Doktorernas dag - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

24 DISPUTATIONER BIOKEMI FM Jenny Isaksson disputerar i biokemi fredagen den 10 juni på avhandlingen Lateral Distribution and Membrane Properties of Structurally Defi ned Sphingolipids. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, Bio- City. Opponent är prof. rhoderick e. brown, University of Minnesota, och som kustos fungerar prof. j. peter slotte. Så här sammanfattar Jenny Isaksson själv sin avhandling: "Plasmamembranen utgör cellens yttersta skikt och dess kontakt med omgivningen. I den fi nns cellens högsta halt av sfi ngolipider, en bred grupp membranlipider vilka fungerar som receptorer vid cellens yta och som signalmolekyler. Sfi ngolipiderna, liksom vissa membranproteiner som deltar i cellsignaleringen, antas koncentreras i kluster, så kallade membrandomäner, för att signaleringsräckor ska ske effektivare. Lipidfl ottar (eng. lipid rafts) är en typ av membrandomäner som byggs upp av främst sfi ngolipider och kolesterol . Vissa sfi ngolipider (glykosfi ngolipider) bildar också kolesterolfattiga domäner vilka antas vara involverade vid cancercellers tillväxt och progression. Målet med min doktorsavhandling var att undersöka hur strukturella variationer bland naturliga sfi ngolipider påverkar deras förmåga att bilda laterala membrandomäner. Detta har jag studerat med fl uorescensspektroskopi på modellmembraner, det vill säga artifi ciella membraner med bestämd lipidsammansättning. Sfi ngolipidernas domänbildningsförmåga och tendenser att samverka med kolesterol undersöktes med hjälp av fl uorescenta analoger av naturliga lipider. meddelanden från åbo akademi nr 10 2011 Resultaten visade att små strukturella skillnader i sfi ngolipidstrukturen inverkade märkbart på deras membranegenskaper.Glukosylceramider konstaterades vara mer benägna än galaktosylceramider att kolokalisera med kolesterol trots att de skiljer sig endast i den stereokemiska orienteringen hos en hydroxylgrupp. Vi observerade också att ceramider kan tränga undan kolesterol från sfi ngolipid-/ kolesteroldomäner vilket påverkar domänernas fysikaliska egenskaper. Denna eff ekt observerades för ceramider med långa acylkedjor men inte för kortkedjiga ceramider, vilka oftare används i cellstudier för att studera ceramideff ekter. Våra resultat antyder att variationer i sfi ngolipidnivåer som beror på naturliga eller patologiska orsaker kan inverka på cellsignaleringen och andra membranbunda cellfunktioner som en följd av sfi ngolipidernas specifi ka membranegenskaper." NORDISK FOLKLORISTIK FL Johanna Björkholm disputerar i nordisk folkloristik fredagen den 10 juni på avhandlingen Immateriellt kulturarv som begrepp och process. Folkloristiska perspektiv på kulturarv i Finlands svenskbygder med folkmusik som exempel. Disputationen äger rum kl. 13.15 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. gunnar ternhag, Högskolan Dalarna, och som kustos fungerar prof. ulrika wolf-knuts. Så här sammanfattar Johanna Björkholm själv sin avhandling: "Kulturarv har blivit något av ett modeord under senare tid. Immateriellt kulturarv är dock en kategori som har fått förhållandevis liten uppmärksamhet i västvärlden. Ett exempel på detta är att Norge är det enda nordiska land som har ratifi cerat Unescos konvention för värn av immateriellt kulturarv under min undersökningsperiod. I denna folkloristiska undersökning ligger fokus på immateriellt kulturarv dels som begrepp och dels som process. Immateriellt kulturarv som begrepp används i olika kontexter. Här studeras begreppets användning inom kulturinstitutioner, i kulturforskares diskussioner och i fi nlandssvenska tidningar med hjälp av diskursanalys. Den huvudsak liga betydelsen av immateriellt kulturarv implicerar urval och värdeladdning samt symbolvärde. Dessutom framträder performativitet som
en nyckel till förståelsen av immateriellt kulturarv – då tillräckligt många människor talar om och agerar som om en immateriell kulturkomponent skulle ha kulturarvsstatus så kommer den med tiden att framstå som ett immateriellt kulturarv. Immateriellt kulturarv som process handlar om eff ekterna av att utvalda imma teriella kulturkomponenter byter status och framstår som immateriellt kulturarv. Med folkmusik i Finlands svenskbygder som exempel undersöks hur vissa delar av den traditionella musiken i allmogesamhället valdes ut, omformades och tillskrevs symbolvärde i enlighet med rådande ideologier i samhället. På så sätt skapades genren folkmu sik, i första hand av insamlare, utgivare och vetenskapsmän. Denna genre kom med tiden att upp fattas som ett egenvärt immateriellt kulturarv åtminstone inom delar av samhället. Immateriellt kulturarv visar sig illustrera vad människor upplever vara viktigt i sin omgivning. All immateriell kultur förutsätter dock att människor agerar ut sin traditionella kunskap så att de immateriella kulturkomponenterna så att säga för kroppsligas och kan iakttas av andra individer eller dokumenteras. Detta gäller även för immateriella kulturarv. Därför bör insatser för värn och bevarande som riktar sig mot immateriella kulturarv utformas i enlighet med andra mekanismer än vid bevarande av materiella kulturarv. Vikten av kontinuitet och funktion bör betonas då det gäller immateriella kulturarv, medan materiell autenticitet är av underordnad betydelse. VÅRDVETENSKAP HVM Eivor Wallinvirta disputerar i vårdvetenskap tisdagen den 14 juni på avhandlingen Ansvaret som klangbotten i vårdandets meningssammanhang. Disputationen äger rum kl. 12 i Akademisalen, Academill. Opponent är forskningsledare charlotte delmar, Ålborg Universitet, och som kustos fungerar prof. katie eriksson. Så här sammanfattar Eivor Wallinvirta själv sin avhandling: "Avhandlingen är en vårdvetenskaplig studie om ansvar som inre etik. Riktningen för teoribildningen i studien ges av följande satser: Ansvar är etik och ansvar är en vårdetisk grundkategori inom den caritativa vårdetiken, samt att ansvar har sin utgångspunkt i vårdandets ethos. Ansvar som inre etik handlar här om det meningsbärande innehållet i begreppen frihet, skuld och kärlek. Den hermeneutiska metodologin är en genomgående röd tråd i studien. Frihet, skuld och kärlek granskas med utgångspunkt i ordböcker, i religionsfi - losofi ska texter av Lèvinas, Buber och Kierkegaard samt i vårdetiska artiklar. Förståelse och tolkning vävs samman och denna rörelse leder oavbrutet fram till nya helheter om ansvarets inre betydelseinnehåll. Den inre ansvarsetiken tar form kring hälsa och lidande som görande, varande och vardande samt kring Kierkegaards estetiska, etiska och religiösa stadier på livets väg. Konturerna av en teorimodell för vårdandets etik som ansvarsetik börjar framträda. Skulden, som central kraft för ansvaret, är den källa som på ett verkligt sätt formar det inre ansvaret till olika mognadsstadier. En personlig inre etik handlar här om en oavbruten ska- pelseakt, där skulden får sin positiva laddning och kraft av friheten och kärleken. Skulden ses som verksam och meningsbärande substans för ansvarets gärningar, ett svar på att kärlek existerar. De mönster som skapats i studien ger förståelse för frihetens, skuldens och kärlekens samverkan och starka beroende av varandra. Den nya förståelse av ansvarets inre verklighet som synliggjorts i avhandlingen gestaltar på ett nytt sätt ansvar i vårdandets meningssammanhang och fångar på ett överskådligt sätt ansvarets betydelserikedom och komplexitet. Ansvar kan belysas och tolkas på många olika sätt, beroende bland annat på disciplin, perspektiv och forskningsfrågor. I denna studie är teorigenereringen om det inre ansvaret sanningslik för ansvar i vårdandets meningssammanhang. Ansvar har avtäckts som den kärna som fi nns bortom det direkt synliga, den kärna som enligt Eriksson (2009) 'blir bärare av de ursprungliga vårdande substanserna och avspeglar en djup mänsklig tillvaro'." meddelanden från åbo akademi nr 10 2011 25
Page 1 and 2: MfÅA 6.6.2011 XX.X.2010 www.abo.fi
Page 3 and 4: AKTUELLT KVALITETSENHETER Den exter
Page 5 and 6: Den högtiDliga promotionen inledde
Page 7 and 8: L PÅ SLOTTET? Som efterrätt serve
Page 9 and 10: Trivs i finland. Ett fyraårigt sti
Page 11 and 12: tering, eftersom alla kommer direkt
Page 13 and 14: det är ju trots allt det språk so
Page 15 and 16: - Jag sökte en överassistentur vi
Page 17 and 18: ihop ett fungerande och tillräckli
Page 19 and 20: UTBILDNING PSYKOLOGI På psykologut
Page 21 and 22: Vi lever naturligtvis också i en b
Page 23: nen mellan människa och avatar i r
Page 27 and 28: så på andra materialegenskaper so
Page 29 and 30: DIVERSE RÄTTELSE I MfÅA nr 8 sto
Page 31 and 32: Musiikintutkimuksen valtakunnalline

Doktorernas dag - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?