Doktorernas dag - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

12 PERSON BLIVANDE GRÖNLÄNNING I ASA husets ärde våning hittar vi Maria Ackrén, universitetslärare i statskunskap. Men i höst packar hon väskan och reser till Nuuk på Grönland för en obestämd tid. Universitetsarbete, igloos och rågbröd Maria Ackrén forskar som bäst om självstyrda områden som till exempel Åland, Grönland och Färöarna. I sin doktorsavhandling behandlade hon autonomt självstyre ur ett globalt perspektiv, men nu ska hon börja koncentrera sig mer på nordiska länder. Hennes nya anställning som börjar i augusti passar alltså som handen i handsken. – Lite genom en slump fi ck jag anställning vid universitetet Ilisimatusarfi k på Grönland, berättar Ackrén. Min anställning vid ÅA går mot sitt slut och jag har sökt flera olika nya tjänster. Via ECPR:s lista på vakanta platser såg jag att det fanns lediga tjänster vid Grönlands Universitet och tydligen hade jag det de var ute efter. När jag först fi ck jobbet visste jag inte riktigt vad jag skulle göra där, men det visade sig att min forskningsprofi l passar in vid deras universitet. Från landet med 1000 sjöar till landet med 1000 igloos I juni reser Ackrén till Nuuk för att bekanta sig med stället under en veckas tid. – Jag är nog nervös inför fl ytten, men samtidigt blir det spännande. Jag har hunnit läsa lite om Grönland och dessutom bekantat mig med deras politiska system i mitt arbete så helt obekant känns inte landet längre. Jag har bland annat fått läsa att uppfattningen om att alla meddelanden från åbo akademi nr 10 2011 grönlänningar bor i igloos inte alls stämmer, skämtar Ackrén. Igloos används endast vid jakt för att hålla kylan ute, men det har aldrig funnits bosättningar där folk skulle ha bott i igloos. Att lyckas få tak över huvudet blir ändå inget problem för Ackrén, eftersom universitetet ordnar med en tillfällig färdigt möblerad lägenhet tills det fi nns en ledig tjänstebostad åt henne. Det råder bostadsbrist i Nuuk och det här arrangemanget underlättar verkligen fl ytten. Undervisning på danska Universitetet där Ackrén ska jobba är ett väldigt litet universitet med endast fyra fakulteter, vilka i stor- nytt jobb. maria Ackrén blir lektor i politologi vid Grönlands Universitet. leksklass kan liknas med Åbo Akademis institutioner. En stor del av sin tid kommer hon att tillägna egen forskning, men hon ska också undervisa några kurser under läsåret. Undervisningen sker mestadels på danska, men även delvis på engelska. Hennes befattning där blir lektor i politologi vid universitetets statsvetenskapliga fakultet. – Danska är huvudspråket i undervisningen, men jag ska hålla en kurs på engelska som behandlar mitt specialområde. På sidan om tänker jag läsa lite grönländska för
det är ju trots allt det språk som alla där använder till vardags. Universitetsstrukturen på Grönland liknar vår och de följer den danska modellen för undervisningen. En helt ny grej för Ackrén blir att studenterna på Grönland ofta har muntliga examina istället för skriftliga som vi är vana med i Finland. Det kan alltså bli en utmaning att vänja sig med den här examensformen, men lyckligtvis så gör studenterna också helt vanliga skriftliga inlämningsuppgifter. Ackrén förväntar sig att få mycket tid för sin egen forskning, samtidigt som hon kan erhålla nya erfarenheter och skapa kontakter både till Europa och till Amerika. Hennes målsättning är att bli docent inom något år. Givetvis tänker Ackrén även turista när hon får tid för det och den grönländska naturen är väldigt speciell. En utmaning blir att det fi nns få vägar på Grönland och för att ta sig fram använder man vanligtvis båt eller fl yg. Om grönlänningarna har Ackrén en väldigt positiv uppfattning. Hon förväntar sig att de är öppna, trevliga, och gästvänliga. Det låter inte direkt som de stereotypiska egenskaper man i första hand tillskriver personer som bor i ett arktiskt klimat. Vad kommer du att sakna mest från Finland? – Svårt att säga ännu eftersom jag inte alls vet vad som kommer att fi nnas där, men jag gissar att det blir småsaker som till exempel rågbröd. Salmiak borde de som tur ha eftersom det också fi nns i Danmark. Vad tar du absolut med dig till Grönland? – Vänner som varit till Grönland har tipsat mig att ta med kryddor eftersom det kan vara svårt att få tag på där. I övrigt tar jag säkert med bilder och så böcker förstås. text & foto roger norrgård NOTERAT Nordström studerar bottensamhällen i USA Marie Nordström vid ämnet miljö- och marinbiologi har mottagit stipendiet "ASLA-Fulbright Research Grant for a Junior Scholar" för postdoktoral forskning vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego (UCSD). Hon är en av närmare nittio studerande, forskare, lärare och experter som deltar i Fulbright Centers program under 2011-2012. – Det känns spännande! Jag ser fram emot att få gräva ner mina händer i den amerikanska dyn, säger Marie Nordström. – Jag förväntar mig en utmanande men givande tid eftersom Scripps Institution of Oceanography är ett av världens äldsta, största och viktigaste marina forskningscentra. Jag uppskattar också möjligheten att jobba med ett tema som kombinerar ekologisk grundforskning med tillämpade aspekter. marie nordström. (foto: Kaisa Lehto.) Nordström kommer att studera utvecklingen av bottensamhällets födoväv i restaurerade saltängar. Dessa är högproduktiva system som deltar i kolets och näringsämnenas kretslopp, binder sediment och minskar erosion. Dessutom är de viktiga tillväxtområden för fi skyngel och andra djur. – Våtmarker vid kusten utgör habitat för ett stort antal arter men de är utsatta för stor mänsklig påverkan och har minskat drastiskt till både antal och areal på global skala, säger Marie Nordström. – Det sker dock även ansträngningar för att återskapa eller restaurera våtmarker och i projektet forskar jag i hur återbildningen av födoväven sker – hur det trofi ska nätverket och funktionerna i samhället återhämtas. Delfi nansiering har erhållits av Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut samt genom institutionens för biovetenskaper medel för riktad satsning. ÅA-forskare deltar i globalt marint experiment En forskargrupp under ledning av docent Christoff er Boström vid Åbo Akademi deltar i ett globalt marint experiment med avsikt att klarlägga betydelsen av övergödning, artmångfald och betande i kustekosystem. Det globala experimentnätverket koordineras från USA under ledning av prof. J. Emmett Duff y (College of William & Mary Virginia Institute of Marine Science). Ålgräset (Zostera marina), är världens mest utbredda marina fröväxt, och bildar viktiga livsmiljöer för evertebrater och fi sk. Den globala utbredningen av ålgräsängar har minskat med cirka 30 procent på grund av mänskliga aktiviteter som övergödning, kustexploatering och överfi ske. Forskarna vill klarlägga och jämföra betydelsen av betande kräftdjur och övergödning i ekosystem med olika diversitet. Studien avser att för första gången på ett systematiskt och standardiserat sätt belysa hur viktiga kontrollmekanismer i kustekosystem skiljer sig mellan olika biogeografi ska regioner (32-70°N). Genom jämförelser kan man också erhålla viktig information om hur global uppvärmning av världshaven kan påverka kustnära födovävars struktur och funktion. I Finland utförs experimentet i Skärgårdshavet utgående från Åbo Akademis fältbas i Korpoström. Studien befrämjar även internationellt studentutbyte och knyter samman ett brett nätverk av marina forskare. I forskargruppen ingår FM Camilla Gustafsson, FM Tiina Salo och fi l.stud. Sonja Gunell. meddelanden från åbo akademi nr 10 2011 13
Page 1 and 2: MfÅA 6.6.2011 XX.X.2010 www.abo.fi
Page 3 and 4: AKTUELLT KVALITETSENHETER Den exter
Page 5 and 6: Den högtiDliga promotionen inledde
Page 7 and 8: L PÅ SLOTTET? Som efterrätt serve
Page 9 and 10: Trivs i finland. Ett fyraårigt sti
Page 11: tering, eftersom alla kommer direkt
Page 15 and 16: - Jag sökte en överassistentur vi
Page 17 and 18: ihop ett fungerande och tillräckli
Page 19 and 20: UTBILDNING PSYKOLOGI På psykologut
Page 21 and 22: Vi lever naturligtvis också i en b
Page 23 and 24: nen mellan människa och avatar i r
Page 25 and 26: en nyckel till förståelsen av imm
Page 27 and 28: så på andra materialegenskaper so
Page 29 and 30: DIVERSE RÄTTELSE I MfÅA nr 8 sto
Page 31 and 32: Musiikintutkimuksen valtakunnalline

Doktorernas dag - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?