Doktorernas dag - Åbo Akademi

MfÅA 6.6.2011 XX.X.2010 www.abo.fi/meddelanden 

NR XX 10 

IT-PROJEKT 

MENTORSKAP I 

VISADES GRUPP STÖDER PÅ 

ICT LÄRARE SHOWROOM 

johan Akademin jakobsson deltar i projektet har läst 

tre "Osaava böcker Verme". som ligger Nu frågar på de 

amerikans man sig om ka det bestsellerlis- kunde vara 

torna. något för hela Åbo Akademi. 

Åbo Akademi promoverade sina doktorer med pompa och ståt. 

GOOGLE DONATORER TILLÅTER 

ANSTÄLLDA HEDRAS MED ATT 

BARA EGEN TRÄDGÅRD 

FUNDERA 

Samarbete Grönt konstverk föds bäst reses när bakom de 

anställda Sibeliusmuseum får fria händer. till ära av Se de 

bara som på deltagit google i Åbo där Akademis det är 

fritt medelinsamling. 

fram att hitta på nytt. 

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION 

Doktorernas dag 

Traditionell promotion i Konserthuset och Domkyrkan. Efterfest på slottet.

02 

START MfÅA 

Meddelanden från Åbo Akademi ges 

ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer 

under terminerna 

varannan fredag och sänds till huvuddelen 

av akademins anställda samt 

bl.a. till massmedia, till universitet och 

högskolor i Norden, till kommuner, 

bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, 

till medlemmar i Akademiföreningen 

Åbo Akademiker r.f. och till vissa 

personer verksamma inom politik, 

förvaltning och näringsliv. 

REDAKTION 

Peter Sandström, chefred. (tj.l.) 

Michael Karlsson, red.(tj.l.) 

Nicklas Hägen, red. (vikarie) 

tfn (02) 215 4693 

e-post: nicklas.hagen@abo.fi 

Roger Norrgård, praktikant 

tfn (02) 215 4904 

e-post: roger.norrgard@abo.fi 

WEBBREDAKTÖR 

Ben Roimola 

tfn (02) 215 3229 

e-post: ben.roimola@abo.fi 

REDAKTÖR I VASA 

Ari Nykvist 

tfn (06) 324 7452 

e-post: ari.nykvist@abo.fi 

ADRESS 

Åbo Akademi, 

Domkyrkotorget 3, 

20500 Åbo. 

Telefax: (02) 251 7553 

E-POST 

meddelanden@abo.fi 

WWW 

www.abo.fi /meddelanden 

ANSVARIG UTGIVARE 

Kommunikationschef 

urid Eriksson 

tfn (02) 215 4124 

e-post: thurid.eriksson@abo.fi 

Tidningen trycks av Uniprint 

och upplagan är 4 800 ex. 

ISSN 0359-8632 Åbo 2010 

meddelanden från åbo akademi nr 10 2011 

INNEHÅLL NR 10/2011 

MOBILT LÄRANDE 

Yong Liu har undersökt hur 

mobilen kan användas i skolan. 

läs mer på sidan 8 

Kvalitetsenheter 3 

Promotionen 4 

Gruppmentorskap i Vasa 10 

Ackrén om igloos och rågbröd 12 

FRÅGOR & SVAR 

Från VD till doktorand 

EM Timo Ketonen återvänder till ÅA 

när forskningsprogrammet EDGE – ett 

forskningsprogram inriktat på konsumenternas 

mediebeteende, samt nya 

aff ärsmodeller inom mediebranschen 

och reklamvärlden – kör igång vid Hanken 

i september. Ketonen fortsätter med 

styrelsearbete inom TS-koncernen, 

men lämnar jobbet som VD för Hansaprint 

för att skriva doktorsavhandling. 

Du tycker inte det är lite bakvänt? 

– Man kan tänka sig att det är lite 

bakvänt men jag kommer att jobba 

på ett helt forskningsprogram och inte 

bara med doktorsavhandlingen så jag 

ser det inte som ett steg tillbaka. 

– Med 18 år bakom mig inom Print & 

Publishing och 23 år i affärsvärlden, har 

jag en hel del erfarenhet och kunskap från 

arbetslivet som en ung doktorand saknar. 

Dessutom är det viktigt inom dagens universitetsvärld 

att kunna marknadsföra si- 

Radikalism och körsång 14 

Universitetspedagogik angår alla 16 

Donatorer hedras med konstverk 18 

Veckans skribent: Mona Nylund 20 

na projekt ute på 

marknaden. 

Målet är visst 

att ha avhandlingen 

klar vid utgången 

av 2013. Det är 

visst rätt snabbt? 

– Jag började på forskningsplanen vid 

årsskiftet och har skrivit trettio sidor på 

avhandlingen. Jag har kunnat ta en hel del 

från min praktiska erfarenhet som antagligen 

besparar mig ett års forskningsarbete. 

Hela projektet ska vara klart 2013 och 

det är så vi har budgeterat för det. 

Hur har folk reagerat på ditt beslut? 

– Jag har fått massor av positiv 

feedback! Många skulle vilja göra det 

själva. Sen är det också många som 

har stor rutin av arbetslivet som säger 

att förändringarna inom branschen 

i dag sker så snabbt att det hela tiden 

gäller att förnya sig, och att det här är 

ett utmärkt sätt att göra det på. NH

AKTUELLT KVALITETSENHETER 

Den externa utvärderingsgruppens val föll på handelshögskolan 

och institutionen för psykologi och logopedi. 

KVALITETSENHETER VISAR 

VÄGEN FÖR UTBILDNINGEN 

Under åren 2011–2015 får Handelshögskolan 

vid Åbo Akademi 

och institutionen för psykologi 

och logopedi 55 000 euro per år 

och enhet för att utveckla undervisningen 

vid ÅA. 

Tanken är att enheterna ska gå i 

bräschen för utvecklingen av undervisningen 

inom universitetet. 

Spetsenheternas utbildning är på hög nivå 

och skall utvecklas vidare – det nya är att 

dessa praktiker nu också skall delas med 

andra enheter inom ÅA. 

– Vår uppgift är att engagera andra enheter 

i en pedagogisk diskussion och inspirera 

till nytänkande. Hoppas att vi blir 

väl mottagna, säger Barbro Schauman, 

pedagogisk ledare vid Hanken. 

De vinnande enheterna tog emot förslaget 

med glädje och tacksamhet. 

– Vi är väldigt tacksamma över att Åbo 

Akademi satsar på att utveckla utbildningen. 

Redan ansökningsprocessen i sig 

har visat på vissa punkter vi kan utveckla 

som vi inte var medvetna om, säger Petra 

Grönholm-Nyman. 

De tre övriga enheterna som tog sig till 

den sista omgången var ämnet farmaci, 

institutionen för informationsteknologi 

och det öppna universitetet. 

Utvärderingsgruppen bestod av Rita Jailo, 

studerande vid Helsingfors universitet, 

Matti Lappalainen, utvecklingschef för utbildningen 

vid Åbo universitet, och Fredrik 

Oldsjö, enhetschef vid universitetspedagogiskt 

centrum vid Stockholms universitet. 

– Enheterna i den sista omgången var alla 

ganska typiska yrkesinriktade program. 

En tolkning är att det är tacksammare att 

bedriva utbildning som har anknytning till 

arbetslivet. Samtidigt är det svårt att nå en 

bra balans mellan teori och praktik om stu- 

den externa 

utvärderingsgruppen. 

Fredrik 

Oldsjö (t.v.), Rita Jailo 

och Matti Lappalainen 

hade en svår 

uppgift. 

deranden har yrket framför sig och målet är 

att få legitimiteten, inte den akademiska titeln, 

säger Fredrik Oldsjö. 

– Alla fem enheterna har bra metoder 

som är möjliga att överföra till andra ämnesområden, 

säger Matti Lappalainen. 

Institutionen för psykologi och logopedi 

sägs ha en systematisk planering och uppföljning 

av utbildningen, ett gott samarbete 

mellan lärare och studerande, samt 

en god anpassning mellan teori och praktik. 

Dessutom berömmer utvärderarna 

den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen, 

samt ambitionen att vidareutveckla 

undervisningen. 

– Utvecklingsplanerna består av flera 

moment. Det vi framför allt vill lära ut till 

andra ämnen är vårt kursutvärderingssystem, 

som är elektroniskt och följs upp 

med seminarier. I framtiden ska även utexaminerade 

få utvärdera kurserna så att 

vi får dem att passa ihop med kraven i arbetslivet, 

säger Petra Grönholm-Nyman. 

Om Hanken sägs att enheten har en pedagogisk 

vision och experimentberedskap 

i undervisningen, att kontakterna 

till arbetslivet är goda och att enheten beaktar 

studerandenas livssituation bra. 

– Studerandena förändras och det ställer 

krav på oss som lärare. Vi måste anpassa 

oss till dem, se vad de kan från förr och bygga 

vidare på det, säger Barbro Schauman. 

text & foto nicklas hägen 

NOTERAT 

Karvonen prisad 

Professor Lauri 

Karvonen, statskunskap 

vid ÅA, har 

tilldelats årets Hugo 

Bergroth-pris. 

Priset utdelas av 

Hugo Bergroth-sällskapet 

vars uppgift 

är att värna om det 

svenska språket i Finland. 

Det ges årligen 

åt en professionell 

språkbrukare som i tal 

och/eller skrift fungerar 

som en föredömlig 

språkmodell. Prissumman 

är 5 000 €. 

Prismotiveringen 

lyfter upp professor 

Karvonen som en ansedd 

och uppskattad 

forskare och universitetslärare 

som förenar 

ett brett pragmatiskt 

perspektiv 

med vetenskaplig 

sakkunskap och förmåga 

att på ett klart 

och begripligt sätt 

formulera och förmedla 

också komplicerade 

budskap. 

Östermark i CSC 

Professor Ralf Östermark 

var en av huvudföreläsarna 

vid 

sommarskolan CSC 

i Solvalla, Esbo. Skolan 

hölls 23.5–5.6 för 

drygt trettio inhemska 

och utländska doktorer 

och doktorander. 

Föreläsningen behandladehögprestandaberäkningar 

i 

redovisning och fi - 

nansiering. 


03

04 

Kamerorna blixtrade 

både före, efter och under 

promotionen. 

Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011 

HÖGTID PROMOTION 

Promotion i 

sol och stil 

Fredagenden20majpromoverade 

ÅboAkademi113doktorer,12hedersdoktoreroch2jubeldoktoreristrålandeväder.DagenbörjademedsjälvapromotionsakteniÅboKonserthusinnan 

doktorernatågadetillDomkyrkanpå 

gudstjänst. 

Dagenavslutadesmedmiddagoch 

festiÅboslott. 

ÅboAkademisrektorJormaMattinenstaltoguppblandannatmedelinsamlingenochdenexternafinansieringenavforskningen.Taletgicki 

positivtonochhanberömdeocksåden 

nyastyrelsesammansättningen,som 

inteharnågraegnaintresseniförhållandetilldisciplinerellerinstitutioner. 

–Dekanseneutraltpådedivergerande 

intressensomalltidfinnsiettuniversitet. 

Detvoreonaturligtominteprofessorer 

ochforskareskulleönskameraresurser 

tilljustsittegetämne.Eftersomdetillgängligamedlenärbegränsademåste 

prioriteringargörasochiförstahandär 

dettastyrelsensuppgift.Storbetydelse 

harhärvidlagdeexternamedlemmarnas 

oberoende,likasåderasstoraerfarenhet 

ochöverblickifrågaombeslutsfattande 

ochfinlandssvenskaochandrasamhälleligabehov.Fastrektorsrollreduceradesfrånordförandetillföredragandeistyrelsenanserjagattstyrelsereformenärett 

framstegförakademin. 

Mattinenmenadeattdenexternafinansieringenökarforskningensautonomi,förutsattattdetocksåframöverär 

möjligtattsökamedelurmångakällor. 

–Utandenexternafinansieringen 

skullemycketfåbegåvadeochmotiverademagistrarhamöjlighetattväljaforskarbanan.Utandenexternafinansieringenskulleantaletdoktorerpåden- 

napromotionvaramycketlitet.Och 

sermanpåsjälvaforskningsprocessen 

möjliggördenexternafinansieringen 

störreforskningsgrupperochprojekt 

somkangeresultatmedinternationell 

genomslagskraft.Medenbartdeordinariebudgetmedlenärdettaomöjligt. 

PromotorprofessorGöranHögnäs 

talbehandladeresultattänkandetinomuniversiteten.–Långsiktighet,mognadochreflektion 

är inte honnörsord i dagens 

resultatstyrning, men de hör 

definitivt hemma i universitetssamfundet.Detskafinnasrumocksåfördenoriginelleochexcentriske 

vetenskapsmannen.Vemvetvarifrån 

deverkligtspännande,revolutionerandeupptäckternakommer? 

–Ärdetdåsäkertattuniversitetens 

verksamhetiövrigtärordnadsåatthög 

internationellkvalitetsäkerställs?Det 

ärintelättensidenbästaavvärldar. 

Menunderdeallrasenasteårenharbetingelsernadessvärreförsämratsavsevärtgenomattenalltstörredelav 

personalensvardagfylltsavbyråkrati 

iändenena,ändenandraformen.Se 

härharvienverkligutmaningföruniversitetensledningintebarahosossutanöveralltiEuropa:atttauniversitetensuppgiftpåallvar,attlåtaforskarnaochlärarnakoncentrerasigpåväsentligheter,attgedemarbetsglädjenåter. 

Foto Nicklas HägeN 

Foto RogeR NoRRgåRd

Den högtiDliga promotionen inleddes i Konserthuset innan promovenderna 

tågade iväg till Domkyrkan. På bilderna bland annat sopran 

Camilla Nylund (uppe t.h.), M.A. Numminen (närmast t.h.), kansler Jarl- 

Thure Eriksson och rektor Jorma Mattinen (nere t.v.). Bland promovenderna 

fanns också makarna Birgit Schaffar-Kronqvist och Camilla 

Kronqvist (övre bilden längst t.h.) samt syskonparet Hannah Kaihovirta-Rosvik 

och Nikolai Kaihovirta. 


05

06 

Pedellerna lasse 

Mäki-hokkonen och 

Rickard Linde (bilden 

t.v.) var i rätt miljö. 

Professor Göran 

Högnäs och fru Eva 

har hittat sina platser 

(bilden t.h.). 

det var fest också 

i bakrummet (bilden 

t.v.), där alla de studerande 

som hjälpt 

till under dagen höll 

till. 

fest i två salar. Drottningsalen (nere t.v.) och Kungssalen 

(nere t.h.). Nederst mingel i aulan. 


VAD ÄR VÄL EN B 

Jo,denärmat,snaps,talochdans.PromotionenavslutadesmedfestligheterpåÅboslott,där 

detvardukatför330personer. 

Förrättenbestodavskärgårdsbrödscanapémed 

moussepåsiklöjrom,röktabborreochgravadsik, 

samtsalladpåskogssvampfrånLuonnonmaa. 

Huvudrättenvarrådjursnoisetterglaserade 

medgranskottssirap,rostadeprimörerochmörk 

viltsås.

L PÅ SLOTTET? 

Som efterrätt serverades havtornsparfait gratinerad 

med varm maräng och chokladsås med citrus. 

Under middagen hölls tal av rektor, Jorma Mattinen, 

doktor Jennie Elfving (nedan), samt hedersdoktorerna 

Alan Carsrud, Kim Dam-Johanssen 

och M.A. Numminen (nere t. v.) som sjöng ackompanjerad 

av Mikko Lagerspetz. 

Talen hölls i Kungssalen medan kvällen avslutades 

med dans i Drottningsalen. 

RektoR JoRma 

mattinen och frun 

Aino tog emot (bilden 

t.v.). Till höger anländer 

Petra Grönholm- 

Nyman och maken 

Björn Nyman. 

ÄRkebiskop emeRitus 

John Vikström 

med fru Clary-Ann 

Still. 

eRik andeRsson 

(t.h.) underhöll med 

promotors divertissemang. 

Han fick 

hjälp av Ulf Långbacka, 

Petter Andersson, 

Jenna Eriksson, 

Heini Kuparinen, 

Sandra Ström, samt 

Sauli Huhtala (utanför 

bild). 

hedeRsdoktoR 

biRgitta kantola 

såg landslagsmålvakten 

Teemu Lassila 

och fysioterapeut 

Jussi Luoma på 

stan före festen. 


07

08 

FORSKNING INFORMATIONSSYSTEM 

Mobiltelefonen har många möjligheter som plattform 

för undervisning, men materialet måste anpassas och 

bygga på mycket belöning. Det säger Yong Liu, nybliven 

doktor från forskningsenheten IAMSR. 

Mobilen bör ha egen 

roll i klassrummet 

YongLiudisputeradeimittenav 

majpåavhandlingen"Solvingthe 

PuzzleofMobileLearningAdoption"inomämnetinformationssystem.Disputationengickenligthans 

egenutsagobra,däremotkanhan 

intesvarapåomdetvarmycketfolk 

ipubliken. 

–Jagsågfaktisktintehurmånga 

därvarförjagvarsåkoncentrerad 

påvadopponentensadeochattge 

honomsvar.Detärnogbästattbara 

stängasåntute. 

Hanfickliteextramotivationredanföredisputationen,dådenkinesiskastatengavhonometterkännandeiformavettstipendiumsom 

heter"Chinesegovernmentaward 

foroutstandingself-financedstudentsabroad".–Detärfrämstenära.Prisetbetyderattmänniskorserpositivtpåvad 

jaggör,vilketbetyderattjaggörett 

brajobb,sägerYongLiuochtilläggerskrattande: 


–Elleråtminstoneärdetvadde 

tror! 

IEuropaärmobiltlärandeflitigt 

använtinomturismen,tillexempelpåmuseer.Mobilalärsystemläseravvilketverkdustårframförvia 

smarttelefonensGPSochskickar 

diginformationomdettillmobilen–antingensomtextellersomen 

guidningiljudformat. 

Inomutbildningenärdennya 

teknikendäremotmindreutnyttjad. 

–Iettbredareavseendeanvänds 

mobiltlärandeflitigt,mendetär 

enfrågaomhurmandefinierarlärande.Detfinnsgottomgrundläggandeinformationtillgängligmobiltmensyftetmeddenäroftastinteundervisningutankommunikation. 

IsinavhandlingvisarYongLiu 

att det finns många möjligheter 

attanvändamobilaapparatersom 

smarttelefoneriundervisningen, 

eftersomdetminskarpåplatsbundenhetenochunderlättarrörligheten. 

Mobiltlärandekräverändåatt 

materialetanpassasförändamålet.Attförutsättaattbarnenskullehatålamodattkoncentrerasigpå 

traditionelltundervisningsmaterial 

närdetfinnsettinternetfylltavspel 

påbaranågraklicksavstånd,ärför 

mycketbegärt. 

Ettundervisningsmaterialsom 

inteanpassasenligtdetnyamedietriskerarattdistraherasnarareän 

attengagera. 

–Mobiltlärandegenommobiltelefonenärivissmånsomenkniv. 

Teknologinärväldigtanvändbar 

menocksåfarlig,eftersomdenkan 

störaenvälorganiseradundervisningsmiljö.Mobiltlärandeigrundskolorbörbaserasigpåteknologisomärutveckladenkomiundervisningssyfte,sägerYongLiu. 

–Ungamänniskorharinteut-

Trivs i finland. Ett fyraårigt stipendium har gett Yong Liu möjlighet att fokusera på sina doktorandstudier. Nu är 

det upp till arbetsmöjligheterna om han stannar mer än ett år till. 

vecklat en självstyrd inlärningsförmåga 

och bör därför inte ges full 

frihet att kontrollera sin egen inlärningsprocess 

genom att använda en 

distraherande teknologi. System 

som är till för undervisning måste 

bygga mycket på belöning. 

Släkten och Nokia lockade 

Yong Liu är född i Gan Zhou i Kina 

men studerade i Wu Han innan han 

flyttade till Finland. Att det blev just 

Finland efter avslutade akademiska 

grundstudier beror dels på att han 

hade släktingar här som tipsade om 

landet, men han lockades också av 

Mobilt lärande 

i grundskolor 

bör basera sig på 

teknologi som är 

utvecklad enkom i 

undervisningssyfte. 

Finlands industriella skötebarn. 

– Eftersom jag studerar informationssystem 

väckte förstås Nokia ett 

visst intresse. De genomgår en utmanande 

period för tillfället men 

klarar sig ännu bra, och för fyra år 

sedan klarade de sig mycket bra, säger 

Yong Liu. 

Under de snart fyra år han har varit 

i Finland har han varit involverad 

i forskningsenheten Institute 

for Advanced Management Systems 

Research, IAMSR, vid Åbo Akademi. 

Det är från dessa som han har 

haft stipendium. 

– Det har varit väldigt skönt och 

jag har helt kunnat fokusera på mina 

studier då jag har haft fyra år som jag 

har vetat vad jag skulle göra. 

Nu blir det åtminstone ett år till. 

– Exakt hur länge jag stannar beror 

på om jag får jobb eller inte, så 

det är inte helt upp till mig själv att 

bestämma. Jag tror att jag är på en 

rätt bra nivå när det gäller min ut- 

bildning men jag har inte sökt jobb 

här ännu så jag vet inte hur stort 

problem det kommer att vara att jag 

inte kan finska. 

En hobby vid sidan om forskningen 

är att fiska, något Yong Liu gör i 

Aura å bredvid Studentbyn. 

– Finland är mycket vackert, 

framför allt på somrarna. Det är 

grönt, blommorna är vackra och 

fiskarna lättlurade. Fördelen med 

vintrarna är att man måste hålla sig 

inomhus och forska för det finns 

ingenting annat att göra, säger Yong 

Liu. 

– Allt är lätt här. Sättet att handskas 

med saker är mycket enkelt, 

det är inte så mycket byråkrati. Kina 

är stort och man är hela tiden omgiven 

av en massa människor. Nu när 

jag åker tillbaka känns det nästan lite 

påfrestande att det är människor 

överallt. 

TexT & foTo Nicklas HägeN 


09

10 

MENTORSKAP OSAAVA VERME 

Projektet Osaava Verme ger lärare i Vasa ny energi och låter dem dela 

med sig av sina funderingar. Kunde det vara något för hela Åbo Akademi 

att ta exempel av? 

Gruppmentorskap ger 

bättre undervisning 

Atttillsammansmedkollegeri 

sammasituationsomensjälvöppet 

ochtryggtfådiskuterahurdetäratt 

varalärarebetydermycket.Åtminstonefördesomvaritmedidetprisbelönadenationellaprojektetkring 

gruppmentorskap,OsaavaVerme, 

detvillsägagruppmentorskapför 

nyalärare.Vermekommerfråndet 

finskaordetförgruppmentorskap 

"vertaisryhmämentorointia".Åbo 

Akademispedagogiskafakultetoch 

Centretförlivslångtlärande(CLL) 

deltariprojektetsomsvenskspråkigaparter.Tvåavdeläraresomlederlärargrupperförgruppmentorskap,ärIrinaAnderssoniIngåoch 

Gun-BrittKull-WestiVasa. 

– Gruppmentorskap kan ses 

somennaturligfortsättningpåden 

handledningavlärarstuderandejagsom 

lärarutbildarevidVasaövningsskolalänge 

jobbatmed.Detärettganskasåkortsteg 

frånhandledningtillmentorskapochdet 

finnsennaturligochbraåterkopplingmellandemåtbådahållen,sägerGun-BrittKull-Westsomharvaritmentorförlärargrupperinågraårstid. 

–Fyratillsexmedlemmarpergruppär 

idealiskt.Attvaramentormedenegen 

lärargruppgermignyenergiochharpå 

mångasättvaritenlyckadgrej.Jagfåroftahöranyaläraresägasådantsomatt"vad 

sköntatthöraattocksåandralärarehar 

sammaoro,sammafunderingarochproblemsomjag.Detärocksåsköntattfåprataomdetmedandraläraresomvetvad 

mantalaromochsomkanskehargodaråd 


ochtipsattgemig",sägerIrinaAndersson 

somärinnepåsittförstaåriprojektetkring 

gruppmentorskap. 

Genuint intresse ett krav 

ISvenskfinlandfinnsjustnuåttagrupper 

mednyaläraresomallaharegnamentorer 

mednågraårserfarenhetpånacken.Totalt 

handlardetomcirka10mentorerförcirka70nyalärareiÖsterbotten,Nylandoch 

Åboland.Gruppernaharsamlatsmellan 

sexochåttagångerunderläsåret. 

–Detäruttryckligenfrågaomettgruppmentorskapdärgruppenkommeröverensomdiskussionstemanochharengemensamstrukturförträffarna.Viharträffats 

ungefärengångimånadenochgärnadå 

påenneutralplatskringnågonenkeltrak- 

T.v. IrIna andersson 

och t.h. Gun-Britt 

Kull-West, två av de 

lärare som har varit 

mentorer för egna lärargrupper 

i gruppmentorskapprojektet 

Osaava Verme.

tering, eftersom alla kommer direkt från 

jobben till träffen, säger Gun-Britt Kull- 

West. 

– Man måste vara genuint intresserad av 

mentorskapet och sitt lärarjobb om man 

ska lyckas och trivas som mentor. Jag har 

sett hur jobbigt i synnerhet nya lärare numera 

kan ha det. Om jag ens på något sätt 

kan bidra till att de inte går i väggen eller 

helt slutar som lärare, har jag lyckats, tilllägger 

Irina Andersson. 

Det gäller alltså att vara lyhörd som 

mentor och att till exempel kunna fånga 

upp spontana reaktioner och frågor och ta 

upp olika teman utgående från sådana frågor. 

Det kan bland annat handla om hur 

man bemöter dagens målmedvetna och 

engagerade föräldrar. Både Irina och Gun- 

Britt tycker att Åbo Akademi kunde ta modell 

av Osaava Verme-projektet. 

– ÅA kunde bra ta i bruk metoden med 

gruppmentorskap både internt och varför 

inte i samarbete med andra högskolor och 

universitet både i Åbo och i Vasa. Till exempel 

så att ÅA, Hanken och Novia i Vasa kunde 

ha några gemensamma grupper med 

lärare som kunde stöda, hjälpa och tipsa 

varandra, säger Irina Andersson. 

– Bakom gruppmentorskap behövs en 

fungerande organisation som exempelvis 

kan erbjuda utbildning och fortbildning 

för mentorer. En frågeställning som 

diskuterats inom projektet är bland annat 

hur man som mentor genomför ett professionellt 

samtal, tillägger Gun-Britt Kull- 

West. 

Lärarrollen tar över? 

För många nya lärare, även på ÅA, är det 

svårt att hålla isär läraridentiteten från resten 

av ens identitet och yrkesrollen blir lätt 

alltför dominerande i vardagen. Då kan en 

mentor och gruppmentorskapet vara till 

stor nytta. 

– En mentor är å andra sidan ingen terapeut 

och har ju ingen utbildning för det. 

Men min uppgift som mentor är nog att 

lotsa och dirigera den som behöver sådan 

hjälp vidare, säger Irina. 

– Gruppmentorskap kunde vara en del 

av en kontinuerlig fortbildning för alla lärare. 

En viktig förebyggande verksamhet 

som alla – arbetsgivaren, skolan, kollegerna, 

eleverna och i synnerhet du själv – 

vinner på och har nytta av, påpekar Gun- 

Britt. 

Projektet Osaava Verme pågår fram till 

slutet av året och i höst ska det fortsatta 

behovet av ett nationellt mentorprojekt 

ses över. Tanken är att projektet också 

ska generera forskningsgrundad 

kunskap. På sikt hoppas 

man att fler lärare ska förbli 

läraryrket trogna och att idén 

med Osaava Verme integreras 

med lärarutbildningen i Finland 

så att den bildar en fortlöpande 

helhet som stöder lärarens 

livslånga professionella 

utveckling. 

– Mentorskapet har väckt 

mitt intresse för hur vi på min 

egen skola kunde utveckla ett 

eget gruppmentorskap inom 

lärarkåren. Men nu är det hög tid att också 

föra ut idén i hela Svenskfinland och få fler 

att förstå hur mycket nytta så många kan 

ha av gruppmentorskap, inte bara i våra 

grundskolor utan i många andra organisationer, 

utbildningsinstitutioner och kommunala 

enheter, säger Irina Andersson. 

– Gruppmentorskap borde numera ses 

som en naturlig del av en organisation som 

alla kan och får vara med i och som hjälper 

oss att växa tillsammans som människor i 

vårt yrke, säger Gun-Britt Kull-West. 

TexT & foTo Ari Nykvist 

Jag har sett 

hur jobbigt i 

synnerhet nya lärare 

numera kan ha det. 

Om jag ens på något 

sätt kan bidra till att 

de inte går i väggen 

eller helt slutar som 

lärare, har jag lyckats. 


11

12 

PERSON BLIVANDE GRÖNLÄNNING 

I ASA husets ärde våning hittar vi Maria Ackrén, 

universitetslärare i statskunskap. Men i höst packar hon 

väskan och reser till Nuuk på Grönland för en obestämd tid. 

Universitetsarbete, 

igloos och rågbröd 

Maria Ackrén forskar som bäst 

om självstyrda områden som till exempel 

Åland, Grönland och Färöarna. 

I sin doktorsavhandling behandlade 

hon autonomt självstyre 

ur ett globalt perspektiv, men nu 

ska hon börja koncentrera sig mer 

på nordiska länder. Hennes nya anställning 

som börjar i augusti passar 

alltså som handen i handsken. 

– Lite genom en slump fi ck jag anställning 

vid universitetet Ilisimatusarfi 

k på Grönland, berättar Ackrén. 

Min anställning vid ÅA går mot sitt 

slut och jag har sökt flera olika nya 

tjänster. Via ECPR:s lista på vakanta 

platser såg jag att det fanns lediga 

tjänster vid Grönlands Universitet och 

tydligen hade jag det de var ute efter. 

När jag först fi ck jobbet visste jag inte 

riktigt vad jag skulle göra där, men 

det visade sig att min forskningsprofi l 

passar in vid deras universitet. 

Från landet med 1000 sjöar 

till landet med 1000 igloos 

I juni reser Ackrén till Nuuk för att 

bekanta sig med stället under en 

veckas tid. 

– Jag är nog nervös inför fl ytten, 

men samtidigt blir det spännande. 

Jag har hunnit läsa lite om Grönland 

och dessutom bekantat mig med 

deras politiska system i mitt arbete 

så helt obekant känns inte landet 

längre. Jag har bland annat fått 

läsa att uppfattningen om att alla 


grönlänningar bor i igloos inte alls 

stämmer, skämtar Ackrén. Igloos 

används endast vid jakt för att hålla 

kylan ute, men det har aldrig funnits 

bosättningar där folk skulle ha 

bott i igloos. 

Att lyckas få tak över huvudet blir 

ändå inget problem för Ackrén, eftersom 

universitetet ordnar med en 

tillfällig färdigt möblerad lägenhet 

tills det fi nns en ledig tjänstebostad 

åt henne. Det råder bostadsbrist i 

Nuuk och det här arrangemanget 

underlättar verkligen fl ytten. 

Undervisning på danska 

Universitetet där Ackrén ska jobba 

är ett väldigt litet universitet med 

endast fyra fakulteter, vilka i stor- 

nytt jobb. maria Ackrén blir lektor 

i politologi vid Grönlands Universitet. 

leksklass kan liknas med Åbo Akademis 

institutioner. En stor del av 

sin tid kommer hon att tillägna egen 

forskning, men hon ska också undervisa 

några kurser under läsåret. 

Undervisningen sker mestadels 

på danska, men även delvis på engelska. 

Hennes befattning där blir 

lektor i politologi vid universitetets 

statsvetenskapliga fakultet. 

– Danska är huvudspråket i undervisningen, 

men jag ska hålla 

en kurs på engelska som behandlar 

mitt specialområde. På sidan om 

tänker jag läsa lite grönländska för

det är ju trots allt det språk som alla 

där använder till vardags. 

Universitetsstrukturen på Grönland 

liknar vår och de följer den 

danska modellen för undervisningen. 

En helt ny grej för Ackrén blir 

att studenterna på Grönland ofta har 

muntliga examina istället för skriftliga 

som vi är vana med i Finland. 

Det kan alltså bli en utmaning att 

vänja sig med den här examensformen, 

men lyckligtvis så gör studenterna 

också helt vanliga skriftliga 

inlämningsuppgifter. 

Ackrén förväntar sig att få mycket 

tid för sin egen forskning, samtidigt 

som hon kan erhålla nya erfarenheter 

och skapa kontakter både 

till Europa och till Amerika. Hennes 

målsättning är att bli docent inom 

något år. 

Givetvis tänker Ackrén även turista 

när hon får tid för det och den 

grönländska naturen är väldigt speciell. 

En utmaning blir att det fi nns 

få vägar på Grönland och för att ta 

sig fram använder man vanligtvis 

båt eller fl yg. Om grönlänningarna 

har Ackrén en väldigt positiv uppfattning. 

Hon förväntar sig att de 

är öppna, trevliga, och gästvänliga. 

Det låter inte direkt som de stereotypiska 

egenskaper man i första 

hand tillskriver personer som bor i 

ett arktiskt klimat. 

Vad kommer du att sakna mest 

från Finland? 

– Svårt att säga ännu eftersom jag 

inte alls vet vad som kommer att fi nnas 

där, men jag gissar att det blir 

småsaker som till exempel rågbröd. 

Salmiak borde de som tur ha eftersom 

det också fi nns i Danmark. 

Vad tar du absolut med dig till 

Grönland? 

– Vänner som varit till Grönland 

har tipsat mig att ta med kryddor eftersom 

det kan vara svårt att få tag 

på där. I övrigt tar jag säkert med 

bilder och så böcker förstås. 

text & foto roger norrgård 

NOTERAT 

Nordström studerar bottensamhällen i USA 

Marie Nordström vid ämnet miljö- och marinbiologi har mottagit stipendiet 

"ASLA-Fulbright Research Grant for a Junior Scholar" för postdoktoral forskning 

vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego 

(UCSD). Hon är en av närmare nittio studerande, forskare, lärare och experter som 

deltar i Fulbright Centers program under 2011-2012. 

– Det känns spännande! Jag ser fram emot att få gräva 

ner mina händer i den amerikanska dyn, säger Marie 

Nordström. 

– Jag förväntar mig en utmanande men givande tid 

eftersom Scripps Institution of Oceanography är ett av 

världens äldsta, största och viktigaste marina forskningscentra. 

Jag uppskattar också möjligheten att jobba 

med ett tema som kombinerar ekologisk grundforskning 

med tillämpade aspekter. 

marie nordström. 

(foto: Kaisa Lehto.) 

Nordström kommer att studera utvecklingen av bottensamhällets 

födoväv i restaurerade saltängar. Dessa 

är högproduktiva system som deltar i kolets och näringsämnenas 

kretslopp, binder sediment och minskar 

erosion. Dessutom är de viktiga tillväxtområden för fi skyngel och andra djur. 

– Våtmarker vid kusten utgör habitat för ett stort antal arter men de är utsatta 

för stor mänsklig påverkan och har minskat drastiskt till både antal och areal på 

global skala, säger Marie Nordström. 

– Det sker dock även ansträngningar för att återskapa eller restaurera våtmarker 

och i projektet forskar jag i hur återbildningen av födoväven sker – hur det trofi 

ska nätverket och funktionerna i samhället återhämtas. 

Delfi nansiering har erhållits av Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut 

samt genom institutionens för biovetenskaper medel för riktad satsning. 

ÅA-forskare deltar i globalt marint experiment 

En forskargrupp under ledning av docent Christoff er Boström vid Åbo Akademi 

deltar i ett globalt marint experiment med avsikt att klarlägga betydelsen av 

övergödning, artmångfald och betande i kustekosystem. Det globala experimentnätverket 

koordineras från USA under ledning av prof. J. Emmett Duff y (College of 

William & Mary Virginia Institute of Marine Science). 

Ålgräset (Zostera marina), är världens mest utbredda marina fröväxt, och bildar 

viktiga livsmiljöer för evertebrater och fi sk. Den globala utbredningen av ålgräsängar 

har minskat med cirka 30 procent på grund av mänskliga aktiviteter som 

övergödning, kustexploatering och överfi ske. 

Forskarna vill klarlägga och jämföra betydelsen av betande kräftdjur och övergödning 

i ekosystem med olika diversitet. Studien avser att för första gången på 

ett systematiskt och standardiserat sätt belysa hur viktiga kontrollmekanismer i 

kustekosystem skiljer sig mellan olika biogeografi ska regioner (32-70°N). Genom 

jämförelser kan man också erhålla viktig information om hur global uppvärmning 

av världshaven kan påverka kustnära födovävars struktur och funktion. 

I Finland utförs experimentet i Skärgårdshavet utgående från Åbo Akademis 

fältbas i Korpoström. Studien befrämjar även internationellt studentutbyte och 

knyter samman ett brett nätverk av marina forskare. I forskargruppen ingår FM 

Camilla Gustafsson, FM Tiina Salo och fi l.stud. Sonja Gunell. 


13

14 

PERSON NATIONALEKONOMI 

Jan Otto Andersson går i pension i augusti. Sitt livslånga förhållande 

till Åbo Akademi kommer docenten och akademilektorn i 

nationalekonomi inte att säga upp. 

Radikalism 

och körsång 

–Viskahoppaskrisenfördjupas,sägerJan 

OttoAnderssonochskrattar. 

Vadharhänt?Hardenstundandepensioneringenfåttdocentenochakademilektorn,tidigareprofessorn,inationalekonomi 

atthelttappafattningen? 

Interiktigt.Däremotserhanettsamband 

mellandetekonomiskalägetochantalet 

studerandeiämnet. 

–Närdetblirkrisserdetalltidbrautför 

nationalekonomin.Vihadeettuppsvingpå 

70-taletochettsombörjadeliteföreden 

storadepressionen,"laman",på90-talet. 

Flerstudenter–duktigaochaktiva.Ochpå 

kandidatnivåharvisällanhaftdetsåbra 

somnu. 

Manharvälingetannatvalänatttrohonom.EftersomJanOttoAnderssonenligt 

sinaegnaordvaritvidakademin"mycket 

länge"lärhanhabrakollpåhurnationalekonomindrar. 

Detärsläktbandensomknyterhonomtill 

universitetet,dåbådehansfarfarochfarhar 

varitverksammahär. 

–JaggavminförstadonationtillÅboAkademinärjagvarsjuårgammal.DetvarenbokspinnarlarvsomjaggavåtdocentJustusMontell.Deärganskasällsyntaidehär 

trakterna. 

Inne på sjätte decenniet på ÅA 

StudiernainleddeJanOttoAndersson1961 

ochefterfullgjordvärnpliktochettaktivt 

studielivmedblandannattvååristudentkårensstyrelse,toghanutsinexamen1966.Förstakursenhöllhanår1965dåhanfickvikarieraigrundkursenistatistik. 


Trotsetttiotalkortareperiodervidandra 

universitetärdetÅboAkademisomharvarithansyrkesmässigahemsedan1969. 

–Åboärenväldigtbrastadattverkai.Den 

ärlagomstorochvadduänharförintresse 

såkandugöradet,samtidigtsomavståndeninteäroöverkomliga.Somsvenskspråkighärkanmanväljaattvaradelavenlitengemenskapivilkenmankännerdeflestaellerattvaraanonymienstörre,sägerJanOttoAndersson. 

Åandrasidanhardenvänsteraktivaoch 

litekontroversiellanationalekonomeninte 

gettsvärstmångaandraalternativ. 

–JagharuppfattatssomenavdefåheterodoxanationalekonomernaiNordenochharoftafåttspeladenrollen,skrattarJanOttoAndersson 

Jan OttO anderssOn 

har förberett 

sig inför den stundandepensioneringen 

med att 

satsa "nästan överdrivet" 

hårt på körsång.

– Jag sökte en överassistentur vid Handelshögskolan 

i Helsingfors och var den enda 

kompetenta sökanden. Det tog tre år för 

dem att besluta att de inte behövde tjänsten. 

Och vid Stockholms universitet blev jag utfl 

yttad från institutionens korridorer när jag 

skrivit artiklar som professorerna inte tyckte 

om. 

Fri och uppskattad 

Vid Åbo Akademi säger han att han har fått 

vara fri och uppskattad, och säger att nationalekonomin 

här är mera mångsidig än vid 

något annat universitet i Sverige, Finland 

och Norge. Eftersom han har getts plats här 

behövde han inte, som många av sina vänner, 

fl ytta till Danmark i jakt på en öppnare 

diskussionsmiljö. 

– På 70-talet var studenterna radikala och 

det behövdes en guru. Det fanns en efterfrågan 

på kurser i marxistisk ekonomi och då 

var det mig man vände sig till. Och Finlands 

Akademi gav mig möjlighet att skriva doktorsavhandling 

i tre år så på det sättet har jag 

behandlats väl. Det måste ha funnits någon 

radikal som bestämde över stipendiepengarna 

som tyckte att mitt ämne lät lovande. 

Håller kvar kontakten 

När Jan Otto Andersson går i pension i början 

av augusti är det inte mycket som förändras. 

– Jag har redan varit halvpensionär i tre 

år och på det viset trappat ner då det passat 

mig. Jag har inrett ett arbetsrum hemma 

som jag inte har haft förut, men jag kommer 

också att fortsätta på institutionen. Det passar 

mig bäst, man blir inte så ensam då. 

Utanför det akademiska livet är det körsång 

som gäller. 

– Jag har planerat det här och satsat hårt, 

nästan överdrivet, på körsång hela det här 

seklet. Under körfesten i juni är jag med i 

fem olika sammansättningar. 


POLITIK 

Aktiv inom vänstern 

Vid sidan av forskningen har Jan Otto Andersson varit politiskt aktiv. 

Han har varit ordförande för Attac och de svenskspråkiga folkdemokraternas 

landsstyrelse och var aktiv när Vänsterförbundet bildades 1990. 

– Jag har påverkat tre partiprogram före jag slutade 1995. Vänsterförbundets 

nya riksdagsgrupp verkar svara mot mina förhoppningar om en 

"tredje vänster", säger Jan Otto Andersson. 

– Sedan krisen började 2008 har det som Attac framförde börjat gå 

hem. 

En tanke som intresserar Jan Otto Andersson nu är "degrowth", nerväxt, 

en idé som han säger att verkligen tvingar en att tänka igenom sin 

syn på samhälle och arbete. 

– Hur skulle ett samhälle som vårt fungera om vi gick av ekologiska 

skäl gick in för minskad ekonomisk produktion? Vi kommer inte att kunna 

upprätthålla den nivå vi har nu, men kommer förändringen att ske genom 

kriser eller genom att vi går in för att trappa ner? Hur gör vi med skuldsättningar, 

räntebördor och sysselsättning? Det är jätteviktiga och stora 

frågor. 

– Många vågar inte tänka tanken. Men satsningen på mera tillväxt är en 

delorsak till att samhället kommit i kris. 

Han säger att 1960- och 1970-talen var de häftigaste att vara involverad 

i politiskt, och att man då fi ck till stånd en jämnare inkomstfördelning 

och jämlikare universitet. En lite oväntad eff ekt av radikaliseringen var 

dock att individualismen stärktes på bekostnad av organisationerna och 

att 60-talisterna på det sättet beredde vägen för nyliberalismen. 

– Samhällsordningen har gått från hierarkier till nätverk, men nätverk 

kan också vara otrygga. Det låter trevligt och fritt men var sitter egentligen 

makten? Dessutom har den som inte kommer in i nätverken det 

svårt. 

Jag har 

uppfattats som 

en av de få heterodoxa 

nationalekonomerna 

i Norden och har ofta 

fått spela den rollen. 


15

16 

PERSON UNIVERSITETSPEDAGOGIK 

Efter att snart i 12 år ha utvecklat universitetspedagogiken på ÅA, har Arvid 

Treekrem nu gått i pension och tackar för sig. Hans budskap är att en fortsatt 

satsning på universitetspedagogik är: 

Angelägen för alla på ÅA 

NärdocentArvidTreekremeftertioårpå 

GöteborgsuniversitetochenlångkarriärinomdetprivatanäringslivetbörjadepåÅboAkademiiVasa,trampadeuniversitetspedagogiken(UP)ännuibarnskornapåÅA. 

–Detblevenstörreuppgiftänjaghade 

tänktmigattpåallvarfåigångenpedagogisktochdidaktisktinriktadutbildningavÅA:sundervisandepersonal.Såjagfickbörjamedattsjälvläramigvadlärarnasaknade 

ochvaddesjälvavillelärasig. 

FörTreekremhandlarUPlångtombegreppetlärande,förståelseavhurmänniskorlärsigochomengrundläggandepedagogiskochdidaktiskbegreppsbildning. 

Underårenharhanmärktattdetförendel 

högtutbildadespecialisterinomÅA:solikaämnenkanvaratungtochsvårtatthittaengynnsaminsiktiUPochattiställetlättuppfattadethelasomflumochnågotmindreviktigtiundervisningen.–Menidagerbjuderlärareningenbrauniversitetsutbildningomhanellerhonendastutgårfrånenföråldradbehavioristiskkatedersynmedlångaföreläsningarimonologformför100–200studerande.Detgälleratt 

vågaupptäckavaddetegentligeninnebär 

attlärasignågotochutgåfråndetta,detvill 

sägaattavskiljadetmonetäraperspektivet 

somharentendensattdominera. 

Handledning och IT-didaktik 

DeförstautbildningarnaiUPpåsexstudieveckorvarmeränfullbokade.Delockadeårligenöver30deltagareochtilldagsdatohardrygt200personerklaratavstudienpåÅA.ArvidTreekremochhansteam 

upptäcktesnartattlärarnaintevarsåbrapå 

denpsykosocialadimensioneninomundervisningen.Därförblevocksåallmändidaktikmedpsykosocialahandlednings- 


övningarocharbetshandledningdelarav 

UP-studierna,någotsomdeltagarnaien 

långradutvärderingarharuppskattat. 

EnannanviktigdeliUPblevocksåIT-didaktikmedövningarochseminarierianknytningtilldenyadatabaseradeverktygenförundervisning.DärharPeMochamanuensFredrikÅmanhaftenmycketcentralroll 

medsingedignaIT-expertisochsittdidaktiskt 

inriktadeIT-stödmedtankaromundervisningsmetoder.IndividuellhandledningkompletteradeUP-utbildningenkringår2005då 

universitetspedagogikenutökadestill12sp. 

–Medfyratimmarvarivetenskaplig 

handledning,IT-ocharbetshandledning 

kandetmedfogsägasattdeltagarnafåren 

mastighelhetattbitaisomhjälperdematt 

lastaavsigenheldelbekymmer,osäkerhet 

ochovisshet.Sedansexår,harvidessutom 

tagitmedpedagogisktledarskapsamtetik 

ochharnueftermångaårsutvecklingsarbeteiständignärkontaktmeddeltagarnafått 

>> Min syn är att behovet 

av pedagogisk 

behörighet i lärarkåren 

vid ÅA borde ligga 

på 60 sp i framtiden, 

säger nyligen 

pensionerade docenten 

Arvid Treekrem.

ihop ett fungerande och tillräckligt brett och 

ändå djupt utbildningspaket. 

Universitetspedagogiken hotad? 

Det som oroar Arvid Treekrem och hela hans 

team är att ÅA ännu inte har beslutat om 

UP:s framtida struktur och innehåll i en formell 

undervisningsplan. Treekrem hoppas 

för sin del att ÅA väljer att blicka i två riktningar: 

dels mot ett lyhört förhållningssätt 

gentemot det upplevda behovet bland ÅA:s 

undervisande personal och dels mot att det 

också i fortsättningen måste fi nnas tillräcklig 

pedagogisk kompetens för att kunna bedöma 

den undervisande personalens nödvändiga 

behov av lärarkvalifi kationer. 

– ÅA behöver en kompetent och fast hand 

vid Pedagogiska fakulteten med tillräcklig 

pedagogisk och didaktisk kompetens som 

kan planera och leda UP i fortsättningen. 

Min syn är att behovet av pedagogisk behörighet 

i lärarkåren vid ÅA borde ligga på 60 

sp i framtiden. Något som inte alls är ovanligt 

bland övriga universitet i Norden. 

Treekrem är också bekymrad över UP:s 

framtid inom ÅA och ser olika kortsiktiga 

"smart fix" och så kallade "teaching tips" 

som en refl ektion av brist på insikt i den aktuella 

problematiken. 

– Det skulle vara mycket synd om allt utvecklingsarbete 

som lagts ner från PF:s sida i 

anknytning till UP under elva år nu negligeras 

ifall de olika institutionerna själva får ta över 

delar av UP. Inte minst av den orsaken att en 

fortsatt pedagogisk utveckling byggt på pedagogisk 

kompetens inom UP utgör en central 

del av ÅA:s kvalitetssäkring av undervisning 

och vetenskaplig handledning, där PF inom 

ÅA bör ha den samlade uppgiften. 

I december 2009 gick Arvid Treekrem 

officiellt i pension som docent och forskningsledare 

vid PF, men arbetar sedan drygt 

ett år tillbaka med forskarutbildning, som 

handledare för sina doktorander, sina pro 

gradu-studeranden samt som ledare för ett 

treårigt EU-projekt som omfattat behörig- 

hetsgivande lärarutbildning för högskolan 

på Åland. Han har också ett nytt projekt på 

gång tillsammans med sitt team. Det handlar 

om virtuell undervisning där läraren så 

småningom blir både sin egen och omvärldens 

didaktiska läromästare. Olika företag i 

Österbotten, som är intresserade av att kunna 

utbilda sina anställda på distans i olika 

världsdelar, är en av projektets målgrupper. 

– Jag har stortrivts på ÅA med alla skickliga 

medarbetare och studerande som under åren 

har gett mig både glädje och motivation i arbetet. 

På något sätt är österbottningarna ganska 

så lika människor i min egen hemtrakt på 

Västlandet i Norge. Lugna och sansade men 

humoristiska individer som hellre sover på 

saken än drar alltför snabba slutsatser. 

text & foto ari nykvist 

UTVÄRDERING 

Lyhörd för deltagarnas önskemål och åsikter 

Universitetspedagogikutbildningen har varje år utvärderats vid skilda 

tillfällen där både UP-teamet, lärarna, deltagarna och ofta även någon 

från ÅA:s ledning som inbjudits varit med. Det har för Treekrem hela tiden 

varit viktigt att vara lyhörd och att både kvantitativt och kvalitativt ge alla 

deltagare möjligheter att ha synpunkter på den utbildning de fått. 

– Utvärderingarna över en längre period visar bland annat att närmare 

60 procent av deltagarna vill ha mer UP och att de anser att upplägget 

med 12 sp i olika delar under ett läsår är bra med tanke på att alla har en 

hel del undervisning och forskning de också ska hinna med. 

I ol startade den första påbyggnadsutbildningen i UP. Utbildningen 

bygger på tidigare avklarade 12 sp och omfattar nya 13 sp, vilket betyder 

att 17 deltagare blir klara med sina grundstudier i UP (25 sp) nu i juni 

2011. Utbildningen består av omfattad pedagogisk psykologi i vuxenrelaterade 

lärmiljöer med FM Barbro Holmgren, arbetsmiljöpedagogik i lärande 

organisationer med Arvid Treekrem, IT-didaktisk verktygstillämpning 

i undervisningen med PeM Fredrik Åman, ämnestillämpad didaktik med 

praktik i undervisning och handledning samt planering och genomförande 

med PeM Eivor Romar, samt lärande och professionell utveckling med 

Arvid Treekrem. 

– I påbyggnadsutbildningen ingår konkret undervisnings- och handledningspraktik 

och detta har uppskattats av deltagarna som nu fått auskultera 

och bland annat sett hur andra lärare undervisar och gör i olika situationer. 

Med totalt 25 sp i UP har lärare på ÅA nu en stadig och säker 

grund att stå på i sin undervisning. 


17

18 

MEDELINSAMLINGEN KONSTVERK 

Åbo Akademi väljer ett originellt sätt att uppmärksamma donatorerna 

i medelinsamlingen. Akademin kommer att hedra alla donatorer med ett 

gemensamt konstverk förverkligat av en lokal och känd konstnär. 

DONATORER HEDRAS MED KONST 

Konstverket kommer att bestå 

av en trädgård som är skapad utgående 

från originalritningarna för 

Pehr Kalms botaniska trädgård från 

år 1760. Den nya trädgården kommer 

att utgöra ungefär en åttondedel 

av Kalms ursprungliga trädgård 

och placeras bakom Sibeliusmuseet 

invid åstranden, samma plats där 

motsvarande del av trädgården ursprungligen 

fanns. Arbetet har redan 

inletts och projektet väntas vara 

klart i slutet av sommaren. 

Hedrad över uppdraget 

Konstnären bakom projektet som 

går under arbetsnamnet Pehr Kalm 

Revival är Jan- Erik Andersson, som 

själv studerat bland annat organisk 

kemi, botanik och konsthistoria vid 

akademin. 

– Jag är hedrad över uppdraget 

som konstnär för det här projektet 

och är dessutom glad över att få ett 

tillfälle att förverkliga Kalms visioner. 

Konstverket hör nära ihop med 

Åbos historia och för att kunna se 

framåt måste man också se bakåt, 

berättar Andersson. 

Trädgården kommer att bestå av 

blombänkar med röda sandgångar 

emellan. I blombänkarna kommer 

det att finnas ornament och stängsel 

som reser sig högt och ger trädgården 

ytterligare en dimension. 

Pehr Kalms ek, som är Åbos äldsta 

och mest värdefulla träd kommer 

också att utgöra ett element i trädgården 

och tanken är att trädgården 

och eken ska lyfta fram varandra. 

– Vi har haft nära kontakter med 

Åbo stads trädexpert och museiverket 

för att bevara det historiskt vär- 


RektoR JoRma mattinen (fr.v.), Jan- Erik Andersson, Kjell Sundström, 

Thurid Eriksson och Ulla Achrén är alla nöjda med planen. I bakgrunden 

syns Pehr Kalms ek och området där trädgården kommer att anläggas. 

defulla trädet. 

Även de rosenbuskar som planterats 

bakom Sibeliusmuseet för att 

hedra akademins hedersdoktorer 

kommer att få en synlig plats i den 

nya trädgården. 

Donatorsmiljö 

Placeringen bakom Sibeliusmuseet 

är dessutom passande eftersom 

trädgården då blir en del i akademins 

redan existerande och säregna 

omgivning. 

– Trädgården placeras i den miljö 

där vi redan länge hedrat donatorer 

på olika sätt. Det är inte bara eftersom 

Kalms trädgård tidigare fanns 

här som vi valt platsen utan även 

för den redan existerande donatorsmiljön 

i övrigt, berättar Kjell Sundström 

från Stiftelsen för Åbo Akademi. 

Bland annat så är vissa hus i 

närheten donerade till Åbo Akademi. 

Donatorernas namn kommer att 

graveras in i en stor metallcylinder 

som placeras rakt bakom Kalms ek i 

närheten av Sibeliusmuseet. Tanken 

är att alla donatorer oberoende av 

donationens storlek ska få sitt namn 

ingraverat. I dagsläget har akademin 

ungefär 590 donatorer varav 

drygt 400 är privatpersoner. 

Rektor Jorma Mattinen påpekar 

att man ännu hinner göra en donation. 

– Hittills har medelinsamlingen 

inbringat över 12,2 miljoner euro, 

vilket betyder ungefär 50 miljoner 

euro för universitetet, berättar 

Mattinen. Ända till slutet av juni 

månad hinner man ta vara på den 

här unika situationen och göra en 

donation som kommer att vara värd 

3,5 gånger sitt belopp för universitetet. 

TexT & foTo: RogeR NoRRgåRd

UTBILDNING PSYKOLOGI 

På psykologutbildningen har man framgångsrikt testat ny kurshelhet. 

Kurs med unikt omfång 

Under det gångna läsåret har institutionen för psykologi 

och logopedi erbjudit sina studerande en ny och 

unik kurshelhet. 

– I princip är kursen uppbyggd som psykoterapeut- 

utbildningar i allmänhet och som en del av psykologutbildningen 

är kursen till sitt omfång unik, berättar Kenneth 

Sandnabba, professor i tillämpad psykologi och 

kursens huvudansvariga. Efter inledande diagnostiska 

samtalsstudier ingår 20 klientsessioner och dessutom 

deltar studenterna i föreläsningar, skriver rapporter och 

läser relevant litteratur. 

Kursen har pågått hela året och omfattar 20 studiepoäng. 

Tidigare har motsvarande utbildning skett med utbildningsgrupper 

ute på fältet, men genom att göra en 

större kurshelhet blir studenternas arbete mer strukturerat. 

– Studenterna lär sig till exempel rutiner och journalföring 

som de kommer att behöva i arbetslivet, säger 

Sandnabba. 

En annan nyhet med kursen är att alla terapisessioner 

bandas så att både studenter och handledare kan utvärdera 

dem i efterhand. Klienternas sekretess är givetvis 

viktig och de enskilda videofi lerna kan bara ses av studenten 

och handledaren. 

En givande kurshelhet 

Under kursens gång har studenterna varit indelade 

i tre handledningsgrupper. Ena gruppen har inriktat 

sig på kognitiv beteendeterapi (KBT) och de övriga 

två har varit eklektiska men baserade på en psykodynamisk 

grundsyn. Johanna Herrala är i slutskedet 

av sina studier och har under läsåret hört till KBTgruppen. 

– Det här har varit en av de bästa kurserna under 

studietiden. Jag har lärt mig en hel del och fått massor 

av nya verktyg att jobba med som psykolog, berättar 

Herrala. 

Att alla sessioner filmades kändes jobbigt i början 

tycker Herrala, men hon vande sig snabbt. Filmerna visade 

sig vara ett bra verktyg, eftersom de ger en möjlighet 

att se sig själv arbeta och utveckla kroppsspråk och 

tonläge. Arbetsmängden i kursen var stor och Herrala 

anser att den mycket väl kunde vara värd mer än 20 studiepoäng, 

men hon rekommenderar ändå kursen åt alla 

psykologistuderande. 

johanna herrala (t.v.), Kenneth Sandnabba och 

Maria Levander har alla tyckt om den nya kursen. 

Studenterna har utvecklats 

Docent Maria Levander från Karolinska institutet har 

fungerat som handledare för KBT gruppen. Hon är bland 

annat legitimerad psykolog och psykoterapeut med inriktning 

på KBT. 

– Det har varit intressant. Studenterna har utvecklats 

både som personer och terapeuter under kursens gång. 

Hon tycker att kursen har varit bra, men för henne har 

det varit en liten utmaning att studenternas förkunskaper 

varierat något eftersom psykologutbildningen i Finland 

inte är lika strikt schemalagd som i Sverige. Ur både 

studenternas och klienternas perspektiv är det viktigt 

att det fi nns ett skyddsnät ifall det uppstår problem, därför 

är det utmärkt att professor Sandnabba, som också 

är legitimerad psykoterapeut, fi nns att tillgå då handledarna 

inte är på plats. Hittills har allt ändå fungerat utan 

några större bekymmer. 

Nästa års kurs kör igång i september och har redan 20 

anmälda studenter. 

– Det blir kostsamt eftersom vi då behöver fyra handledare, 

men samtidigt innebär det att vi kan erbjuda gratis 

hjälp åt 20 klienter, påpekar Sandnabba. 

Institutionen för psykologi och logopedi tar emot nya 

klienter inför kursstarten. Man kan anmäla sitt intresse 

till Yasmin Nyqvist per e-post; psyk-kansli@abo.fi eller 

per telefon på numret 02-215 44 06. 

text & foto: roger norrgård 


19

20 

VECKANS SKRIBENT MONA NYLUND 

Det finns en förhoppning om att de kreativa branscherna ska ladda andra 

näringar med ny energi. Konsten ger människor andrum men den kommer 

inte gratis, skriver veckans skribent Mona Nylund. 

Vederkvickelse 

och tankeställare 

En av de varma dagarna i 

maj smiter jag bort från 

kulturhuvudstaden och 

åker österut. I Ateneum 

går den stora utställningen 

”Vardagens hjältar” in på sin 

sista vecka. Det är inte det digra utbudet 

av konst år 2011 som uppehållit 

mig, det har jag ändå kunnat portionera 

ut under vintermånaderna. 

Kursledarstress kommer närmare 

sanningen, men redan tågresan ger 

distans och väl inne på museet har 

jag gått in i en annan värld. 

Jag vandrar runt flera timmar i de 

till synes nu så annorlunda salarna, 

det är kanske belysningen som 

gör det, skumt i rummen med klarare 

ljus på målningarna, det ligger 

något hemlighetsfullt i hur verken 

hänger. Denna konstvandring blir 

en upplevelse i särklass, där jag själv 

kan klä av hemligheterna i verken, 

tror jag. 

På andra varvet står jag framför en 

välbekant Edelfelt och alldeles intill 

Fernand Pelez fattiga moder omgiven 

av sina magra små barn i trasor 

i ett gathörn i Paris. Det är målningen 

”Utan skydd” överdragen med 


en grådaskig ton jag ser. Hjärtskärande 

jämförelse som stämmer till 

eftertanke; årtal (kring 1880), plats, 

stämning. Edelfelt befinner sig i 

Luxembourgträdgården och avbildar 

en välklädd barnjungfru som 

rättar till rosetten på en flicka i vit 

sommarklänning bland andra glatt 

lekande, välmående barn i solens 

sken. 

Man ser det uppenbara,tröstlöshet 

kontra harmoni. 

Arrangörer och 

kurator, de som 

planerat, valt och hängt vill att jag 

också ska se det som sker i tiden, hela 

slutet av 1800-talet: filmen tog sina 

första steg och man låter sig fascineras 

av klippen från liv på landet, 

åker och äng, arbetet som förändras, 

industrialismens födelse, sedan 

uppror i gruva och slit i fabrik. 

Folk är tvungna att lämna landsbygden 

och dra bort till okända marker. 

Andrum och tröst söker man i religionen. 

Brytningstid, det vill man att jag 

ska se. 

En av de intrikata hemligheterna 

som uppenbart 

avslöjas är att man 

kan göra långtgående 

jämförelser med Europa 

av i dag, så är det väl uttänkt. 

Jag berörs, inte minst på grund 

av mitt skötebarn sedan några månader: 

kursen ShipHip – nya idéer 

för 2010-talet, som beställts av 

ELY-centralen som arbetskraftspolitisk 

åtgärd för dels friställda från 

varvsindustrin dels folk från de kreativa 

branscherna. Kursdeltagarna, 

bland dem många ingenjörer med 

en lång karriär bakom sig, har utan 

vidare fått möta skoningslös förändring. 

De har plötsligt kastats ut i 

kylan, och utan egen förskyllan; de 

får nu söka sig nya vägar. 

Kursen har för dem innefattat 

mycket av konst och konstens verklighet, 

dess livgivande och också 

helande verkan, inspiration och irritation. 

Uppmaningen att överväga 

egna företag och kunskapen om den 

verkligheten innebär en viss vånda, 

situationen skapar motstånd.

Vi lever naturligtvis 

också i en brytningstid. 

Invanda strukturer 

bryts ner, många 

sätter sitt hopp till att 

de kreativa branscherna ska, om inte 

sysselsätta, så åtminstone ladda 

andra näringar med ny energi. 

Vi kan skönja tecken på det, men 

samtidigt ställer mig en flashback av 

Pelez ”Gycklare och gatukonstnärer”, 

som dyker upp på näthinnan, 

inför nya frågor. Den stora målningen 

avbildar ett kringresande 

sällskap på scen med clowner och 

trötta musiker, uttråkade barn och 

tonåringar, som har sina uppgifter 

att sköta. 

De verkar inte ha det alltför fett 

roligt. 

Bakom kameran 

och vid staffliet har 

konstnärerna tillbringat 

svettiga, tysta timmar, 

de har experimenterat 

sig fram, gått i lära, 

strukit ut, prövat igen. 

Hur många fina konstnärer gycklar 

inte på gatorna i Europas huvudstäder 

med hatten i hand i dag? Hur 

många välrenommerade konstnärer 

ombeds inte uppträda gratis än här 

än där? Parallellerna är inte svåra att 

dra och bjuder heller inte på nya fakta, 

men förtjänar ändå att upprepas. 

En annan sida av det mest uppenbara 

utställningen visar är det finslipade 

kunnandet såväl hos utställningens 

planerare och substansens 

upphovsmän och -kvinnor. Bakom 

kameran och vid staffliet har konstnärerna 

tillbringat svettiga, tysta 

timmar, de har experimenterat 

sig fram, gått i lära, strukit ut, prövat 

igen. 

En av de stora utmaningarna 

för dem/ 

oss som tror på de 

kreativa branschernas 

framtid är att föra 

vidare insikten om att konst 

inte är gratis, den framspringer 

inte ur stundens inspiration utan 

ur idogt arbete. Och vem som 

helst är inte konstnär och vad 

som helst är inte konst, reflekte- 

rar jag över på hemresan. 

Utmaning nummer två 

följer av den första: vem 

ska betala - skattebetalare, 

konsument, sponsor, 

mecenat? 

Konsten ger 

andrum 

och vederkvickelse, 

man blir 

syresatt av alla nya frågeställningar 

som väntar på 

att få svar, den bistår en 

med samhällsanalys för 

eget bruk. 

Konsten för en vidare 

helt enkelt. 

Denna gång handlade 

VECKANS 

SKRIBENT 

ÄR Mona 

Nylund, 

FM, utbildningsplanerare 

vid 

Centret för 

livslångt lärande. 

det om bildkonst, men man kan lika 

bra läsa en bok, varför inte någon 

av naturalisterna Minna Canth eller 

Émile Zola. Konsten för oss människor 

samman, speciellt om man tänker 

på till exempel teater eller film 

på bio. Man kan bjuda in konsten 

till sitt företag och sin arbetsgemenskap 

och låta sig överraskas av vad 

som ”händer sen”. 


21

22 

DISPUTATIONER 

FINSKA SPRÅKET 

FM Oksana Petrova disputerar i fi nska språket onsdagen den 8 

juni på avhandlingen Of pearls and pigs: A conceptual-semantic 

Tiernet approach to formal representation of structure and 

variation of phraseological units. 

Disputationen äger 

rum kl. 12.15 i aud. 

Armfelt, Arken. Opponent 

är prof. jan-ola 

östman, Helsingfors 

universitet, och som 

kustos fungerar prof. 

urpo nikanne. 

Så här sammanfattar 

Oksana Petrova själv sin avhandling: 

"I denna avhandling behandlas fraseologiska 

enheter, det vill säga konventionella 

och relativt stabila fl erordiga 

uttryck som uppvisar olika slags 

strukturella oregelbundenheter. Genom 

en granskning av olika tidigare tillvägagångssätt 

att beskriva dessa enheter 

visas vilka svårigheter deras 

struktur, variation och variabilitet erbjuder 

för den lingvistiska teorin. 

Syftet med avhandlingen är att utveckla 

ett alternativt sätt att beskriva 

dessa uttryck med tillämpning av 

den konceptuell-semantiska Tiernetmodellen. 

I avhandlingen analyseras 

de fraseologiska enheternas struktur i 

form av ett nätverk. 

Den formella beskrivningen bygger 

på en fördjupande, språkbrukbaserad 

analys av det fi nska idiomet X 

HEITTÄÄ HELMIÄ SIOILLE lit. ‘X kastar 

pärlor åt svin’. Wittgensteins idé 

om familjelikhet ligger i bakgrunden 

för analysen av variation där begreppet 

'konstruktionsfamilj' tas i bruk. Till 

skillnad från tidigare beskrivningsmodeller 

behandlas idiomets varianter inte 

som avledningar från en basform, 

arv från mer abstrakta nivåer eller i 

form av en kategorisering av olika variationstyper. 

Istället beskrivs variationen 

som skillnaden mellan förvalda 


och icke-förvalda värden som 

varje förbindelselänk får inom 

konstruktionsfamiljnätverket. 

Dessa värden beräknas på basis 

av en kvantitativ analys av 

ett korpusmaterial. 

Samtidigt som en modell av 

den fraseologiska enhetens 

struktur konstrueras, granskas 

några för idiomforskningen viktiga 

begrepp som 'grundform', 'analyserbarhet', 

'bokstavlig betydelse' och 

'idiomatisk betydelse' i ljuset av den 

aktuella modellen. I avhandlingen demonstreras 

också hur den semantiska 

disambigueringen i en fraseologisk 

enhet kan uppnås genom upplösning 

av den referentiella obestämdheten 

och hur de relevanta textuella elementen 

kan formaliseras, det vill säga tydligt 

markeras i kontexten." 

UTVECKLINGSPSYKOLOGI 

BA with Honours Gerhard 

Schober disputerar i 

utvecklingspsykologi onsdagen 

den 8 juni på avhandlingen 

Aggression Measurement and 

Human-Avatar Interaction: 

Virtual Environments and 

Online Testing of Aggression. 

Disputationen äger rum kl. 12 i aud. 

Nissi, Tritonia. Opponenter är prof. 

j. martin ramirez, Universidad Complutense, 

och prof. marc hassenzhal, 

Folkwang Hochschule. Som 

kustos fungerar prof. kaj björkqvist. 

Så här sammanfattar Gerhard 

Schober själv sin avhandling: 

"Studiet av interaktionen mellan 

människa och datamaskin (eng. human-computer 

interaction) innebär 

studiet av gränssnittet mellan människa 

och dator. Oftast innebär det 

studier av interaktionen mellan människa 

och programvara snarare än med 

hårdvara. 

Studier av dataspel har i de fl esta fall 

fokuserat på användarvänlighet beträff 

ande själva gränssnittet och ergonomi 

(se till exempel Lin & Hu, 2005). 

Men dataspel omfattar en alldeles 

speciell typ av interaktion mellan människa 

och datamaskin såtillvida att de 

ofta väcker moraliska ställningstaganden, 

dels på grund av att spelen ofta 

omfattar våld utfört med hjälp av en 

avatar, dels på grund av att dataspel 

ofta antas vara beroendeskapande. 

Huvudsyftet med studierna i denna 

avhandling är att undersöka omständigheter 

förknippade med interaktio-

nen mellan människa och avatar i relation 

till aggressiva stimuli i den virtuella 

miljö som dataspel innebär. 

Anvhandlingen består av fyra studier 

som torde påvisa att ett perspektiv 

utgående från interaktionen mellan 

människa och dator snarare än ett utgående 

från ett eff ekt-paradigm torde 

vara av värde. Samband mellan självskattade 

aggressiva strategier i den 

verkliga, icke-virtuella världen och 

aggressivt beteende med en avatar 

i den virtuella världen, samt fysiologiska 

reaktioner relaterade till händelser 

i dataspelet har påvisats. En följd 

är att studiet av interaktionen mellan 

människa och avatar kan ge värdefull 

information om mänsklig aggression. 

Detta är av betydelse för fortsatt 

forskning på området. 

Metodologiska problem vid online 

testning som måste beaktas påtalas 

också. Studierna torde kunna vara 

riktgivande för fortsatt forskning på 

området." 

INFORMATIONSSYSTEM 

M.Sc. Matteo Brunelli disputerar i informationssystem 

fredagen den 10 juni på avhandlingen Some advances in 

mathematical models for preference relations. 


rum kl. 12 i aud. Gamma, 

ICT-huset. Opponent 

är prof. janusz kacprzyk, 

Polish Academy 

of Science, och som 


christer carlsson. 


Matteo Brunelli själv sin avhandling: 

"Preferensrelationer och deras modeller 

har spelat en avgörande roll i både 

samhällsvetenskaper och tillämpad 

matematik. Ett preferensförhållande 

för en viss uppsättning av alternativ 

kan ses som en sammanfattning av 

de åsikter som beslutsfattare givit angående 

alternativen i fråga. En speciell 

samling av preferensrelationer representeras 

av kardinalpreferensrelationer, 

som tillåter beslutsfattaren att 

ange intensiteten av hur mycket han 

eller hon föredrar ett alternativ över 

ett annat. 

Betydelsen av preferensrelationer 

är teoretisk men de har också en 

praktisk tillämpning eftersom de utgör 

grunden för fl era modeller för att stöda 

beslutsfattande, som till exempel 

den så kallade 'Analytic Hierarchy Process' 

(AHP) modellen, som ofta används 

för att lösa komplexa problem. 

Inom ramen för preferensrelationer 

uppstår några viktiga frågor. Hur kan 

vi till exempel rangordna alternativ på 

basis av den information som framgår 

ur en parvis jämförelse av dessa alternativ? 

Kan vi uppskatta rationaliteten 

hos beslutsfattaren på basis av hans 

eller hennes eventuellt motstridiga 

preferenser? Vad händer om några alternativ 

inte jämförs med varandra? 

Denna avhandling (i) presente- 

rar nya modeller för att uppskatta 

alternativens rangordning 

då de är givna som 

preferensrelationer. Samtidigt 

önskar man förbättra 

den beräkningsmässiga effektiviteten: 

(ii) lyfter fram 

några svaga punkter i vissa 

befi ntliga modeller genom 

att bevisa att ett stort antal av dem leder 

till oönskade resultat, (iii) jämför inkonsekvens 

(irrationalitets) index från 

både en teoretisk och en numerisk 

synvinkel och visar att några av dem 

som verkar olika, istället, de facto, är 

de ekvivalenta, samt (iv) presenterar 

en metod som kan bidra till att överbrygga 

klyftan mellan grupp-preferensrelationer 

och analys av de sociala 

nätverken. 

Avhandlingen är strukturerad som 

en sammanfattning av publicerade artiklar 

inom ämnet och argumenten är, 

så mycket som möjligt, bevisade med 

matematiska och statistiska metoder." 


23

24 

DISPUTATIONER 

BIOKEMI 

FM Jenny Isaksson disputerar i biokemi fredagen den 10 juni på 

avhandlingen Lateral Distribution and Membrane Properties of 

Structurally Defi ned Sphingolipids. 

Disputationen 

äger rum kl. 12 i aud. 

Mauno Koivisto, Bio- 

City. Opponent är 

prof. rhoderick e. 

brown, University of 

Minnesota, och som 


j. peter slotte. 

Så här sammanfattar Jenny Isaksson 

själv sin avhandling: 

"Plasmamembranen utgör cellens 

yttersta skikt och dess kontakt med 

omgivningen. I den fi nns cellens högsta 

halt av sfi ngolipider, en bred grupp 

membranlipider vilka fungerar som receptorer 

vid cellens yta och som signalmolekyler. 

Sfi ngolipiderna, liksom 

vissa membranproteiner som deltar i 

cellsignaleringen, antas koncentreras i 

kluster, så kallade membrandomäner, 

för att signaleringsräckor ska ske effektivare. 

Lipidfl ottar (eng. lipid rafts) 

är en typ av membrandomäner som 

byggs upp av främst sfi ngolipider och 

kolesterol . Vissa sfi ngolipider (glykosfi 

ngolipider) bildar också kolesterolfattiga 

domäner vilka antas vara involverade 

vid cancercellers tillväxt och 

progression. 

Målet med min doktorsavhandling 

var att undersöka hur strukturella variationer 

bland naturliga sfi ngolipider 

påverkar deras förmåga att bilda laterala 

membrandomäner. Detta har jag 

studerat med fl uorescensspektroskopi 

på modellmembraner, det vill säga 

artifi ciella membraner med bestämd 

lipidsammansättning. Sfi ngolipidernas 

domänbildningsförmåga och tendenser 

att samverka med kolesterol undersöktes 

med hjälp av fl uorescenta 

analoger av naturliga lipider. 


Resultaten visade att små 

strukturella skillnader i sfi ngolipidstrukturen 

inverkade 

märkbart på deras membranegenskaper.Glukosylceramider 

konstaterades vara mer 

benägna än galaktosylceramider 

att kolokalisera med kolesterol 

trots att de skiljer sig 

endast i den stereokemiska orienteringen 

hos en hydroxylgrupp. Vi observerade 

också att ceramider kan tränga 

undan kolesterol från sfi ngolipid-/ 

kolesteroldomäner vilket påverkar 

domänernas fysikaliska egenskaper. 

Denna eff ekt observerades för ceramider 

med långa acylkedjor men inte 

för kortkedjiga ceramider, vilka oftare 

används i cellstudier för att studera 

ceramideff ekter. 

Våra resultat antyder att variationer 

i sfi ngolipidnivåer som beror på naturliga 

eller patologiska orsaker kan inverka 

på cellsignaleringen och andra 

membranbunda cellfunktioner som 

en följd av sfi ngolipidernas specifi ka 

membranegenskaper." 

NORDISK FOLKLORISTIK 

FL Johanna Björkholm 

disputerar i nordisk folkloristik 

fredagen den 10 juni på 

avhandlingen Immateriellt 

kulturarv som begrepp 

och process. Folkloristiska 

perspektiv på kulturarv i 

Finlands svenskbygder med 

folkmusik som exempel. 

Disputationen äger rum kl. 13.15 i 

aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. 

gunnar ternhag, Högskolan Dalarna, 

och som kustos fungerar prof. 

ulrika wolf-knuts. 

Så här sammanfattar Johanna 

Björkholm själv sin avhandling: 

"Kulturarv har blivit något av ett 

modeord under senare tid. Immateriellt 

kulturarv är dock en kategori som 

har fått förhållandevis liten uppmärksamhet 

i västvärlden. Ett exempel på 

detta är att Norge är det enda nordiska 

land som har ratifi cerat Unescos 

konvention för värn av immateriellt 

kulturarv under min undersökningsperiod. 

I denna folkloristiska undersökning 

ligger fokus på immateriellt 

kulturarv dels som begrepp och dels 

som process. 

Immateriellt kulturarv som begrepp 

används i olika kontexter. Här studeras 

begreppets användning inom kulturinstitutioner, 

i kulturforskares diskussioner 

och i fi nlandssvenska tidningar 

med hjälp av diskursanalys. Den 

huvudsak liga betydelsen av immateriellt 

kulturarv implicerar urval och värdeladdning 

samt symbolvärde. Dessutom 

framträder performativitet som

en nyckel till förståelsen av immateriellt 

kulturarv – då tillräckligt många 

människor talar om och agerar som 

om en immateriell kulturkomponent 

skulle ha kulturarvsstatus så kommer 

den med tiden att framstå som ett immateriellt 

kulturarv. 

Immateriellt kulturarv som process 

handlar om eff ekterna av att utvalda 

imma teriella kulturkomponenter byter 

status och framstår som immateriellt 

kulturarv. Med folkmusik i Finlands 

svenskbygder som exempel 

undersöks hur vissa delar av den traditionella 

musiken i allmogesamhället 

valdes ut, omformades och tillskrevs 

symbolvärde i enlighet med rådande 

ideologier i samhället. På så sätt skapades 

genren folkmu sik, i första hand 

av insamlare, utgivare och vetenskapsmän. 

Denna genre kom med tiden 

att upp fattas som ett egenvärt 

immateriellt kulturarv åtminstone inom 

delar av samhället. 

Immateriellt kulturarv visar sig illustrera 

vad människor upplever vara 

viktigt i sin omgivning. All immateriell 

kultur förutsätter dock att människor 

agerar ut sin traditionella kunskap så 

att de immateriella kulturkomponenterna 

så att säga för kroppsligas och 

kan iakttas av andra individer eller dokumenteras. 

Detta gäller även för immateriella 

kulturarv. Därför bör insatser för värn 

och bevarande som riktar sig mot immateriella 

kulturarv utformas i enlighet 

med andra mekanismer än vid bevarande 

av materiella kulturarv. Vikten 

av kontinuitet och funktion bör betonas 

då det gäller immateriella kulturarv, 

medan materiell autenticitet är av 

underordnad betydelse. 

VÅRDVETENSKAP 

HVM Eivor Wallinvirta disputerar i vårdvetenskap tisdagen den 

14 juni på avhandlingen Ansvaret som klangbotten i vårdandets 

meningssammanhang. 


rum kl. 12 i Akademisalen, 

Academill. Opponent 

är forskningsledare 

charlotte delmar, 

Ålborg Universitet, och 

som kustos fungerar 

prof. katie eriksson. 


Eivor Wallinvirta själv sin avhandling: 

"Avhandlingen är en vårdvetenskaplig 

studie om ansvar som inre etik. 

Riktningen för teoribildningen i studien 

ges av följande satser: Ansvar är etik 

och ansvar är en vårdetisk grundkategori 

inom den caritativa vårdetiken, 

samt att ansvar har sin utgångspunkt 

i vårdandets ethos. 

Ansvar som inre etik handlar här om 

det meningsbärande innehållet i begreppen 

frihet, skuld och kärlek. Den 

hermeneutiska metodologin är en genomgående 

röd tråd i studien. Frihet, 

skuld och kärlek granskas med utgångspunkt 

i ordböcker, i religionsfi - 

losofi ska texter av Lèvinas, Buber och 

Kierkegaard samt i vårdetiska artiklar. 

Förståelse och tolkning vävs samman 

och denna rörelse leder oavbrutet 

fram till nya helheter om ansvarets inre 

betydelseinnehåll. Den inre ansvarsetiken 

tar form kring hälsa och lidande 

som görande, varande och vardande 

samt kring Kierkegaards estetiska, 

etiska och religiösa stadier på livets 

väg. Konturerna av en teorimodell för 

vårdandets etik som ansvarsetik börjar 

framträda. 

Skulden, som central kraft för ansvaret, 

är den källa som på ett verkligt 

sätt formar det inre ansvaret till olika 

mognadsstadier. En personlig inre 

etik handlar här om en oavbruten ska- 

pelseakt, där skulden får sin 

positiva laddning och kraft av 

friheten och kärleken. Skulden 

ses som verksam och 

meningsbärande substans 

för ansvarets gärningar, ett 

svar på att kärlek existerar. 

De mönster som skapats i 

studien ger förståelse för frihetens, 

skuldens och kärlekens samverkan 

och starka beroende av varandra. 

Den nya förståelse av ansvarets inre 

verklighet som synliggjorts i avhandlingen 

gestaltar på ett nytt sätt ansvar 

i vårdandets meningssammanhang 

och fångar på ett överskådligt 

sätt ansvarets betydelserikedom och 

komplexitet. Ansvar kan belysas och 

tolkas på många olika sätt, beroende 

bland annat på disciplin, perspektiv 

och forskningsfrågor. I denna studie 

är teorigenereringen om det inre ansvaret 

sanningslik för ansvar i vårdandets 

meningssammanhang. Ansvar 

har avtäckts som den kärna som fi nns 

bortom det direkt synliga, den kärna 

som enligt Eriksson (2009) 'blir bärare 

av de ursprungliga vårdande substanserna 

och avspeglar en djup mänsklig 

tillvaro'." 


25

26 

DISPUTATIONER 

DATAVETENSKAP 

FM Torbjörn Lundkvist disputerar i datavetenskap 

fredagen den 17 juni på avhandlingen Applications of Graph 

Transformation in Tools for Domain-Specifi c Modeling 

Languages. 


rum kl. 12 i aud. Betha, 

ICT-huset. Opponent 

är assoc. prof. 

dániel varró, Budapest 

University of 

Technology, och som 


ivan porres. 

Så här sammanfattar Torbjörn 

Lundkvist själv sin avhandling: 

"Domänspecifi ka språk har föreslagits 

som en metod för att kostnadseff 

ektivt utveckla familjer av 

mjukvarusystem inom ett begränsat 

applikationsområde. Ofta begränsar 

sig detta område till en produktfamilj 

som utvecklas inom ett enskilt 

mjukvaruföretag. Domänspecifi ka 

språk i kombination med tidigare samlad 

erfarenhet och kunskap om applikationsområdet 

kan i sin tur användas 

för att generera nya applikationer. Av 

denna anledning anses domänspecifi - 

ka språk vara en av huvudmetoderna 

för att återanvända mjukvara. 

En nackdel med domänspecifi - 

ka språk är att verktygen för att utveckla 

mjukvara är knutna till applikationsområdet, 

och således inte kan 

återanvändas för andra språk och 

applikationsområden. Utveckling och 

underhåll av ett nytt domänspecifi kt 

språk kan således kräva tilläggsresurser 

som kan vara större än framtida inbesparningar 

som användningen av 

detta kan inbringa. 

För att förenkla utvecklingsarbetet 

för nya domänspecifi ka språk och följaktligen 

minska kostnaderna för detta, 

har ramverk för ändamålet framtagits. 

Verktygsstöd för ett nytt språk skapas 

då genom att ramverket skräd- 


darsys för det nya språket. 

Metoderna varierar varierar i 

olika ramverk. En metod är att 

använda ett programmeringsgränssnitt 

baserat på imperativa 

programmeringsspråk. En 

annan metod är att använda 

språk med hög abstraktionsnivå 

som är oberoende av ramverkets 

implementation. 

I denna avhandling presenteras resultat 

inom den andra metoden. Graftransformationer 

används som utgångspunkt 

för att skräddarsy ett 

ramverk för mjukvarumodellering med 

domänspecifi ka språk. Avhandlingen 

presenterar en jämförelse över olika 

standarder för att beskriva och utbyta 

modeller och modelleringspråk, samt 

en arkitektur för ett öppet ramverk för 

domänspecifi k modellering som effektivt 

koordinerar graftransformation 

och grafi ska editorer. Även specifi ka 

algoritmer och verktygskomponenter 

presenteras och diskuteras. I dessa 

ingår en metod för förfrågning av grafer 

med rekursion samt en metod för 

att synkronisera diagram efter att abstrakta 

modeller ändrats. 

Arbetet valideras med ett prototypverkyg 

samt fallstudier. I dessa studier 

visas hur vårt experimentella ramverk 

för domänspecifi k modellering 

använts för utvecklingen av konkreta 

verktygsmiljöer för domänspecifi - 

ka språk." 

ANALYTISK KEMI 

FM Anna Österholm disputerar 

i analytisk kemi fredagen den 17 

juni på avhandlingen Electronic 

and structural properties of 

polyazulene materials: an in 

situ spectroelectrochemical 

investigation. 

Disputationen äger rum kl. 12 i aud. 

Salin, Axelia. Opponent är prof. toribio 

f. otero, Universidad Politécnica de 

Cartagena, och som kustos fungerar 

prof. ari ivaska. 

Så här sammanfattar Anna Österholm 

själv sin avhandling: 

"Att i ett material kunna kombinera 

ledningsförmåga med elasticitet, låg vikt 

samt billig och enkel materialframställning 

är väldigt intressant för en mängd 

högteknologiska tillämpningar. Upptäckten 

att en del konjugerade polymerer 

(plaster) kan uppvisa ledningsförmåga 

i samma klass som silver och koppar 

var sålunda banbrytande. Elektriskt ledande 

polymerer möjliggör tillämpningar 

som elektroniskt papper, elektriskt 

ledande textiler, böjbara TV-skärmar, 

konstgjorda muskler och tapeter/fönster 

som byter färg. Utöver elektrisk ledningsförmåga 

uppvisar dessa polymerer 

också jonisk ledningsförmåga, något 

som utnyttjas bland annat i de två sistnämnda 

tillämpningarna. 

I sin ursprungliga form är konjugerade 

polymerer på sin höjd dåliga halvledare. 

Men genom att ta bort eller föra in 

elektroner (dopning) kan polymerens 

ledningsförmåga höjas avsevärt. Då 

man dopar polymeren ändrar man inte 

bara på ledningsförmågan utan ock-

så på andra materialegenskaper som 

polymerens färg, struktur och volym. 

Hur dessa materialegenskaper förändras 

med dopning är individuellt för 

varje polymer. För att kunna hitta en 

lämplig polymer för en specifi k tillämpning 

är det alltså nödvändigt att studera 

materialförändringar under dopningsprocessen. 

Dopningen kan enkelt 

göras elektrokemiskt vilket innebär att 

polymeren fi nns på ytan av en elektrod 

som är nedsänkt i en elektrolytlösning 

och polymerens dopningsgrad 

justeras med hjälp av en yttre spänning 

eller ström. Det är möjligt att utföra 

dopningen in situ, vilket betyder att reaktionen 

sker till exempel i en spektrofotometer. 

På så sätt är det möjligt att 

studera hur polymerens optiska egenskaper 

förändras med dopningsgraden. 

Polyazulen (PAz) är en konjugerad 

polymer med unika optiska och 

elektriska egenskaper som resultat 

av den asymmetriska molekylstrukturen. 

I den här avhandlingen studerades 

PAz dopningsreaktion in situ 

med fl era olika analysmetoder, på olika 

elektrodsubstrat, i kompositmaterial, 

i traditionella elektrotylösningar 

och i jonvätskor. Jonvätskor är salter 

som är i vätskeform vid rumstemperatur 

och har fördelar över traditionella 

elektrolyter som består av ett salt 

upplöst i till exempel vatten. Jonvätskor 

har ofta bredare potentialfönster, 

lägre ångtryck och en högre elektrokemisk 

och termisk stabilitet än traditionella 

elektrolyter. Möjligheten att 

kombinera ledande polymerer med 

jonvätskor är väldigt intressant för 

framtida tillämpningsmöjligheter som 

till exempel konstgjorda muskler och 

elektrokromiska fönster." 

TEKNISK POLYMERKEMI 

DI Mia Ahokas disputerar i teknisk polymerkemi fredagen den 1 

juli på avhandlingen Enhancing performance for paper coatings 

by tailor-made plastic pigments. 


rum kl. 13 i aud. Salin, 

Axelia. Opponent är 

prof. patrick gane, 

Aalto-universitetet, och 

som kustos fungerar 

prof. carl-eric wilén. 


Mia Ahokas själv sin 

avhandling: 

"Papper spelar en viktig roll i kommunikation, 

grafi sk presentation och 

förpackningar. I den växande elektroniska 

världen befi nner sig papper inför 

nya utmaningar. Pappersindustrin letar 

kontinuerligt efter innovativa idéer 

för att ge mervärde till papper emedan 

konkurrens och priser på utgångsmaterial 

ökar. 

En stor del av de producerade pappersprodukterna 

är bestrukna. Bestrykningens 

huvuduppgift är att 

förbättra papperskvaliteten. I bestrykningen 

påläggs ett skikt av smet med 

pigment på pappersytan. Bestrykningsskiktet 

utgör det yttersta skiktet 

hos pappret och således kan man genom 

att modifi era bestrykningspigmenten 

också modifi era pappersytan 

och därmed ge mervärde till den slutliga 

produkten. 

I denna avhandling rapporteras synteser 

av nya plastpigment och hybrider 

samt deras beteende i pappers- 

och kartongsbestrykningen. Två typer 

av plastpigment undersöktes: kärnaskal-partiklar 

(core-shell) och maleimid 

nanopartiklar. Kärna-skal-partiklar 

med en hydrofi l mjuk polymer 

kärna och ett hydrofobt hårt polystyrenskal 

framställdes för att förbättra 

de optiska egenskaperna hos bestruket 

papper. Därtill vidareutvecklades 

kärna-skal-partiklar genom 

modifi ering med ett nytt polymeriserbart 

optiskt vitmedel 

med lovande resultat. De 

optimala reaktionsbetingelserna 

för maleimid sampolymerer,poly(styrenko-maleimid) 

och 

poly(octadecen-ko-maleimid) 

kartlades. Maleimid nanopartiklarna 

funktionaliserades i sin tur med 

aminer så som triacetonediamin, aspartan 

syra och fl uorerade aminer. Nanopartiklar 

modifi erade med fl uorerade 

grupper och aspartansyra visade 

förändringar i ytegenskaperna hos bestruken 

kartong emedan förbättringar 

i ljusstabiliteten med triacetonediamin 

modifi erade sampolymerer blev 

mindre markanta. Alla plastpigment 

hade bra körbarhet i bestrykningsprocessen. 

Till sist studerades ännu 

organisk-oorganiska hybrider av 

poly(styren-ko-maleimid) samt kaolin 

och alumina trihydrat. Dessa hybrider 

med den konventionella kompositstrukturen 

ökade glansvärdena hos 

bestruket papper. 

Resultaten visade entydigt att 

man genom optimering av bestrykningspigment 

kan justera såväl papprets 

optiska egenskaper som dess ytegenskaper. 

Avhandlingen ger en 

inblick i möjligheterna att vidareutveckla 

papper genom modifi ering av 

plastpigment." 


27

28 

NOTISER 

NOTERAT 

Arbetarskyddsdagar i ÅA:s regi 

Åbo Akademi står värd för universitetens 

nationella arbetarskyddsdagar 

den 18–19 augusti. Dagarna lockar 

representanter från alla inhemska universitet 

och delar av företagshälsovården. 

Sammanlagt väntas mellan 

åttio och hundra deltagare. 

Programmet äger rum i Arken och Sibeliusmuseum 

och behandlar såväl fysiska 

som psykiska arbetarskyddsfrågor. 

– I och med att det är kulturhuvudstadsår 

i Åbo har vi tagit fasta 

på kultur, som är en viktig del av vår 

psykiska hälsa, säger John Lassus, arbetarskyddschef 

vid Åbo Akademi 

och en av arrangörerna. 

Bland talarna fi nns bland annat nyligen 

promoverade hedersdoktorn M.A. 

Numminen, professor Alf Rehn, alumn 

Carita Viljanen och teatermakare Bobo 

Lundén. En förevisning av fi lmen "Underkastelsen", 

som handlar om de 

mängder av kemikalier vi dagligen utsätts 

för, står också på programmet. 

– En delorsak till inneluftsproblemen 

kan vara att människor i dag är 

utsatta för kemikalier så mycket annars 

också, säger John Lassus. 

Föreläsningarna i auditorium Armfelt 

och Sibeliusmuseum är öppna för 

alla intresserade inom ÅA. För att delta 

i hela evenemanget inklusive mid- 

Kemister i Nådendal 

Spetsforskningsenheten Processkemiska centret vid 

Åbo Akademi ordnade en internationell konferens, CAMU- 

RE-ISMR, för kemister och kemiingenjörer i Nådendal 22- 

25.5.2011. Konferensen hålls vartannat år och arrangerades 

nu för första gången i Norden. 

Huvudtemat var katalys och kemiska reaktioner. Katalysatorer 

används för att påskynda kemiska processer och 

används i upp till nittio procent av de industriellt tillämpade 

kemiska processerna i världen. Vid övergången till utnyttjande 

av förnybara naturtillgångar, speciellt biomassa, 

kommer katalys också att vara en av nyckelteknologierna. 

Cirka 180 experter från Europa, Amerika, Asien och Australien 

deltog i konferensen. 


hälsa är både fysisk och psykisk – därför fi gurerar både byggnadsproblematik 

och konst på programmet under arbetarskyddsdagarna. John 

Lassus refl ekterar över inomhusluften i miniatyren av Domkyrkan. 

dag på Restaurang Samppalinna krävs 

en offi ciell anmälan. Anställda vid Åbo 

Akademi anmäler sig direkt till John 

Lassus (e-post: john.lassus@abo.fi , 

tfn: 02-215 4434) och kan delta gratis 

medan avgiften för övriga är 170 euro. 

Detta är den andra gången Åbo 

Akademi står som arrangör, och 

svenskan syns i programmet. 

– På arbetarskyddsdagarna i Helsingfors 

i ol sade jag att folk skulle 

förbereda sig på att det kommer 

program som går enbart på svenska. 

Bobo Lundén pratar inte fi nska så han 

håller sitt föredrag på svenska med 

engelsk powerpointpresentation, säger 

John Lassus. 

– Det här är den 27:e gången evenemanget 

ordnas. Många av oss har 

träff ats i tiotals år så den inoffi ciella biten 

är lika viktig som den offi ciella. 


Språkpedagoger i Vasa 

Konferensen ViKiPeda ägde rum den 23–24.5.2011 vid 

Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa. Förkortningen 

ViKiPeda står för ”Vieraiden kielten pedagogiikka” och är 

ett nationellt forskarnätverk för språkforskare och lärarutbildare 

inom språk samt för språklärare. 

Inom ramen för temat "Global trends meet local needs" 

berördes de förändrade förutsättningar som språkundervisningen 

och språkinlärningen möter i en allt mer globaliserad 

värld. 

Som plenarföreläsare fungerade professor Pauli Kaikkonen 

från Tammerfors universitet, professor Karen Risager 

från Roskilde universitet samt professor Leo van Lier från 

Monterey Institute of International Studies, Kalifornien.

DIVERSE 

RÄTTELSE 

I MfÅA nr 8 stod det felaktigt att 

Lotta Österholm, Borgå (Borgå gymnasium) 

avlagt rättsnotarieexamen. 

I själva verket blev hon politices magister. 

REKREATION & MOTION 

FOTBOLL 

ÅA/Novia allmänna träningar på 

Samppalinna tisdagar kl. 18.00- 

19.30. De, som vill delta i Kuntoliigamatcherna 

kan anmäla sig till idrottskansliet. 

Våromgångens sista match 

är så sent som den 7 juli, så det behövs 

många spelare. 

VOLLEYBOLL, UTE 

Allmänna träningar i Idrottsparken, 

plan 4, onsdagar kl. 19.00-21.00. 

ORIENTERINGSBILJETTER 

Personalen kan beställa gratisbiljetter 

(5 st) till kvällsorienteringarna 

Turku-Rastit i Åbo med omnejd. 

ASA-GYMET 

ASA-Gymet har normalt öppet hela 

sommaren. 

ONSDAGSLÄNKARNA 

Gemensamma jogginglänkar i princip 

hela sommaren med bastu efteråt 

på Domus. Varje onsdag med start 

kl. 18.30 på Domus. 

NIA 

Sista gången på Eriksgatan 22 tisdagen 

den 7 juni. Från och med den 8 

juni skild Sommar Nia på Sport Henrik 

onsdagar kl. 18.30-19.30. 18 euro 

för 10-gångerskort. 

MfÅA på webben: 

www.abo. /meddelanden 

FORSKNING OCH INNOVATIONER 

FORSKNING OCH INNOVATIONER 

Tekes nätservice 

Observera att man numera kan rapportera sina Tekes projekt elektroniskt. 

Innehållet i den elektroniska rapporten borde vara ungefär samma som i det gamla 

word-dokumentet, med lite uppdateringar. 

Projektets ansvariga ledare kan välja att sköta om projektets innehållsrapport 

antingen på papper på samma sätt som tidigare eller direkt inne i nätsystemet. 

Ifall man inte har gett sin personbeteckning i projektansökan och därmed fått direkt 

rättigheter till sitt projekt i nätservice, ska man kontakta ÅA:s huvudanvändare 

Tiina Haanila för att få rättigheterna i skick. 

Den ekonomiska rapporteringen sköts fortsättningsvis av ekonomipersonalen, 

inte via nätservice. 

Tekes TULI-fi nansiering 

Åbo Akademis TULI-fi nansiering (från forskning till aff ärsverksamhet) fortsätter 

med ett nytt fi nansieringsbeslut för perioden maj 2011–juli 2012. Detta betyder 

fortsatt fi nansiellt stöd för akademins forskare i uppfi nnings- och patentärenden. 

Kontaktpersonen i TULI-ärenden är innovationskoordinatorn Olle Lagerroos. 

Sommartid 

Forskningsservice får personalförstärkning för sommarmånaderna av praktikanten 

Hanna Engblom. Kontorets sommarsemestrar är placerade enligt följande: 

Olle Lagerroos 20.6–24.7.2011, Anna-Kaisa Byman 11.7–3.8.2011, Tiina Haanila 

13.7–9.8.2011. 

Vi vill härmed önska alla en solig och avslappnande sommar! 

olle lagerroos, anna-kaisa byman och tiina haanila 

FOLK & FÄ 

Kristina Granstedt-Ketola från Centret för språk och kommunikation i Vasa besökte 

inom ramen för ERASMUS-tjänstemannautbyte Åbo Akademis samarbetsuniversitet 

Université d’Artois i Arras, Frankrike. I programmet ingick besök 

vid den internationella enheten, språkcentret, diskussioner med personal och studerande 

samt åhörande av undervisning i franska för utländska studerande. 

Granstedt-Ketola höll en presentation med rubriken ”L’Université Åbo Akademi, 

le système universitaire et la culture fi nlandaise” samt undervisade ett par lektioner 

i fi nska för studerande som kommer att tillbringa hösten dels i Vasa, dels i Uleåborg. 

Utanför det egentliga programmet besökte hon Musée des Beaux-Arts, Jardin 

des Boves samt Carrière Wellington. 


29

30 

ANNONSER 

NYA PUBLIKATIONER 

På Åbo Akademis förlag har utkommit: 

Björkholm, Johanna: Immateriellt 

kulturarv som begrepp och process. 

Folkloristiska perspektiv på kulturarv i 

Finlands svenskbygder med folkmusik 

som exempel 

ISBN 978-951-765-588-0, 978- 

951-765-589-7 (digital), xii; 355 s. 

€ 30,00 

Christensen, Henrik Serup: Political 

Participation Beyond the Vote. How the 

Institutional Context Shapes Patterns 

of Political Participation in 18 Western 

European Democracies 

ISBN 978-951-765-580-4, 978- 

951-765-581-1 (digital), x; 278 s. 

€ 25,00 

Kalanje, Ephraim S.: Identifying First 

Graders at Risk of Reading and Writing 

Diffi culties. Creating a Group-Based 

Screening Tool in Kiswahili in Tanzania 

ISBN 978-951-765-590-3, 978- 

951-765-591-0 (digital), 216 s. € 21,00 

Kumburu, Salvius A.: e Eff ectiveness 

of Short-Term Literacy Skills 

Intervention on Children at Risk of 

Reading and Writing Diffi culties in Tanzania 

ISBN 978-951-765-592-7, 978- 

951-765-593-4 (digital), 140 s. 

€ 16,00 

Petrova, Oksana: Of Pearls and Pigs. 

A Conceptual-Semantic Tiernet Approach 

to Formal Representation of 

Structure and Variation of Phraseological 

Units 

ISBN 978-951-765-582-8, 978- 

951-765-583-5 (digital), 412 s. 

€ 32,00 

Stolpe, Claus: Bland åsnor och elefanter. 

En utvärdering av USA:s presidenter 

ISBN 978-951-765-584-2, 978- 

951-765-585-9 (digital), 448 s. 

€ 33,00 

Distribution och försäljning: Oy Tibo- 

Trading Ab, PB 33, 21601 Pargas,tfn 

(02) 454 9200, fax (02) 454 9220, 

e-post: tibo@tibo.net, www.tibo.net. 


STIPENDIUM 

Stipendier för alkohol-, 

narkotika- och spelproblemforskning 

Stiftelsen för alkoholforskning lediganslår stipendier 

STIPENDIUM 

– för undersökningar rörande alkoholbruk 

– för undersökningar som klarlägger alkoholens betydelse som individuellt och 

samhälleligt problem 

– för undersökningar rörande nykterhetsarbete 

– för sådan narkotikaforskning som har anknytning till alkoholforskningen 

– för forskning om spelproblem 

Ansökningar för 2011 års stipendier bör göras på särskilda blanketter som kan skrivas ut 

från stiftelsens webbsidor www.alkoholitutkimussaatio.fi eller fås av Raija Ahtola, 

e-post raija.ahtola@thl.fi , tfn 020–610 7013. 

Ansökningarna bör vara stiftelsen tillhanda senast den sista vardagen i september, på 

adressen Stiftelsen för alkoholforskning, PB 30, 00271 Helsingfors. 

Närmare uppgifter fås av forskningschef Tomi Lintonen, tfn 020–610 7003. 

Novo Nordisk Foundation 

Research Meetings 

Grants for the hosting of symposia in the Nordic Region, possibly as satellite symposia in 

connection with large conferences, or grants for the invitation of leading international researchers 

for short-term sojourns with a research team combined with open lectures or the like. 

Grants are not available for holding courses. 

The theme of the activity must be within endocrinology or experimental physiology. Each 

grant is normally in the order of DKK 100,000 or more. 

It is possible to apply in 2011 for projects to take place in 2012 and 2013. 

Grant capital: Approx. DKK 300,000 

Five copies of the application for grants are to be submitted to: 

The Novo Nordisk Foundation 

Tuborg Havnevej 19 

DK-2900 Hellerup 

Denmark 

Phone: +45 3527 6602 

Fax: +45 3527 6601 

Homepage: novonordiskfonden.dk 

The application must contain a justifi cation for the proposal (no more than one page), a description 

of the programme with proposed date and budget, information on the team’s own 

activities in the area and the signifi cance of holding the event for own further research activity. 

Documentation of key publication activity during the past two-three years (no more than 

two pages) must be included. 

Applications must be received by the Novo Nordisk Foundation no later than August 15, 

2011. Preliminary applications or applications received by fax or e-mail will not be accepted.

Musiikintutkimuksen valtakunnallinen tohtoriohjelma on seitsemän yliopiston yhteistyöverkosto, johon 

kuuluvat Sibelius-Akatemia, Helsingin yliopisto, Tampereen yliopisto, Turun yliopisto, Itä-Suomen yliopisto, 

Jyväskylän yliopisto ja Åbo Akademi. 

Tohtoriohjelman keskeinen toiminta-ajatus on musiikin ja sitä ympäröivän kulttuurisen todellisuuden 

monitieteinen tutkimus. Tällainen tutkimus voi kohdistua musiikilliseen ja musiikkia tekevään tutkimuskohteeseen 

puhtaan tieteellisestä näkökulmasta tai tapahtua vuorovaikutuksessa taiteellisen toiminnan 

kanssa. Tohtoriohjelmassa ohjattava ja toteutettava tutkimus on teoreettisesti ja metodologisesti kriittistä. 

Se tuottaa uutta tietoa ja kasvavaa ymmärrystä sekä musiikin prosesseista, rakenteista ja kulttuurisesta 

välittymisestä että musiikin ja kulttuurin kohtaamispinnassa tapahtuvista kognitiivisista, kehollisista ja 

oppimiseen liittyvistä ilmiöistä. 

Tohtoriohjelma kokoaa yhteen koko suomalaisen musiikintutkimuksen sisällöllisen ja institutionaalisen 

kentän ja toimii sekä edistämässä tutkimuksen alakohtaista vuorovaikutusta että kansainvälistä tunnettuutta. 

Tohtoriohjelman alakohtaiset painopistealueet ovat seuraavat: 

● etnomusikologia ja musiikkiantropologia 

● musiikin kognitiivinen tutkimus ja musiikkipsykologia 

● kulttuurinen musiikintutkimus 

● musiikin historia (laaja-alaisesti ymmärrettynä) 

● musiikin esittämisen tutkimus 

● musiikinteoria 

● musiikkikasvatuksen tutkimus 

● musiikin mediatutkimus 

● musiikkiterapia 

Sibelius-Akatemian koordinoimassa Musiikintutkimuksen valtakunnallisessa tohtoriohjelmassa on 

haettavana 

Kahdeksan tohtorikoulutettavan työsuhdetta vuosille 2012–2015. 

Kaikki rahoituspaikat ovat nelivuotisia, mutta paikkoja voi hakea ja niitä voidaan myöntää myös 

lyhyemmäksi rahoituskaudeksi. Tutkijakoulun professorikollegio päättää erikseen kullekin valittavalle 

myönnettävästä ajasta. 

Hakemukset liitteineen voi jättää suomen, ruotsin tai englannin kielellä. Vapaamuotoisissa hakemuksissa 

tulee olla maininta haettavasta rahoitusajasta. Lisäksi hakemuksissa tulee olla maininta siitä, 

onko hakija kiinnostunut ns. statusopiskelijan paikasta tohtoriohjelmassa mikäli ei tule valituksi 

tohtorikoulutettavan työsuhteeseen. Myös pelkästään statusopiskelijan paikkaa on mahdollista 

hakea. Statusopiskelijalla on oikeus osallistua tohtoriohjelman järjestämään koulutukseen ja saada 

tutkimushankkeeseensa ohjausta tohtoriohjelman koulutustilaisuuksien yhteydessä. 

Hakemuksen pakollisia liitteitä ovat 

1 tutkimus- tai jatkotutkintosuunnitelma (enintään 6 sivua) 

2 ansioluettelo, jonka tulee sisältää myös tiedot suoritetuista tutkinnoista ja niiden arvosanoista 

3 selvitys tähänastisista jatko-opinnoista 

4 selvitys aiemmasta jatko-opintoja varten saadusta rahoituksesta 

5 arvioitu tohtorintutkinnon valmistumisajankohta 

Tehtävän palkkaus perustuu yliopistojen palkkausjärjestelmän opetus- ja tutkimushenkilöstön vaativuuskehikon 

tasoihin 1–2, jonka lisäksi maksetaan henkilökohtaiseen suoriutumiseen perustuvaa 

palkanosaa. Kokonaispalkka asettuu noin 1 800 euroon kuukaudessa. 

Valintapäätöksen työsuhteeseen tekee ja palkan määrittelee tohtorikoulutettavan oma yliopisto. 

Hakemukset pyydetään lähettämään yhtenä sähköpostilähetyksenä, joka sisältää hakemuksen sekä 

kaikki liitteet pdf-tiedostoina. Ne tulee osoittaa Musiikintutkimuksen valtakunnalliselle tohtoriohjelmalle 

ja toimittaa Sibelius-Akatemian kirjaamoon (kirjaamo@siba.fi) viimeistään maanantaina 

29.8.2011 klo 15. 

Tiedusteluihin vastaavat tohtoriohjelman johtaja, professori Vesa Kurkela 050 387 7308 (vesa.kurkela@siba.fi) 

sekä koordinaattori Markus Mantere 040 710 4339 (markus.mantere@siba.fi). 

FINSKALEKTIONER 

Önskas privatlektioner i fi nsk grammatik. 45 

minuter om dagen, helst på eftermiddagen. 

Tag kontakt med J. Van Breemen / tfn 02- 

215 3700. 

ÖNSKAS HYRA 

Akademilektor vill hyra lägenhet från 1.8. eller 

1.9.2011 till 31.5 eller 31.6.2012. 

Tel. 050-320 0048. 

E-post: marko.lamberg@jyu.fi . 

STIPENDIUM 

Tutkimusmäärärahahaku 

2012 

on auki 

Vuoden 2012 tutkimushanketta koskeva 

hakemus on jätettävä täydellisenä 

liitteineen sekä 

sähköisessä muodossa että paperilla 

määräaikaan mennessä. Sähköisen 

hakemuksen määräaika on perjantai 

17.6.2011 klo 16.00. Myös paperisen 

hakemuksen määräaika on 17.6.2011 

(postileiman päivämäärä). 

Maanpuolustuksen tieteellinen neuvottelukunta 

(MATINE) toimii sotilaallisen 

maanpuolustuksen tutkimuksen sekä 

turvallisuustutkimuksen edistämiseksi. 

Tätä tarkoitusta varten MATINE rahoittaa 

tieteellisiä tutkimushankkeita, joilla 

pyritään uusiin avauksiin ja innovaatioihin 

neuvottelukunnan toimialalla. 

MATINE-rahoitus on tyypillisesti luonteeltaan 

siemenrahaa soveltavan perustutkimuksen 

aloittamiseksi tai tutkimusaiheen 

potentiaalin selvittämiseksi 

(feasibility studies). Haastavat ja ennakkoluulottomat 

tutkimushankkeet sisältävät 

usein harkittua riskinottoa tai poikkitieteellisen 

lähestymistavan. 

Lisätiedot: www.defmin.fi /matine 

Åbo Akademis alumninätverk 

alumni.abo. 

– för dig som studerat vid ÅA 

MfÅA hösten 2011 

Nr Utkommer Deadline 

11 2.9 26.8 

12 16.9 9.9 

13 30.9 23.9 

14 14.3 7.10 

15 28.10 21.10 

16 11.11 4.11 

17 25.11 18.11 

18 12.12 2.12 


31

32 

Jag gav min första donation till Åbo 

S14 

Akademi när jag var sju år gammal. 

Som en del i kulturhuvudstadsprogrammet 

kan man vandra genom 

universums historia, från big 

bang till nutid. Rutten för tidsvandringen 

startar vid observatoriet i Tuorla 

och slutar uppe på universitetsbacken. 

Vid start befi nner man sig 

13,7 miljarder år bakåt i tiden, det 

vill säga vid tidpunkten för big bang 

och universums födelse. Sedan bokstavligen 

vandrar man genom tiden 

längs en 13,7 kilometer lång rutt där 

varje kilometer representerar 1 miljard 

år i världsalltets historia. Bakom 

vandringsleden står Åbo universitet 

i samarbete med Åbo Akademi, 

Åbo och S:t Karins städer samt Palin 

Granit Oy. 

Längs med rutten fi nns det metallplattor 

fästa i granitblock som 

beskriver större händelser i historien. 

Granitblocken är donerade av 

Palin Granit Oy och slipade i Åbo 

Akademis verkstad. 

– Att sätta granitblocken på plats i 

terrängen tog ungefär en månad och 

var alltså en ganska liten del av projektet, 

berättar Kirsi Lehto, en av initiativtagarna 

och dragarna för projektet. 

Idén fi ck hon för några år sedan 

under en resa i Danmark där hon 

såg ett liknande projekt. Att hitta 

intresse för det här hemma var ändå 

svårt och först för ungefär ett år 

sedan kunde man bilda en arbetsgrupp 

som bestått av experter från 

fl era olika vetenskapliga discipliner. 

De vetenskapliga texterna har 

skrivits av sammanlagt nio experter 

från fl era olika vetenskapsområden. 

Från Åbo Akademi har Olav 

Eklund och Ari Brozinski bidragit. 

Efterhand blev materialet så omfattande 

att det också gjordes en liten 

bok som innehåller informationen 

om universums historia. 

Tidpunkterna som är markerade 

i terrängen presenteras både i broschyrer 

och på webben. På det här 

sättet kan man bekanta sig med 

tidsresan redan före man ger sig ut 

på vandringen. Själva rutten är arrangörerna 

nöjda med. 

– Vi har lyckats välja en naturskön 

och intressant rutt. Jag hop- 

127002 

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION 

EN VANDRING I TID OCH RUM 


ett nerslag i historien. Längs med den 13,7 kilometer långa rutten fi nns 

granitblock med informationstavlor utplacerade. 

pas att vandringen kommer att bli 

både undervisande och motionshöjande 

samt att den lever vidare, berättar 

Lehto. 

Om man inte orkar eller hinner gå 

hela den 13,7 kilometer långa vandringen 

på en gång så kan man gå en 

vandring genom de sista 1800 miljoner 

åren i historien inom centrumområdet. 

På kartan i broschyren 

finns också rastplatser samt 

några restauranger längs med rutten 

utprickade. Största delen av rutten 

är även tillgänglig på cykel. 

Mer information om tidsvandringen 

samt karta över rutten hittar 

man på: www.aikavaellus.fi . 

text & foto: roger norrgård

Doktorernas dag - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?