Doktorernas dag - Åbo Akademi
Doktorernas dag - Åbo Akademi
Doktorernas dag - Åbo Akademi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
så på andra materialegenskaper som<br />
polymerens färg, struktur och volym.<br />
Hur dessa materialegenskaper förändras<br />
med dopning är individuellt för<br />
varje polymer. För att kunna hitta en<br />
lämplig polymer för en specifi k tillämpning<br />
är det alltså nödvändigt att studera<br />
materialförändringar under dopningsprocessen.<br />
Dopningen kan enkelt<br />
göras elektrokemiskt vilket innebär att<br />
polymeren fi nns på ytan av en elektrod<br />
som är nedsänkt i en elektrolytlösning<br />
och polymerens dopningsgrad<br />
justeras med hjälp av en yttre spänning<br />
eller ström. Det är möjligt att utföra<br />
dopningen in situ, vilket betyder att reaktionen<br />
sker till exempel i en spektrofotometer.<br />
På så sätt är det möjligt att<br />
studera hur polymerens optiska egenskaper<br />
förändras med dopningsgraden.<br />
Polyazulen (PAz) är en konjugerad<br />
polymer med unika optiska och<br />
elektriska egenskaper som resultat<br />
av den asymmetriska molekylstrukturen.<br />
I den här avhandlingen studerades<br />
PAz dopningsreaktion in situ<br />
med fl era olika analysmetoder, på olika<br />
elektrodsubstrat, i kompositmaterial,<br />
i traditionella elektrotylösningar<br />
och i jonvätskor. Jonvätskor är salter<br />
som är i vätskeform vid rumstemperatur<br />
och har fördelar över traditionella<br />
elektrolyter som består av ett salt<br />
upplöst i till exempel vatten. Jonvätskor<br />
har ofta bredare potentialfönster,<br />
lägre ångtryck och en högre elektrokemisk<br />
och termisk stabilitet än traditionella<br />
elektrolyter. Möjligheten att<br />
kombinera ledande polymerer med<br />
jonvätskor är väldigt intressant för<br />
framtida tillämpningsmöjligheter som<br />
till exempel konstgjorda muskler och<br />
elektrokromiska fönster."<br />
TEKNISK POLYMERKEMI<br />
DI Mia Ahokas disputerar i teknisk polymerkemi fre<strong>dag</strong>en den 1<br />
juli på avhandlingen Enhancing performance for paper coatings<br />
by tailor-made plastic pigments.<br />
Disputationen äger<br />
rum kl. 13 i aud. Salin,<br />
Axelia. Opponent är<br />
prof. patrick gane,<br />
Aalto-universitetet, och<br />
som kustos fungerar<br />
prof. carl-eric wilén.<br />
Så här sammanfattar<br />
Mia Ahokas själv sin<br />
avhandling:<br />
"Papper spelar en viktig roll i kommunikation,<br />
grafi sk presentation och<br />
förpackningar. I den växande elektroniska<br />
världen befi nner sig papper inför<br />
nya utmaningar. Pappersindustrin letar<br />
kontinuerligt efter innovativa idéer<br />
för att ge mervärde till papper emedan<br />
konkurrens och priser på utgångsmaterial<br />
ökar.<br />
En stor del av de producerade pappersprodukterna<br />
är bestrukna. Bestrykningens<br />
huvuduppgift är att<br />
förbättra papperskvaliteten. I bestrykningen<br />
påläggs ett skikt av smet med<br />
pigment på pappersytan. Bestrykningsskiktet<br />
utgör det yttersta skiktet<br />
hos pappret och således kan man genom<br />
att modifi era bestrykningspigmenten<br />
också modifi era pappersytan<br />
och därmed ge mervärde till den slutliga<br />
produkten.<br />
I denna avhandling rapporteras synteser<br />
av nya plastpigment och hybrider<br />
samt deras beteende i pappers-<br />
och kartongsbestrykningen. Två typer<br />
av plastpigment undersöktes: kärnaskal-partiklar<br />
(core-shell) och maleimid<br />
nanopartiklar. Kärna-skal-partiklar<br />
med en hydrofi l mjuk polymer<br />
kärna och ett hydrofobt hårt polystyrenskal<br />
framställdes för att förbättra<br />
de optiska egenskaperna hos bestruket<br />
papper. Därtill vidareutvecklades<br />
kärna-skal-partiklar genom<br />
modifi ering med ett nytt polymeriserbart<br />
optiskt vitmedel<br />
med lovande resultat. De<br />
optimala reaktionsbetingelserna<br />
för maleimid sampolymerer,poly(styrenko-maleimid)<br />
och<br />
poly(octadecen-ko-maleimid)<br />
kartlades. Maleimid nanopartiklarna<br />
funktionaliserades i sin tur med<br />
aminer så som triacetonediamin, aspartan<br />
syra och fl uorerade aminer. Nanopartiklar<br />
modifi erade med fl uorerade<br />
grupper och aspartansyra visade<br />
förändringar i ytegenskaperna hos bestruken<br />
kartong emedan förbättringar<br />
i ljusstabiliteten med triacetonediamin<br />
modifi erade sampolymerer blev<br />
mindre markanta. Alla plastpigment<br />
hade bra körbarhet i bestrykningsprocessen.<br />
Till sist studerades ännu<br />
organisk-oorganiska hybrider av<br />
poly(styren-ko-maleimid) samt kaolin<br />
och alumina trihydrat. Dessa hybrider<br />
med den konventionella kompositstrukturen<br />
ökade glansvärdena hos<br />
bestruket papper.<br />
Resultaten visade entydigt att<br />
man genom optimering av bestrykningspigment<br />
kan justera såväl papprets<br />
optiska egenskaper som dess ytegenskaper.<br />
Avhandlingen ger en<br />
inblick i möjligheterna att vidareutveckla<br />
papper genom modifi ering av<br />
plastpigment."<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
27