

nästan fem år senare, när 

Mahler bestämt sig för att ”Totenfeier” 

skulle utgöra första satsen 

i den nya symfonin. Den tredje 

satsen utgår från en av Mahlers 

sånger ”Des Antonius von Padua 

Fischerpredigt”. Den fjärde satsen 

- Urlicht - är ett kort och enkelt 

avsnitt med altsolo. Sången var 

viktig för Mahler även i hans symfoniska 

värld, som om den instrumentala 

musiken inte riktigt räckte 

till för honom: 

”När jag komponerar brukar jag 

alltid komma till en punkt där ordet 

måste träda till som bärare av mina 

musikaliska idéer.” 

Mahler brottades ständigt med 

frågor om liv och död och med 

tanken på återuppståndelse, och 

han kände att han behövde skriva 

en sats till för att göra symfonin 

fulländad och kunna ge svar på 

dessa frågor. Han funderade på att 

använda sig av en kör i denna sats, 

men han var hela tiden rädd att bli 

anklagad för att imitera Beethovens 

nia. 

Arbetet med den sista satsen 

gick dåligt, och Mahler hade svårt 

att hitta ett bärande tema. Mitt 

under arbetet dog hans vän, den 

store pianisten och dirigenten Hans 

von Bülow, och Mahler deltog

självklart vid begravningen. Under 

högtiden sjunger kören Klopstocks 

”Auferstehn” och ger en honom 

en fantastisk upplevelse. Mahler 

berättar: 

”Det var som om jag hade blivit 

slagen av blixten, allt stod plötsligt 

helt klart för mig.” 

Fylld av denna upplevelse fullbordade 

han sin femte sats med 

Klopstocks ode som fundament 

med egna tillägg. Efter sex års 

arbete var hans andra symfoni klar. 

Mahler dirigerade själv Berlinfilharmonikerna 

vid uruppförande i Berlin 

1895. 

Senromantikens kompositörer 

visade upp en mängd olika uttryck 

som på många håll stegrades till 

det yttersta; de symfoniska verken 

och även orkestern fick enorma 

proportioner. I jämförelse med tidigare 

verk hade Mahlers andra 

symfoni enastående mått, vilket 

kan förklaras av hans uttalande: 

”En symfoni måste vara som världen. 

Den måste innehålla allt”. 

Och det gör verkligen detta 

verk. Symfonin har en imponerande 

längd (ca 90 minuter). 

De fyra satserna har heller inte 

räckt till - det blev fem. Det finns 

två solister, en stor kör och en 

starkt utökad orkester: två harpor, 

fyra flöjter, fyra oboer, åtta trumpeter, 

fyra basuner, tio horn, orgel, 

sex pukor stor trumma m m, m m. 

Utöver den stora orkestern spelar 

dessutom en liten orkester ”i fjärrran”. 

Till sin fästmö skrev Mahler ner 

sina tankar kring den andra symfonin. 

De var inte avsedda för andras 

ögon än hennes, men säger en 

hel del om hans tankar kring detta 

verk, och han formulerar de frågor 

som han ständigt brottades med: 

Första satsen 

”Vi står vid en älskad människas 

bår. Hans liv och strävan, hans 

lidanden och hans glädje drar för 

sista gången förbi själens öga. 

Och detta i allvarliga och skakande 

ögonblick, då all vardagens förvirrande 

mångfald upphört att tränga 

sig på oss, förnimmer vårt hjärta 

en högtidlig, allvarlig stämma, 

som aldrig får göra sig hörd i vardagslarmet: 

Vad har ägt rum? Vad 

är livet? Och vad är döden? Finns 

det en tillvaro hinsides graven? Är 

allting blott en gäckande dröm? 

Eller har vårt liv och vår död en 

mening? 

Om vi ska kunna fortsätta att 

leva, måste dess frågor besvaras. 

De tre följande satserna är 

tänkta som intermezzon. 

Andra satsen 

Ett lyckligt ögonblick i hans 

liv och en vemodsfull erinran om 

ungdom och förlorad oskuld. 

11

Tredje satsen 

Otron och förnekelsens ande 

har bemäktigat sig honom. 

Han blickar omkring sig i det brokiga 

vimlet av företeelser. När han 

miste sitt rena barnasinne, förlorade 

han också det säkra fäste, som 

allenast kärleken kan ge. Han tvivlar 

på Gud och tvivlar på sig själv. 

Hela tillvaron ter sig för honom som 

en ohygglig mardröm. Äcklet vid 

allt vad tillvaro heter bemäktigar sig 

honom och driver honom till ett 

utbrott av förtvivlan. 

Fjärde satsen. 

Första gryningen. Altsolo 

Barnatrons rörande stämma når 

vårt öra. 

”Från dig, o Gud, har jag 

kommit, och till dig står min själs 

längtan. Sänd mig, o Gud, det ljus, 

som leder mig tillbaka till dig, in i 

den eviga saligheten!” 

Femte satsen 

Ännu en gång ställs vi inför fruktansvärda 

frågor. En hög röst förkunna: 

Allt levandes tid är ute, den 

yttersta domen förestår, skräckens 

stora dag har kommit. Jorden 

bävar, gravarna rämnar, de döda 

uppstår och skrider förbi i en 

ändlös procession. Jordens mäktiga 

och ansenliga - konungar 

och tiggare, rättfärdiga och gudlösa 

- alla tränger på. Ropet 

12 

om nåd och förbarmande skallar 

genom rymderna. Allt fruktansvärdare 

ljuder ropet - våra sinnen 

omtöcknas och vårt medvetande 

dör bort, medan den eviga anden 

nalkas oss. 

Den ’stora appellen’ ljuder - 

Apokalypsens trumpeter klingar ut, 

och i den fruktansvärda tystnad 

som följer förnimmer vi den 

avlägsna, knappt hörbara sången 

av en näktergal som ett sista, 

döende eko av vårt jordeliv. En kör 

av heliga, himmelska väsen intonerar 

sakta: ’Du skall uppstå, ja 

förvisso skall du uppstå’. Guds härlighet 

uppenbarar sig. Ett milt och 

underbart ljus genomtränger oss till 

vårt hjärta. Helig tystnad råder. 

Och se - ingen dom blir avkunnad 

- ingen är syndare och ingen 

rättfärdig, ingen är stor och ingen 

är ringa - intet straff och ingen belöning. 

En allsmäktig kärlekskänsla 

genomströmmar oss och fyller oss 

med saligt liv och salig tro.” 

Så presenterade Mahler sin 

”Uppståndelsesymfoni”. En symfoni 

som skrevs i en tid då det gamla 

trygga skulle ersättas av det nya, 

mer okända, inför ett sekel som 

skulle bli ett av de mörkaste i Europas 

historia. Men Mahler förmedlar 

en optimistisk livssyn med sitt lidelsefulla 

verk. En livssyn till tröst och

hopp för oss som också lever i 

en brytningsperiod: Budskapet om 

död i första satsen blir inte det slutliga 

utan leder fram till en sång om 

hopp, återuppståndelse och en tro 

på livet. 

Bengt Arwén 

13

- 

4:e satsen altsolo 

ur ”Des Knaben Wunderhorn” 

O Röschen rot, 

Der Mensch liegt in größter Not, 

Der Mensch liegt in größter Pein, 

Je lieber möcht’ ich im Himmel sein. 

Da kam ich auf einem breiten Weg, 

Da kam ein Engelein und wollt’ mich abweisen. 

Ach nein, ich ließ mich nicht abweisen! 

Ich bin von Gott und will wieder zu Gott, 

Der liebe Gott wird mir ein Lichtchen geben, 

Wir leuchten mir bis in ds ewig selig’ Leben! 

14 

O ros så röd! 

Människan lider högsta nöd! 

Människan lider så oerhört! 

Att hellre vore jag i himmelen! 

Så jag kom på den breda vägen 

kom en ängel som ville avvisa mig. 

Ack nej! Jag lät mig inte avvisas! 

Jag är av Gud, till Gud ska jag nu åter! 

Gud själv skall ge mig ett ljus 

som lyser på min väg till saligt evigt liv!

Finalen med blandad kör, sopran- och altsolo 

text delvis ur ett ”uppståndelsode” av Klopstock 

Chor und Sopran: 

Aufersteh’n, ja aufersteh’n wirst du, 

Mein Staub, nach kurzer Ruh! 

Unsterblich Leben 

Wird, der dich rief, dir geben. 

Wieder aufzublüh’n, wirst du gesät! 

Der Herr der Ernte geht 

Und sammelt Garben 

Uns ein, die starbe! 

Alt solo: 

O glaube, mein Herz, o glaube: 

Es geht dir nichts verloren! 

Dein ist, ja dein, was du gesehnt, 

Dein, was du geliebt, was du gestritten! 

Sopran solo: 

O glaube: Du wardst nicht umsonst geboren! 

Hast nicht omsonst gelebt, gelitten! 

Chor und Alt: 

Was entstanden ist, das muß vergehen! 

Was vergangen, auferstehen! 

Hör auf zu beben! 

Bereite dich zu leben! 

Sopran und Alt solo: 

O Schmerz! Du Alldurchdringer! 

Dir bin ich entrungen. 

O Tod! Du Allbezwinger! 

Nun bist du bezwungen! 

Mit Flügeln, die ich mir errungen, 

In heißem Liebessreben 

Werd ich entschweben 

Zum Licht, zu dem kein Aug gedrungen! 

Chor: 

Mit Flügeln, die ich mir errungen, 

Werd ich entschweben! 

Sterben wird ich, um zu leben! 

Aufersteh’n, ja aufersteh’n wirst du, 

Mein Herz, in einem Nu! 

Was du geschlagen, 

Zu Gott wird es dich tragen! 

Kör- och sopransolo 

Återuppstå, ja återuppstå skall du 

mitt stoft efter en kort vila! 

Evigt liv 

skall han som kallat ge dig. 

Du sås att åter blomma! 

Skördens herre går 

och samlar kärvar 

till alla som dött. 

Altsolo 

O tro mitt hjärta, tro: 

ty ingenting är förlorat! 

Ditt, ja, ditt skall bli det du längtat efter! 

Ditt, vad du har älskat, som du har kämpat för! 

Sopransolo 

O tro,Du har inte fötts förgäves! 

Du har inte levt och lidit förgäves! 

Kör- och altsolo 

Allt som har blivit till måste förgås 

och det som har förgått skall åter uppstå! 

Darra ej mer! 

Var beredd att leva! 

Sopran- och altsolo 

O smärta! Du allt genomträngande! 

Jag har lyckats vrida mig ur ditt grepp! 

O död! Du har allt betvingande! 

Nu har du betvingats! 

Med vingar som jag vunnit 

i min heta kärlekssträvan 

skall jag sväva uppåt 

till ljuset som inget öga skådat! 

Kör 

Med vingar som jag vunnit 

skall jag sväva uppåt. 

Jag kommer att dö för att leva! 

Återuppstå, ja återuppstå 

kommer du mitt hjärta i ett nu! 

Det som du har kämpat för 

skall bära dig till Gud! 

15


Violin I 

Ulf Forsberg 1:e konsertmästare 

Bernt Lysell 1:e konsertmästare 

Kjell Lysell 1:e konsertmästare 

Jannica Gustafsson Alt 1:e 

konsertmästare 

Ulrika Jansson 2:e konsertmästare 

Lars Stegenberg 

Christian Bergqvist 

Per Sporrong 

Leander Belladestino 

Alexandra Kramer 

Aleksander Migdal 

Olle Markström 

Gunnar Eklund 

Torbjörn Bernhardsson 

Lena Röjder 

Åsa Hallerbäck Thedéen 

Hanna Göran 

Per Hammarström 

Stanka Simeonova 

Svein Harald Martinsen 

Violin II 

Per Sandklef 

Torsten Nilsson 

Tore Jonsen 

Anders Nyman 

Eva Jonsson (tjl) 

Bo Söderström 

Tomas Andersson 

Jan Isaksson 

Ann-Marie Lysell (tjl) 

Veneta Zaharieva Blendulf (tjl) 

Saara Nisonen Öman 

Roland Kress 

Renate Klavina 

Martin Stensson 

Paul Waltman 

Frida Hallén 

Annette Mannheimer (vik) 

Dag Alin (vik) 

Roger Jonsson (vik) 

Viola 

Lars Arvinder 

Håkan Olsson 

Ingegerd Kierkegaard (tjl) 

Mikael Sjögren 

Leopold Rapoport 

Håkan Roos 

Mona Bengtsson (tjl) 

Hans Åkesson 

Kristina Arvinder (tjl) 

16 

Elisabeth Arnberg Ranmo 

Tony Bauer 

Ann Christin Ward 

Karin Dungel (vik) 

Annette Maxe (vik) 

Åsa Karlsson (vik) 

Catharina Skoog (vik) 

Cello 

Ola Karlsson, solocellist 

Jan-Erik Gustafsson, solocellist 

Ulrika Edström, Alt solocellist 

Helena Nilsson 

Staffan Bergström 

Kjell Bjurling 

Peter Molander 

Per Blendulf 

Johanna Sjunnesson 

Jana Boutani 

Åsa Strid 

Kontrabas 

Entcho Radoukanov 

Ingalill Hillerud 

Robert Röjder 

Martin Bergstrand 

Jan Dahlkvist 

Carina Sporrong 

Maria Johansson 

Peter Lysell 

Flöjt 

Tobias Carron 

Susanne Hörberg 

Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) 

Per-Olof Sköld (även altflöjt*) 

Oboe 

Bengt Rosengren 

Ulf Bjurenhed 

Bo Eriksson (även 

engelskt horn*) 

Björn Uddén 

Klarinett 

Kjell-Inge Stevensson 

Niklas Andersson 

Dag Henriksson (även 

ess-klarinett*) 

Mats Wallin (även bas-klarinett*) 

Fagott 

Henrik Blixt 

Maj Widding 

Olle Eriksson (även kontrafagott*) 

Fredrik Ekdal (vik) 

Valthorn 

Hans Larsson 

Ivar Olsen 

Susan Sabin 

Tom Skog 

Rolf Nyquist 

Bengt Ny 

Trumpet 

Mark Schrello 

Joakim Agnas 

Mats-Olov Svantesson 

Torben Rehnberg 

Trombon 

Mikael Oskarsson 

Christer Torgé 

Göran Brink 

John Lingesjö (tjl) 

Mikael Lundqvist (vik) 

Tuba 

Lennart Nord 

Puka och Slagverk 

Tomas Nilsson 

Jan Huss 

Seppo Asikainen 

Mats Nilsson 

Pelle Jacobsson (vik) 

Harpa 

Lisa Viguier 

Piano 

Mårten Landström 

*Huvudansvarig för biinstrument

Kommande konserter 

April 2002 

Lö 27/4 Matinéserien 


Bachkören 

Gustaf Sjökvists kammarkör 

KFUM:s kammarkör 

Kammarkören Svenska Röster 



Mahler: Symfoni nr 2 

Lördag 27 april kl 15.00 Berwaldhallen 

Biljetter: 75-360:- fr 8/4 

Sö 28/4 Intima serien 

Maj 2002 

Mats Widlund, piano 


Cecilie Løken, flöjt 

Anu Jämsä, flöjt 

Kjell-Inge Stevensson, klarinett 

Mats Wallin, klarinett 

Bernt Lysell, violin 

Per Sandklef, violin 

Ingegerd Kierkegaard, viola 

Ola Karlsson, cello 

Lisa Viguier, harpa 

Ravel: Introduktion & allegro 

Ravel: Trois poèmes de Stéphane Mallarmé 

Messiaen: Kvartett vid tidens ände 

Söndag 28 april kl 16.00 Berwaldhallen 

Biljetter: 195:- fr 8/4 

On 8/5 Favoritserien 


Stefan Solyom, dirigent 

Torbjörn Näsbom, nyckelharpa 

Satie: Parade 

S-E Johansson: Konsert för nyckelharpa 

Kodály: Háry János-sviten 

Onsdag 8 maj kl 18.00 Berwaldhallen 

Biljetter: 40-170:- fr 22/4 

To 16/5 Torsdagsserien 



Ruth Ziesak, sopran 


Torsdag 16 maj kl 18.00 Berwaldhallen 


Fr 17/5 Klassikerserien 



Ruth Ziesak, sopran 

H Larsson: Symfoni nr 2, uruppförande 

Britten: Les Illuminations 


Fredag 17 maj kl 19.30 Berwaldhallen 


Fr 24/5 Evenemangsserien 


Eiji Oue, dirigent 

Håkan Rosengren, klarinett 

Barber: Essay nr 3 

J Sandström: Klarinettkonsert, uruppförande 

Copland: Symfoni nr 3 



Lö 25/5 Körserien 

Radiokören 

Stefan Parkman, dirigent 

P Nørgård: Singe die Gärten 

H Gefors: Botanistens tillfredställelse, urupp 

förande av Berwaldhallens beställningsverk 

Lördag 25 maj kl 15.00 Berwaldhallen 

Biljetter: 120:- fr 6/5 

Fr 31/5 Diplomkonsert 

Juni 2002 


Göran W Nilsson, dirigent 

Hanna Mertel, violin 

Jonas Wiklund, klarinett 

n.n: orkesterverk, uruppförande 

Françaix: Klarinettkonsert 

Bartôk: Violinkonsert nr 2 


Fri entré, inga biljetter behövs 

Fr 7/6 Evenemangsserien 


Radiokören 

Herbert Blomstedt, dirigent 

solister meddelas senare 

Beethoven: Symfoni nr 9 

Fredag 7 juni kl 19.30 Berwaldhallen 

Biljetter: 75-360:- fr 21/5 

17

PDF-fil - Sveriges Radio

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?