01.08.2013 Views

Doktorernas dag - Åbo Akademi

Doktorernas dag - Åbo Akademi

Doktorernas dag - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

så på andra materialegenskaper som<br />

polymerens färg, struktur och volym.<br />

Hur dessa materialegenskaper förändras<br />

med dopning är individuellt för<br />

varje polymer. För att kunna hitta en<br />

lämplig polymer för en specifi k tillämpning<br />

är det alltså nödvändigt att studera<br />

materialförändringar under dopningsprocessen.<br />

Dopningen kan enkelt<br />

göras elektrokemiskt vilket innebär att<br />

polymeren fi nns på ytan av en elektrod<br />

som är nedsänkt i en elektrolytlösning<br />

och polymerens dopningsgrad<br />

justeras med hjälp av en yttre spänning<br />

eller ström. Det är möjligt att utföra<br />

dopningen in situ, vilket betyder att reaktionen<br />

sker till exempel i en spektrofotometer.<br />

På så sätt är det möjligt att<br />

studera hur polymerens optiska egenskaper<br />

förändras med dopningsgraden.<br />

Polyazulen (PAz) är en konjugerad<br />

polymer med unika optiska och<br />

elektriska egenskaper som resultat<br />

av den asymmetriska molekylstrukturen.<br />

I den här avhandlingen studerades<br />

PAz dopningsreaktion in situ<br />

med fl era olika analysmetoder, på olika<br />

elektrodsubstrat, i kompositmaterial,<br />

i traditionella elektrotylösningar<br />

och i jonvätskor. Jonvätskor är salter<br />

som är i vätskeform vid rumstemperatur<br />

och har fördelar över traditionella<br />

elektrolyter som består av ett salt<br />

upplöst i till exempel vatten. Jonvätskor<br />

har ofta bredare potentialfönster,<br />

lägre ångtryck och en högre elektrokemisk<br />

och termisk stabilitet än traditionella<br />

elektrolyter. Möjligheten att<br />

kombinera ledande polymerer med<br />

jonvätskor är väldigt intressant för<br />

framtida tillämpningsmöjligheter som<br />

till exempel konstgjorda muskler och<br />

elektrokromiska fönster."<br />

TEKNISK POLYMERKEMI<br />

DI Mia Ahokas disputerar i teknisk polymerkemi fre<strong>dag</strong>en den 1<br />

juli på avhandlingen Enhancing performance for paper coatings<br />

by tailor-made plastic pigments.<br />

Disputationen äger<br />

rum kl. 13 i aud. Salin,<br />

Axelia. Opponent är<br />

prof. patrick gane,<br />

Aalto-universitetet, och<br />

som kustos fungerar<br />

prof. carl-eric wilén.<br />

Så här sammanfattar<br />

Mia Ahokas själv sin<br />

avhandling:<br />

"Papper spelar en viktig roll i kommunikation,<br />

grafi sk presentation och<br />

förpackningar. I den växande elektroniska<br />

världen befi nner sig papper inför<br />

nya utmaningar. Pappersindustrin letar<br />

kontinuerligt efter innovativa idéer<br />

för att ge mervärde till papper emedan<br />

konkurrens och priser på utgångsmaterial<br />

ökar.<br />

En stor del av de producerade pappersprodukterna<br />

är bestrukna. Bestrykningens<br />

huvuduppgift är att<br />

förbättra papperskvaliteten. I bestrykningen<br />

påläggs ett skikt av smet med<br />

pigment på pappersytan. Bestrykningsskiktet<br />

utgör det yttersta skiktet<br />

hos pappret och således kan man genom<br />

att modifi era bestrykningspigmenten<br />

också modifi era pappersytan<br />

och därmed ge mervärde till den slutliga<br />

produkten.<br />

I denna avhandling rapporteras synteser<br />

av nya plastpigment och hybrider<br />

samt deras beteende i pappers-<br />

och kartongsbestrykningen. Två typer<br />

av plastpigment undersöktes: kärnaskal-partiklar<br />

(core-shell) och maleimid<br />

nanopartiklar. Kärna-skal-partiklar<br />

med en hydrofi l mjuk polymer<br />

kärna och ett hydrofobt hårt polystyrenskal<br />

framställdes för att förbättra<br />

de optiska egenskaperna hos bestruket<br />

papper. Därtill vidareutvecklades<br />

kärna-skal-partiklar genom<br />

modifi ering med ett nytt polymeriserbart<br />

optiskt vitmedel<br />

med lovande resultat. De<br />

optimala reaktionsbetingelserna<br />

för maleimid sampolymerer,poly(styrenko-maleimid)<br />

och<br />

poly(octadecen-ko-maleimid)<br />

kartlades. Maleimid nanopartiklarna<br />

funktionaliserades i sin tur med<br />

aminer så som triacetonediamin, aspartan<br />

syra och fl uorerade aminer. Nanopartiklar<br />

modifi erade med fl uorerade<br />

grupper och aspartansyra visade<br />

förändringar i ytegenskaperna hos bestruken<br />

kartong emedan förbättringar<br />

i ljusstabiliteten med triacetonediamin<br />

modifi erade sampolymerer blev<br />

mindre markanta. Alla plastpigment<br />

hade bra körbarhet i bestrykningsprocessen.<br />

Till sist studerades ännu<br />

organisk-oorganiska hybrider av<br />

poly(styren-ko-maleimid) samt kaolin<br />

och alumina trihydrat. Dessa hybrider<br />

med den konventionella kompositstrukturen<br />

ökade glansvärdena hos<br />

bestruket papper.<br />

Resultaten visade entydigt att<br />

man genom optimering av bestrykningspigment<br />

kan justera såväl papprets<br />

optiska egenskaper som dess ytegenskaper.<br />

Avhandlingen ger en<br />

inblick i möjligheterna att vidareutveckla<br />

papper genom modifi ering av<br />

plastpigment."<br />

meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />

27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!