En liten bok för medmänsklighet - Glocalnet

En liten bok för 

medmänsklighet 

– 

En ”bibel” för otrogna mot enfald 

av 

Jesuis Cogito

© Författaren 

Tryck: Författares Bokmaskin 

Stockholm 2005 

ISBN 91-7910-685-4

Innehåll 

Inledning ....................................................................... 5 

Jesuis möter De Andra och vi ...................................... 7 

Idéer till grundläggande mänskliga måttstockar och 

etiska spelregler.......................................................... 12 

Utveckling av etiska spelregler.................................. 46 

Hur kan vi säkerställa att grundläggande mänskliga 

måttstockar och etiska spelregler är giltiga? ............ 61 

Praktiska tips för etiskt beteende – om behovet av 

ritualer! ....................................................................... 65 

Slutsatser .................................................................... 74 

Filosofirummet............................................................ 83

Inledning 

Det var en gång en människa – vi kan kalla honom 

Jesuis Cogito – som under en lång tid hade känt att 

de tankar som uppenbarade sig för honom inte gav 

mening åt vad som hände i den värld han mötte via 

sina sinnen. 

Var han vid sina sinnens fulla bruk eller var hans 

uppenbarade tankar på något sätt vanskapta? 

Hur vet vi att de tankar vi har om den ”verklighet” vi 

registrerar är meningsfulla? 

Vad är meningsfullt? Vad är likgiltigt? Vad är motsatsen 

till meningsfullt – meningslöst eller vansinnigt? 

Hur vet vi vad som är rätt och vad som är fel – eller 

mindre rätt? 

Jesuis trodde att han hade idéer om hur dessa frågor 

skulle kunna besvaras – så att andra människor – vi 

kan kalla dem De Andra – skulle förstå! 

Det här är berättelsen om hur Jesuis Cogito försöker 

övertyga De Andra om hur ett meningsfullt liv kan 

skapas för nästan alla människor – som vi kan kalla 

vi. 

5

Jesuis möter De Andra och vi 

– Här står jag med mina tankar, sa Jesuis, och 

riktade blicken mot De Andra med armarna uppgivet 

viftande. 

– Hur skall ni förstå hur jag tänker? Hur skall jag 

kunna förklara mina tankar för er? 

– En bra början är att du börjar prata, men tänk på 

ditt kroppsspråk så att ord och kroppshandling 

samverkar annars kan vi alla bli förvirrade, svarade 

De Andra eftertänksamt samtidigt som sinnenas 

beredskap höjdes märkbart. 

– Ja det handlar om vad jag tycker är rätt och fel och 

vad som är meningsfulla handlingar. Jag kommer att 

ha fullt upp med att försöka uttrycka mina tankar på 

ett begripligt sätt, varför jag nog inte klarar av att 

tänka på mitt kroppsspråk samtidigt! Men jag hoppas 

att naturen är så vist inrättad att om mina tankar är i 

samklang med mina känslor så kommer mitt 

kroppsspråk att åtminstone förmedla mina uppriktiga 

känslor om mina tankar, svarade Jesuis och fortsatte 

– Om jag skall göra en bedömning av något så måste 

jag ha en måttstock. Det är klart att hur måttstocken 

är utformad och hur den är graderad är då avgörande 

för hur min bedömning blir. 

– Javisst, det tycker vi, nästan alla, svarade De Andra 

fokuserat. 

7

En liten bok för medmänsklighet 

– Det är ju enkelt att avgöra vikten på en påse äpplen 

om jag har tillgång till en våg men det förutsätter 

naturligtvis att jag litar på vågen, fortsatte Jesuis. 

– Hur kan vi avgöra om en våg visar vikt med 

tillräcklig noggrannhet, frågade De Andra retoriskt. 

– Genom att jämföra den med en våg som vi vet visar 

tillräckligt noggrant eller med jämförelse med en 

likare – en referens – som vi har godkänt att den visar 

tillräckligt noggrant, svarade Jesuis. 

– Vem eller vilka bestämmer vad som får vara en 

likare för vägning eller vad som är en godkänd 

referensvåg? frågade De Andra. 

– Det gör han/hon eller vi som bestämmer eller De 

Andra som har makten eller befogenheterna att 

besluta om vad som skall vara en godkänd referens 

eller en referens som skall gälla i en viss situation, 

svarade Jesuis och fortsatte 

Med en pistol riktad mot tinningen kan vad som helst 

duga som referens. Genom att missbruka makt finns 

inga entydiga normer om vad som är en godkänd 

måttstock. 

– Vad innebär det? frågade De Andra. 

– Det innebär att genom makt kan alla sorters tankar, 

handlingar och beteenden bli godkända enligt en för 

maktmissbruket anpassad ”norm” om vad som är 

godkänt och acceptabelt. Missbruk av makt kan 

8


”legitimera” allt. Då finns ingen etik eller rätt eller fel 

som kan överleva sub specie aeternitatis – ur 

evighetens synvinkel, för att låna ett uttryck från 

Spinoza (om än Spinoza avsåg något annat med detta 

uttryck!). 

– Vad betyder det? frågade De Andra. 

– Det betyder att meningsfullhet, etik och rättvisa 

bara är dagsländor, som imorgon ersätts av nya 

normer och regler. Ett meningsfullt liv idag kan vara 

ett dåligt skämt imorgon. Etik i den missbrukande 

maktens kraftfält blir som en pendel som hela tiden 

svänger från den ena ytterligheten till den andra. Den 

hittar aldrig sitt jämviktsläge. Etiken varierar med 

tiden – ingenting är konstant i tiden eller ”heligt”, 

förklarade Jesuis. 

– Kan du ge några exempel? frågade De Andra. 

– Självklart, exemplen är legio, oräkneliga, många 

alltför uppenbara och skrämmande, men det finns 

också andra mer vardagliga exempel på oetiskt maktmissbruk. 

Att vara bödel i nazitysklands utrotningsläger för 

judar var en gång ett godkänt beteende i maktmissbrukets 

kraftfält. 

Självmordsbombare i dagens Irak som skoningslöst 

dödar på ett för de oskyldigt drabbade människorna 

oförutsägbart ”djävulskt” sätt är ur ett fundamentalistiskt 

religiöst maktmissbruk inte bara ett 

9


godkänt beteende utan till och med ett hedervärt beteende 

som ger en ”guldplakett” i form av martyrskap. 

Tala om prisjägare! 

Eller maktpendlingen i forna Sovjetunionen där enskilda 

personer ”ena dagen” var fängslade och ”andra 

dagen” själva kunde fängsla sina förtryckare. Exempel 

på maktmissbrukets godtycklighet. 

Eller Stalinterrorns maktmissbruk där människor avrättades 

av sådana godtyckliga skäl som att de kallades 

för politiska motståndare eller judar. 

Eller nyligen aktuella blodbad på afrikanska stammar 

av andra afrikanska stammar formellt motiverade av 

fundamentalistiskt religiösa skäl – från religioner 

spridda förmodligen av ”missionärer” som ville upplysa 

eller ta makt över urbefolkningen. Sannerligen 

exempel på enfaldens tyranni. 

Men det finns andra vardagliga exempel på oetiskt 

maktmissbruk. Till exempel när beslutsfattare i 

privata och offentliga organisationer själva kan 

besluta om egna fördelar och/eller andras nackdelar 

bara för att de råkar befinna sig i en tillfällig 

maktposition. När ord och handling talar olika språk. 

När den politiska maktpendeln missbrukas i normer, 

regler och lagar som bara är dagsländor anpassade 

efter det för tillfället gällande politiska kraftfältet, då 

vet inte vi utifrån vilka villkor vi skall planera för 

morgondagen. Vi har svårt att se det meningsfulla i 

motsägelsefulla budskap och beteenden. 

10


– Vilka slutsatser drar du då av allt ditt resonemang? 

frågade De Andra. 

– Jag måste kunna lita på den måttstock jag 

använder för att göra mina bedömningar om rätt och 

fel och vad som kan vara meningsfullt. Om den 

måttstock jag använder idag inte får eller kan 

användas imorgon, då får jag problem! Det måste 

finnas några grundläggande mänskliga måttstockar 

som jag kan lita på att de gäller även imorgon! 

förklarade Jesuis. 

– Men dessa måttstockar kan alltid ”brytas sönder” av 

nya makthavare som inte respekterar dem, eller hur? 

påpekade De Andra. 

– Ja, så är det, suckade Jesuis tungt. Jag måste alltså 

med hjälp av ni, De Andra, göra så att vi gemensamt 

kan ordna så att risken minimeras för att vissa 

grundläggande mänskliga måttstockar bryts sönder 

av nya makthavare. 

Vi måste alltså tillsammans hitta ett skydd för dessa 

måttstockar. Men först måste vi definiera eller förklara 

vad för slags måttstockar vi kan enas om och 

sedan diskutera hur vi skall bete oss för att ”garantera” 

att de är giltiga och godkända under en lång tid 

– helst under ett ”evighetsperspektiv”. 

11

Idéer till grundläggande mänskliga 

måttstockar och etiska spelregler 

– Vad är en människa? frågade Jesuis, som inledning 

till en dialog med De Andra om mänskliga grundvillkor. 

– De Andra kände sig lite överrumplade och bad om 

betänketid. 

– Tid är det enda vi har – så varsågod! Ta tid för 

tankar! svarade Jesuis filosofiskt, för han förstod att 

De Andras attityd bäddade för intressanta slutsatser. 

– Enligt Darwin är vi ett däggdjur, som försöker 

överleva i en föränderlig värld genom att anpassa oss 

till ett levnadssätt som gör att vi kan överleva och 

fortplanta vårt liv till nya generationer. Vi verkar 

sträva efter att få ett evigt liv åtminstone genom våra 

ättlingar, inledde De Andra sitt resonemang. 

– Men det gör ju alla däggdjur och även alla andra 

organismer ”i vår herres hage”. Blir inte en konsekvens 

av detta att vi kommer att konkurrera med 

varandra? Och vad får det för följder? Vad tänker ni 

om detta? Jag ser att ni funderar, kommenterade 

Jesuis. 

– Ja, vi kan konstatera att Darwins slutsats var att 

det innebär ”the survival of the fittest” – de bäst 

anpassade överlever. En annan slutsats är att om 

Darwins teori ger en riktig eller fruktbar synvinkel på 

12


livets utveckling på vår jord, så är det bara att titta 

sig omkring och analysera hur livet omkring oss ser 

ut. Förmåga eller makt eller styrka att ”ta befäl över” 

konkurrensen i livet tar sig många olika uttryck idag 

och igår. Men ett konstaterande är att i många fall 

har det fått som konsekvens att många livsformer har 

”dött ut”. Och när vi betraktar olika tidsperioder kan 

vi se ”dödskampen” hos vissa livsformer. Vi kan se 

hur vissa livsformer trängs ut eller utsätts för ”våld” 

som till slut kommer att utplåna en livsform. 

Maktkamp och olika former av våld verkar vara en 

nödvändig konsekvens av Darwins teori. 

– Måste Darwins teori vara giltig? Måste livet vara en 

maktkamp? undrade Jesuis. 

– De Andra tänkte och tänkte. De Andra försökte byta 

perspektiv. De Andra försökte tänka kreativt och 

innovativt? De Andra försökte i tankarna designa ett 

alternativt livsperspektiv. De Andras tankar tog tid. 

– Vad säger ni om Darwins teori? upprepade Jesuis. 

– Ja, vi, nästan alla, tycker att Darwins teori egentligen 

uttrycker en truism – ett påstående vars 

sanning är svår att förneka. Vad Darwin egentligen 

säger är att de som överlever – de överlever – och då 

har de rimligen också varit anpassade för att 

överleva. Den organism som existerar har tydligen 

”överlevt” händelserna som inträffat i dess liv! Det 

blir ett cirkelbevis och något självklart per definition. 

13


– Utmärkt! En mycket intressant slutsats! Vi borde 

kunna använda Darwins truism som ett fundament 

för vårt sökande efter grundläggande mänskliga måttstockar 

för ett medmänskligt liv. En truism borde 

kunna överleva åtminstone en längre tidsperiod, 

resonerade Jesuis, utan att kunna dölja sin entusiasm 

över upptäckten av en kandidat till en ”tidsbeständig” 

tanke. 

– De Andra – som hade tillgång till många hjärnor – 

kommenterade syrligt att bara för att en organism 

existerar idag – och sålunda överlevt gårdagen – så 

innebär inte det att organismen överlever morgondagen! 

Vi måste hitta en strategi som kan göra att 

organismen överlever även imorgon. Vi måste hitta 

ett sätt för organismen att bete sig i relation till omgivningen 

så att organismen också existerar imorgon 

eller att dess ättlingar existerar imorgon. 

– Ja, vi söker en strategi – ett sätt att bete oss i relation 

till omgivningen – så att vi människor kan existera 

imorgon. Eftersom vi människor ingår i ett större 

sammanhang som en organism bland otaliga livsformer 

och andra beståndsdelar – ”livlös” materia, elementarpartiklar, 

atomer, molekyler etcetera – på jorden 

(som definierar vårt livsrum i vårt sinnliga 

universum) är det troligt att vår ”överlevnadsstrategi” 

också måste på något sätt ta hänsyn till övriga 

existenser på jorden och i vårt greppbara universum. 

Allt hänger ihop som många kloka människor uttryckt 

det, förtydligade Jesuis. Varför måste vi existera 

imorgon? Varför verkar vi sträva efter ett ”evigt 

liv”? Är också strävan efter ett evigt liv en truism? 

14


Har vi något annat val? fortsatte Jesuis som dialogens 

moderator. 

– Vilken bra fråga! utropade De Andra spontant. Varför 

verkar vi sträva efter ett ”evigt liv”? De Andra gick 

återigen in i en tankepaus. 

– Hur skall vi svara på en sådan fråga? tänkte De 

Andra högt och fortsatte 

Vi har konstaterat att livets historia, som vi kan förstå, 

uppvisar ett otal sätt för en organism att existera 

igår och att existera idag. Men det är endast idag som 

vi kan konstatera att en organism lever. Och för att 

konstatera att en organism lever måste vi med nödvändighet 

använda oss av tidsbegreppet. Vi är hänvisade 

till ett tidsförlopp för att kunna registrera eller 

”mäta liv”. För vi kan aldrig säga att en organism lever 

just nu – i detta ögonblick! Vi måste kunna konstatera 

att ”organismen andas, rör sig, svarar på tilltal 

etcetera” även ett litet tidsögonblick framåt i tiden, 

annars kanske organismen ”dog” just nu – i detta 

ögonblick! 

Livet – ”Rörelsen” – är per definition (en utgångspunkt, 

en truism!) kopplat till ett skeende eller 

händelser i tiden. Och eftersom nuet är en tidspil som 

hela tiden rör sig tvingas livet att följa med nuet i en 

evig rörelse. Liv och evig rörelse bildar ett cirkelbevis 

som per definition blir en truism – något självklart! – 

vår definition av liv blir definitionsmässigt kopplat till 

evig rörelse. 

15


Alltså: Om vi strävar efter liv så är det liktydigt med 

att vi strävar efter evig rörelse i tiden. Att sträva efter 

liv blir att sträva efter evigt liv. Vi har inget val! 

– Underbart resonerat! Ni, De Andra, ”de många 

hjärnorna”, gör ett gediget tankearbete, konstaterade 

Jesuis leende. Om människan vill ingå i en aktuell 

databas över existerande livsformer blir en naturlig 

strategi att ”sträva efter evigt liv”! Då har vi inget 

annat val och det innebär att vår strategi inte kan 

innebära några ”snabba klipp”. Vår strategi måste 

sikta mot ett minst sagt långsiktigt mål. 

Våra liv blir en kamp för överlevnad. Kampen för 

överlevnad verkar per definition vara en primär 

egenskap hos en livsform. Men vad kämpar vi mot? 

Vilka kämpar vi mot? Hur kan vi säkra en överlevnad 

i denna kamp? frågade Jesuis. 

– Vi kämpar och konkurrerar både mot andra människor 

och mot andra organismer, men också mot 

naturens maktspråk eller kraftspel i form av hetta, 

kyla, regn, snö, stormar, vulkanutbrott, jordbävningar, 

tsunamis, meteornedslag, strålning, ljus, mörker 

etcetera. Vi kan förgöras av naturens krafter likaväl 

som av andra organismers maktutövning, konstaterade 

De Andra och fortsatte 

En strategi kan vara att vi förhandlar med dem vi kan 

förhandla med och samarbetar för att skydda oss mot 

de krafter vi inte kan förhandla med! – en logisk 

tanke – en lösningsidé! – som till synes spontant utkristalliserades 

i De Andras medvetande. 

16


– Bra, men vilka kan vi förhandla med? Vad innebär 

en förhandling? Vad skall vi förhandla om? frågade 

Jesuis. 

– Vi kan förhandla med dem som vi kan kommunicera 

med. Om vi först diskuterar hur vi kan förhandla med 

andra människor, så innebär att kommunicera med 

andra människor att vi har ett gemensamt språk 

(eller flera gemensamma språk), svarade De Andra 

och fortsatte 

Att ha ett gemensamt språk är ett resultat av en medveten 

eller omedveten förhandling. 

Vi måste komma överens om vissa spelregler. Spelregler 

om begrepp, satser (kombinationer av begrepp) 

och hur en dialog skall kommuniceras till andra människors 

sinnen. Hur skall ett visst begrepp skapas och 

hur skall det registreras av andra människor? Vi 

behöver spelregler för ljudspråk och syn- och känselspråk! 

Det som vi i dagligt tal kallar talspråk, skriftspråk 

och blindskrift. 

Den viktiga slutsatsen är att om vi inte har ett 

gemensamt språk så kan vi inte kommunicera på ett 

avancerat sätt med andra människor och vi kan inte 

ingå några muntliga eller skriftliga avtal med andra 

människor. Avtal som kan fortplanta sig likt pergamentrullar 

eller runstenar med nuets tidspil över till 

nya generationer och således utgöra en grund för 

”tidsbeständiga” måttstockar för vad som är rätt 

(livsstödjande och konstruktivt) och fel (livskvävande 

17


och destruktivt) i mänskligt beteende. Avtal för en 

mänsklig etik, som del i en strategi för ”evigt liv”! 

– Tack, sa Jesuis. Jag tror vi behöver en rejäl tankepaus 

för att ta till oss de tankar som De Andra nu har 

uttryckt. De känns så oerhört grundläggande för att vi 

människor överhuvudtaget skall förstå varandra. 

— ☺ — 

– Vi skall alltså förhandla om spelregler för mänskligt 

beteende, en etik som på ett övergripande sätt ur ett 

långsiktigt perspektiv (”evigt liv”) skall hjälpa oss att 

fatta livsstödjande beslut och utföra livsstödjande 

handlingar efter bästa förmåga, sammanfattade 

Jesuis och fortsatte 

Livets komplexitet belyses av tillägget ”efter bästa 

förmåga”. Vi agerar inte alltid efter bästa förmåga 

eller vår bästa förmåga är inte tidsinvariant, oberoende 

av ”nuet”. Vår fysiska förmåga ändras med tiden 

liksom vår tankeförmåga och psykiska status. Vi är 

dynamiska varelser ”granne med kaos”. Det är del av 

vår mänskliga charm, livets okontrollerbara nyckfullhet, 

liksom att vi ibland kan bete oss som ”idioter”, 

kontraproduktivt och livsdestruktivt! Men det hindrar 

inte att vi, under givna förutsättningar, kan välja en 

”bästa väg”, ett förhållningssätt, som gör det lättare 

att handla på ett etiskt sätt som stödjer livet ”ur 

evighetens synvinkel”. Detta långsiktiga perspektiv 

gör att vi får ett verktyg, en referensram, som hjälper 

oss att skilja på ”tillfälliga lösningar” och ”långsiktiga 

lösningar”. 

18


– Hjälp mig nu att konkretisera våra slutsatser? Ge 

några ”förklarande” exempel, vädjade Jesuis till De 

Andra. Förstår ni vad jag vill säga? Vad innebär det 

att förstå vad någon ”säger”? 

– Om en samling av begrepp, det vad någon säger, ger 

likartade associationer, tankar, slutsatser, känslor, 

beteenden och handlingar så kan vi gemensamt 

konstatera att vi förstår varandra. Men eftersom vi 

alla är unika individer så har vi lärt oss begrepp och 

deras betydelse på olika sätt och i olika sammanhang 

och i olika miljöer och vi har olika erfarenheter 

förknippade med begrepp och beskrivningar av 

händelser och företeelser i livet. Det gör att trots att 

vi har ett gemensamt språk så har vi olika starka 

känslor och reaktioner inför vissa begrepp, satser, 

resonemang och beskrivningar, svarade De Andra. 

– Javisst, exempelvis de som själva upplevt ett koncentrationsläger 

eller tortyr eller ett frihetsberövande 

eller svält har naturligtvis mycket starkare känslor 

och reaktioner inför dessa begrepp jämfört med någon 

som bara tolkar språkliga beskrivningar av dessa begrepp 

och företeelser, förtydligade Jesuis. 

Att förstå vad någon säger innebär alltid en approximation. 

Vi har inte exakt samma förståelse men 

oftast kan den vara tillräckligt lika för att vi skall 

anse att vi förstår varandra. 

Vår dynamiskt föränderliga existens gör att vi generellt 

sett aldrig kan definieras entydigt varför vi heller 

aldrig kan förstå varandra entydigt. Men det beror 

19


naturligtvis på vad vi diskuterar. Pratar vi om enkla 

faktarelaterade begrepp, som antalet personer i en bil 

(för människor som kan ”räkna”), vad en viss klocka 

visar (för människor som ”kan klockan”) eller färgen 

på ett par byxor (”för färgseende människor”) kan vi 

lätt enas om tillräcklig gemensam förståelse. Vi är 

överens! Medan det blir svårare för komplexare begrepp, 

som inte kan definieras entydigt eller på ett enkelt 

sätt. Vad är människan? Vad innebär ett etiskt 

beteende? Vi har således ingen enkel uppgift när vi 

vill komma fram till gemensam förståelse för etiska 

spelregler, men målet är åtråvärt. 

– De flesta av oss förstår vad du menar, fortsatte De 

Andra. 

Med ”tillfälliga lösningar” menar du lösningar som för 

stunden löser ett problem, men i ett långsiktigt perspektiv 

skapar ”lösningen” mer problem (och kanske 

värre problem) än vad den tillfälligt löste. 

Anta att det enda sättet att hindra att en person utövar 

ett maktmissbruk på andra människor är att 

skjuta personen. Skulle då ett dödande skott på maktmissbrukaren 

vara en ”tillfällig” eller en ”långsiktig” 

lösning? exemplifierade De Andra och fortsatte 

Svaret beror på vad för slags maktmissbruk det gäller 

och hur vi värderar den enskilda människan. Om 

maktmissbruket skulle vara ett rån utan att någon av 

de rånade dödades eller invalidiserades, så skulle ett 

dödande skott vara en ”tillfällig” lösning som 

”brukade mer våld än nödvändigt”. En framtida 

20


konsekvens skulle troligen bli att framtida rån 

utfördes med mer våld och vi skulle skapa mer 

problem i samhället i ett långsiktigt perspektiv. 

Om maktmissbruket skulle vara en person som kunde 

utlösa en atombomb, skulle ett dödande skott vara en 

”långsiktig” lösning eftersom ”ett människoliv” i 

normalfallet aldrig kan vara mer värt än ”flera människoliv” 

och dessutom skulle verkningarna av en 

utlöst atombomb få negativa långsiktiga konsekvenser 

på framtida generationer. Sedan finns det en gråzon 

mellan alla de maktmissbruksscenarier som kan 

tänkas mellan dessa båda ”ytterlighetsfall”, där vad 

som är en ”tillfällig” eller ”långsiktig” problemlösning 

inte har entydiga lösningar. 

Men principen om varje människolivs lika värde är ur 

logisk etisk utgångspunkt en vägledning. När en 

självmordsbombare spränger sig själv och flera andra 

människor till döds, har självmordsbombaren värderat 

sitt liv mer värt än andra människors liv. När en 

drogpåverkad dödar eller lemlästar andra människor 

har han värderat andras liv mindre värt än sitt eget 

liv. Men maktmissbrukaren har också med våld 

kränkt en annan människas personliga livsrum. Det 

är exempel på individuella maktmissbruk, det sista 

exemplet dessutom ett drogmissbruk! 

– Men hur påverkar syftet med en handling hur den 

skall bedömas? En drogpåverkad, exempelvis en alkoholpåverkad 

bilförare, som kör över och dödar en mor 

och hennes barn när de ovetande promenerar på 

trottoaren. Hur skall bilförarens handling bedömas? 

21


frågade Jesuis. Den drogpåverkade bilföraren hade 

troligen inte planerat denna dödshandling. 

– Det är en svår fråga att besvara. Vi måste hitta ett 

perspektiv som gör att vi kan se vilka långsiktiga 

konsekvenserna olika handlingsalternativ kan få, 

svarade De Andra. 

– Ja, vad är ett etisk beteende som är livsstödjande ur 

ett längre tidsperspektiv? Hur vill vi handla? kommenterade 

Jesuis och fortsatte 

Vi vill handla så att våra handlingar minimerar 

livsdestruktiva framtida beteenden. Vi vill att våra 

handlingar skall vara livsstödjande på lång sikt. Våra 

handlingar idag skall inte innebära att maktmissbruket 

ökar och fortplantar sig in i framtiden. 

– Men vem eller vilka kan påverka eller styra vad som 

sker i framtiden? frågade Jesuis. 

– Vi som har maktmedel! Vi som har makten kan 

”legitimera” vad som helst, svarade De Andra övertygande. 

– Hur påverkas de som har maktmedel? Hur påverkas 

vi som har maktmedel? frågade Jesuis och fortsatte 

Ja, våra frågor börjar förgrena sig och det visar hur 

komplex maktproblematiken är. Vi kanske måste 

tänka ut målbilder för ett framtida livsstödjande 

samhälle och utifrån dessa målbilder försöka skapa 

trovärdiga handlingsstrategier som kan leda oss fram 

22


till detta samhälle, försökte Jesuis, för att få en 

fokusering av problemformuleringen. 

– Vad är trovärda målbilder för ett livsstödjande 

samhälle? Vilken etik gäller i ett sådant samhälle? 

upprepade Jesuis, men – hans tankeflöde hejdades 

plötsligt av dialogens inledande fråga – först måste vi 

försöka definiera människan! Det är ju otvivelaktigt 

så att människans egenskaper, som den av livets 

organismer som har de största maktmedlen, är helt 

avgörande för hur ett livsstödjande målsamhälle kan 

se ut. 

– Den inledande frågan: Vad är en människa? återstår 

att besvara, konstaterade Jesuis, närmast förvånat, 

och fortsatte 

Vi har konstaterat att människan karakteriseras på 

logiska grunder dels av 

en strävan att anpassa sig till omgivningen 

så att hon överlever 

och dels av 

en strävan efter ”evigt liv”, 

som en konsekvens av att hon vill ”överleva”. 

– Men vad mer är karakteristiskt för människan? 

frågade han De Andra. 

– Det är inte något vi kan svara på så här direkt i en 

dialog, påpekade De Andra. Vi måste ha tid för många 

olika aktiviteter bland annat faktainsamling, analys, 

23


idégenerering och syntes. Det är ett projekt i sig, förstår 

du väl, vädjade De Andra. 

– Javisst förstår jag det. Och eftersom svaren på vad 

som karakteriserar människan är avgörande för framgången 

med vår dialog så får ni den tid ni behöver för 

ett projekt ”Människan”, svarade Jesuis självklart 

som suverän initiativtagare och bokens huvudprojektledare. 

Nu startade De Andra projektet ”Människan”, för att 

kunna motivera och kommunicera en trovärdig bild av 

människan – av människans karakteristiska egenskaper. 

Jesuis Cogito kände nu att han måste underhålla 

läsaren medan De Andra arbetade med 

projektet ”Människan”. 

– Käre läsare, vi får nu göra en tillfällig paus medan 

De Andra arbetar och jag föreslår att vi under pausen 

”lyssnar på” några kloka tankar som många kloka 

människor tänkt ut under vår (människans) 

historiska tid. Gemensamt för dessa människor och 

det som är intressant för vår frågeställning är nog att 

dessa människor uppriktig försökt förstå människans 

”sanna natur”. Kanske har dessa tankar formulerats i 

”i eftertankens kranka blekhet”, men troligtvis har de 

framkommit ur starka personliga erfarenheter av att 

vara en människa, och viljan av att formulera dessa 

erfarenheter så att vi skall ”höra” vad de säger, fastän 

vi inte alltid förstår vad de har sagt. En människas 

tankar är sällan entydiga, för hur skall vi förstå 

bakgrunden, motivet och logiken bakom en annan 

24


människas tankar, när vi inte alltid själva entydigt 

vet bakgrunden till våra egna tankar. 

Med dessa reflektioner som utgångspunkt skall vi låta 

”filosoferna” tala till oss via de citat som vi har utnyttjat, 

eftersom vi inte kan, av naturliga skäl, låta de 

tala till oss direkt som i en intervju i ”realtid”. 

Vi kan tänka oss följande scenario. Vi sitter i en stor 

teaterlokal – vi är ju många. Låt oss kalla den filosofirummet. 

Vi sitter bekvämt och njuter av möjligheten 

av att få lyssna på kloka tankar och se för vår inre syn 

hur dessa människor en efter en äntrar scenen (livets 

scen?) och tilltalar oss på ett personligt sätt – till jag 

och till Du. Dessutom har vi tid att reflektera över 

deras tankar. Vi har tid att tänka och vi är inte störda 

av någonting utan kan fokusera vår totala uppmärksamhet 

på vad dessa personer har att säga. Ordningsföljden 

mellan talarna är slumpad, varför det 

inte finns någon medveten tanke bakom vem som är 

den förste talaren, den andre talaren och så vidare. 

För att ge oss den avskildhet, som den personliga 

reflektionen kräver, placerar vi filosofirummet längst 

bak i boken. Ni som vill följa med till filosofirummet 

följer mig till bokens ”sista” kapitel. Sedan återvänder 

vi hit för att fortsätta dialogen när De Andra är klara 

med sitt projekt. 

— ☺ — 

25


– Ja, hur går ert projektarbete? frågade Jesuis, men 

De Andra var just nu upptagna i ett avgörande projektmöte, 

där viktiga beslut skulle tas. Vi gör snart en 

avrapportering, svarade De Andra. 

Nu kom De Andra ut från sammanträdesrummet 

sammanbitna och synbart koncentrerade . 

– Vad har ni kommit fram till? frågade Jesuis nyfiket. 

– Vi vill först säga att vi har agerat på ett sätt, kalla 

det självsvåldigt, som du kanske inte väntade dig, 

började De Andra. 

– Vi har fokuserat på frågan; Hur kan vi stödja 

självkontroll av mänskliga handlingar? istället för 

frågan; Vad är en människa? Varför det? Ja, vi vill 

hellre svara på en fråga som berör ett syfte som är 

relevant för det ursprungliga målet med hela denna 

dialog som vi jobbar med, nämligen; Hur hittar vi de 

grundläggande måttstockar som kan användas för att 

stödja ett medmänskligt beteende – medmänskliga 

handlingar som stödjer fortlevnaden av människan 

och vår miljö? 

Om vi kan hitta en metod att finna dessa måttstockar 

så kommer vi naturligtvis att behöva beskriva 

människans karakteristiska egenskaper. Ja, så här 

har vi tänkt. 

– Vi började med en enkel analogi med schackspel. 

Syftet med att spela schack innebär att utföra 

kontrollerbara handlingar för att primärt vinna över 

26


motståndaren – men målet kunde också vara att 

”garantera remi eller patt” – ett vinna-vinna-mål! 

I ett schackspel samverkar parametrarna spelare, 

pjäser och spelregler. Spelaren försöker med självkontroll 

utföra handlingar (drag) som behövs för att 

nå sitt mål. 

Vilka parametrar är då aktuella om vi vill utföra 

handlingar som vi med (maximal) självkontroll vill 

styra så att de stödjer ett medmänskligt beteende till 

gagn för människans långsiktiga överlevnad? 

Vi påstår att följande övergripande parametrar 

påverkar våra handlingar: 

1) Våra egna drivkrafter – medvetna och omedvetna 

som per definition blir ”huvudpersonen” i 

styrningen av våra handlingar. 

2) Omgivningen – som antingen påverkar oss 

aktivt (stödjande eller motverkande) eller passivt 

(försumbart). 

3) De spelregler vi avtalar som skall gälla mellan 

människor och mellan människa och natur. 

4) De verktyg vi kan utnyttja och som kan stödja 

eller motverka våra handlingar. 

Alla dessa övergripande parametrar samverkar per 

definition på ett sätt som vi bara delvis är medvetna 

om! 

27


De spelregler som vi avtalar (medvetet eller omedvetet) 

avser dels spelregler mellan människor och dels 

spelregler mellan människa och natur (den omgivning 

som exkluderar andra människor). 

Dessa spelregler skapas och tillämpas genom: 

1) våra idéer om lämpliga spelregler (medvetet avtalad 

etik) – idéstyrda; 

2) genom inlärda beteenden (som kan vara en medveten 

ritualisering av god eller dålig etik från människor 

som har makt över våra beteenden) – inlärda; 

och 

3) beteenden som uppkommer spontant, situationsbetingat 

eller på annat sätt är utanför vår kontroll, som 

vi kallar – behovsstyrda. 

De behovsstyrda beteendena kan antas komma från 

egenskaper kopplade till vår mänskliga natur. 

Samverkan mellan dessa tre parametrar sker per 

definition på ett sätt som vi bara delvis är medvetna 

om! 

På samma sätt kan våra egna drivkrafter 

struktureras i medvetna och omedvetna drivkrafter. 

– Men stopp ett tag, sa Jesuis och viftade med 

handen. Ni presenterar här en modell för hur mänskligt 

beteende uppkommer. Hur vet ni att denna 

modell är relevant eller heltäckande? Och till exempel 

28


vad menar ni med det omedvetna och för den delen 

det medvetna? 

– Vi hoppas att vår kommande dialog skall klargöra 

styrkor och svagheter i vår modell och åtminstone 

klargöra om den är användbar för att skapa en medmänsklig 

etik. 

Vi tror inte att det bara finns en modell – ett sätt att 

se på verkligheten. Vi tror att det finns flera sätt att 

se – flera modeller att utnyttja – som kan vara fruktbara 

för vårt syfte, på samma sätt som flera olika 

sorters fortskaffningsmedel och vägar kan utnyttjas 

för att förflytta en människa från A till B. 

– Vad menar vi med det omedvetna? Vi definierar det 

omedvetna som dels den konträra 1 motsatsen till det 

medvetna och dels som summan av all växelverkan 

mellan människan och hennes omgivning som påverkar 

eller kan påverka hennes tankar och hennes handlingar. 

Vi vet att vi med våra sinnen tar emot signaler 

(ja de kan ju vara i form av ett klubbslag i huvudet!) 

från omgivningen som med hjälp av speciellt hjärnan 

men i hela vår kropp lagras, bearbetas och ger sig till 

känna som framtida tankar och handlingar. 

– Hanteringen av tankar som vi kan formulera och 

förstå och ”kontrollera” kallar vi det medvetna. Vi kan 

1 En konträr motsats till ’kort’ är ’lång’ , en konträr motsats 

till ’tung’ är ’lätt’ osv. (En kontradiktorisk motsats till ’kort’ 

är ’icke-kort’, vilket är allt utom ’kort’ etcetera.) 

29


inte kontrollera varför vi får en viss tanke, men när vi 

får den kan vi ibland förstå dess innebörd! 2 . 

Våra egna drivkrafter kan på samma sätt som spelreglerna 

vara idéstyrda, inlärda och/eller behovsstyrda. 

Vår modell bygger på att spelreglerna skall verka som 

regulatorer för våra drivkrafter. 

Vår tanke är att med lämpliga spelregler skall våra 

egna drivkrafter ”styras” så att vi minimerar risken 

för att vi skall handla oetiskt både mot oss själva och 

mot vår gemensamma natur. 

– Nedanstående Figur-1 ger en schematisk bild av vår 

modell. Du kanske har några frågor, undrade De 

Andra. 

2 Tolkningen av tankar beror på vilket referenssystem vi 

använder, varför byte av referenssystem ger ”en annan 

innebörd av tankarna”. Men detta är väl självklart för 

läsarna. Känt är hur kroppsspråkets signaler kan betyda 

olika saker i olika kulturer (olika referenssystem) eller att 

satsen ”köra bil på rätt sida av vägen” innebär ’vänstertrafik’ 

i England men ’högertrafik’ i Sverige (olika referenssystem). 

Det är då också lätt att förstå att ”kollisioner” 

(både i tankarna och fysiskt!) lätt kan inträffa när 

människor agerar utifrån olika referenssystem! 

30


Egna drivkrafter 

Omedvetna 


Omgivningen 

Spelregler 

Verktyg 

Medvetna 

Stödja självkontroll av mänskliga handlingar 

31 

Aktiv 

Passiv 

Idéstyrda 

Inlärda 

Behovsstyrda 

Inlärda 

Behovsstyrda 

Idéstyrda 

Mellan Människor Inlärda 

Behovsstyrda 

Idéstyrda 

Mellan Människa och Natur Inlärda 

Behovsstyrda 

Stödjande 

Motverkande 

Stödjande 

Motverkande 

Figur-1: Modell över parametrar och relationer som 

påverkar självkontroll av mänskliga handlingar


– Ja, det var dagens underdrift, svarade Jesuis. Ni 

måste levandegöra er modell med massor av exempel 

för att visa att den kan vara en utgångspunkt för en 

medmänsklig etik. 

Ni måste göra det trovärdigt att er modell är användbar 

för vårt syfte. 

Ni måste visa att den är ett ”fortskaffningsmedel” 

från anarki och terror till ett medmänskligt samhälle 

– från meningslöst destruktivt maktmissbruk till 

meningsfullt samhällsbyggande i harmoni med naturen. 

Det är väl en enkel uppgift, raljerade Jesuis innan 

han tog en välbehövlig vilopaus. 

De Andra var fulla av energi från aha-upplevelser 

under projektarbetet och började genast utveckla sina 

tankar. 

– Ja, Jesuis, så här har vi resonerat. Vi har 

formulerat frågor som i sin tur har öppnat oss för 

olika infallsvinklar på problemet. Till exempel Vad 

påverkar vår styrning av våra handlingar? Vilka 

parametrar påverkar oss? Vilka parametrar kan vi 

medvetet kontrollera? Tanken är då att vi skall 

fokusera på de parametrar som vi medvetet kan styra. 

Vad finns det för alternativ? Vi kan väl bara medvetet 

påverka det som vi är medvetna om? 

– Nu kanske du undrar vad vi menar med handlingar? 

32


Handlingar definierar vi som aktiviteter som påverkar 

eller kan påverka vår omgivning och då med fokus 

på våra relationer till andra människor. 

Tankar som vi har i ”vårt huvud” påverkar inte vår 

omgivning 3 om de inte resulterar i registrerbara handlingar 

som ord, kroppsspråk och fysiska aktiviteter. 

Den registrerbara handlingen är grundläggande i vår 

relation till våra medmänniskor och vår natur – vår 

omgivning. Det är bara den ”synbara” handlingen som 

kan påverka vår omgivning. 

Sedan är det en annan sak att våra tankar – vårt 

medvetande – påverkar vårt val av handlingar 4 , men 

det är också det som är det intressanta för vår 

problemställning. 

Hur kan vi stödja en medveten medmänsklig etik i 

våra handlingar? 

Vi säger alltså att det är dels 

1) våra egna drivkrafter (ett medvetet generellt 

begrepp som inte förklarar vilka drivkrafter det kan 

vara), dels 

3 Bortsett från att omgivningen kan, med hjälp av lämplig 

(medicinsk) utrustning, registrera hjärnaktivitet i olika 

delar av hjärnan. 

4 Men inte bara våra medvetna tankar … mer om detta 

längre fram i vår diskussion! 

33


2) omgivningen naturligtvis (omgivningen definierar 

det speciella yttre rum – den ”scen” – där vår handling 

skall ske vid ett visst tidsförlopp – i en specifik 

situation), dels 

3) de spelregler som vi tar hänsyn till när vi skall utföra 

en handling och dels 

4) de verktyg vi kan ha tillgång till för att genomföra 

handlingen. 

Skall en man säga ”jag älskar dig” till en kvinna som 

befinner sig 100 mil bort måste han ha tillgång till en 

lämplig omgivning med verktyget telefon för att 

”nästan momentant” kunna tala (med hjälp av 

verktyget talspråk) till sin älskade (via en telefon). 

Ett annat verktyg kunde vara ett brev eller att han 

reser till sin älskade, men då tar överförandet av 

budskapet genom hans handling längre tid. 

Vad är då hans drivkraft? Ja, den är troligen både 

behovsstyrd (”män älskar kvinnor” etc.) och idéstyrd – 

idén om en älskvärd kvinna, enligt hans preferenser, 

formulerad medvetet eller omedvetet utifrån mannens 

uppväxt och erfarenheter. 

Vad är då hans spelregler? Ja, det är att använda ett 

talspråk enligt ”spelregler” som han och hans älskade 

förstår, så att hans budskap kan kommuniceras med 

avsedd effekt! 

34


På samma sätt skulle vi kunna analysera en godtycklig 

handling och ange trovärdiga eller faktiska drivkrafter, 

spelregler, verktyg och omgivningar, fortsatte 

De Andra. 

– Förstår du vad vi menar? frågade De Andra. 

– Ja, er modell verkar vid ett första påseende att vara 

heltäckande, om än lite abstrakt, svarade Jesuis och 

fortsatte 

Men nu gäller det att testa er modell och se hur den 

kan användas för syftet med vår diskussion; Hur 

hittar vi de grundläggande måttstockar att använda 

för att stödja ett medmänskligt beteende – medmänskliga 

handlingar som stödjer fortlevnaden av 

människan och vår miljö? påpekade Jesuis torrt. 

– Jamen, vi har ju redan en strategi för detta! svarade 

De Andra fulla av kreativ, insiktsfull rörelsemängd – 

utan synbar rädsla att misslyckas. 

Vi måste naturligtvis avtala om spelregler dels mellan 

oss människor och dels mellan oss människor i 

relation till omgivande natur så att ett medmänskligt 

beteende kan upprätthållas med största möjliga 

säkerhet. Dessa spelregler måste bygga på grundläggande 

måttstockar, som vi, nästan alla 5 , kan vara 

överens om och dessa ”standardiserade”, världsomfattande, 

gemensamma måttstockar skall vi sedan 

5 Tyvärr, är naturen ”så vist” inrättad att det finns idioter 

överallt, varför alla inte kan följa (vill följa, förstår syftet 

med) våra etiska spelregler. 

35


använda för att kunna välja gemensamma etiska 

spelregler. 

– Vi inser att, eftersom vi ofta agerar omedvetet, så 

måste vi uppfostra oss själva enligt dessa spelregler, 

så att vi även – när vi inte tänker på vad vi gör! – 

ändå agerar etiskt! Vi kommer – av detta skäl – att 

behöva ritualer som förstärker och ”säkrar” ett gott 

etiskt beteende. Det är vi absolut övertygade om! 

– Det låter bra, men hur hittar vi dessa grundläggande 

måttstockar, frågade Jesuis. 

– Vi inser att våra drivkrafter – per definition! – är 

det som är grunden för våra beteenden. Omgivningen, 

verktygen och spelreglerna påverkar utförandet. Vi 

måste således analysera våra drivkrafter och där 

finna grunden för (innovativa?) måttstockar för våra 

etiska spelregler, svarade De Andra och fortsatte 

Vi har redan tänkt på detta och här är en modell som 

klassificerar mänskliga drivkrafter eller mänskliga 

behov 6 , fortsatte De Andra. 

6 Jämför Maslows behovstrappa. ”Den amerikanske 

psykologen Abraham Maslow presenterade på 1950-talet en 

motivationsteori där människans behov är ordnade i fem 

nivåer: 1) kroppsliga behov, 2) trygghetsbehov, 3) gemenskaps- 

och tillgivenhetsbehov, 4) behov av uppskattning och 

5) behov av självförverkligande. Maslow antog att först när 

behoven på en lägre nivå har tillfredsställts, blir behoven 

på nästa nivå viktiga.” (Citat från Nationalencyklopedin) 

36


Vi anser att det är meningsfullt att tala om: 

1) fysiologiska grundbehov – sådana behov som 

måste vara tillfredsställda för att vi överhuvudtaget 

skall kunna existera eller överleva som en mänsklig 

individ 

2) sociala grundbehov – sådana behov som måste 

tillfredsställas för att vi skall kunna identifieras som 

en social mänsklig individ 

3) samhällsrelaterade behov – sådana behov som 

gör att vi som en social mänsklig individ kan fungera i 

mänskliga grupper av olika storlek 

4) offensiva behov – sådana behov som resulterar i 

att vi medvetet eller omedvetet tar egna offensiva 

initiativ till handlingar som påverkar delar av eller 

hela vår livssituation 7 – vår roll som fysiologiska, 

sociala och samhällsrelaterade mänskliga individer. 

Se Figur-2 nedan för mer detaljer. 

7 och även andras livssituation … 

37


Fysiologiska grundbehov 

Mänskliga drivkrafter 

Sociala grundbehov 

Samhällsrelaterade behov 

Offensiva behov 

Figur-2: Modell över parametrar som beskriver våra 

mänskliga drivkrafter 

38 

Behov av näring 

Behovavsömn 

Behovavrörelse 

Behov av vila 

Andra livsuppehållande behov 

Behov av stimulans 

Behov av bekräftelse 

Behov av närhet 

Behov av mänsklig samvaro 

Behov av kärlek 

Behov av ensamhet 

Behov av trygghet 

Behov av delaktighet 

Behov av struktur i livsgemenskapen 

Behov av självkännedom 

Aktivt behov av självhävdelse 

Behov av självförverkligande 

Idéstyrda 

Målstyrda behov 

Inlärda


– Intressant, men er modell visar väl att även 

omgivningen, verktyg och spelregler påverkar våra 

mänskliga drivkrafter, frågade Jesuis uppmärksamt. 

– Javisst, men om vi för tillfället bortser från ”att allt 

verkar vara kopplat till allt” så anser vi att de 

offensiva behoven är de intressantaste för vårt syfte. 

Det är ju drivkrafterna bakom de offensiva behoven 

som på ett offensivt aktivt sätt genererar handlingar, 

som kan klassificeras som etiskt medmänskliga eller 

oetiskt destruktiva, eller hur? Borde inte våra måttstockar 

och spelregler reglera just dessa offensiva 

mänskliga handlingar? svarade De Andra engagerat. 

– Ja, det låter tänkvärt, men frågan återstår hur vi 

definierar de grundläggande måttstockarna, envisades 

Jesuis som projektets initiativtagare. 

– Ja, du har rätt, vi måste omsorgsfullt diskutera vad 

som kan vara grundläggande måttstockar, svarade De 

Andra och återgick till kreativt projektarbete. 

– Jaha, vad gör Du käre läsare, vad har Du för idéer 

om detta? Jag föreslår att Du funderar över vad Du 

tagit del av och själv bidrar till att utveckla Dina egna 

tankar om detta. Under tiden, som Du och De Andra 

tänker, skall jag tänka högt, sa Jesuis och fortsatte 

Om inte grundläggande fysiologiska och sociala behov 

är tillfredsställda är inte organismen en fullvärdig 

social mänsklig individ redo att ta del av samhällsrelaterade 

behov och handlingar. För att överhuvudtaget 

kunna resonera om värdiga mänskliga beteen- 

39


den måste rimligtvis vissa grundförutsättningar eller 

grundbehov vara uppfyllda för att etiska spelregler 

skall bli rimliga. 

Men om inte dessa grundbehov är tillfredsställda så 

kan vi förvänta att många av dessa ”fundamentalt 

otillfredsställda” individer gör allt vad de kan göra för 

att få sina grundbehov tillfredsställda – fysiologiska, 

sociala och samhällsrelaterade grundbehov – för att 

kunna känna sig accepterade av samhället! 

Individer, som inte har dessa grundbehov tillfredsställda, 

kan lätt lockas av olika extrema eller fundamentalistiska 

rörelser som genom oetiska (medmänskligt 

principlösa) metoder skaffar sig maktgenererade 

statusfyllda positioner i anarkistiska samhällsdomäner. 

Exempel på detta faktum är de idag vanligt förekommande 

maffiaorganisationerna, de religiöst fundamentalistiska 

rörelserna eller rörelser som med extrema 

politiska bevekelsegrunder utövar oetiskt våld 

mot medmänniskor som, inte sällan helt slumpmässigt, 

råkar befinna sig i vägen på deras korståg mot 

självdefinierade maktpositioner. 

Alla är de exempel på mänskliga grupper som använder 

sig av ”egna godtyckligt definierade måttstockar” 

för att definiera ”rätt” eller ”fel”. Endast genom att 

utöva makt genom våld kan de ”legitimera” sina spelregler. 

40


Bristen på ”evighetsperspektiv” gör att dessa organisationer 

förgör sig själva för eller senare. Men medan 

de lever hinner de döda eller lemlästa många oskyldiga 

medmänniskor. Deras oetiska handlingar avslöjas 

av det blod och de tårar de lämnar efter sig. 

De visar genom sina handlingar vad grundläggande 

mänskliga måttstockar eller medmänskligt etiska 

spelregler inte är! 

Mitt hittillsvarande resonemang pekar mot ett grundläggande 

problem. Vi kan inte involvera merparten av 

(eller alla!) människor i trygga etiska spelregler om 

inte merparten av (eller alla!) människor har sina 

grundläggande behov uppfyllda för att kunna ”legitimeras” 

som en samhällsrelaterad, social och mänsklig 

individ. Kraven för att ”få en legitimation” som en 

samhällsrelaterad, social och mänsklig individ måste 

klargöras! 

– Hur resonerar ni, frågade Jesuis De Andra. 

– Vi har hört ditt resonemang och våra diskussioner 

har rört sig i liknande tankegångar, svarade De 

Andra. Vi inser också att om till exempel en människa 

”kämpar för sitt liv” så duger nästan vad som helst till 

och med ett ”halmstrå”. Vi inser att fysiologiska, sociala 

och samhällsrelaterade grundbehov måste vara 

tillfredsställda, men vi tror att hela samhällets kultur 

måste vara genomsyrad av goda medmänskliga spelregler 

så att även ”otillfredsställda” människor agerar 

efter etiska spelregler. Alla våra handlingar måste 

vara genomlysta av dessa spelregler även när vi 

41


befinner oss i obalans och medveten eller omedveten 

otillfredsställelse. Vi måste nog aktivt verka för att 

dessa grundläggande måttstockar och dessa etiska 

spelregler tillämpas oberoende av vårt eget specifika 

känslomässiga eller intellektuella tillstånd. Vårt livsstödjande 

målsamhälle måste byggas upp med hjälp 

av dessa måttstockar och dessa etiska spelregler. Vi 

är inte, för tillfället, kreativa nog att hitta ett bättre 

alternativ. 

– ”Now you're talking”, bubblade Jesuis. Jag tror ni har 

fångat problemets kärna. Det ideala samhälle vi vill 

arbeta för kräver att dessa grundaxiom genomsyrar 

samhället och en första förutsättning för att vi skall 

finna en strategi för att nå detta harmoniska medmänskliga 

målsamhälle är att vi inser och accepterar 

dess grundvalar! Jag tror vi är på rätt väg. Vi måste 

först förstå, sedan formulera och därefter acceptera 

dessa grundvalar. 

– Hur förstår vi ett harmoniskt, medmänskligt samhälles 

grundvalar? frågade Jesuis. 

– Ett harmoniskt medmänskligt samhälle kanske 

måste sökas utanför den personliga medvetandesfären, 

försökte De Andra. Vi måste se hur ett sådant 

samhälle kan se ut, vilka egenskaper det måste ha 

och på så sätt förstå vilka måttstockar och etiska 

spelregler det kräver. 

– Ja, det tror jag också, förstärkte Jesuis. Vilka 

förutsättningar eller livsaxiom måste vi utgå ifrån? 

42


– Vi måste utgå ifrån att alla människor får sina 

grundläggande fysiologiska behov tillfredsställda för 

att överhuvudtaget existera som en mänsklig individ, 

svarade De Andra. Det ger oss underlag för en första 

måttstock: 

M1: Vi måste kunna konstatera (”mäta”) när en människa 

har grundläggande fysiologiska behov tillfredsställda. 

Ett enkelt ”mätverktyg” är att iaktta och fråga 

om individen har dessa behov tillfredsställda. 

Det ger oss också en första etisk spelregel: 

S1: Avgör genom att iaktta och vid osäkerhet fråga 

om en människa du möter har dessa grundläggande 

fysiologiska behov tillfredsställda. Om inte skall du 

hjälpa individen på ett sätt som tar hänsyn till både 

din och din medmänniskas livssituation och faktiska 

omständigheter i den aktuella situationen. 

– Nu verkar vi ha hittat en strategi för att finna 

grundläggande måttstockar och etiska spelregler, fortsätt, 

fortsätt manade Jesuis entusiastiskt. 

– På samma sätt måste vi utgå ifrån att alla 

människor får sina grundläggande sociala behov tillfredsställda 

så att de kan fungera som sociala mänskliga 

individer. Det ger oss en andra måttstock: 


har grundläggande sociala behov tillfredsställda. 

Ett ”mätverktyg” är att iaktta och fråga om 

individen har dessa behov tillfredsställda. 

43


Det ger oss en andra etisk spelregel: 



sociala behov tillfredsställda. Om inte skall du hjälpa 

individen på ett sätt som tar hänsyn till både din och 

din medmänniskas livssituation och faktiska omständigheter 

i den aktuella situationen. 

– Vi måste naturligtvis vidareutveckla dess ”koncept” 

till måttstockar och spelregler, men angreppssättet är 

intressant och intuitivt känns det som mycket fruktbart. 

Fortsätt, förtydligade Jesuis. 

– På samma sätt måste vi utgå ifrån att alla människor 

får sina grundläggande samhällsrelaterade 

behov tillfredsställda så att de kan fungera som samhällstillhörande, 

sociala mänskliga individer. Det ger 

oss en tredje måttstock: 


har grundläggande samhällsrelaterade behov 

tillfredsställda. Ett ”mätverktyg” är att iaktta och 

fråga om individen har dessa behov tillfredsställda. 

Det ger oss en tredje etisk spelregel: 



samhällsrelaterade behov tillfredsställda. Om inte 

skall du hjälpa individen på ett sätt som tar hänsyn 

till både din och din medmänniskas livssituation och 

faktiska omständigheter i den aktuella situationen. 

44


– Anta nu att vi har använt våra måttstockar M1-M3 

genom att tillämpa spelreglerna S1-S3 och således 

försäkrat oss om att de människor vi skall agera 

etiskt mot har alla dessa grundläggande behov tillfredsställda. 

Hur angriper vi då problematiken med 

de offensiva behoven? frågade Jesuis. 

– En självklar fjärde spelregel, fortsatte De Andra, är: 

S4 : Vilka motiv du än har för dina offensiva aktiva 

handlingar i en aktuell livssituation får du inte bryta 

mot spelreglerna S1-S3. 

– Behövs det några fler spelregler, frågade Jesuis, lite 

förvånad över sina egna reflektioner över vad dialogen 

frambringat. 

– Du har nog rätt, svarade De Andra, som också 

själva blev överraskade över att vårt problem kunde 

ha så enkla lösningar, åtminstone i teorin … 

45

Utveckling av etiska spelregler 

– Nu måste vi förtydliga våra idéer till etiska spelregler, 

uppmanade Jesuis, De Andra. Vi har hittills 

kommit fram till följande övergripande spelregler: 


om en människa du möter har sina grundläggande 

fysiologiska behov tillfredsställda. Om inte skall du 

hjälpa individen på ett sätt som tar hänsyn till både 

din och din medmänniskas livssituation och faktiska 

omständigheter i den aktuella situationen. 

– Vad innebär det konkret? Kan vi formulera regeln 

tydligare? 



sociala behov tillfredsställda. Om inte skall du hjälpa 

individen på ett sätt som tar hänsyn till både din och 

din medmänniskas livssituation och faktiska omständigheter 

i den aktuella situationen. 


tydligare? 

S3 : Avgör genom att iaktta och vid osäkerhet fråga 


samhällsrelaterade behov tillfredsställda. Om inte 

skall du hjälpa individen på ett sätt som tar hänsyn 

till både din och din medmänniskas livssituation och 

faktiska omständigheter i den aktuella situationen. 

46



tydligare? 

S4 : Vilka motiv du än har för dina offensiva aktiva 

handlingar i en aktuell livssituation får du inte bryta 

mot spelreglerna S1-S3. 


tydligare? 

– Vi förstår vad du menar, svarade De Andra. Vi 

diskuterar detta och en tanke vi har är att vi måste 

uttrycka spelreglerna på ett sådant sätt att de känns 

naturliga och är lätta att tillämpa. 

Ta till exempel spelregel S1 som innebär att säkerställa 

att den medmänniska vi möter i en situation 

inte är utsvulten, inte har svårt att andas, inte är uttröttad 

eller apatisk etcetera. 

Fungerar den individ vi möter som en människa redo 

för fysisk och intellektuell aktivitet? 

Spelregeln måste då påminna oss om att vi skall vara 

uppmärksamma på detta. Vi utnyttjar naturligtvis 

vår kunskap om oss själva som människor för att 

tolka vår medmänniska. Förstår vi varandra? 

Vi skall alltså medvetet eller omedvetet reagera om 

vår medmänniska inte beter sig ”normalt”. Vi måste 

ta till oss sådana signaler och låta de påverka våra 

handlingar. De spelar – skall spela! – roll för vårt val 

av handling gentemot vår medmänniska. 

47


Detta är också en generell egenskap hos våra spelregler. 

Om en spelregel bryts kommer vi troligtvis inte 

att handla etiskt i de situationer vi möter. 

Våra spelregler för aktiviteter och handlingar i våra 

olika livssituationer är lite grand som trafikregler för 

bilkörning. Om vi bryter mot dem kommer vi troligen 

att förorsaka ”olyckor”. 

Men hur skall vi formulera spelregel S1 så att den 

känns naturlig? Här är några förslag: 

S1a ”Läs” först av de människor du möter med 

hänsyn till fysiologiska behov innan du genomför en 

handling. Reagera på dina intryck och låt de påverka 

vad du sedan gör. 

S1b Betrakta människan du möter innan du tänker 

på din kommande handling. 

S1c Se först människan. Ta därefter beslut om din 

kommande handling. 

S1d ”Mät” människan med fysiologiskt mänskliga 

måttstockar innan du handlar. 

– Ja, det är väl inga dåliga förslag, kommenterade 

Jesuis. Vi går vidare med de andra spelreglerna så 

blir det troligen lättare att sedan göra val av ”bästa” 

alternativ, när vi har ”helhetsbilden”. 

– Vad gäller spelregel S2 har vi följande förslag, 

fortsatte De Andra. 

48


S2a Bekräfta din medmänniskas sociala behov innan 

du handlar. 

S2b Betrakta och bekräfta människan innan du 

agerar. 

S2c Visa din mänskliga kärlek till din medmänniska 

innan du tänker på din kommande handling. 

S2d Bekräfta, respektera och visa mänsklig samhörighet 

med medmänniskan innan du handlar. 

– För spelregel S3 har vi följande förslag: 

S3a Skapa trygghet omkring dig och visa medmänniskans 

delaktighet innan du genomför din tänkta 

handling. 

S3b Visa människan trygghet och delaktighet innan 

du genomför din tänkta handling. 

S3c Kommunicera trygghet, struktur och delaktighet 

innan du handlar i enlighet med syftet med ditt möte. 

S3d Först trygghet sedan struktur sedan delaktighet 

och sist handling. 

– För spelregel S4 har vi följande förslag: 

S4a Först människan sedan bekräftelse sedan respekt 

sedan trygghet sedan struktur sedan delaktighet och 

sist handling. 

49


S4b Människan – bekräftelse – respekt – trygghet – 

struktur – delaktighet – handling. 

S4c Se först människan. Bekräfta henne. Respektera 

henne. Gör henne trygg. Visa sammanhang. Visa delaktighet. 

Handla sedan. 

– Ja, det är just nu våra förslag till formulering av 

våra spelregler, avslutade De Andra. 

– När jag hör, ser och reflekterar över era förslag slår 

det mig att det kunde räcka med spelregel S4. Den 

måste ta hänsyn till spelreglerna S1-S3, därför borde 

den räcka, åtminstone för alla vi som förstår och 

accepterar syftet med vårt arbete med etiska 

spelregler, kommenterade Jesuis. 

Om vi tar ert förslag S4c så innehåller det sju 

kontroller. Vi borde kunna klara av sju väsentliga 

kontrollstationer för medmänskligt beteende, eller 

hur? 

1) Se först människan – innebär att vi försäkrar oss 

om att vi har en livfull mänsklig individ att interagera 

med. 

2) Bekräfta henne – innebär att vi bekräftar henne 

som ett levande mirakel. Vi är medvetna om livets 

outgrundliga mirakel och det är mot bakgrund av att 

vi tillsammans är delaktiga i livets under som vi i 

ödmjukhet bekräftar varandra. 

50


3) Respektera henne – innebär att vi respekterar 

henne som delaktig samhällsrelaterad, social mänsklig 

individ i varje situationsbetingat möte. 

4) Gör henne trygg – innebär att vi inte våldför oss på 

varandra. Vi måste försäkra oss om varandras 

trygghet i vårt mänskliga möte i varje situation. 

5) Visa sammanhang – innebär att vi förklarar och 

bekräftar ömsesidig förståelse för det sammanhang 

där min kommande handling skall passa in – vara 

relevant. 

6) Visa delaktighet – innebär att vi klargör våra 

respektive roller och delaktighet i det sammanhang 

där min kommande handling skall ha ett, för båda 

parter, begripligt syfte. 

7) Handla sedan – innebär att nu är grunden lagd för 

att jag skall kunna agera och för att min kommande 

handling både skall vara förståelig och på goda etiska 

grunder genomförbar – i konsensus. 

– Jag blir förtjust i ert förslag till formulering av 

denna sammanfattande spelregel, förklarade Jesuis, 

och väntade spänt på De Andras reaktion. 

– Ja, vi som arbetat fram förslaget håller naturligtvis 

med, svarade De Andra, och om vi kunde lära in dessa 

spelregler så att vi automatiskt, omedvetet tog hänsyn 

till dem skulle vi dels snabbt kunna tillämpa dem 

(det omedvetna handlar snabbare än det medvetna) 

51


och dels skulle troligen vårt kroppsspråk automatiskt 

förmedla samma budskap. 

Och då skulle det bli ännu lättare att övertyga dem vi 

interagerar med att våra ord och handlingar är i samklang. 

Vår förmåga att genomföra relevanta handlingar 

för att lösa ett aktuellt problem skulle flerfaldigas. 

Våra handlingar skulle övertyga och ge resultat. 

Vår möjlighet att i varje situation vi ställs 

inför få medarbetare istället för motarbetare skulle 

maximeras. Vi skulle bli vinnare – tillsammans! 

– Ert resonemang övertygar och strömmar till min 

själ och mitt hjärta med samma logiska konsekvens 

som svalkande sommarregn faller i tyngdkraftfältet. 

Jag gläds innerligt åt det resultat som vårt arbete har 

gett – hittills – sammanfattade Jesuis. Nu har vi nog 

klarat av kärnproblemet i vårt projekt. 

– Men anta att vi nu har formulerat och accepterat 

dessa etiska spelregler som vägledning för våra 

handlingar gentemot våra medmänniskor. Hur skall 

vi då hitta etiska spelregler för våra handlingar 

gentemot omgivande natur? fortsatte Jesuis. 

– De borde väl kunna skapas utifrån samma logiska 

resonemang, för trots allt är ju vi människor bara en 

del av hela Naturen. I Livet eller Skapelsen är vi 

människor bara en av invånarna, svarade De Andra, 

synbart utan intellektuell ansträngning. 

– Och vilka konsekvenser får det, frågade Jesuis. 

52


– Ja, det innebär att etiska spelregler för våra 

handlingar gentemot omgivande natur måste säkerställa 

att omgivande natur dels ”hålls vid liv”, dels 

”bekräftas och respekteras”, dels är ”delaktig” i vår 

gemensamma tillvaro och har en rättvisande position 

i vår gemensamma livsstruktur. Om vi våldför oss på 

vår omgivande natur får det troligtvis som konsekvens 

att ”naturen” förr eller senare våldför sig mot 

oss. Lagen om aktion och reaktion 8 har utan tvivel 

generell logisk styrka och genomslagskraft, argumenterade 

De Andra självsäkert. 

– Vi skulle alltså utifrån rent själviska motiv kunna 

acceptera och försvara ett etiskt förhållningssätt 

gentemot vår omgivande natur – vår fauna, flora och 

geologiska livsrum, kommenterade Jesuis. 

– Javisst, är det så ”enkelt”, men också vår värdering 

av livets under – själva existensens mirakel – gör det 

anständigt att vi har en ödmjuk inställning till livets 

alla uppenbarelser, svarade De Andra. 

– Jag har en fråga, sa Jesuis. Ni talar om att vår omgivande 

natur skall ha ”en rättvisande position i vår 

gemensamma livsstruktur”. Vad menar ni med det? 

– Ja, det är en viktig komplikation i vårt resonemang, 

svarade De Andra. Det berör vårt samhälles upplysthet, 

kunskapsnivå eller självkännedom om hur vår 

gemensamma tillvaro fungerar. Hur hänger allt ihop i 

8 Newtons tredje lag (om aktion och reaktion) säger att två 

kroppar påverkar varandra med lika stora och “motriktade 

krafter”. 

53


vårt registrerbara universum? Vilken är vår roll som 

människor? Djurens, växternas och organiska och 

oorganiska materials roller i livet? Hur ser vi på olika 

typer av människor? Svarta, vita, röda eller gula? 

Starka eller svaga? Korta eller långa? Kloka eller 

dumma? Godhet och ondska? Könsrollernas betydelse? 

De existenser i livet som av olika anledningar ges 

primat eller företrädesrätt kan av sådana (godtyckligt 

definierade) ”lagliga skäl” våldföra sig på ”lägre 

stående” existenser – ”gå före i matkön”. Våra spelregler 

grundas alltså ytterst på visheten, klokheten 

eller godheten i vår uppfattning och ”förståelse” av 

livet som det uppenbaras för våra sinnen, med eller 

utan hjälp av verktyg. 

Upplystheten och samhällets vetenskapligt verifierbara 

förståelse av livet bestämmer ytterst kvaliteten, 

nivån, på samhällets etiska spelregler – oundvikligen 

med tiden bedömda ur ett evighetsperspektiv 

(”survival of the fittest”) – vilka samhällen överlevde! 

Här finns nog etikens kärnproblem. Etik existerar 

bara i praktiken. ”Skit in – skit ut”! Har vi inte kunnat 

skapa ett klokt samhälle kan vi inte säkerställa 

en god etik. Men kan vi skapa ett klokt samhälle utan 

kloka etiska spelregler? Inte medvetet i varje fall! Det 

betyder att de kloka delarna av livet (om de finns, 

vilket vi väl är exempel på!) måste övertyga de okloka 

delarna av livet om vilka spelregler som leder till 

”allas överlevnad” och ett gott, harmoniskt samhälle. 

54


– Medvetna idéer är förutsättningen för medvetna 

handlingar, påpekade Jesuis. Vi måste tro att vi kan 

förändra livet för merparten av livsinvånarna genom 

medvetna etiska handlingar. Det är ju hela idén med 

vårt projekt. 

Vi söker en övertygande logisk argumentering för betydelsen 

av konkreta lättbegripliga etiska spelregler 

för ett gott harmoniskt levnadssätt, som ”överlever” 

och ur den aspekten ger ett ”evigt liv”. Det är vårt 

uppdrag! 

– Vi får återkomma till denna frågeställning när vi 

diskuterar hur vi kan ”säkerställa” att våra grundläggande 

mänskliga måttstockar och etiska spelregler 

är giltiga – i nästa skede av vårt projekt. Men nu bör 

vi sammanfatta vad vi hittills kommit fram till, 

fortsatte Jesuis. 

– Vad har vi gjort? 

1) Vi har dragit slutsatsen att vi behöver etiska 

spelregler som ”reglerar” vår relation till andra 

människor och omgivande natur. 

2) Vi har konstaterat att vi bara kan kontrollera det 

som vi själva medvetet kan styra. 

3) Vi har skapat en modell för parametrar som stödjer 

självkontroll av mänskliga handlingar. 

55



4) Utifrån modellen drog vi slutsatsen att de egna 

drivkrafterna var avgörande för våra medvetna handlingar. 

5) Vi skapade en modell för parametrar som påverkar 

de egna drivkrafterna. 

56 

Omgivningen 

Spelregler 

Verktyg 

Medvetna 

Omedvetna 

Aktiv 

Passiv 

Stödja självkontroll av mänskliga handlingar 

Mellan Människor 

Mellan Människa och Natur 

Stödjande 

Motverkande


Mänskliga drivkrafter 

Fysiologiska grundbehov 

Sociala grundbehov 

Samhällsrelaterade behov 

Offensiva behov 

6) Modellen för mänskliga drivkrafter gav oss måttstockar 

för mänskligt beteende utifrån grundläggande 

mänskliga behov. 

7) Måttstockarna gav oss sedan spelregler som vi 

kunde sammanfatta i en etisk spelregel i sju punkter 

för medvetna mänskliga handlingar i möten med 

andra människor. 

57


8) Vi drog slutsatsen att denna 7-punktsregel också 

var tillämpbar för våra handlingar i relation till 

omgivande natur. 

9) 7-punktsregeln formulerade vi kortfattat på 

följande sätt: 

S1 → Se först människan. 

S2 → Bekräfta henne. 

S3 → Respektera henne. 

S4 → Gör henne trygg. 

S5 → Visa sammanhang. 

S6 → Visa delaktighet. 

S7 → Handla sedan. 

och förtydligade 

S1→ Se först människan – innebär att vi försäkrar oss 


med. 

S2→ Bekräfta henne – innebär att vi bekräftar henne 





S3→ Respektera henne – innebär att vi respekterar 



58


S4→ Gör henne trygg – innebär att vi inte våldför oss 

på varandra. Vi måste försäkra oss om varandras 


S5→ Visa sammanhang – innebär att vi förklarar och 



relevant. 

S6→ Visa delaktighet – innebär att vi klargör våra 




S7→ Handla sedan – innebär att nu är grunden lagd 

för att jag skall kunna agera och för att min 

kommande handling både skall vara förståelig och på 

goda etiska grunder genomförbar – i konsensus. 

10) För vår relation till omgivande natur kan regeln 

formuleras: 

S1 → Se först omgivande natur. 

S2 → Bekräfta den. 

S3 → Respektera den. 

S4 → Våldför dig inte på den. 

S5 → Förstå sammanhang. 

S6 → Visa samhörighet. 


– Denna tolkning av den etiska spelregeln gentemot 

omgivande natur kan verka lite överarbetad, men den 

ödmjukhet den förutsätter, kan ge oväntade resultat. 

59


Tänk om den spelregeln tillämpades vid produktutveckling 

… vilka miljövänliga produkter och 

processer skulle inte det kunna resultera i?! 

summerade Jesuis entusiastiskt. 

– Vi känner att vi förstår och kan acceptera dessa 

spelregler – i teorin – men det är i praktiken livet 

gestaltas, kommenterade De Andra. 

– Frågan är också hur vi kan säkerställa att dessa 

måttstockar och spelregler först förstås, sedan 

accepteras och sedan – det viktigaste av allt! – 

tillämpas av oss och alla de som inte deltagit i vårt 

arbete, sammanfattade Jesuis och fortsatte 

Hur skall vi kunna få de flesta i samhället att 

respektera dessa spelregler och hur skall vi göra för 

att spelreglerna skall uppfattas som giltiga och 

viktiga i våra relationer mellan människor och mellan 

människor och omgivande natur? 

60

Hur kan vi säkerställa att 

grundläggande mänskliga 

måttstockar och etiska spelregler är 

giltiga? 

– Etik existerar bara i praktiken. I praktiken sker 

våra aktiviteter och registrerbara handlingar. I 

praktiken lever vi och dör. I praktiken stimulerar vi 

varandra. I praktiken skadar vi varandra och vår 

natur. I praktiken är vi konstruktiva eller destruktiva. 

Hur får vi ideala eller önskvärda beteenden att 

realiseras – gestaltas i praktiken? 

I teorin är ”allt” tänkbart, men i praktiken inträffar 

situationer och händelseförlopp som vi inte i förväg 

kan förutsäga. I praktiken sker så mycket som vi 

frågande, i efterhand, betraktar och säger: 

Varför? Varför skedde det som skedde? Hur kan 

människor som i många situationer handlar ”normalt” 

och etiskt i andra situationer handla djupt oetiskt, 

livskränkande och livsdestruktivt? Varför? 

Är inte vårt mål om ett, till alla delar, etiskt samhälle 

i praktiken ett ouppnåeligt mål, resonerade Jesuis, 

djupt nedstämd. 

61


– Javisst, det är ett i praktiken – a posteriori – 

ouppnåeligt mål, konstaterade också De Andra föga 

trösterikt. Men det finns ett men … 

– Vad menar ni, frågade Jesuis upprört. 

– Är det inte sant att alla skalor – värdeskalor – till 

exempel våra måttstockar för etiskt beteende, liksom 

till exempel tallinjen innehåller ideala asymptotiska 

värden från ”minus oändligheten” till ”plus 

oändligheten”. Värden som är ouppnåeliga. Till 

exempel värdeskalan ”kort – lång” kan innehålla 

oändligt korta ”värden”, liksom oändligt långa 

”värden”. 

Idealtillstånden är ouppnåeliga, men det hindrar inte 

att skalorna är användbara. Olika ändliga värden på 

en värdeskala är användbara, liksom talen -10, 0, 10, 

100 på tallinjen är användbara. 

Anta att vi kunde kvantifiera eller gradera etiskt 

beteende hos en grupp människor som 3 EE (”Etiska 

Enheter”) vid tiden 1 jan 2005 och 5 EE vid tiden 1 

jan 2010. Då skulle vi kunna säga att det etiska 

beteendet förbättrats (med + 2 EE) på 5 år för den 

gruppen av människor. Då kunde vi se – registrera – 

framsteg och vi kunde glädjas åt dessa framsteg, för vi 

skulle kunna argumentera att de medvetna åtgärder 

vi vidtaget, under femårsperioden, hade påverkat 

gruppens etiska beteende i positiv riktning. 

Vi skulle kunna säga att vi hade någon slags kontroll 

eller kunskap om hur etiskt beteende kan förbättras. 

62


Vi skulle kunna säga att vi hade hittat en 

framgångsrik strategi för att förbättra gruppens – 

”samhällets” – etiska beteende, förklarade De Andra, 

glada över att kunna se en ljuspunkt i ”eländet”. 

– Jag blir förvånad och imponerad över er kreativa 

kompetens, svarade Jesuis tacksamt. 

– Vad ni säger, som jag förstår det, är att om än vi 

inte kan uppnå ett idealtillstånd i vårt samhälle vad 

gäller etiskt beteende ”hos alla människor”, så kan vi 

kanske hitta en strategi, ett sätt att agera, så att vårt 

etiska beteende i samhället ökar med tiden. 

Att vi med tiden rör oss mot ett alltmer etiskt samhälle. 

Att vi kan se – registrera – framsteg, att vi rör oss i 

positiv riktning på en etisk värdeskala, om än vi inte, 

enkelt, kan kvantifiera framstegen i någon (enkel) 

”Etisk Enhet”. 

Vi kan mäta framstegen med hjälp av andra 

parametrar som till exempel minskat antal 

våldsbrott, minskat antal människor i krig, minskad 

”miljöförstöring”, minskat antal fattiga människor, 

ökat antal ”lyckliga människor” etcetera. 

Ja, ni har verkligen hittat en ”ljuspunkt” i ”eländet”, 

sammanfattade Jesuis. 

– Ja, precis så menar vi, och även ordspråken ”Det är 

vägen som är mödan värd” och ” Där det finns en vilja, 

63


där finns en väg” kan trösta oss och ge oss tillförsikt, 

förtydligade De Andra. 

– Ja, och egentligen känner väl vi människor ett 

genuint intresse för just utmaningar och en oerhörd 

tillfredsställelse över att klara svåra utmaningar. 

Kanske är detta en fundamental egenskap hos oss och 

livet, att vi är ”byggda” just för att anta och oftast 

klara utmaningar som vi ställs inför. 

Vi är kanske byggda för att kunna anpassa oss att 

just bli de som ”överlever”. 

Vi kanske är skapade med en symbolisk stämpel i 

pannan – ”I am built to be the survival of the fittest”. 

Vi kan – därför att vi måste! filosoferade Jesuis, med 

nyfunnen energi. 

– Vi kan alltså inte ”säkerställa” att grundläggande 

mänskliga måttstockar och etiska spelregler är giltiga, 

men vi kan troligtvis hitta en väg – en strategi – 

så att vårt etiska beteende rör sig i en positiv riktning 

i sällskap med vår ständige följeslagare och livsindikator 

– tiden 9 ! – sammanfattade De Andra dagens 

arbete. 

Ett arbete som hade börjat med ett ”elände”, men som 

slutade i en ”ljuspunkt”. 

9 Här är en passande tanke av Francis Ford Coppola: 

Time is the lens through which dreams are captured. 

64

Praktiska tips för etiskt beteende – 

om behovet av ritualer! 

– Idéer, medvetna tankar, är drivkraften för medvetna 

handlingar, upprepade Jesuis. 

Men hur får vi idéer till att bli förverkligade i praktisk 

handling? 

Hur gör vi när vi vill lära oss något praktiskt? 

– Vi tränar, naturligtvis, svarade De Andra. 

Övning ger färdighet, som vår mänskliga erfarenhet 

har lärt oss. 

Praktiska handlingar, som innehåller komplexa 

kroppsliga rörelsemönster koordinerade med medvetna 

syften måste tränas i praktiken, därför att de 

flesta av våra handlingar genomförs av för oss 

omedvetna kroppsliga processer styrda av ett abstrakt 

och oprecist medvetet syfte 10 . 

Vi kan lära oss av våra misstag och på så sätt successivt 

bli bättre och bättre på att utföra handlingen. 

10 Till exempel medvetna abstrakta och oprecisa tankar 

som ”jag skall hämta pennan”, ”jag skall rita en cirkel” 

innebär ”omedvetna”, ”okontrollerbara”, komplexa 

kroppsliga ageranden. Vi kan se utfallet, men inte 

kontrollera ”detaljerna”. 

65


– Javisst, men hur tränar vi etiska handlingar? 

frågade Jesuis. 

– Genom att vi försöker göra etiska handlingar, så 

ofta som möjligt. Närhelst ett tillfäller yppar sig. Från 

morgonen då vi möter våra närmaste, över dagens 

arbete med planerade och oplanerade mänskliga 

möten, till kvällens sista möten innan läggdags. 

– Ja, vi måste nog integrera etiskt handlande i alla 

våra handlingar, för annars kanske vi missar de viktigaste 

situationerna och handlar först – eftersom det 

är enklast, konstaterade Jesuis. 

Etiken fordrar en annan prioritering – en annan ordningsföljd. 

Först se människan, bekräfta och respektera 

henne, visa sammanhang (om det behövs), visa 

delaktighet (om det behövs) och handla sedan! 

– Hur får vi ett sådant beteende att integreras i vårt 

varande? fortsatte Jesuis. 

– Vi måste nog ritualisera våra etiska spelregler och 

på så sätt integrera dem i vår vardag, sa De andra. 

– Vad är en ritual? Vad säger Nationalencyklopedin? 


ritual (av lat. ritua´lis 'som avser de heliga bruken', av 

ri´tus 'heligt bruk'), standardiserat, institutionaliserat 

beteende med symbolisk innebörd. 

… 

Ritualers sociala funktion är att bekräfta och förstärka 

kollektivets enighet om dess grundläggande värden. 

66


– Vi har nog behov av ritualer som ”bekräftar och 

förstärker kollektivets enighet om dess grundläggande 

etiska spelregler”, påpekade Jesuis – eller 

hur? 

– Ja, det blir nog en konsekvens av att vi måste vara 

beredda att alltid tänka och handla etiskt, konstaterade 

De Andra. 

– Hur skapar vi en sådan etiskt förstärkande ritual? 


– Eftersom samhällets byggstenar är individer måste 

ritualen grundläggas i individens beteende, svarade 

De Andra självklart. Vi måste skapa en daglig ritual 

(eller flera) i den enskilda människans liv. Ungefär 

som en religiös person ber eller upprepar religiöst 

förstärkande ”ramsor”. 

– Hur gör vi det så att det känns naturligt i vårt 

sekulariserade samhälle? frågade Jesuis. 

– Det kan säkert göras på många olika sätt, och bör 

anpassas till den enskilde individen, men vi tror att 

ritualen måste vara en medveten reflekterande 

handling, där individen på ett äkta sätt känner att 

innehållet i de etiska spelreglerna är värdefullt, klokt 

och livsstödjande – av betydelse för mig som människa. 

Ritualen måste utformas så att den förstärker 

den enskildes självkännedom och delaktighet i livets 

under – existensens mirakel! svarade De Andra och 

fortsatte 

67


För den enskilde kan ritualen med fördel utformas 

som ”etiska böner”, som startar och avslutar dagens 

aktiviteter. 

Ritualer fångande i dagliga situationer – i nuet – eller 

utförda i samvaro och dialog med andra människor är 

också viktiga dels som uttryck för praktisk tillämpning 

och träning i etiskt beteende och dels för 

skapandet av en etisk kultur. Vissa typer av officiella 

riter behövs säkert också. Till exempel att officiella 

media (tidningar, radio, TV) i sin dagliga ”kommunikation” 

regelbundet förmedlar etiska budskap 

och etiska spelregler till sina läsare, lyssnare eller 

tittare. 

– Vad är en rit? Vad säger Nationalencyklopedin? 


rit (lat. ri´tus 'heligt bruk'), dels en sedvänja eller ett bruk 

med religiös eller magisk innebörd, som kan ingå i en 

kulthandling, dels en fastställd ordning för en ceremoni 

eller liknande förrättning (i vilka fall man ibland föredrar 

benämningen ritual). 

– Vi måste nog finna lämpliga riter för att ge våra 

etiska spelregler, den magiska status de har, som ett 

verktyg, en strategi som dels kan ge samhällen möjlighet 

att ”överleva” och dels skapa en mänsklig kultur, 

som stabilt kan vidmakthålla och låta etiska spelregler 

genomsyra alla våra samhälleliga handlingar, 

resonerade Jesuis. 

68


– Hur kan lämpliga riter ”se ut”, som på ett naturligt 

sätt skulle kunna anpassas till vår sekulariserade 

värld? frågade Jesuis. 

– Det kan vara etiska riter i olika faser och händelser 

i våra liv, svarade De Andra. Till exempel när vi föds, 

när vi fyller år, när vi har fester, när vi möter en 

bekant människa, när vi möter en obekant människa, 

när en obekant människa möter oss i en grupp av 

människor etcetera till etiska riter när vi tar farväl av 

en död människa. Förutom möjliga etiska riter när vi 

möter andra ”livsuppenbarelser” i våra liv. 

– Det finns uppenbart många tillfällen att dels själv 

förstärka det egna etiska tänkandet, genom egna 

ritualer som exempelvis etiska böner, och dels 

praktisera etiska handlingar genom olika officiellt 

ritualiserade beteenden. Det som vi ”alltid” gör, när vi 

möter en bekant, en obekant etcetera, som del av vår 

etiska kultur. Det som vi genom vår uppväxt och 

samvaro i vårt goda, etiska samhälle ”får inplanterat i 

vårt blod”, konstaterade Jesuis och fortsatte 

Dessa ritualer, ”obligatoriska” aktiviteter, i vår 

dagliga agenda gör det lättare för oss att tillämpa de 

etiska spelreglerna också när vi är fångade av livets 

alla måsten i nuet. När kravet på snabbt agerande i 

varje unik situation vill ”tvinga” oss att handla – utan 

att först tänka! 

– Ja, jag tror faktiskt att vi har funnit en användbar 

prototyp både för innehåll och formulering av etiska 

69


spelregler och hur vi själva skall kunna börja tillämpa 

dem med hjälp av egna medvetna ritualer. 

Officiella ritualer och riter blir så småningom ett 

gemensamt praktiskt resultat om vi framgångsrikt 

lyckas sprida våra medvetna idéer och våra medvetna 

handlingar! summerade Jesuis. 

Ord och handling måste vara i samklang, som redan 

Platon så klokt konstaterade – om vi vill övertyga! – 

och därigenom påverka beteendet i vårt samhälle. 

– Men, jag undrar hur en etisk bön kan se ut. Vem 

skall vi ”be” till? frågade Jesuis. 

– Vi är medvetna om att vi inte förstår varför vi 

existerar, svarade De Andra. En logisk konsekvens av 

detta måste bli att vi är ödmjuka inför livets uppenbarelser 

– i alla dess former! Vi vet inte varför vi finns 

till, men vi tror oss veta en strategi, genom vår 

”inbyggda” strävan att ”överleva” och med hjälp av 

generationers dokumenterade erfarenheter, för att 

åtminstone långsiktigt åstadkomma ett gott liv – för 

alla. 

Vi vill reflektera över de etiska spelregler vi med 

logisk argumentation i detta projekt kommit fram till. 

Vi vill reflektera över dessa förslag till spelregler och 

på något ”mirakulöst” sätt låta deras praktiska 

innebörd ”sippra in i vårt blod”, så att de blir en integrerad 

del av oss – ”oupplösligt förenade med vår 

existens”! 

70


Vi vill egentligen att de etiska spelreglerna skall 

tillämpas automatiskt, utan att vi behöver ta upp dem 

till utredning i medvetandet varje gång vi skall agera. 

Vi vill förenkla tillvaron och vi vill leva ett gott liv. 

Det är vår naiva modell – vårt ouppnåeliga ”mål”. 

Men om vi inte kan nå det målet av flera rimliga skäl, 

till exempel att vi faktiskt stimuleras av utmaningar, 

så vill vi på alla sätt underlätta vår tillämpning av de 

etiska spelreglerna. 

– Vem skall vi då be till? fortsatte De Andra sin ”utredning”. 

Ja, vi ber till något eller någon (några) som 

skall hjälpa oss att integrera de etiska spelreglerna i 

vårt praktiska handlande. Vi ber inför oss själva – 

vårt medvetande – vars existens är ett mirakel för 

medvetandet självt. Vi ber inför oss själva till det liv 

vi är medvetna om, men inte förstår varför det 

existerar i vårt medvetande. 

Vi ber alltså till Livet, men eftersom detta Liv har en, 

för oss, outgrundlig bakgrund har Livet också en 

andlig dimension. Vi ber egentligen till Livets andliga 

dimension – till det vi inte förstår – med hopp om att 

denna bön skall påverka oss på ett sätt som vi inte i 

förväg kan förstå, och kanske aldrig kan förstå. Vi 

hoppas att denna bön har en positiv inverkan på vårt 

praktiska beteende – att den förändrar oss. 

Vi tror – det är så vi alltid gör när vi inte kan veta – 

säkert. 

71


– Svaret på din fråga, Jesuis, måste bli att vi ber till 

Livets andliga, outgrundliga dimension. Vilket namn 

vi ger på Livets andliga dimension, kan vara godtyckligt. 

”Livet” är ingen dum etikett, ”Gud” är en annan 

etikett, men den kan ha många olika religiösa tankeassociationer 

kopplade till sig så att det goda etiska 

budskapet försvinner i ”associationsmängden”, fortsatte 

De Andra. 

– ”Kära Liv, tack för att jag finns till och får uppleva 

ett mirakel – min egen existens! Tack för rikedomen 

av organismer som bekräftar min existens … Jag 

lovar att värdera Livet i alla dess uppenbarelser … de 

etiska spelreglerna som jag förstår och accepterar kan 

hjälpa mig att agera så att mitt och andras liv blir 

ännu mer paradisiskt … hjälp mig att integrera 

spelreglerna i alla mina handlingar … Låt mig först 

se människan (och omgivande natur) – bekräfta 

henne (och omgivande natur) – respektera henne (och 

omgivande natur) – visa sammanhang – visa 

delaktighet (betydelse) – och handla sedan … för jag 

tror på gränsen till visshet att den som ger hon får … 

vi berikas alla av att tillämpa goda etiska spelregler 

… Tack Liv, tack för det varande jag får uppleva med 

mina sinnen. Tack Liv, tack för den närhet och 

samhörighet jag får känna med alla livets 

uppenbarelser, som bekräftar min egen existens. Att 

vara är att leva. Att leva är att finnas till. Tack Liv, 

tack för att jag får existera. Tack Liv, tack för att jag 

inser att denna bön, denna idé om ett meningsfullt liv 

för alla – är meningsfull.” 

72


– Ja, så skulle en individuell bön kunna se ut, sammanfattade 

De Andra. 

– Tack, för de kloka orden, svarade Jesuis. Jag tror 

att vi nu är redo att sammanfatta vårt ”lilla” projekt 

och jag vill samtidigt tacka er, De Andra, för ert stora 

engagemang och era avgörande bidrag till det, som vi, 

nästan alla, tycker är ett intressant koncept för 

mänskliga måttstockar och etiska spelregler. 

Betydelsen av egna och samhälleliga ritualer för att 

”säkerställa” att de etiska spelreglerna tillämpas och 

är giltiga under lång tid – idealt i ett evighetsperspektiv 

– kan inte nog betonas. 

Förhoppningsvis har våra resonemang hos Dig, käre 

läsare, väckt idéer om betydelsen av etiska spelregler 

och en vilja att så småningom genom egna ritualer 

och praktisk handling skapa händelser, som kan ge 

ögonblicksbilder – egna upplevelser – av hur Du och 

Dina medmänniskor i ett gott harmoniskt medmänskligt 

samhälle kan agera i praktiken! 

73

Slutsatser 

– Jag är som ni märkt väldigt nöjd med det resultat vi 

tillsammans har åstadkommit, började Jesuis sitt 

försök att sammanfatta projektarbetet med De Andra. 

Upprinnelsen till projektet var min accelererade 

frustration över att det i min egen närmiljö och inte 

minst via olika media uppenbarats så många 

mänskligt destruktiva handlingar och så många 

oetiska beteenden av även sådana som jag kunde tro 

kloka människor. 

Vårt projekt utgick från frågor om vad som är rätt och 

fel och vad som karakteriserar ett meningsfullt liv och 

slutade i etiska spelregler för ett gott och medmänskligt 

samhälle. Låt oss diskutera och se vilka 

slutsatser vi kan dra av vårt arbete. 

Men först lite bakgrundsfakta. 

En utgångspunkt för min förståelse av livet och 

världen har varit det enkla konstaterandet att: 

Världens största och minst mänskliga enhet är – 

människan! 

Trots att jag bara är en individ av ca 6-7 miljarder 

människor på jorden – vårt livsrum – så finns det 

ingen supermänniska som kan ta hand om mitt liv. 

Jag måste själva utforma mitt liv på jorden. Varje 

människas bidrag är unikt. Men för att min världsbild 

74


och uppfattning om ett bra liv skall kunna realiseras 

måste mina medmänniskor – ni, De Andra – också 

spela efter samma spelregler. 

Enda möjligheten att få en stor, frivillig, anslutning 

till sådana spelregler, som jag tycker borde gälla, är 

att dessa spelregler är så generella, allmängiltiga, att 

ni – De Andra – också frivilligt av egen övertygelse, 

för ert eget bästa, accepterar och vill tillämpa dessa 

spelregler. 

Jag måste alltså först genom tankar och reflektioner 

utifrån mina erfarenheter och vad mitt liv har lärt 

mig skapa mig en världsbild och försöka förstå hur 

livet i stort, inklusive mitt eget, fungerar. 

Min förståelse av livet grundar sig på den verifierade 

kunskap som andra kloka människor under många 

generationer byggt upp. 

Förutsättningen för detta har varit att ett gemensamt 

språk för grupper av människor har kunnat skapas 

och att kunskap och livserfarenheter har kunnat 

fortplanta sig från generation till generation, med 

hjälp av olika tekniska uppfinningar för att bevara 

kunskap över tiden. 

Innan mer tidsbeständiga lagringsmöjligheter för 

kunskap hade skapats fick livserfarenheterna överföras 

muntligt och genom förebildliga handlingar och 

beteenden, på samma sätt som många djur idag lär 

upp sina ungar. Detta är också ett grundläggande sätt 

75


att överföra kunskap, som är lika giltigt idag som igår 

– en tidsoberoende mänsklig egenskap. 

Boktryckarkonsten på 1400-talet och idag Internet 

har revolutionerat möjligheterna att sprida information 

– kunskap och okunskap – mellan människor. 

Mitt samhälles värderingar, förmedlat genom skola, 

lagar och förordningar och det officiella samhällets 

praxis speglat i politikers och andra maktspelares 

beteenden har naturligtvis präglat min världsbild. 

Men även, och viktigast, de värderingar och beteenden 

som jag i praktiken har uppfattat hos de människor 

jag själv har mött och i vilka jag har speglat 

min egen identitet 11 . 

Familjen, arbetskamrater, den nära bekantskapskretsen 

det vill säga mina egna personliga 

erfarenheter av mänskligt beteende har av naturliga 

skäl 12 haft den viktigaste betydelsen för skapandet av 

min världsbild och min syn på vad som är gott och 

etiskt eller mindre gott och oetiskt. 

Och allt detta har gällt också för er, De Andra, eftersom 

jag inser att vi tillhör ett gemensamt släkte – 

människorna. 

11 Minns Jean-Paul Sartres ord: Vad jag än säger om mig 

själv ingår alltid den andres omdöme däri. 

12 Minns Empedokles ord: Varje människa tror bara på sin 

egen erfarenhet eller John Lockes uttalande: Ingen 

människas kunskap här kan gå utöver hennes erfarenhet. 

76


Vi inser också betydelsen av varje enskild människas 

världsbild och uppfattning av hur livet fungerar, om 

vad som är ett gott och meningsfullt liv och meningen 

med livet. 

En ensidig eller ovetenskaplig 13 syn på hur livet 

fungerar bäddar för irrationella handlingar och 

beteenden. Eller som vi formulerade det i vårt projektarbete: 

Upplystheten och samhällets vetenskapligt 

verifierbara förståelse av livet bestämmer ytterst 

kvaliteten, nivån, på samhällets etiska spelregler – 

oundvikligen med tiden bedömda ur ett evighets 

perspektiv (”survival of the fittest”) – vilka 

samhällen överlevde! 

– Vilka slutsatser kan vi då dra av vårt arbete? 

fortsatte Jesuis och öppnade för en dialog med De 

Andra. 

– Vi började vårt arbete med att konstatera att vi 

människor, liksom andra levande organismer, verkar 

sträva efter att anpassa oss till omgivningen så att vi 

överlever. Vi insåg, lite överraskande, att strävan 

13 Fundamentalistiskt ensidiga tankar förskräcker! 

Minns Albert Einsteins uttalande: Den vetenskapliga 

kunskapen är den mest tillförlitliga och användbara kunskap 

som människan har. 

Eller Karl Poppers ord: Vetenskapen är kanske den enda 

mänskliga verksamhet där misstag systematiskt kritiseras och 

… med tiden korrigeras. Allt vi kan göra är att söka efter vad 

som är falskt i vår bästa teori. 

77


efter att överleva i praktiken innebär att sträva efter 

”evigt liv”, i praktiken genom våra ättlingar – en 

överföring av ”vårt liv” till nya generationer. 

Sedan konstaterade vi att vi kan kontrollera och styra 

våra egna handlingar endast om vi är medvetna om 

vad vi gör och om vilka konsekvenser det kan få. 

Vi insåg att grunden till vårt handlande måste finnas 

i våra egna drivkrafter. 

Vi studerade sedan våra mänskliga drivkrafter och 

fann att de kunde klassificeras i fysiologiska, sociala, 

samhällsrelaterade och vad vi kallade offensiva behov. 

Vi insåg då att grundläggande fysiologiska, sociala 

och samhällsrelaterade behov måste vara uppfyllda 

innan det är meningsfullt att tala om spelregler för 

handlingar som grundas i våra offensiva behov. 

En slutsats blev då att vi måste säkerställa att vår 

medspelare, ”vår broder eller vår syster”, har dessa 

grundläggande behov tillfredsställda. Det gav oss 

både måttstockar och etiska spelregler för att säkerställa 

att dessa mänskliga grundbehov var tillfredsställda. 

Vi kunde då, återigen lite överraskande, konstatera 

att en enkel, generell spelregel för handlingar kopplade 

till de offensiva behoven var att inte våldföra sig 

på en människas grundläggande behov. 

Det innebär att våra etiska spelregler grundar sig på 

den rimliga utgångspunkten att du handlar etiskt om 

78


du inte våldför dig på din medmänniskas grundläggande 

rättigheter som en samhällsrelaterad, social 

mänsklig individ. 

Och med motsvarande rättigheter kopplade till 

människans omgivande natur fick vi etiska spelregler 

för människans agerande gentemot vår omgivande 

miljö (livets alla uppenbarelser exkluderande människan). 

En analogi mellan våra ”livsspel” och schackspel är 

att våra etiska spelregler skall säkerställa att ”alla 

schackpjäser” och ”spelplanen” lämnas intakta, det 

vill säga vi får inte förstöra schackpjäserna eller 

spelplanen då vi spelar schack. På samma sätt får vi 

inte våldföra oss på ”spelpjäserna” (”våra systrar och 

bröder”) eller ”spelplanen” (omgivande natur) i våra 

verkliga ”livsspel” – de registrerbara handlingar 

(”drag”) vi alla gör i våra liv. 

– Det är ”ganska” rimliga spelregler, konstaterade De 

Andra hemtama i ett resonemang som tidigare gav 

euforiska aha-upplevelser. 

– Vi är alltså överens att våra etiska spelregler är ett 

resultat av en enkel och logisk argumentation med 

utgångspunkt i en sund vetenskaplig kunskap om 

grundläggande mänskliga behov, kommenterade 

Jesuis. 

Våra etiska spelregler vill bara säkerställa att varje 

människa får möjlighet att vara en fullvärdig samhällsrelaterad, 

social och mänsklig individ. 

79


Våra etiska spelregler vill alltså bara säkerställa att 

varje Människa får vara Människa i alla de ”livsspel” 

hon involveras i med eller mot sin vilja. 

Ett rimligt grundkrav för att kunna skapa ett gott 

medmänskligt samhälle, sammanfattade Jesuis. 

– Javisst, svarade De Andra självklart. 

– Jag konstaterar, återigen, att vårt projektuppdrag 

är slutfört, avslutade Jesuis. 

Tack alla ni – De Andra – för era oersättliga projektbidrag 

och tack filosofgänget för era tänkvärda tankar. 

– Tack själv, svarade De Andra med ett leende på 

läpparna. Hur var det nu de etiska spelreglerna 

formulerades … 

Vår etiska 7-punktsregel formulerade vi kortfattat på 

följande sätt: 

S1 → Se först människan. 

S2 → Bekräfta henne. 

S3 → Respektera henne. 

S4 → Gör henne trygg. 

S5 → Visa sammanhang. 

S6 → Visa delaktighet. 


och förtydligade 

80


S1→ Se först människan – innebär att vi försäkrar oss 


med. 

S2→ Bekräfta henne – innebär att vi bekräftar henne 





S3→ Respektera henne – innebär att vi respekterar 



S4→ Gör henne trygg – innebär att vi inte våldför oss 

på varandra. Vi måste försäkra oss om varandras 


S5→ Visa sammanhang – innebär att vi förklarar och 



relevant. 

S6→ Visa delaktighet – innebär att vi klargör våra 




S7→ Handla sedan – innebär att nu är grunden lagd 

för att jag skall kunna agera och för att min 

kommande handling både skall vara förståelig och på 

goda etiska grunder genomförbar – i konsensus. 

– Ja, så var det – enkelt – men bra! 

81


För vår relation till omgivande natur kunde regeln 

formuleras: 

S1 → Se först omgivande natur. 

S2 → Bekräfta den. 

S3 → Respektera den. 

S4 → Våldför dig inte på den. 

S5 → Förstå sammanhang. 

S6 → Visa samhörighet. 


Om den spelregeln tillämpades vid produktutveckling 

… vilka miljövänliga produkter och processer skulle 

inte det kunna resultera i?! fortsatte De Andra 

synbarligen upplysta av sitt eget deltagande i 

”bokprojektet”. 

– Ja, men nu är faktiskt vår lilla bok för medmänsklighet 

klar! avbröt Jesuis och fortsatte 

Jag förbjuder fler frågor eller kommentarer! Läsaren 

har fattat! Förstår ni inte det? skrattade han och 

släckte lyset. 

82

Filosofirummet 

Här får vi möjlighet att i lugn och ro lyssna på 

tänkvärda ord från några kända filosofer från vår 

mänskliga historia. Samtidigt kan det ge Dig som 

läsare inspiration att ytterligare fördjupa Dig i någon 

filosof, som Du tycker verkar ha speciellt lockande 

tankar. 

Den förste personen är känd som en komiker med 

stort mänskligt djup. Varsågod, här är Tage 

Danielsson! 

– Hej! Kul att jag får använda rösten igen. I min bok 

Grallimatik skrev jag i förordet bland annat följande: 

I själva verket är det antagligen mycket sällsynt att ett 

yttrande helt och hållet uppfattas som det är avsett att 

uppfattas. … för ett hundraprocentigt meningsfyllt utbyte av 

ord fordras ett sammanträffande mellan minst två personer 

som tänker klart, klokt och intelligent. Det händer inte så 

ofta. … 

Folk i framskjutna personer i samhället har ofta namn om 

sig att säga förnuftiga saker. Då påstår jag: det är inte alls 

säkert att de säger så mycket förnuftigt egentligen. Med ett 

klokt tonfall och ett omsorgsfullt ordval kan vem som helst 

yttra de mest horriblaste meningslösheter i avsikt att bli 

betraktad såsom förnuftig och intelligent, förlitande sig på 

lyssnarens a) oförmåga att fatta; b) oförmåga att höra på; 

c) oförmåga att tänka ut något bättre. 

83


Men jag tror ni har förmåga att skilja på tankar och 

stankar 14 . Lycka till med tänkandet. Tack för mig! 

– Tack Tage, dina tankar lever för evigt av egen kraft, 

kommenterade Jesuis. 

– Vem är det nu som kommer in? 

Är jag född så vill jag leva och må väl på bästa vis … 

och inte sprängas av en bomb i Paris eller Tunis, 

sufflerade Tage från kulissen. 

Ja, det var Carl Mikael Bellman, vår odödlige 

nationalskald, som gav oss en strof från en av hans 

Fredmans sånger. Jag tror jag låter talarna 

presentera sig själva 15 . Det blir enklast så eftersom 

slumpen skickar in dem. Vi ser själva hur de 

uppträder och rör sig (kroppsspråket) när de äntrar 

scenen, talar till oss och lämnar scenen. 

– Hej, jag kallas Matteus och har ett eget evangelium 

i Bibeln. Här är en tanke om en handlingsstrategi. 

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni 

också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. 

14 Ordet stankar är här tänkt att vara en synonym till 

”stinkande tankar”, men filosofen Ingmar Persson har 

använt ordet stankar med en helt annan betydelse. 

15 Citaten är huvudsakligen tagna från Bonniers stora bok 

om filosofi av Bryan Magee. 

84


– Hej, jag heter Konfucius. Här är tankar om 

människors olika egenskaper. 

Mästaren talade: När man möter en människa med vilken 

det lönar sig att tala och man inte talar med den människan 

har man förlorat henne. Men när man finner en människa 

vilken det inte lönar sig att tala med och man ändå talar 

med henne, har man förlorat sina ord. En vis man förlorar 

varken en människa eller sina ord. 

– Hej, jag heter Lao Zi. Här är tankar om ord och 

handling. 

Den vise lever i oskuld och är ett exempel för många. Han 

vill inte själv lysa, och därför blir han upplyst. 

– Hej, jag heter Herakleitos. Här är en tanke om 

människans villkor. 

Allting flyter. 

– Hej, jag heter Protagoras. Här är en tanke om en 

likare. 

Människan är alltings mått. 

– Hej, jag heter Empedokles. Här är en tanke om en 

likare. 

Varje människa tror bara på sin egen erfarenhet. 

– Hej, jag heter Platon. Här är tankar om bl.a. nuets 

rörelse. 

Allting blir, ingenting är. 

85


Må ingen komma in här 16 som är okunnig i matematik. 

– Hej, jag heter Geoffrey Chaucer. Jag vill förtydliga 

en annan av Platons tankar. 

Den vise Platon säger, som hans läsare har insett, att ord 

och handling måste vara ett. 

– Hej, jag heter Aristoteles. Här är några tankar som 

jag tycker är värda att begrunda. 

Alla människor har ett naturligt begär efter kunskap. 

De svaga ivrar alltid för rättvisa och jämlikhet. De starka 

bryr sig inte om någondera. 

Människan är till sin natur ett politiskt djur. 

Poesin är mer filosofisk och mer värd att begrunda än 

historien. 

– Hej, jag heter Diogenes. Här är en tanke om att se 

skogen för alla träd. 

Jag är världsmedborgare. 

– Hej, jag heter Epikuros. Här är en tanke om att 

fånga nuet. 

Döden betyder ingenting för oss. 

16 Platon syftar på ”sin skola, Akademin, som blev ett 

märkligt centrum för lärda studier och samtal inom olika 

kunskapsområden med filosofin i centrum, men med stor 

vikt lagd även vid matematiken” (Citat från 

Nationalencyklopedin) 

86


– Hej, jag heter Isaac Newton. Här är en tanke om 

respekt. 

Om jag har sett längre är det för att jag har stått på jättars 

axlar. 

– Hej, jag heter Niccolò Machiavelli. Här är en tanke 

om maktens villkor. 

Det är mycket säkrare för en furste att vara fruktad än att 

vara älskad. 

– Hej, jag heter Francis Bacon. Här är tankar om ord 

och verklighet. 

Ord är bara bilder av ting; att förälska sig i dem är att 

förälska sig i en bild. 

– Hej, jag heter Thomas Hobbes. Här är tankar om 

värdet av vad man säger och till vem. 

Ord är visa mäns spelmarker … men de är dårars mynt. 

– Hej, jag heter René Descartes. Här är tankar om 

sanningens relativitet. 

Jag frapperades av det stora antal falska satser som jag 

hade godtagit som sanna i min barndom. 

Jag tänker, alltså finns jag till. 

Sunt förnuft är den vara som har störst spridning i världen, 

för varje människa är övertygad om att hon har gott om det. 

87


– Hej, jag heter Benedict Spinoza. Här är tankar om 

ett medmänskligt perspektiv. 

Jag har inte strävat efter att skratta åt mänskliga 

handlingar, gråta över dem eller avsky dem utan efter att 

förstå dem. 

Naturen låter sig dock inte överträdas utan bevarar en fast 

och orubblig ordning. 

Statens sanna mål är frihet. 

Hej, jag heter Gottfried Wilhelm Leibniz. Här är 

tankar om sanningar. 

Det finns två slags sanningar: förnuftssanningar och 

faktiska sanningar. 

– Hej, jag heter John Locke. Här är tankar om 

naturen och människans natur. 

Naturen gör aldrig något fult eller onyttigt. 

Det är en sak att visa att en människa har fel och en annan 

sak att delge henne sanningen. 

Ingen människas kunskap här kan gå utöver hennes 

erfarenhet. 

Nya åsikter möter alltid misstänksamhet och i regel 

motstånd utan något annat skäl än att de inte redan är 

allmänna. 

Alla människor kan begå misstag, och på grund av lidelser 

eller egenintresse frestas de flesta i många fall att göra det. 

88


– Hej, jag heter George Berkeley. Här är en tanke om 

sanningens status och dess krav. 

Sanningen är allas jaktrop men inte mångas byte. 

– Hej. jag heter David Hume. Här är tankar om 

människans natur. 

Tingens skönhet finns i medvetandet som betraktar dem. 

Vanan är människolivets främsta vägvisare. 

Förnuftet är begärets slav. 

Inte nog med att den kristna religionen från början 

förknippades med mirakler, utan än i denna dag kan ingen 

förnuftig människa tro på den utan ett. 

– Hej, jag kallas Voltaire. Här är några ord om 

tankars relativitet och deras betydelse för handlingar. 

Det överflödiga är högst nödvändigt. 

Vidskepelsen sätter hela världen i brand; filosofin släcker 

branden. 

– Hej, jag heter Denis Diderot. Här är en tanke om 

ord och verklighet. 

Ordet frihet har ingen innebörd. 

– Hej, jag heter Jean-Jacques Rousseau. Här är 

tankar om människans natur. 

Människan föddes fri och är överallt i bojor. 

89


Det finns ingen ursprunglig ondska i människohjärtat. 

Människan är av naturen god och älskar rättvisa och 

ordning. 

Samhällsmänniskan lever ständigt utanför sig själv. 

Frihet, jämlikhet och broderskap. 

– Hej, jag heter Immanuel Kant. Här är tankar om 

mänskliga gränser och om en handlingsstrategi. 

Termen ’helhet’ är alltid bara komparativ. 

Ur mänsklighetens krokiga virke kan det aldrig göras något 

rakt. 

Det är just genom att lära känna sina gränser som filosofin 

finns till. 

Handla endast efter principer som du kan vilja se som 

allmänna lagar! (Kants kategoriska imperativ) 

– Hej, jag heter Arthur Schopenhauer. Här är tankar 

om människans villkor. 

… så länge vi hänger oss åt myllret av begär med dess 

ständiga förhoppningar och farhågor … får vi aldrig varaktig 

lycka eller frid. 

Motiv är orsaker som upplevs inifrån. 

Världen är min föreställning. 

90


– Hej, jag heter Gautama Buddha. Här är en tanke 

om segerns bakvatten. 

Seger föder hat, ty de besegrade är olyckliga. 

– Hej, jag heter Johann Gottlieb Fichte. Här är en 

tanke om personliga preferenser. 

Vilket slags filosofi man väljer beror på vad slags person 

man är. 

– Hej, jag heter Georg Wilhelm Friedrich Hegel. Här 

är några tankar om verklighetens natur. 

Det ändliga har inget äkta vara. 

Snart smyger sig missuppfattningen in att man vet innan 

man vet. 

Ingen vet eller ens känner att något är en begränsning eller 

defekt förrän han samtidigt står över det och utanför det. 

Det verkliga är det rationella, och det rationella är det 

verkliga. 

Människan har staten att tacka för hela sin existens. 

– Hej, jag heter Karl Marx. Här är tankar om tron på 

idéer och dess konsekvenser. 

Historien upprepar sig – först som tragedi och andra 

gången som fars. 

Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans 

behov. (Marx och Friedrich Engels) 

91


Vad bourgeoisien producerar … är sina egna dödgrävare. 

Dess fall och proletariatets seger är lika oundvikliga. 

Proletärerna har ingenting annat att förlora än sina bojor. 

Religion är ett opium för folket. 

– Hej, jag heter Friedrich Nietzsche. Här är tankar 


Det finns inga fakta, bara tolkningar. 

Gud är död. 

Konsten reser sitt huvud när religionen släpper sitt grepp. 

Samvetskval är oanständigt. 

Människan är ett rep spänt mellan vilddjuret och 

övermänniskan – ett rep över en avgrund. 

– Hej, jag heter Jeremy Bentham. Jag kallas 

utilaterist och det här är några av mina tankar. 

Var och en bör räknas som en och ingen som mer än en. 

Det mesta goda för det största antalet. 

Över sig själv, sin kropp och sin själ, är individen själv 

härskare. 

– Hej, jag heter William James. Här är en tanke om 

en likare. 

Allt verkligt måste kunna erfaras någonstans, och allt som 

har erfarits måste någonstans vara verkligt. 

92


– Hej, jag heter Charles Sanders Pierce. Här 

ytterligare tankar om likare. 

Det verkliga är alltså det som information och slutledning 

förr eller senare skulle leda till. 

Ingenting är livsviktigt för vetenskapen; ingenting kan vara 

det. 

– Hej, jag heter John Dewey. Här några tankar om 

värdet av olika synvinklar. 

Vad som ibland kallas självuttryckande handling skulle 

snarare kunna kallas självexponering; den avslöjar 

vederbörandes karaktär – eller brist på karaktär – för 

andra. I sig själv är den bara ett utspyende. 

Ju fler fall av växelverkan vi fastställer, desto mer vet vi om 

saken i fråga. 

– Hej, jag heter Gottlob Frege. Här är en tanke om 

objektivitet. 

Det finns inget objektivare än aritmetikens lagar. 

– Hej, jag heter Bertrand Russel. Här är några tankar 


Det finns absolut ingenting som ses av två medvetanden 

samtidigt. 

Hemligheten med lyckan är att våga inse att världen är 

ohygglig, ohygglig, ohygglig. 

Matematiken har inte bara sanning utan också skönhet – 

en kall och sträng skönhet som en skulpturs. 

93


Verklighetssinnet är livsviktigt i logiken. 

Metoden går ut på att försöka bygga en bro mellan 

sinnenas värld och vetenskapens. 

– Hej, jag heter Ludwig Wittgenstein. Här några 

tankar om vårt kommunikationsverktyg språket. 

Att ge namn är som att sätta etikett på något. 

Vad vi inte kan tala om måste vi tiga om. 

Ett ords mening är dess användning i språket. 

Om ett lejon kunde tala, skulle vi inte kunna förstå det. 

– Hej, jag heter Sören Kierkegaard. Här är tankar om 


Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas 

framlänges. 

Allt tänkandets största paradox är försöket att upptäcka 

något som inte kan tänkas. 

– Hej, jag heter Martin Heidegger. Här är tankar om 


Vi själva är de väsen som bör analyseras. 

Människan ensam av alla varelser upplever när hon blir 

tilltalad av Varats röst undret över alla under: att det-som-är 

är. 

94


– Hej, jag heter Edmund Husserl. Här är en tanke om 

vår tillvaros natur. 

Jag existerar och allt som är icke-jag är enbart fenomen 

som upplöser sig i fenomenella samband. 

– Hej, jag heter Henri Bergson. Här är tankar om 

nuets eviga rörelse i tiden. 

När vi tänker oss detta nu som något som är på väg, 

existerar det ännu inte, och när vi tänker oss det som något 

existerande, är det redan förgånget. 

Flodens rörelse är något annat än flodbädden, även om 

den måste anpassa sig efter dess slingrande lopp. 

– Hej, jag heter Jean-Paul Sartre. Här är tankar om 


I en värld utan Gud har vi inte något annat alternativ än att 

välja, och på så sätt skapa våra egna värden. Men när vi 

gör detta, fastställer vi normerna för vårt eget liv. Och när vi 

gör det, bestämmer vi hur vår egen personlighet utvecklas: 

vi skapar oss själva. 

Vi är dömda till frihet. 

Helvetet är de andra. Dessa mina ord har alltid blivit 

missförstådda: Man har trott att jag därmed ville säga att 

våra relationer till andra alltid är förpestade, att de alltid är 

som ett helvete. Men det är något helt annat att jag vill 

säga. Jag vill säga att om relationerna till den andre är 

förvrängda, fördärvade så kan den andre inte vara annat 

än ett helvete. Varför? Därför att se andra i grund och 

botten är det viktigaste i oss själva för vår egen kunskap 

om oss själva. … Vad jag än säger om mig själv ingår alltid 

den andres omdöme däri. 

95


– Hej, jag heter Maurice Merleau-Ponty. Här är en 

tanke om ord och handling. 

Världen är inte vad jag tänker utan vad jag genomlever. 

– Hej, jag heter Jacques Lacan. Här är en tanke om 

visshet. 

Hur kan vi vara säkra på att vi inte är bedragare. 

– Hej, jag heter Albert Einstein. Här är tankar om 

tänkandets villkor. 

Hela vetenskapen är ingenting annat än en förfining av 

vardagstänkandet. 

Den vetenskapliga kunskapen är den mest tillförlitliga och 

användbara kunskap som människan har. 

Endast djärva spekulationer kan föra oss vidare, inte en 

anhopning av fakta. 

– Hej, jag heter Karl Popper. Här några tankar om 

anpassningsförmåga. 

Vetenskapen är kanske den enda mänskliga verksamhet 

där misstag systematiskt kritiseras och … med tiden 

korrigeras. Allt vi kan göra är att söka efter vad som är 

falskt i vår bästa teori. 

Social ingenjörskonst som bedrivs bit för bit liknar fysisk 

ingenjörskonst genom att betrakta målen som någonting 

bortom teknikens domäner. 

96


– Ja, det var ord och inga visor (förutom Bellman, 

förstås!) försökte Jesuis lite skämtsamt sammanfatta 

detta bombardemang av djupa tankar. Men vi var inte 

redo för skämtsamhet. Vi var fortfarande upptagna av 

att försöka smälta guldkornen eller utkristallisera en 

struktur i mångfalden av tankar. 

Vi vill nog återkomma till dessa tankar när vi har fått 

höra vad De Andra kommit fram till i sitt projekt 

”Människan”. 

97

En liten bok för medmänsklighet - Glocalnet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?