Doktorernas dag - Åbo Akademi

det är ju trots allt det språk som alla
där använder till vardags.
Universitetsstrukturen på Grönland
liknar vår och de följer den
danska modellen för undervisningen.
En helt ny grej för Ackrén blir
att studenterna på Grönland ofta har
muntliga examina istället för skriftliga
som vi är vana med i Finland.
Det kan alltså bli en utmaning att
vänja sig med den här examensformen,
men lyckligtvis så gör studenterna
också helt vanliga skriftliga
inlämningsuppgifter.
Ackrén förväntar sig att få mycket
tid för sin egen forskning, samtidigt
som hon kan erhålla nya erfarenheter
och skapa kontakter både
till Europa och till Amerika. Hennes
målsättning är att bli docent inom
något år.
Givetvis tänker Ackrén även turista
när hon får tid för det och den
grönländska naturen är väldigt speciell.
En utmaning blir att det fi nns
få vägar på Grönland och för att ta
sig fram använder man vanligtvis
båt eller fl yg. Om grönlänningarna
har Ackrén en väldigt positiv uppfattning.
Hon förväntar sig att de
är öppna, trevliga, och gästvänliga.
Det låter inte direkt som de stereotypiska
egenskaper man i första
hand tillskriver personer som bor i
ett arktiskt klimat.
Vad kommer du att sakna mest
från Finland?
– Svårt att säga ännu eftersom jag
inte alls vet vad som kommer att fi nnas
där, men jag gissar att det blir
småsaker som till exempel rågbröd.
Salmiak borde de som tur ha eftersom
det också fi nns i Danmark.
Vad tar du absolut med dig till
Grönland?
– Vänner som varit till Grönland
har tipsat mig att ta med kryddor eftersom
det kan vara svårt att få tag
på där. I övrigt tar jag säkert med
bilder och så böcker förstås.
text & foto roger norrgård
NOTERAT
Nordström studerar bottensamhällen i USA
Marie Nordström vid ämnet miljö- och marinbiologi har mottagit stipendiet
"ASLA-Fulbright Research Grant for a Junior Scholar" för postdoktoral forskning
vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego
(UCSD). Hon är en av närmare nittio studerande, forskare, lärare och experter som
deltar i Fulbright Centers program under 2011-2012.
– Det känns spännande! Jag ser fram emot att få gräva
ner mina händer i den amerikanska dyn, säger Marie
Nordström.
– Jag förväntar mig en utmanande men givande tid
eftersom Scripps Institution of Oceanography är ett av
världens äldsta, största och viktigaste marina forskningscentra.
Jag uppskattar också möjligheten att jobba
med ett tema som kombinerar ekologisk grundforskning
med tillämpade aspekter.
marie nordström.
(foto: Kaisa Lehto.)
Nordström kommer att studera utvecklingen av bottensamhällets
födoväv i restaurerade saltängar. Dessa
är högproduktiva system som deltar i kolets och näringsämnenas
kretslopp, binder sediment och minskar
erosion. Dessutom är de viktiga tillväxtområden för fi skyngel och andra djur.
– Våtmarker vid kusten utgör habitat för ett stort antal arter men de är utsatta
för stor mänsklig påverkan och har minskat drastiskt till både antal och areal på
global skala, säger Marie Nordström.
– Det sker dock även ansträngningar för att återskapa eller restaurera våtmarker
och i projektet forskar jag i hur återbildningen av födoväven sker – hur det trofi
ska nätverket och funktionerna i samhället återhämtas.
Delfi nansiering har erhållits av Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut
samt genom institutionens för biovetenskaper medel för riktad satsning.
ÅA-forskare deltar i globalt marint experiment
En forskargrupp under ledning av docent Christoff er Boström vid Åbo Akademi
deltar i ett globalt marint experiment med avsikt att klarlägga betydelsen av
övergödning, artmångfald och betande i kustekosystem. Det globala experimentnätverket
koordineras från USA under ledning av prof. J. Emmett Duff y (College of
William & Mary Virginia Institute of Marine Science).
Ålgräset (Zostera marina), är världens mest utbredda marina fröväxt, och bildar
viktiga livsmiljöer för evertebrater och fi sk. Den globala utbredningen av ålgräsängar
har minskat med cirka 30 procent på grund av mänskliga aktiviteter som
övergödning, kustexploatering och överfi ske.
Forskarna vill klarlägga och jämföra betydelsen av betande kräftdjur och övergödning
i ekosystem med olika diversitet. Studien avser att för första gången på
ett systematiskt och standardiserat sätt belysa hur viktiga kontrollmekanismer i
kustekosystem skiljer sig mellan olika biogeografi ska regioner (32-70°N). Genom
jämförelser kan man också erhålla viktig information om hur global uppvärmning
av världshaven kan påverka kustnära födovävars struktur och funktion.
I Finland utförs experimentet i Skärgårdshavet utgående från Åbo Akademis
fältbas i Korpoström. Studien befrämjar även internationellt studentutbyte och
knyter samman ett brett nätverk av marina forskare. I forskargruppen ingår FM
Camilla Gustafsson, FM Tiina Salo och fi l.stud. Sonja Gunell.
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011
13