Doktorernas dag - Åbo Akademi
Doktorernas dag - Åbo Akademi
Doktorernas dag - Åbo Akademi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MfÅA 6.6.2011 XX.X.2010 www.abo.fi/meddelanden<br />
NR XX 10<br />
IT-PROJEKT<br />
MENTORSKAP I<br />
VISADES GRUPP STÖDER PÅ<br />
ICT LÄRARE SHOWROOM<br />
johan <strong>Akademi</strong>n jakobsson deltar i projektet har läst<br />
tre "Osaava böcker Verme". som ligger Nu frågar på de<br />
amerikans man sig om ka det bestsellerlis- kunde vara<br />
torna. något för hela <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> promoverade sina doktorer med pompa och ståt.<br />
GOOGLE DONATORER TILLÅTER<br />
ANSTÄLLDA HEDRAS MED ATT<br />
BARA EGEN TRÄDGÅRD<br />
FUNDERA<br />
Samarbete Grönt konstverk föds bäst reses när bakom de<br />
anställda Sibeliusmuseum får fria händer. till ära av Se de<br />
bara som på deltagit google i <strong>Åbo</strong> där <strong>Akademi</strong>s det är<br />
fritt medelinsamling.<br />
fram att hitta på nytt.<br />
AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION<br />
<strong>Doktorernas</strong> <strong>dag</strong><br />
Traditionell promotion i Konserthuset och Domkyrkan. Efterfest på slottet.
02<br />
START MfÅA<br />
Meddelanden från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> ges<br />
ut av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidningen utkommer<br />
under terminerna<br />
varannan fre<strong>dag</strong> och sänds till huvuddelen<br />
av akademins anställda samt<br />
bl.a. till massmedia, till universitet och<br />
högskolor i Norden, till kommuner,<br />
bibliotek och gymnasier i Svenskfinland,<br />
till medlemmar i <strong>Akademi</strong>föreningen<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker r.f. och till vissa<br />
personer verksamma inom politik,<br />
förvaltning och näringsliv.<br />
REDAKTION<br />
Peter Sandström, chefred. (tj.l.)<br />
Michael Karlsson, red.(tj.l.)<br />
Nicklas Hägen, red. (vikarie)<br />
tfn (02) 215 4693<br />
e-post: nicklas.hagen@abo.fi<br />
Roger Norrgård, praktikant<br />
tfn (02) 215 4904<br />
e-post: roger.norrgard@abo.fi<br />
WEBBREDAKTÖR<br />
Ben Roimola<br />
tfn (02) 215 3229<br />
e-post: ben.roimola@abo.fi<br />
REDAKTÖR I VASA<br />
Ari Nykvist<br />
tfn (06) 324 7452<br />
e-post: ari.nykvist@abo.fi<br />
ADRESS<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
Domkyrkotorget 3,<br />
20500 <strong>Åbo</strong>.<br />
Telefax: (02) 251 7553<br />
E-POST<br />
meddelanden@abo.fi<br />
WWW<br />
www.abo.fi /meddelanden<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Kommunikationschef<br />
urid Eriksson<br />
tfn (02) 215 4124<br />
e-post: thurid.eriksson@abo.fi<br />
Tidningen trycks av Uniprint<br />
och upplagan är 4 800 ex.<br />
ISSN 0359-8632 <strong>Åbo</strong> 2010<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
INNEHÅLL NR 10/2011<br />
MOBILT LÄRANDE<br />
Yong Liu har undersökt hur<br />
mobilen kan användas i skolan.<br />
läs mer på sidan 8<br />
Kvalitetsenheter 3<br />
Promotionen 4<br />
Gruppmentorskap i Vasa 10<br />
Ackrén om igloos och rågbröd 12<br />
FRÅGOR & SVAR<br />
Från VD till doktorand<br />
EM Timo Ketonen återvänder till ÅA<br />
när forskningsprogrammet EDGE – ett<br />
forskningsprogram inriktat på konsumenternas<br />
mediebeteende, samt nya<br />
aff ärsmodeller inom mediebranschen<br />
och reklamvärlden – kör igång vid Hanken<br />
i september. Ketonen fortsätter med<br />
styrelsearbete inom TS-koncernen,<br />
men lämnar jobbet som VD för Hansaprint<br />
för att skriva doktorsavhandling.<br />
Du tycker inte det är lite bakvänt?<br />
– Man kan tänka sig att det är lite<br />
bakvänt men jag kommer att jobba<br />
på ett helt forskningsprogram och inte<br />
bara med doktorsavhandlingen så jag<br />
ser det inte som ett steg tillbaka.<br />
– Med 18 år bakom mig inom Print &<br />
Publishing och 23 år i affärsvärlden, har<br />
jag en hel del erfarenhet och kunskap från<br />
arbetslivet som en ung doktorand saknar.<br />
Dessutom är det viktigt inom <strong>dag</strong>ens universitetsvärld<br />
att kunna marknadsföra si-<br />
Radikalism och körsång 14<br />
Universitetspe<strong>dag</strong>ogik angår alla 16<br />
Donatorer hedras med konstverk 18<br />
Veckans skribent: Mona Nylund 20<br />
na projekt ute på<br />
marknaden.<br />
Målet är visst<br />
att ha avhandlingen<br />
klar vid utgången<br />
av 2013. Det är<br />
visst rätt snabbt?<br />
– Jag började på forskningsplanen vid<br />
årsskiftet och har skrivit trettio sidor på<br />
avhandlingen. Jag har kunnat ta en hel del<br />
från min praktiska erfarenhet som antagligen<br />
besparar mig ett års forskningsarbete.<br />
Hela projektet ska vara klart 2013 och<br />
det är så vi har budgeterat för det.<br />
Hur har folk reagerat på ditt beslut?<br />
– Jag har fått massor av positiv<br />
feedback! Många skulle vilja göra det<br />
själva. Sen är det också många som<br />
har stor rutin av arbetslivet som säger<br />
att förändringarna inom branschen<br />
i <strong>dag</strong> sker så snabbt att det hela tiden<br />
gäller att förnya sig, och att det här är<br />
ett utmärkt sätt att göra det på. NH
AKTUELLT KVALITETSENHETER<br />
Den externa utvärderingsgruppens val föll på handelshögskolan<br />
och institutionen för psykologi och logopedi.<br />
KVALITETSENHETER VISAR<br />
VÄGEN FÖR UTBILDNINGEN<br />
Under åren 2011–2015 får Handelshögskolan<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
och institutionen för psykologi<br />
och logopedi 55 000 euro per år<br />
och enhet för att utveckla undervisningen<br />
vid ÅA.<br />
Tanken är att enheterna ska gå i<br />
bräschen för utvecklingen av undervisningen<br />
inom universitetet.<br />
Spetsenheternas utbildning är på hög nivå<br />
och skall utvecklas vidare – det nya är att<br />
dessa praktiker nu också skall delas med<br />
andra enheter inom ÅA.<br />
– Vår uppgift är att engagera andra enheter<br />
i en pe<strong>dag</strong>ogisk diskussion och inspirera<br />
till nytänkande. Hoppas att vi blir<br />
väl mottagna, säger Barbro Schauman,<br />
pe<strong>dag</strong>ogisk ledare vid Hanken.<br />
De vinnande enheterna tog emot förslaget<br />
med glädje och tacksamhet.<br />
– Vi är väldigt tacksamma över att <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> satsar på att utveckla utbildningen.<br />
Redan ansökningsprocessen i sig<br />
har visat på vissa punkter vi kan utveckla<br />
som vi inte var medvetna om, säger Petra<br />
Grönholm-Nyman.<br />
De tre övriga enheterna som tog sig till<br />
den sista omgången var ämnet farmaci,<br />
institutionen för informationsteknologi<br />
och det öppna universitetet.<br />
Utvärderingsgruppen bestod av Rita Jailo,<br />
studerande vid Helsingfors universitet,<br />
Matti Lappalainen, utvecklingschef för utbildningen<br />
vid <strong>Åbo</strong> universitet, och Fredrik<br />
Oldsjö, enhetschef vid universitetspe<strong>dag</strong>ogiskt<br />
centrum vid Stockholms universitet.<br />
– Enheterna i den sista omgången var alla<br />
ganska typiska yrkesinriktade program.<br />
En tolkning är att det är tacksammare att<br />
bedriva utbildning som har anknytning till<br />
arbetslivet. Samtidigt är det svårt att nå en<br />
bra balans mellan teori och praktik om stu-<br />
den externa<br />
utvärderingsgruppen.<br />
Fredrik<br />
Oldsjö (t.v.), Rita Jailo<br />
och Matti Lappalainen<br />
hade en svår<br />
uppgift.<br />
deranden har yrket framför sig och målet är<br />
att få legitimiteten, inte den akademiska titeln,<br />
säger Fredrik Oldsjö.<br />
– Alla fem enheterna har bra metoder<br />
som är möjliga att överföra till andra ämnesområden,<br />
säger Matti Lappalainen.<br />
Institutionen för psykologi och logopedi<br />
sägs ha en systematisk planering och uppföljning<br />
av utbildningen, ett gott samarbete<br />
mellan lärare och studerande, samt<br />
en god anpassning mellan teori och praktik.<br />
Dessutom berömmer utvärderarna<br />
den vetenskapliga och pe<strong>dag</strong>ogiska kompetensen,<br />
samt ambitionen att vidareutveckla<br />
undervisningen.<br />
– Utvecklingsplanerna består av flera<br />
moment. Det vi framför allt vill lära ut till<br />
andra ämnen är vårt kursutvärderingssystem,<br />
som är elektroniskt och följs upp<br />
med seminarier. I framtiden ska även utexaminerade<br />
få utvärdera kurserna så att<br />
vi får dem att passa ihop med kraven i arbetslivet,<br />
säger Petra Grönholm-Nyman.<br />
Om Hanken sägs att enheten har en pe<strong>dag</strong>ogisk<br />
vision och experimentberedskap<br />
i undervisningen, att kontakterna<br />
till arbetslivet är goda och att enheten beaktar<br />
studerandenas livssituation bra.<br />
– Studerandena förändras och det ställer<br />
krav på oss som lärare. Vi måste anpassa<br />
oss till dem, se vad de kan från förr och bygga<br />
vidare på det, säger Barbro Schauman.<br />
text & foto nicklas hägen<br />
NOTERAT<br />
Karvonen prisad<br />
Professor Lauri<br />
Karvonen, statskunskap<br />
vid ÅA, har<br />
tilldelats årets Hugo<br />
Bergroth-pris.<br />
Priset utdelas av<br />
Hugo Bergroth-sällskapet<br />
vars uppgift<br />
är att värna om det<br />
svenska språket i Finland.<br />
Det ges årligen<br />
åt en professionell<br />
språkbrukare som i tal<br />
och/eller skrift fungerar<br />
som en föredömlig<br />
språkmodell. Prissumman<br />
är 5 000 €.<br />
Prismotiveringen<br />
lyfter upp professor<br />
Karvonen som en ansedd<br />
och uppskattad<br />
forskare och universitetslärare<br />
som förenar<br />
ett brett pragmatiskt<br />
perspektiv<br />
med vetenskaplig<br />
sakkunskap och förmåga<br />
att på ett klart<br />
och begripligt sätt<br />
formulera och förmedla<br />
också komplicerade<br />
budskap.<br />
Östermark i CSC<br />
Professor Ralf Östermark<br />
var en av huvudföreläsarna<br />
vid<br />
sommarskolan CSC<br />
i Solvalla, Esbo. Skolan<br />
hölls 23.5–5.6 för<br />
drygt trettio inhemska<br />
och utländska doktorer<br />
och doktorander.<br />
Föreläsningen behandladehögprestandaberäkningar<br />
i<br />
redovisning och fi -<br />
nansiering.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
03
04<br />
Kamerorna blixtrade<br />
både före, efter och under<br />
promotionen.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
HÖGTID PROMOTION<br />
Promotion i<br />
sol och stil<br />
Fre<strong>dag</strong>enden20majpromoverade<br />
<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>113doktorer,12hedersdoktoreroch2jubeldoktoreristrålandeväder.Dagenbörjademedsjälvapromotionsakteni<strong>Åbo</strong>Konserthusinnan<br />
doktorernatågadetillDomkyrkanpå<br />
gudstjänst.<br />
Dagenavslutadesmedmid<strong>dag</strong>och<br />
festi<strong>Åbo</strong>slott.<br />
<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>srektorJormaMattinenstaltoguppblandannatmedelinsamlingenochdenexternafinansieringenavforskningen.Taletgicki<br />
positivtonochhanberömdeocksåden<br />
nyastyrelsesammansättningen,som<br />
inteharnågraegnaintresseniförhållandetilldisciplinerellerinstitutioner.<br />
–Dekanseneutraltpådedivergerande<br />
intressensomalltidfinnsiettuniversitet.<br />
Detvoreonaturligtominteprofessorer<br />
ochforskareskulleönskameraresurser<br />
tilljustsittegetämne.Eftersomdetillgängligamedlenärbegränsademåste<br />
prioriteringargörasochiförstahandär<br />
dettastyrelsensuppgift.Storbetydelse<br />
harhärvidlagdeexternamedlemmarnas<br />
oberoende,likasåderasstoraerfarenhet<br />
ochöverblickifrågaombeslutsfattande<br />
ochfinlandssvenskaochandrasamhälleligabehov.Fastrektorsrollreduceradesfrånordförandetillföredragandeistyrelsenanserjagattstyrelsereformenärett<br />
framstegförakademin.<br />
Mattinenmenadeattdenexternafinansieringenökarforskningensautonomi,förutsattattdetocksåframöverär<br />
möjligtattsökamedelurmångakällor.<br />
–Utandenexternafinansieringen<br />
skullemycketfåbegåvadeochmotiverademagistrarhamöjlighetattväljaforskarbanan.Utandenexternafinansieringenskulleantaletdoktorerpåden-<br />
napromotionvaramycketlitet.Och<br />
sermanpåsjälvaforskningsprocessen<br />
möjliggördenexternafinansieringen<br />
störreforskningsgrupperochprojekt<br />
somkangeresultatmedinternationell<br />
genomslagskraft.Medenbartdeordinariebudgetmedlenärdettaomöjligt.<br />
PromotorprofessorGöranHögnäs<br />
talbehandladeresultattänkandetinomuniversiteten.–Långsiktighet,mognadochreflektion<br />
är inte honnörsord i <strong>dag</strong>ens<br />
resultatstyrning, men de hör<br />
definitivt hemma i universitetssamfundet.Detskafinnasrumocksåfördenoriginelleochexcentriske<br />
vetenskapsmannen.Vemvetvarifrån<br />
deverkligtspännande,revolutionerandeupptäckternakommer?<br />
–Ärdetdåsäkertattuniversitetens<br />
verksamhetiövrigtärordnadsåatthög<br />
internationellkvalitetsäkerställs?Det<br />
ärintelättensidenbästaavvärldar.<br />
Menunderdeallrasenasteårenharbetingelsernadessvärreförsämratsavsevärtgenomattenalltstörredelav<br />
personalensvar<strong>dag</strong>fylltsavbyråkrati<br />
iändenena,ändenandraformen.Se<br />
härharvienverkligutmaningföruniversitetensledningintebarahosossutanöveralltiEuropa:atttauniversitetensuppgiftpåallvar,attlåtaforskarnaochlärarnakoncentrerasigpåväsentligheter,attgedemarbetsglädjenåter.<br />
Foto Nicklas HägeN<br />
Foto RogeR NoRRgåRd
Den högtiDliga promotionen inleddes i Konserthuset innan promovenderna<br />
tågade iväg till Domkyrkan. På bilderna bland annat sopran<br />
Camilla Nylund (uppe t.h.), M.A. Numminen (närmast t.h.), kansler Jarl-<br />
Thure Eriksson och rektor Jorma Mattinen (nere t.v.). Bland promovenderna<br />
fanns också makarna Birgit Schaffar-Kronqvist och Camilla<br />
Kronqvist (övre bilden längst t.h.) samt syskonparet Hannah Kaihovirta-Rosvik<br />
och Nikolai Kaihovirta.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
05
06<br />
Pedellerna lasse<br />
Mäki-hokkonen och<br />
Rickard Linde (bilden<br />
t.v.) var i rätt miljö.<br />
Professor Göran<br />
Högnäs och fru Eva<br />
har hittat sina platser<br />
(bilden t.h.).<br />
det var fest också<br />
i bakrummet (bilden<br />
t.v.), där alla de studerande<br />
som hjälpt<br />
till under <strong>dag</strong>en höll<br />
till.<br />
fest i två salar. Drottningsalen (nere t.v.) och Kungssalen<br />
(nere t.h.). Nederst mingel i aulan.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
VAD ÄR VÄL EN B<br />
Jo,denärmat,snaps,talochdans.Promotionenavslutadesmedfestligheterpå<strong>Åbo</strong>slott,där<br />
detvardukatför330personer.<br />
Förrättenbestodavskärgårdsbrödscanapémed<br />
moussepåsiklöjrom,röktabborreochgravadsik,<br />
samtsalladpåskogssvampfrånLuonnonmaa.<br />
Huvudrättenvarrådjursnoisetterglaserade<br />
medgranskottssirap,rostadeprimörerochmörk<br />
viltsås.
L PÅ SLOTTET?<br />
Som efterrätt serverades havtornsparfait gratinerad<br />
med varm maräng och chokladsås med citrus.<br />
Under mid<strong>dag</strong>en hölls tal av rektor, Jorma Mattinen,<br />
doktor Jennie Elfving (nedan), samt hedersdoktorerna<br />
Alan Carsrud, Kim Dam-Johanssen<br />
och M.A. Numminen (nere t. v.) som sjöng ackompanjerad<br />
av Mikko Lagerspetz.<br />
Talen hölls i Kungssalen medan kvällen avslutades<br />
med dans i Drottningsalen.<br />
RektoR JoRma<br />
mattinen och frun<br />
Aino tog emot (bilden<br />
t.v.). Till höger anländer<br />
Petra Grönholm-<br />
Nyman och maken<br />
Björn Nyman.<br />
ÄRkebiskop emeRitus<br />
John Vikström<br />
med fru Clary-Ann<br />
Still.<br />
eRik andeRsson<br />
(t.h.) underhöll med<br />
promotors divertissemang.<br />
Han fick<br />
hjälp av Ulf Långbacka,<br />
Petter Andersson,<br />
Jenna Eriksson,<br />
Heini Kuparinen,<br />
Sandra Ström, samt<br />
Sauli Huhtala (utanför<br />
bild).<br />
hedeRsdoktoR<br />
biRgitta kantola<br />
såg landslagsmålvakten<br />
Teemu Lassila<br />
och fysioterapeut<br />
Jussi Luoma på<br />
stan före festen.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
07
08<br />
FORSKNING INFORMATIONSSYSTEM<br />
Mobiltelefonen har många möjligheter som plattform<br />
för undervisning, men materialet måste anpassas och<br />
bygga på mycket belöning. Det säger Yong Liu, nybliven<br />
doktor från forskningsenheten IAMSR.<br />
Mobilen bör ha egen<br />
roll i klassrummet<br />
YongLiudisputeradeimittenav<br />
majpåavhandlingen"Solvingthe<br />
PuzzleofMobileLearningAdoption"inomämnetinformationssystem.Disputationengickenligthans<br />
egenutsagobra,däremotkanhan<br />
intesvarapåomdetvarmycketfolk<br />
ipubliken.<br />
–Jagsågfaktisktintehurmånga<br />
därvarförjagvarsåkoncentrerad<br />
påvadopponentensadeochattge<br />
honomsvar.Detärnogbästattbara<br />
stängasåntute.<br />
Hanfickliteextramotivationredanföredisputationen,dådenkinesiskastatengavhonometterkännandeiformavettstipendiumsom<br />
heter"Chinesegovernmentaward<br />
foroutstandingself-financedstudentsabroad".–Detärfrämstenära.Prisetbetyderattmänniskorserpositivtpåvad<br />
jaggör,vilketbetyderattjaggörett<br />
brajobb,sägerYongLiuochtilläggerskrattande:<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
–Elleråtminstoneärdetvadde<br />
tror!<br />
IEuropaärmobiltlärandeflitigt<br />
använtinomturismen,tillexempelpåmuseer.Mobilalärsystemläseravvilketverkdustårframförvia<br />
smarttelefonensGPSochskickar<br />
diginformationomdettillmobilen–antingensomtextellersomen<br />
guidningiljudformat.<br />
Inomutbildningenärdennya<br />
teknikendäremotmindreutnyttjad.<br />
–Iettbredareavseendeanvänds<br />
mobiltlärandeflitigt,mendetär<br />
enfrågaomhurmandefinierarlärande.Detfinnsgottomgrundläggandeinformationtillgängligmobiltmensyftetmeddenäroftastinteundervisningutankommunikation.<br />
IsinavhandlingvisarYongLiu<br />
att det finns många möjligheter<br />
attanvändamobilaapparatersom<br />
smarttelefoneriundervisningen,<br />
eftersomdetminskarpåplatsbundenhetenochunderlättarrörligheten.<br />
Mobiltlärandekräverändåatt<br />
materialetanpassasförändamålet.Attförutsättaattbarnenskullehatålamodattkoncentrerasigpå<br />
traditionelltundervisningsmaterial<br />
närdetfinnsettinternetfylltavspel<br />
påbaranågraklicksavstånd,ärför<br />
mycketbegärt.<br />
Ettundervisningsmaterialsom<br />
inteanpassasenligtdetnyamedietriskerarattdistraherasnarareän<br />
attengagera.<br />
–Mobiltlärandegenommobiltelefonenärivissmånsomenkniv.<br />
Teknologinärväldigtanvändbar<br />
menocksåfarlig,eftersomdenkan<br />
störaenvälorganiseradundervisningsmiljö.Mobiltlärandeigrundskolorbörbaserasigpåteknologisomärutveckladenkomiundervisningssyfte,sägerYongLiu.<br />
–Ungamänniskorharinteut-
Trivs i finland. Ett fyraårigt stipendium har gett Yong Liu möjlighet att fokusera på sina doktorandstudier. Nu är<br />
det upp till arbetsmöjligheterna om han stannar mer än ett år till.<br />
vecklat en självstyrd inlärningsförmåga<br />
och bör därför inte ges full<br />
frihet att kontrollera sin egen inlärningsprocess<br />
genom att använda en<br />
distraherande teknologi. System<br />
som är till för undervisning måste<br />
bygga mycket på belöning.<br />
Släkten och Nokia lockade<br />
Yong Liu är född i Gan Zhou i Kina<br />
men studerade i Wu Han innan han<br />
flyttade till Finland. Att det blev just<br />
Finland efter avslutade akademiska<br />
grundstudier beror dels på att han<br />
hade släktingar här som tipsade om<br />
landet, men han lockades också av<br />
Mobilt lärande<br />
i grundskolor<br />
bör basera sig på<br />
teknologi som är<br />
utvecklad enkom i<br />
undervisningssyfte.<br />
Finlands industriella skötebarn.<br />
– Eftersom jag studerar informationssystem<br />
väckte förstås Nokia ett<br />
visst intresse. De genomgår en utmanande<br />
period för tillfället men<br />
klarar sig ännu bra, och för fyra år<br />
sedan klarade de sig mycket bra, säger<br />
Yong Liu.<br />
Under de snart fyra år han har varit<br />
i Finland har han varit involverad<br />
i forskningsenheten Institute<br />
for Advanced Management Systems<br />
Research, IAMSR, vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Det är från dessa som han har<br />
haft stipendium.<br />
– Det har varit väldigt skönt och<br />
jag har helt kunnat fokusera på mina<br />
studier då jag har haft fyra år som jag<br />
har vetat vad jag skulle göra.<br />
Nu blir det åtminstone ett år till.<br />
– Exakt hur länge jag stannar beror<br />
på om jag får jobb eller inte, så<br />
det är inte helt upp till mig själv att<br />
bestämma. Jag tror att jag är på en<br />
rätt bra nivå när det gäller min ut-<br />
bildning men jag har inte sökt jobb<br />
här ännu så jag vet inte hur stort<br />
problem det kommer att vara att jag<br />
inte kan finska.<br />
En hobby vid sidan om forskningen<br />
är att fiska, något Yong Liu gör i<br />
Aura å bredvid Studentbyn.<br />
– Finland är mycket vackert,<br />
framför allt på somrarna. Det är<br />
grönt, blommorna är vackra och<br />
fiskarna lättlurade. Fördelen med<br />
vintrarna är att man måste hålla sig<br />
inomhus och forska för det finns<br />
ingenting annat att göra, säger Yong<br />
Liu.<br />
– Allt är lätt här. Sättet att handskas<br />
med saker är mycket enkelt,<br />
det är inte så mycket byråkrati. Kina<br />
är stort och man är hela tiden omgiven<br />
av en massa människor. Nu när<br />
jag åker tillbaka känns det nästan lite<br />
påfrestande att det är människor<br />
överallt.<br />
TexT & foTo Nicklas HägeN<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
09
10<br />
MENTORSKAP OSAAVA VERME<br />
Projektet Osaava Verme ger lärare i Vasa ny energi och låter dem dela<br />
med sig av sina funderingar. Kunde det vara något för hela <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
att ta exempel av?<br />
Gruppmentorskap ger<br />
bättre undervisning<br />
Atttillsammansmedkollegeri<br />
sammasituationsomensjälvöppet<br />
ochtryggtfådiskuterahurdetäratt<br />
varalärarebetydermycket.Åtminstonefördesomvaritmedidetprisbelönadenationellaprojektetkring<br />
gruppmentorskap,OsaavaVerme,<br />
detvillsägagruppmentorskapför<br />
nyalärare.Vermekommerfråndet<br />
finskaordetförgruppmentorskap<br />
"vertaisryhmämentorointia".<strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>spe<strong>dag</strong>ogiskafakultetoch<br />
Centretförlivslångtlärande(CLL)<br />
deltariprojektetsomsvenskspråkigaparter.Tvåavdeläraresomlederlärargrupperförgruppmentorskap,ärIrinaAnderssoniIngåoch<br />
Gun-BrittKull-WestiVasa.<br />
– Gruppmentorskap kan ses<br />
somennaturligfortsättningpåden<br />
handledningavlärarstuderandejagsom<br />
lärarutbildarevidVasaövningsskolalänge<br />
jobbatmed.Detärettganskasåkortsteg<br />
frånhandledningtillmentorskapochdet<br />
finnsennaturligochbraåterkopplingmellandemåtbådahållen,sägerGun-BrittKull-Westsomharvaritmentorförlärargrupperinågraårstid.<br />
–Fyratillsexmedlemmarpergruppär<br />
idealiskt.Attvaramentormedenegen<br />
lärargruppgermignyenergiochharpå<br />
mångasättvaritenlyckadgrej.Jagfåroftahöranyaläraresägasådantsomatt"vad<br />
sköntatthöraattocksåandralärarehar<br />
sammaoro,sammafunderingarochproblemsomjag.Detärocksåsköntattfåprataomdetmedandraläraresomvetvad<br />
mantalaromochsomkanskehargodaråd<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
ochtipsattgemig",sägerIrinaAndersson<br />
somärinnepåsittförstaåriprojektetkring<br />
gruppmentorskap.<br />
Genuint intresse ett krav<br />
ISvenskfinlandfinnsjustnuåttagrupper<br />
mednyaläraresomallaharegnamentorer<br />
mednågraårserfarenhetpånacken.Totalt<br />
handlardetomcirka10mentorerförcirka70nyalärareiÖsterbotten,Nylandoch<br />
<strong>Åbo</strong>land.Gruppernaharsamlatsmellan<br />
sexochåttagångerunderläsåret.<br />
–Detäruttryckligenfrågaomettgruppmentorskapdärgruppenkommeröverensomdiskussionstemanochharengemensamstrukturförträffarna.Viharträffats<br />
ungefärengångimånadenochgärnadå<br />
påenneutralplatskringnågonenkeltrak-<br />
T.v. IrIna andersson<br />
och t.h. Gun-Britt<br />
Kull-West, två av de<br />
lärare som har varit<br />
mentorer för egna lärargrupper<br />
i gruppmentorskapprojektet<br />
Osaava Verme.
tering, eftersom alla kommer direkt från<br />
jobben till träffen, säger Gun-Britt Kull-<br />
West.<br />
– Man måste vara genuint intresserad av<br />
mentorskapet och sitt lärarjobb om man<br />
ska lyckas och trivas som mentor. Jag har<br />
sett hur jobbigt i synnerhet nya lärare numera<br />
kan ha det. Om jag ens på något sätt<br />
kan bidra till att de inte går i väggen eller<br />
helt slutar som lärare, har jag lyckats, tilllägger<br />
Irina Andersson.<br />
Det gäller alltså att vara lyhörd som<br />
mentor och att till exempel kunna fånga<br />
upp spontana reaktioner och frågor och ta<br />
upp olika teman utgående från sådana frågor.<br />
Det kan bland annat handla om hur<br />
man bemöter <strong>dag</strong>ens målmedvetna och<br />
engagerade föräldrar. Både Irina och Gun-<br />
Britt tycker att <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> kunde ta modell<br />
av Osaava Verme-projektet.<br />
– ÅA kunde bra ta i bruk metoden med<br />
gruppmentorskap både internt och varför<br />
inte i samarbete med andra högskolor och<br />
universitet både i <strong>Åbo</strong> och i Vasa. Till exempel<br />
så att ÅA, Hanken och Novia i Vasa kunde<br />
ha några gemensamma grupper med<br />
lärare som kunde stöda, hjälpa och tipsa<br />
varandra, säger Irina Andersson.<br />
– Bakom gruppmentorskap behövs en<br />
fungerande organisation som exempelvis<br />
kan erbjuda utbildning och fortbildning<br />
för mentorer. En frågeställning som<br />
diskuterats inom projektet är bland annat<br />
hur man som mentor genomför ett professionellt<br />
samtal, tillägger Gun-Britt Kull-<br />
West.<br />
Lärarrollen tar över?<br />
För många nya lärare, även på ÅA, är det<br />
svårt att hålla isär läraridentiteten från resten<br />
av ens identitet och yrkesrollen blir lätt<br />
alltför dominerande i var<strong>dag</strong>en. Då kan en<br />
mentor och gruppmentorskapet vara till<br />
stor nytta.<br />
– En mentor är å andra sidan ingen terapeut<br />
och har ju ingen utbildning för det.<br />
Men min uppgift som mentor är nog att<br />
lotsa och dirigera den som behöver sådan<br />
hjälp vidare, säger Irina.<br />
– Gruppmentorskap kunde vara en del<br />
av en kontinuerlig fortbildning för alla lärare.<br />
En viktig förebyggande verksamhet<br />
som alla – arbetsgivaren, skolan, kollegerna,<br />
eleverna och i synnerhet du själv –<br />
vinner på och har nytta av, påpekar Gun-<br />
Britt.<br />
Projektet Osaava Verme pågår fram till<br />
slutet av året och i höst ska det fortsatta<br />
behovet av ett nationellt mentorprojekt<br />
ses över. Tanken är att projektet också<br />
ska generera forskningsgrundad<br />
kunskap. På sikt hoppas<br />
man att fler lärare ska förbli<br />
läraryrket trogna och att idén<br />
med Osaava Verme integreras<br />
med lärarutbildningen i Finland<br />
så att den bildar en fortlöpande<br />
helhet som stöder lärarens<br />
livslånga professionella<br />
utveckling.<br />
– Mentorskapet har väckt<br />
mitt intresse för hur vi på min<br />
egen skola kunde utveckla ett<br />
eget gruppmentorskap inom<br />
lärarkåren. Men nu är det hög tid att också<br />
föra ut idén i hela Svenskfinland och få fler<br />
att förstå hur mycket nytta så många kan<br />
ha av gruppmentorskap, inte bara i våra<br />
grundskolor utan i många andra organisationer,<br />
utbildningsinstitutioner och kommunala<br />
enheter, säger Irina Andersson.<br />
– Gruppmentorskap borde numera ses<br />
som en naturlig del av en organisation som<br />
alla kan och får vara med i och som hjälper<br />
oss att växa tillsammans som människor i<br />
vårt yrke, säger Gun-Britt Kull-West.<br />
TexT & foTo Ari Nykvist<br />
Jag har sett<br />
hur jobbigt i<br />
synnerhet nya lärare<br />
numera kan ha det.<br />
Om jag ens på något<br />
sätt kan bidra till att<br />
de inte går i väggen<br />
eller helt slutar som<br />
lärare, har jag lyckats.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
11
12<br />
PERSON BLIVANDE GRÖNLÄNNING<br />
I ASA husets ärde våning hittar vi Maria Ackrén,<br />
universitetslärare i statskunskap. Men i höst packar hon<br />
väskan och reser till Nuuk på Grönland för en obestämd tid.<br />
Universitetsarbete,<br />
igloos och rågbröd<br />
Maria Ackrén forskar som bäst<br />
om självstyrda områden som till exempel<br />
Åland, Grönland och Färöarna.<br />
I sin doktorsavhandling behandlade<br />
hon autonomt självstyre<br />
ur ett globalt perspektiv, men nu<br />
ska hon börja koncentrera sig mer<br />
på nordiska länder. Hennes nya anställning<br />
som börjar i augusti passar<br />
alltså som handen i handsken.<br />
– Lite genom en slump fi ck jag anställning<br />
vid universitetet Ilisimatusarfi<br />
k på Grönland, berättar Ackrén.<br />
Min anställning vid ÅA går mot sitt<br />
slut och jag har sökt flera olika nya<br />
tjänster. Via ECPR:s lista på vakanta<br />
platser såg jag att det fanns lediga<br />
tjänster vid Grönlands Universitet och<br />
tydligen hade jag det de var ute efter.<br />
När jag först fi ck jobbet visste jag inte<br />
riktigt vad jag skulle göra där, men<br />
det visade sig att min forskningsprofi l<br />
passar in vid deras universitet.<br />
Från landet med 1000 sjöar<br />
till landet med 1000 igloos<br />
I juni reser Ackrén till Nuuk för att<br />
bekanta sig med stället under en<br />
veckas tid.<br />
– Jag är nog nervös inför fl ytten,<br />
men samtidigt blir det spännande.<br />
Jag har hunnit läsa lite om Grönland<br />
och dessutom bekantat mig med<br />
deras politiska system i mitt arbete<br />
så helt obekant känns inte landet<br />
längre. Jag har bland annat fått<br />
läsa att uppfattningen om att alla<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
grönlänningar bor i igloos inte alls<br />
stämmer, skämtar Ackrén. Igloos<br />
används endast vid jakt för att hålla<br />
kylan ute, men det har aldrig funnits<br />
bosättningar där folk skulle ha<br />
bott i igloos.<br />
Att lyckas få tak över huvudet blir<br />
ändå inget problem för Ackrén, eftersom<br />
universitetet ordnar med en<br />
tillfällig färdigt möblerad lägenhet<br />
tills det fi nns en ledig tjänstebostad<br />
åt henne. Det råder bostadsbrist i<br />
Nuuk och det här arrangemanget<br />
underlättar verkligen fl ytten.<br />
Undervisning på danska<br />
Universitetet där Ackrén ska jobba<br />
är ett väldigt litet universitet med<br />
endast fyra fakulteter, vilka i stor-<br />
nytt jobb. maria Ackrén blir lektor<br />
i politologi vid Grönlands Universitet.<br />
leksklass kan liknas med <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
institutioner. En stor del av<br />
sin tid kommer hon att tillägna egen<br />
forskning, men hon ska också undervisa<br />
några kurser under läsåret.<br />
Undervisningen sker mestadels<br />
på danska, men även delvis på engelska.<br />
Hennes befattning där blir<br />
lektor i politologi vid universitetets<br />
statsvetenskapliga fakultet.<br />
– Danska är huvudspråket i undervisningen,<br />
men jag ska hålla<br />
en kurs på engelska som behandlar<br />
mitt specialområde. På sidan om<br />
tänker jag läsa lite grönländska för
det är ju trots allt det språk som alla<br />
där använder till var<strong>dag</strong>s.<br />
Universitetsstrukturen på Grönland<br />
liknar vår och de följer den<br />
danska modellen för undervisningen.<br />
En helt ny grej för Ackrén blir<br />
att studenterna på Grönland ofta har<br />
muntliga examina istället för skriftliga<br />
som vi är vana med i Finland.<br />
Det kan alltså bli en utmaning att<br />
vänja sig med den här examensformen,<br />
men lyckligtvis så gör studenterna<br />
också helt vanliga skriftliga<br />
inlämningsuppgifter.<br />
Ackrén förväntar sig att få mycket<br />
tid för sin egen forskning, samtidigt<br />
som hon kan erhålla nya erfarenheter<br />
och skapa kontakter både<br />
till Europa och till Amerika. Hennes<br />
målsättning är att bli docent inom<br />
något år.<br />
Givetvis tänker Ackrén även turista<br />
när hon får tid för det och den<br />
grönländska naturen är väldigt speciell.<br />
En utmaning blir att det fi nns<br />
få vägar på Grönland och för att ta<br />
sig fram använder man vanligtvis<br />
båt eller fl yg. Om grönlänningarna<br />
har Ackrén en väldigt positiv uppfattning.<br />
Hon förväntar sig att de<br />
är öppna, trevliga, och gästvänliga.<br />
Det låter inte direkt som de stereotypiska<br />
egenskaper man i första<br />
hand tillskriver personer som bor i<br />
ett arktiskt klimat.<br />
Vad kommer du att sakna mest<br />
från Finland?<br />
– Svårt att säga ännu eftersom jag<br />
inte alls vet vad som kommer att fi nnas<br />
där, men jag gissar att det blir<br />
småsaker som till exempel rågbröd.<br />
Salmiak borde de som tur ha eftersom<br />
det också fi nns i Danmark.<br />
Vad tar du absolut med dig till<br />
Grönland?<br />
– Vänner som varit till Grönland<br />
har tipsat mig att ta med kryddor eftersom<br />
det kan vara svårt att få tag<br />
på där. I övrigt tar jag säkert med<br />
bilder och så böcker förstås.<br />
text & foto roger norrgård<br />
NOTERAT<br />
Nordström studerar bottensamhällen i USA<br />
Marie Nordström vid ämnet miljö- och marinbiologi har mottagit stipendiet<br />
"ASLA-Fulbright Research Grant for a Junior Scholar" för postdoktoral forskning<br />
vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego<br />
(UCSD). Hon är en av närmare nittio studerande, forskare, lärare och experter som<br />
deltar i Fulbright Centers program under 2011-2012.<br />
– Det känns spännande! Jag ser fram emot att få gräva<br />
ner mina händer i den amerikanska dyn, säger Marie<br />
Nordström.<br />
– Jag förväntar mig en utmanande men givande tid<br />
eftersom Scripps Institution of Oceanography är ett av<br />
världens äldsta, största och viktigaste marina forskningscentra.<br />
Jag uppskattar också möjligheten att jobba<br />
med ett tema som kombinerar ekologisk grundforskning<br />
med tillämpade aspekter.<br />
marie nordström.<br />
(foto: Kaisa Lehto.)<br />
Nordström kommer att studera utvecklingen av bottensamhällets<br />
födoväv i restaurerade saltängar. Dessa<br />
är högproduktiva system som deltar i kolets och näringsämnenas<br />
kretslopp, binder sediment och minskar<br />
erosion. Dessutom är de viktiga tillväxtområden för fi skyngel och andra djur.<br />
– Våtmarker vid kusten utgör habitat för ett stort antal arter men de är utsatta<br />
för stor mänsklig påverkan och har minskat drastiskt till både antal och areal på<br />
global skala, säger Marie Nordström.<br />
– Det sker dock även ansträngningar för att återskapa eller restaurera våtmarker<br />
och i projektet forskar jag i hur återbildningen av födoväven sker – hur det trofi<br />
ska nätverket och funktionerna i samhället återhämtas.<br />
Delfi nansiering har erhållits av Stiftelsens för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> forskningsinstitut<br />
samt genom institutionens för biovetenskaper medel för riktad satsning.<br />
ÅA-forskare deltar i globalt marint experiment<br />
En forskargrupp under ledning av docent Christoff er Boström vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
deltar i ett globalt marint experiment med avsikt att klarlägga betydelsen av<br />
övergödning, artmångfald och betande i kustekosystem. Det globala experimentnätverket<br />
koordineras från USA under ledning av prof. J. Emmett Duff y (College of<br />
William & Mary Virginia Institute of Marine Science).<br />
Ålgräset (Zostera marina), är världens mest utbredda marina fröväxt, och bildar<br />
viktiga livsmiljöer för evertebrater och fi sk. Den globala utbredningen av ålgräsängar<br />
har minskat med cirka 30 procent på grund av mänskliga aktiviteter som<br />
övergödning, kustexploatering och överfi ske.<br />
Forskarna vill klarlägga och jämföra betydelsen av betande kräftdjur och övergödning<br />
i ekosystem med olika diversitet. Studien avser att för första gången på<br />
ett systematiskt och standardiserat sätt belysa hur viktiga kontrollmekanismer i<br />
kustekosystem skiljer sig mellan olika biogeografi ska regioner (32-70°N). Genom<br />
jämförelser kan man också erhålla viktig information om hur global uppvärmning<br />
av världshaven kan påverka kustnära födovävars struktur och funktion.<br />
I Finland utförs experimentet i Skärgårdshavet utgående från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
fältbas i Korpoström. Studien befrämjar även internationellt studentutbyte och<br />
knyter samman ett brett nätverk av marina forskare. I forskargruppen ingår FM<br />
Camilla Gustafsson, FM Tiina Salo och fi l.stud. Sonja Gunell.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
13
14<br />
PERSON NATIONALEKONOMI<br />
Jan Otto Andersson går i pension i augusti. Sitt livslånga förhållande<br />
till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> kommer docenten och akademilektorn i<br />
nationalekonomi inte att säga upp.<br />
Radikalism<br />
och körsång<br />
–Viskahoppaskrisenfördjupas,sägerJan<br />
OttoAnderssonochskrattar.<br />
Vadharhänt?Hardenstundandepensioneringenfåttdocentenochakademilektorn,tidigareprofessorn,inationalekonomi<br />
atthelttappafattningen?<br />
Interiktigt.Däremotserhanettsamband<br />
mellandetekonomiskalägetochantalet<br />
studerandeiämnet.<br />
–Närdetblirkrisserdetalltidbrautför<br />
nationalekonomin.Vihadeettuppsvingpå<br />
70-taletochettsombörjadeliteföreden<br />
storadepressionen,"laman",på90-talet.<br />
Flerstudenter–duktigaochaktiva.Ochpå<br />
kandidatnivåharvisällanhaftdetsåbra<br />
somnu.<br />
Manharvälingetannatvalänatttrohonom.EftersomJanOttoAnderssonenligt<br />
sinaegnaordvaritvidakademin"mycket<br />
länge"lärhanhabrakollpåhurnationalekonomindrar.<br />
Detärsläktbandensomknyterhonomtill<br />
universitetet,dåbådehansfarfarochfarhar<br />
varitverksammahär.<br />
–Jaggavminförstadonationtill<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>närjagvarsjuårgammal.DetvarenbokspinnarlarvsomjaggavåtdocentJustusMontell.Deärganskasällsyntaidehär<br />
trakterna.<br />
Inne på sjätte decenniet på ÅA<br />
StudiernainleddeJanOttoAndersson1961<br />
ochefterfullgjordvärnpliktochettaktivt<br />
studielivmedblandannattvååristudentkårensstyrelse,toghanutsinexamen1966.Förstakursenhöllhanår1965dåhanfickvikarieraigrundkursenistatistik.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
Trotsetttiotalkortareperiodervidandra<br />
universitetärdet<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>somharvarithansyrkesmässigahemsedan1969.<br />
–<strong>Åbo</strong>ärenväldigtbrastadattverkai.Den<br />
ärlagomstorochvadduänharförintresse<br />
såkandugöradet,samtidigtsomavståndeninteäroöverkomliga.Somsvenskspråkighärkanmanväljaattvaradelavenlitengemenskapivilkenmankännerdeflestaellerattvaraanonymienstörre,sägerJanOttoAndersson.<br />
Åandrasidanhardenvänsteraktivaoch<br />
litekontroversiellanationalekonomeninte<br />
gettsvärstmångaandraalternativ.<br />
–JagharuppfattatssomenavdefåheterodoxanationalekonomernaiNordenochharoftafåttspeladenrollen,skrattarJanOttoAndersson<br />
Jan OttO anderssOn<br />
har förberett<br />
sig inför den stundandepensioneringen<br />
med att<br />
satsa "nästan överdrivet"<br />
hårt på körsång.
– Jag sökte en överassistentur vid Handelshögskolan<br />
i Helsingfors och var den enda<br />
kompetenta sökanden. Det tog tre år för<br />
dem att besluta att de inte behövde tjänsten.<br />
Och vid Stockholms universitet blev jag utfl<br />
yttad från institutionens korridorer när jag<br />
skrivit artiklar som professorerna inte tyckte<br />
om.<br />
Fri och uppskattad<br />
Vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> säger han att han har fått<br />
vara fri och uppskattad, och säger att nationalekonomin<br />
här är mera mångsidig än vid<br />
något annat universitet i Sverige, Finland<br />
och Norge. Eftersom han har getts plats här<br />
behövde han inte, som många av sina vänner,<br />
fl ytta till Danmark i jakt på en öppnare<br />
diskussionsmiljö.<br />
– På 70-talet var studenterna radikala och<br />
det behövdes en guru. Det fanns en efterfrågan<br />
på kurser i marxistisk ekonomi och då<br />
var det mig man vände sig till. Och Finlands<br />
<strong>Akademi</strong> gav mig möjlighet att skriva doktorsavhandling<br />
i tre år så på det sättet har jag<br />
behandlats väl. Det måste ha funnits någon<br />
radikal som bestämde över stipendiepengarna<br />
som tyckte att mitt ämne lät lovande.<br />
Håller kvar kontakten<br />
När Jan Otto Andersson går i pension i början<br />
av augusti är det inte mycket som förändras.<br />
– Jag har redan varit halvpensionär i tre<br />
år och på det viset trappat ner då det passat<br />
mig. Jag har inrett ett arbetsrum hemma<br />
som jag inte har haft förut, men jag kommer<br />
också att fortsätta på institutionen. Det passar<br />
mig bäst, man blir inte så ensam då.<br />
Utanför det akademiska livet är det körsång<br />
som gäller.<br />
– Jag har planerat det här och satsat hårt,<br />
nästan överdrivet, på körsång hela det här<br />
seklet. Under körfesten i juni är jag med i<br />
fem olika sammansättningar.<br />
text & foto nicklas hägen<br />
POLITIK<br />
Aktiv inom vänstern<br />
Vid sidan av forskningen har Jan Otto Andersson varit politiskt aktiv.<br />
Han har varit ordförande för Attac och de svenskspråkiga folkdemokraternas<br />
landsstyrelse och var aktiv när Vänsterförbundet bildades 1990.<br />
– Jag har påverkat tre partiprogram före jag slutade 1995. Vänsterförbundets<br />
nya riks<strong>dag</strong>sgrupp verkar svara mot mina förhoppningar om en<br />
"tredje vänster", säger Jan Otto Andersson.<br />
– Sedan krisen började 2008 har det som Attac framförde börjat gå<br />
hem.<br />
En tanke som intresserar Jan Otto Andersson nu är "degrowth", nerväxt,<br />
en idé som han säger att verkligen tvingar en att tänka igenom sin<br />
syn på samhälle och arbete.<br />
– Hur skulle ett samhälle som vårt fungera om vi gick av ekologiska<br />
skäl gick in för minskad ekonomisk produktion? Vi kommer inte att kunna<br />
upprätthålla den nivå vi har nu, men kommer förändringen att ske genom<br />
kriser eller genom att vi går in för att trappa ner? Hur gör vi med skuldsättningar,<br />
räntebördor och sysselsättning? Det är jätteviktiga och stora<br />
frågor.<br />
– Många vågar inte tänka tanken. Men satsningen på mera tillväxt är en<br />
delorsak till att samhället kommit i kris.<br />
Han säger att 1960- och 1970-talen var de häftigaste att vara involverad<br />
i politiskt, och att man då fi ck till stånd en jämnare inkomstfördelning<br />
och jämlikare universitet. En lite oväntad eff ekt av radikaliseringen var<br />
dock att individualismen stärktes på bekostnad av organisationerna och<br />
att 60-talisterna på det sättet beredde vägen för nyliberalismen.<br />
– Samhällsordningen har gått från hierarkier till nätverk, men nätverk<br />
kan också vara otrygga. Det låter trevligt och fritt men var sitter egentligen<br />
makten? Dessutom har den som inte kommer in i nätverken det<br />
svårt.<br />
Jag har<br />
uppfattats som<br />
en av de få heterodoxa<br />
nationalekonomerna<br />
i Norden och har ofta<br />
fått spela den rollen.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
15
16<br />
PERSON UNIVERSITETSPEDAGOGIK<br />
Efter att snart i 12 år ha utvecklat universitetspe<strong>dag</strong>ogiken på ÅA, har Arvid<br />
Treekrem nu gått i pension och tackar för sig. Hans budskap är att en fortsatt<br />
satsning på universitetspe<strong>dag</strong>ogik är:<br />
Angelägen för alla på ÅA<br />
NärdocentArvidTreekremeftertioårpå<br />
Göteborgsuniversitetochenlångkarriärinomdetprivatanäringslivetbörjadepå<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>iVasa,trampadeuniversitetspe<strong>dag</strong>ogiken(UP)ännuibarnskornapåÅA.<br />
–Detblevenstörreuppgiftänjaghade<br />
tänktmigattpåallvarfåigångenpe<strong>dag</strong>ogisktochdidaktisktinriktadutbildningavÅA:sundervisandepersonal.Såjagfickbörjamedattsjälvläramigvadlärarnasaknade<br />
ochvaddesjälvavillelärasig.<br />
FörTreekremhandlarUPlångtombegreppetlärande,förståelseavhurmänniskorlärsigochomengrundläggandepe<strong>dag</strong>ogiskochdidaktiskbegreppsbildning.<br />
Underårenharhanmärktattdetförendel<br />
högtutbildadespecialisterinomÅA:solikaämnenkanvaratungtochsvårtatthittaengynnsaminsiktiUPochattiställetlättuppfattadethelasomflumochnågotmindreviktigtiundervisningen.–Meni<strong>dag</strong>erbjuderlärareningenbrauniversitetsutbildningomhanellerhonendastutgårfrånenföråldradbehavioristiskkatedersynmedlångaföreläsningarimonologformför100–200studerande.Detgälleratt<br />
vågaupptäckavaddetegentligeninnebär<br />
attlärasignågotochutgåfråndetta,detvill<br />
sägaattavskiljadetmonetäraperspektivet<br />
somharentendensattdominera.<br />
Handledning och IT-didaktik<br />
DeförstautbildningarnaiUPpåsexstudieveckorvarmeränfullbokade.Delockadeårligenöver30deltagareochtill<strong>dag</strong>sdatohardrygt200personerklaratavstudienpåÅA.ArvidTreekremochhansteam<br />
upptäcktesnartattlärarnaintevarsåbrapå<br />
denpsykosocialadimensioneninomundervisningen.Därförblevocksåallmändidaktikmedpsykosocialahandlednings-<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
övningarocharbetshandledningdelarav<br />
UP-studierna,någotsomdeltagarnaien<br />
långradutvärderingarharuppskattat.<br />
EnannanviktigdeliUPblevocksåIT-didaktikmedövningarochseminarierianknytningtilldenyadatabaseradeverktygenförundervisning.DärharPeMochamanuensFredrikÅmanhaftenmycketcentralroll<br />
medsingedignaIT-expertisochsittdidaktiskt<br />
inriktadeIT-stödmedtankaromundervisningsmetoder.IndividuellhandledningkompletteradeUP-utbildningenkringår2005då<br />
universitetspe<strong>dag</strong>ogikenutökadestill12sp.<br />
–Medfyratimmarvarivetenskaplig<br />
handledning,IT-ocharbetshandledning<br />
kandetmedfogsägasattdeltagarnafåren<br />
mastighelhetattbitaisomhjälperdematt<br />
lastaavsigenheldelbekymmer,osäkerhet<br />
ochovisshet.Sedansexår,harvidessutom<br />
tagitmedpe<strong>dag</strong>ogisktledarskapsamtetik<br />
ochharnueftermångaårsutvecklingsarbeteiständignärkontaktmeddeltagarnafått<br />
>> Min syn är att behovet<br />
av pe<strong>dag</strong>ogisk<br />
behörighet i lärarkåren<br />
vid ÅA borde ligga<br />
på 60 sp i framtiden,<br />
säger nyligen<br />
pensionerade docenten<br />
Arvid Treekrem.
ihop ett fungerande och tillräckligt brett och<br />
ändå djupt utbildningspaket.<br />
Universitetspe<strong>dag</strong>ogiken hotad?<br />
Det som oroar Arvid Treekrem och hela hans<br />
team är att ÅA ännu inte har beslutat om<br />
UP:s framtida struktur och innehåll i en formell<br />
undervisningsplan. Treekrem hoppas<br />
för sin del att ÅA väljer att blicka i två riktningar:<br />
dels mot ett lyhört förhållningssätt<br />
gentemot det upplevda behovet bland ÅA:s<br />
undervisande personal och dels mot att det<br />
också i fortsättningen måste fi nnas tillräcklig<br />
pe<strong>dag</strong>ogisk kompetens för att kunna bedöma<br />
den undervisande personalens nödvändiga<br />
behov av lärarkvalifi kationer.<br />
– ÅA behöver en kompetent och fast hand<br />
vid Pe<strong>dag</strong>ogiska fakulteten med tillräcklig<br />
pe<strong>dag</strong>ogisk och didaktisk kompetens som<br />
kan planera och leda UP i fortsättningen.<br />
Min syn är att behovet av pe<strong>dag</strong>ogisk behörighet<br />
i lärarkåren vid ÅA borde ligga på 60<br />
sp i framtiden. Något som inte alls är ovanligt<br />
bland övriga universitet i Norden.<br />
Treekrem är också bekymrad över UP:s<br />
framtid inom ÅA och ser olika kortsiktiga<br />
"smart fix" och så kallade "teaching tips"<br />
som en refl ektion av brist på insikt i den aktuella<br />
problematiken.<br />
– Det skulle vara mycket synd om allt utvecklingsarbete<br />
som lagts ner från PF:s sida i<br />
anknytning till UP under elva år nu negligeras<br />
ifall de olika institutionerna själva får ta över<br />
delar av UP. Inte minst av den orsaken att en<br />
fortsatt pe<strong>dag</strong>ogisk utveckling byggt på pe<strong>dag</strong>ogisk<br />
kompetens inom UP utgör en central<br />
del av ÅA:s kvalitetssäkring av undervisning<br />
och vetenskaplig handledning, där PF inom<br />
ÅA bör ha den samlade uppgiften.<br />
I december 2009 gick Arvid Treekrem<br />
officiellt i pension som docent och forskningsledare<br />
vid PF, men arbetar sedan drygt<br />
ett år tillbaka med forskarutbildning, som<br />
handledare för sina doktorander, sina pro<br />
gradu-studeranden samt som ledare för ett<br />
treårigt EU-projekt som omfattat behörig-<br />
hetsgivande lärarutbildning för högskolan<br />
på Åland. Han har också ett nytt projekt på<br />
gång tillsammans med sitt team. Det handlar<br />
om virtuell undervisning där läraren så<br />
småningom blir både sin egen och omvärldens<br />
didaktiska läromästare. Olika företag i<br />
Österbotten, som är intresserade av att kunna<br />
utbilda sina anställda på distans i olika<br />
världsdelar, är en av projektets målgrupper.<br />
– Jag har stortrivts på ÅA med alla skickliga<br />
medarbetare och studerande som under åren<br />
har gett mig både glädje och motivation i arbetet.<br />
På något sätt är österbottningarna ganska<br />
så lika människor i min egen hemtrakt på<br />
Västlandet i Norge. Lugna och sansade men<br />
humoristiska individer som hellre sover på<br />
saken än drar alltför snabba slutsatser.<br />
text & foto ari nykvist<br />
UTVÄRDERING<br />
Lyhörd för deltagarnas önskemål och åsikter<br />
Universitetspe<strong>dag</strong>ogikutbildningen har varje år utvärderats vid skilda<br />
tillfällen där både UP-teamet, lärarna, deltagarna och ofta även någon<br />
från ÅA:s ledning som inbjudits varit med. Det har för Treekrem hela tiden<br />
varit viktigt att vara lyhörd och att både kvantitativt och kvalitativt ge alla<br />
deltagare möjligheter att ha synpunkter på den utbildning de fått.<br />
– Utvärderingarna över en längre period visar bland annat att närmare<br />
60 procent av deltagarna vill ha mer UP och att de anser att upplägget<br />
med 12 sp i olika delar under ett läsår är bra med tanke på att alla har en<br />
hel del undervisning och forskning de också ska hinna med.<br />
I ol startade den första påbyggnadsutbildningen i UP. Utbildningen<br />
bygger på tidigare avklarade 12 sp och omfattar nya 13 sp, vilket betyder<br />
att 17 deltagare blir klara med sina grundstudier i UP (25 sp) nu i juni<br />
2011. Utbildningen består av omfattad pe<strong>dag</strong>ogisk psykologi i vuxenrelaterade<br />
lärmiljöer med FM Barbro Holmgren, arbetsmiljöpe<strong>dag</strong>ogik i lärande<br />
organisationer med Arvid Treekrem, IT-didaktisk verktygstillämpning<br />
i undervisningen med PeM Fredrik Åman, ämnestillämpad didaktik med<br />
praktik i undervisning och handledning samt planering och genomförande<br />
med PeM Eivor Romar, samt lärande och professionell utveckling med<br />
Arvid Treekrem.<br />
– I påbyggnadsutbildningen ingår konkret undervisnings- och handledningspraktik<br />
och detta har uppskattats av deltagarna som nu fått auskultera<br />
och bland annat sett hur andra lärare undervisar och gör i olika situationer.<br />
Med totalt 25 sp i UP har lärare på ÅA nu en stadig och säker<br />
grund att stå på i sin undervisning.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
17
18<br />
MEDELINSAMLINGEN KONSTVERK<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> väljer ett originellt sätt att uppmärksamma donatorerna<br />
i medelinsamlingen. <strong>Akademi</strong>n kommer att hedra alla donatorer med ett<br />
gemensamt konstverk förverkligat av en lokal och känd konstnär.<br />
DONATORER HEDRAS MED KONST<br />
Konstverket kommer att bestå<br />
av en trädgård som är skapad utgående<br />
från originalritningarna för<br />
Pehr Kalms botaniska trädgård från<br />
år 1760. Den nya trädgården kommer<br />
att utgöra ungefär en åttondedel<br />
av Kalms ursprungliga trädgård<br />
och placeras bakom Sibeliusmuseet<br />
invid åstranden, samma plats där<br />
motsvarande del av trädgården ursprungligen<br />
fanns. Arbetet har redan<br />
inletts och projektet väntas vara<br />
klart i slutet av sommaren.<br />
Hedrad över uppdraget<br />
Konstnären bakom projektet som<br />
går under arbetsnamnet Pehr Kalm<br />
Revival är Jan- Erik Andersson, som<br />
själv studerat bland annat organisk<br />
kemi, botanik och konsthistoria vid<br />
akademin.<br />
– Jag är hedrad över uppdraget<br />
som konstnär för det här projektet<br />
och är dessutom glad över att få ett<br />
tillfälle att förverkliga Kalms visioner.<br />
Konstverket hör nära ihop med<br />
<strong>Åbo</strong>s historia och för att kunna se<br />
framåt måste man också se bakåt,<br />
berättar Andersson.<br />
Trädgården kommer att bestå av<br />
blombänkar med röda sandgångar<br />
emellan. I blombänkarna kommer<br />
det att finnas ornament och stängsel<br />
som reser sig högt och ger trädgården<br />
ytterligare en dimension.<br />
Pehr Kalms ek, som är <strong>Åbo</strong>s äldsta<br />
och mest värdefulla träd kommer<br />
också att utgöra ett element i trädgården<br />
och tanken är att trädgården<br />
och eken ska lyfta fram varandra.<br />
– Vi har haft nära kontakter med<br />
<strong>Åbo</strong> stads trädexpert och museiverket<br />
för att bevara det historiskt vär-<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
RektoR JoRma mattinen (fr.v.), Jan- Erik Andersson, Kjell Sundström,<br />
Thurid Eriksson och Ulla Achrén är alla nöjda med planen. I bakgrunden<br />
syns Pehr Kalms ek och området där trädgården kommer att anläggas.<br />
defulla trädet.<br />
Även de rosenbuskar som planterats<br />
bakom Sibeliusmuseet för att<br />
hedra akademins hedersdoktorer<br />
kommer att få en synlig plats i den<br />
nya trädgården.<br />
Donatorsmiljö<br />
Placeringen bakom Sibeliusmuseet<br />
är dessutom passande eftersom<br />
trädgården då blir en del i akademins<br />
redan existerande och säregna<br />
omgivning.<br />
– Trädgården placeras i den miljö<br />
där vi redan länge hedrat donatorer<br />
på olika sätt. Det är inte bara eftersom<br />
Kalms trädgård tidigare fanns<br />
här som vi valt platsen utan även<br />
för den redan existerande donatorsmiljön<br />
i övrigt, berättar Kjell Sundström<br />
från Stiftelsen för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Bland annat så är vissa hus i<br />
närheten donerade till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Donatorernas namn kommer att<br />
graveras in i en stor metallcylinder<br />
som placeras rakt bakom Kalms ek i<br />
närheten av Sibeliusmuseet. Tanken<br />
är att alla donatorer oberoende av<br />
donationens storlek ska få sitt namn<br />
ingraverat. I <strong>dag</strong>släget har akademin<br />
ungefär 590 donatorer varav<br />
drygt 400 är privatpersoner.<br />
Rektor Jorma Mattinen påpekar<br />
att man ännu hinner göra en donation.<br />
– Hittills har medelinsamlingen<br />
inbringat över 12,2 miljoner euro,<br />
vilket betyder ungefär 50 miljoner<br />
euro för universitetet, berättar<br />
Mattinen. Ända till slutet av juni<br />
månad hinner man ta vara på den<br />
här unika situationen och göra en<br />
donation som kommer att vara värd<br />
3,5 gånger sitt belopp för universitetet.<br />
TexT & foTo: RogeR NoRRgåRd
UTBILDNING PSYKOLOGI<br />
På psykologutbildningen har man framgångsrikt testat ny kurshelhet.<br />
Kurs med unikt omfång<br />
Under det gångna läsåret har institutionen för psykologi<br />
och logopedi erbjudit sina studerande en ny och<br />
unik kurshelhet.<br />
– I princip är kursen uppbyggd som psykoterapeut-<br />
utbildningar i allmänhet och som en del av psykologutbildningen<br />
är kursen till sitt omfång unik, berättar Kenneth<br />
Sandnabba, professor i tillämpad psykologi och<br />
kursens huvudansvariga. Efter inledande diagnostiska<br />
samtalsstudier ingår 20 klientsessioner och dessutom<br />
deltar studenterna i föreläsningar, skriver rapporter och<br />
läser relevant litteratur.<br />
Kursen har pågått hela året och omfattar 20 studiepoäng.<br />
Tidigare har motsvarande utbildning skett med utbildningsgrupper<br />
ute på fältet, men genom att göra en<br />
större kurshelhet blir studenternas arbete mer strukturerat.<br />
– Studenterna lär sig till exempel rutiner och journalföring<br />
som de kommer att behöva i arbetslivet, säger<br />
Sandnabba.<br />
En annan nyhet med kursen är att alla terapisessioner<br />
bandas så att både studenter och handledare kan utvärdera<br />
dem i efterhand. Klienternas sekretess är givetvis<br />
viktig och de enskilda videofi lerna kan bara ses av studenten<br />
och handledaren.<br />
En givande kurshelhet<br />
Under kursens gång har studenterna varit indelade<br />
i tre handledningsgrupper. Ena gruppen har inriktat<br />
sig på kognitiv beteendeterapi (KBT) och de övriga<br />
två har varit eklektiska men baserade på en psykodynamisk<br />
grundsyn. Johanna Herrala är i slutskedet<br />
av sina studier och har under läsåret hört till KBTgruppen.<br />
– Det här har varit en av de bästa kurserna under<br />
studietiden. Jag har lärt mig en hel del och fått massor<br />
av nya verktyg att jobba med som psykolog, berättar<br />
Herrala.<br />
Att alla sessioner filmades kändes jobbigt i början<br />
tycker Herrala, men hon vande sig snabbt. Filmerna visade<br />
sig vara ett bra verktyg, eftersom de ger en möjlighet<br />
att se sig själv arbeta och utveckla kroppsspråk och<br />
tonläge. Arbetsmängden i kursen var stor och Herrala<br />
anser att den mycket väl kunde vara värd mer än 20 studiepoäng,<br />
men hon rekommenderar ändå kursen åt alla<br />
psykologistuderande.<br />
johanna herrala (t.v.), Kenneth Sandnabba och<br />
Maria Levander har alla tyckt om den nya kursen.<br />
Studenterna har utvecklats<br />
Docent Maria Levander från Karolinska institutet har<br />
fungerat som handledare för KBT gruppen. Hon är bland<br />
annat legitimerad psykolog och psykoterapeut med inriktning<br />
på KBT.<br />
– Det har varit intressant. Studenterna har utvecklats<br />
både som personer och terapeuter under kursens gång.<br />
Hon tycker att kursen har varit bra, men för henne har<br />
det varit en liten utmaning att studenternas förkunskaper<br />
varierat något eftersom psykologutbildningen i Finland<br />
inte är lika strikt schemalagd som i Sverige. Ur både<br />
studenternas och klienternas perspektiv är det viktigt<br />
att det fi nns ett skyddsnät ifall det uppstår problem, därför<br />
är det utmärkt att professor Sandnabba, som också<br />
är legitimerad psykoterapeut, fi nns att tillgå då handledarna<br />
inte är på plats. Hittills har allt ändå fungerat utan<br />
några större bekymmer.<br />
Nästa års kurs kör igång i september och har redan 20<br />
anmälda studenter.<br />
– Det blir kostsamt eftersom vi då behöver fyra handledare,<br />
men samtidigt innebär det att vi kan erbjuda gratis<br />
hjälp åt 20 klienter, påpekar Sandnabba.<br />
Institutionen för psykologi och logopedi tar emot nya<br />
klienter inför kursstarten. Man kan anmäla sitt intresse<br />
till Yasmin Nyqvist per e-post; psyk-kansli@abo.fi eller<br />
per telefon på numret 02-215 44 06.<br />
text & foto: roger norrgård<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
19
20<br />
VECKANS SKRIBENT MONA NYLUND<br />
Det finns en förhoppning om att de kreativa branscherna ska ladda andra<br />
näringar med ny energi. Konsten ger människor andrum men den kommer<br />
inte gratis, skriver veckans skribent Mona Nylund.<br />
Vederkvickelse<br />
och tankeställare<br />
En av de varma <strong>dag</strong>arna i<br />
maj smiter jag bort från<br />
kulturhuvudstaden och<br />
åker österut. I Ateneum<br />
går den stora utställningen<br />
”Var<strong>dag</strong>ens hjältar” in på sin<br />
sista vecka. Det är inte det digra utbudet<br />
av konst år 2011 som uppehållit<br />
mig, det har jag ändå kunnat portionera<br />
ut under vintermånaderna.<br />
Kursledarstress kommer närmare<br />
sanningen, men redan tågresan ger<br />
distans och väl inne på museet har<br />
jag gått in i en annan värld.<br />
Jag vandrar runt flera timmar i de<br />
till synes nu så annorlunda salarna,<br />
det är kanske belysningen som<br />
gör det, skumt i rummen med klarare<br />
ljus på målningarna, det ligger<br />
något hemlighetsfullt i hur verken<br />
hänger. Denna konstvandring blir<br />
en upplevelse i särklass, där jag själv<br />
kan klä av hemligheterna i verken,<br />
tror jag.<br />
På andra varvet står jag framför en<br />
välbekant Edelfelt och alldeles intill<br />
Fernand Pelez fattiga moder omgiven<br />
av sina magra små barn i trasor<br />
i ett gathörn i Paris. Det är målningen<br />
”Utan skydd” överdragen med<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
en grådaskig ton jag ser. Hjärtskärande<br />
jämförelse som stämmer till<br />
eftertanke; årtal (kring 1880), plats,<br />
stämning. Edelfelt befinner sig i<br />
Luxembourgträdgården och avbildar<br />
en välklädd barnjungfru som<br />
rättar till rosetten på en flicka i vit<br />
sommarklänning bland andra glatt<br />
lekande, välmående barn i solens<br />
sken.<br />
Man ser det uppenbara,tröstlöshet<br />
kontra harmoni.<br />
Arrangörer och<br />
kurator, de som<br />
planerat, valt och hängt vill att jag<br />
också ska se det som sker i tiden, hela<br />
slutet av 1800-talet: filmen tog sina<br />
första steg och man låter sig fascineras<br />
av klippen från liv på landet,<br />
åker och äng, arbetet som förändras,<br />
industrialismens födelse, sedan<br />
uppror i gruva och slit i fabrik.<br />
Folk är tvungna att lämna landsbygden<br />
och dra bort till okända marker.<br />
Andrum och tröst söker man i religionen.<br />
Brytningstid, det vill man att jag<br />
ska se.<br />
En av de intrikata hemligheterna<br />
som uppenbart<br />
avslöjas är att man<br />
kan göra långtgående<br />
jämförelser med Europa<br />
av i <strong>dag</strong>, så är det väl uttänkt.<br />
Jag berörs, inte minst på grund<br />
av mitt skötebarn sedan några månader:<br />
kursen ShipHip – nya idéer<br />
för 2010-talet, som beställts av<br />
ELY-centralen som arbetskraftspolitisk<br />
åtgärd för dels friställda från<br />
varvsindustrin dels folk från de kreativa<br />
branscherna. Kursdeltagarna,<br />
bland dem många ingenjörer med<br />
en lång karriär bakom sig, har utan<br />
vidare fått möta skoningslös förändring.<br />
De har plötsligt kastats ut i<br />
kylan, och utan egen förskyllan; de<br />
får nu söka sig nya vägar.<br />
Kursen har för dem innefattat<br />
mycket av konst och konstens verklighet,<br />
dess livgivande och också<br />
helande verkan, inspiration och irritation.<br />
Uppmaningen att överväga<br />
egna företag och kunskapen om den<br />
verkligheten innebär en viss vånda,<br />
situationen skapar motstånd.
Vi lever naturligtvis<br />
också i en brytningstid.<br />
Invanda strukturer<br />
bryts ner, många<br />
sätter sitt hopp till att<br />
de kreativa branscherna ska, om inte<br />
sysselsätta, så åtminstone ladda<br />
andra näringar med ny energi.<br />
Vi kan skönja tecken på det, men<br />
samtidigt ställer mig en flashback av<br />
Pelez ”Gycklare och gatukonstnärer”,<br />
som dyker upp på näthinnan,<br />
inför nya frågor. Den stora målningen<br />
avbildar ett kringresande<br />
sällskap på scen med clowner och<br />
trötta musiker, uttråkade barn och<br />
tonåringar, som har sina uppgifter<br />
att sköta.<br />
De verkar inte ha det alltför fett<br />
roligt.<br />
Bakom kameran<br />
och vid staffliet har<br />
konstnärerna tillbringat<br />
svettiga, tysta timmar,<br />
de har experimenterat<br />
sig fram, gått i lära,<br />
strukit ut, prövat igen.<br />
Hur många fina konstnärer gycklar<br />
inte på gatorna i Europas huvudstäder<br />
med hatten i hand i <strong>dag</strong>? Hur<br />
många välrenommerade konstnärer<br />
ombeds inte uppträda gratis än här<br />
än där? Parallellerna är inte svåra att<br />
dra och bjuder heller inte på nya fakta,<br />
men förtjänar ändå att upprepas.<br />
En annan sida av det mest uppenbara<br />
utställningen visar är det finslipade<br />
kunnandet såväl hos utställningens<br />
planerare och substansens<br />
upphovsmän och -kvinnor. Bakom<br />
kameran och vid staffliet har konstnärerna<br />
tillbringat svettiga, tysta<br />
timmar, de har experimenterat<br />
sig fram, gått i lära, strukit ut, prövat<br />
igen.<br />
En av de stora utmaningarna<br />
för dem/<br />
oss som tror på de<br />
kreativa branschernas<br />
framtid är att föra<br />
vidare insikten om att konst<br />
inte är gratis, den framspringer<br />
inte ur stundens inspiration utan<br />
ur idogt arbete. Och vem som<br />
helst är inte konstnär och vad<br />
som helst är inte konst, reflekte-<br />
rar jag över på hemresan.<br />
Utmaning nummer två<br />
följer av den första: vem<br />
ska betala - skattebetalare,<br />
konsument, sponsor,<br />
mecenat?<br />
Konsten ger<br />
andrum<br />
och vederkvickelse,<br />
man blir<br />
syresatt av alla nya frågeställningar<br />
som väntar på<br />
att få svar, den bistår en<br />
med samhällsanalys för<br />
eget bruk.<br />
Konsten för en vidare<br />
helt enkelt.<br />
Denna gång handlade<br />
VECKANS<br />
SKRIBENT<br />
ÄR Mona<br />
Nylund,<br />
FM, utbildningsplanerare<br />
vid<br />
Centret för<br />
livslångt lärande.<br />
det om bildkonst, men man kan lika<br />
bra läsa en bok, varför inte någon<br />
av naturalisterna Minna Canth eller<br />
Émile Zola. Konsten för oss människor<br />
samman, speciellt om man tänker<br />
på till exempel teater eller film<br />
på bio. Man kan bjuda in konsten<br />
till sitt företag och sin arbetsgemenskap<br />
och låta sig överraskas av vad<br />
som ”händer sen”.<br />
Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2011<br />
21
22<br />
DISPUTATIONER<br />
FINSKA SPRÅKET<br />
FM Oksana Petrova disputerar i fi nska språket ons<strong>dag</strong>en den 8<br />
juni på avhandlingen Of pearls and pigs: A conceptual-semantic<br />
Tiernet approach to formal representation of structure and<br />
variation of phraseological units.<br />
Disputationen äger<br />
rum kl. 12.15 i aud.<br />
Armfelt, Arken. Opponent<br />
är prof. jan-ola<br />
östman, Helsingfors<br />
universitet, och som<br />
kustos fungerar prof.<br />
urpo nikanne.<br />
Så här sammanfattar<br />
Oksana Petrova själv sin avhandling:<br />
"I denna avhandling behandlas fraseologiska<br />
enheter, det vill säga konventionella<br />
och relativt stabila fl erordiga<br />
uttryck som uppvisar olika slags<br />
strukturella oregelbundenheter. Genom<br />
en granskning av olika tidigare tillvägagångssätt<br />
att beskriva dessa enheter<br />
visas vilka svårigheter deras<br />
struktur, variation och variabilitet erbjuder<br />
för den lingvistiska teorin.<br />
Syftet med avhandlingen är att utveckla<br />
ett alternativt sätt att beskriva<br />
dessa uttryck med tillämpning av<br />
den konceptuell-semantiska Tiernetmodellen.<br />
I avhandlingen analyseras<br />
de fraseologiska enheternas struktur i<br />
form av ett nätverk.<br />
Den formella beskrivningen bygger<br />
på en fördjupande, språkbrukbaserad<br />
analys av det fi nska idiomet X<br />
HEITTÄÄ HELMIÄ SIOILLE lit. ‘X kastar<br />
pärlor åt svin’. Wittgensteins idé<br />
om familjelikhet ligger i bakgrunden<br />
för analysen av variation där begreppet<br />
'konstruktionsfamilj' tas i bruk. Till<br />
skillnad från tidigare beskrivningsmodeller<br />
behandlas idiomets varianter inte<br />
som avledningar från en basform,<br />
arv från mer abstrakta nivåer eller i<br />
form av en kategorisering av olika variationstyper.<br />
Istället beskrivs variationen<br />
som skillnaden mellan förvalda<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
och icke-förvalda värden som<br />
varje förbindelselänk får inom<br />
konstruktionsfamiljnätverket.<br />
Dessa värden beräknas på basis<br />
av en kvantitativ analys av<br />
ett korpusmaterial.<br />
Samtidigt som en modell av<br />
den fraseologiska enhetens<br />
struktur konstrueras, granskas<br />
några för idiomforskningen viktiga<br />
begrepp som 'grundform', 'analyserbarhet',<br />
'bokstavlig betydelse' och<br />
'idiomatisk betydelse' i ljuset av den<br />
aktuella modellen. I avhandlingen demonstreras<br />
också hur den semantiska<br />
disambigueringen i en fraseologisk<br />
enhet kan uppnås genom upplösning<br />
av den referentiella obestämdheten<br />
och hur de relevanta textuella elementen<br />
kan formaliseras, det vill säga tydligt<br />
markeras i kontexten."<br />
UTVECKLINGSPSYKOLOGI<br />
BA with Honours Gerhard<br />
Schober disputerar i<br />
utvecklingspsykologi ons<strong>dag</strong>en<br />
den 8 juni på avhandlingen<br />
Aggression Measurement and<br />
Human-Avatar Interaction:<br />
Virtual Environments and<br />
Online Testing of Aggression.<br />
Disputationen äger rum kl. 12 i aud.<br />
Nissi, Tritonia. Opponenter är prof.<br />
j. martin ramirez, Universidad Complutense,<br />
och prof. marc hassenzhal,<br />
Folkwang Hochschule. Som<br />
kustos fungerar prof. kaj björkqvist.<br />
Så här sammanfattar Gerhard<br />
Schober själv sin avhandling:<br />
"Studiet av interaktionen mellan<br />
människa och datamaskin (eng. human-computer<br />
interaction) innebär<br />
studiet av gränssnittet mellan människa<br />
och dator. Oftast innebär det<br />
studier av interaktionen mellan människa<br />
och programvara snarare än med<br />
hårdvara.<br />
Studier av dataspel har i de fl esta fall<br />
fokuserat på användarvänlighet beträff<br />
ande själva gränssnittet och ergonomi<br />
(se till exempel Lin & Hu, 2005).<br />
Men dataspel omfattar en alldeles<br />
speciell typ av interaktion mellan människa<br />
och datamaskin såtillvida att de<br />
ofta väcker moraliska ställningstaganden,<br />
dels på grund av att spelen ofta<br />
omfattar våld utfört med hjälp av en<br />
avatar, dels på grund av att dataspel<br />
ofta antas vara beroendeskapande.<br />
Huvudsyftet med studierna i denna<br />
avhandling är att undersöka omständigheter<br />
förknippade med interaktio-
nen mellan människa och avatar i relation<br />
till aggressiva stimuli i den virtuella<br />
miljö som dataspel innebär.<br />
Anvhandlingen består av fyra studier<br />
som torde påvisa att ett perspektiv<br />
utgående från interaktionen mellan<br />
människa och dator snarare än ett utgående<br />
från ett eff ekt-paradigm torde<br />
vara av värde. Samband mellan självskattade<br />
aggressiva strategier i den<br />
verkliga, icke-virtuella världen och<br />
aggressivt beteende med en avatar<br />
i den virtuella världen, samt fysiologiska<br />
reaktioner relaterade till händelser<br />
i dataspelet har påvisats. En följd<br />
är att studiet av interaktionen mellan<br />
människa och avatar kan ge värdefull<br />
information om mänsklig aggression.<br />
Detta är av betydelse för fortsatt<br />
forskning på området.<br />
Metodologiska problem vid online<br />
testning som måste beaktas påtalas<br />
också. Studierna torde kunna vara<br />
riktgivande för fortsatt forskning på<br />
området."<br />
INFORMATIONSSYSTEM<br />
M.Sc. Matteo Brunelli disputerar i informationssystem<br />
fre<strong>dag</strong>en den 10 juni på avhandlingen Some advances in<br />
mathematical models for preference relations.<br />
Disputationen äger<br />
rum kl. 12 i aud. Gamma,<br />
ICT-huset. Opponent<br />
är prof. janusz kacprzyk,<br />
Polish Academy<br />
of Science, och som<br />
kustos fungerar prof.<br />
christer carlsson.<br />
Så här sammanfattar<br />
Matteo Brunelli själv sin avhandling:<br />
"Preferensrelationer och deras modeller<br />
har spelat en avgörande roll i både<br />
samhällsvetenskaper och tillämpad<br />
matematik. Ett preferensförhållande<br />
för en viss uppsättning av alternativ<br />
kan ses som en sammanfattning av<br />
de åsikter som beslutsfattare givit angående<br />
alternativen i fråga. En speciell<br />
samling av preferensrelationer representeras<br />
av kardinalpreferensrelationer,<br />
som tillåter beslutsfattaren att<br />
ange intensiteten av hur mycket han<br />
eller hon föredrar ett alternativ över<br />
ett annat.<br />
Betydelsen av preferensrelationer<br />
är teoretisk men de har också en<br />
praktisk tillämpning eftersom de utgör<br />
grunden för fl era modeller för att stöda<br />
beslutsfattande, som till exempel<br />
den så kallade 'Analytic Hierarchy Process'<br />
(AHP) modellen, som ofta används<br />
för att lösa komplexa problem.<br />
Inom ramen för preferensrelationer<br />
uppstår några viktiga frågor. Hur kan<br />
vi till exempel rangordna alternativ på<br />
basis av den information som framgår<br />
ur en parvis jämförelse av dessa alternativ?<br />
Kan vi uppskatta rationaliteten<br />
hos beslutsfattaren på basis av hans<br />
eller hennes eventuellt motstridiga<br />
preferenser? Vad händer om några alternativ<br />
inte jämförs med varandra?<br />
Denna avhandling (i) presente-<br />
rar nya modeller för att uppskatta<br />
alternativens rangordning<br />
då de är givna som<br />
preferensrelationer. Samtidigt<br />
önskar man förbättra<br />
den beräkningsmässiga effektiviteten:<br />
(ii) lyfter fram<br />
några svaga punkter i vissa<br />
befi ntliga modeller genom<br />
att bevisa att ett stort antal av dem leder<br />
till oönskade resultat, (iii) jämför inkonsekvens<br />
(irrationalitets) index från<br />
både en teoretisk och en numerisk<br />
synvinkel och visar att några av dem<br />
som verkar olika, istället, de facto, är<br />
de ekvivalenta, samt (iv) presenterar<br />
en metod som kan bidra till att överbrygga<br />
klyftan mellan grupp-preferensrelationer<br />
och analys av de sociala<br />
nätverken.<br />
Avhandlingen är strukturerad som<br />
en sammanfattning av publicerade artiklar<br />
inom ämnet och argumenten är,<br />
så mycket som möjligt, bevisade med<br />
matematiska och statistiska metoder."<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
23
24<br />
DISPUTATIONER<br />
BIOKEMI<br />
FM Jenny Isaksson disputerar i biokemi fre<strong>dag</strong>en den 10 juni på<br />
avhandlingen Lateral Distribution and Membrane Properties of<br />
Structurally Defi ned Sphingolipids.<br />
Disputationen<br />
äger rum kl. 12 i aud.<br />
Mauno Koivisto, Bio-<br />
City. Opponent är<br />
prof. rhoderick e.<br />
brown, University of<br />
Minnesota, och som<br />
kustos fungerar prof.<br />
j. peter slotte.<br />
Så här sammanfattar Jenny Isaksson<br />
själv sin avhandling:<br />
"Plasmamembranen utgör cellens<br />
yttersta skikt och dess kontakt med<br />
omgivningen. I den fi nns cellens högsta<br />
halt av sfi ngolipider, en bred grupp<br />
membranlipider vilka fungerar som receptorer<br />
vid cellens yta och som signalmolekyler.<br />
Sfi ngolipiderna, liksom<br />
vissa membranproteiner som deltar i<br />
cellsignaleringen, antas koncentreras i<br />
kluster, så kallade membrandomäner,<br />
för att signaleringsräckor ska ske effektivare.<br />
Lipidfl ottar (eng. lipid rafts)<br />
är en typ av membrandomäner som<br />
byggs upp av främst sfi ngolipider och<br />
kolesterol . Vissa sfi ngolipider (glykosfi<br />
ngolipider) bildar också kolesterolfattiga<br />
domäner vilka antas vara involverade<br />
vid cancercellers tillväxt och<br />
progression.<br />
Målet med min doktorsavhandling<br />
var att undersöka hur strukturella variationer<br />
bland naturliga sfi ngolipider<br />
påverkar deras förmåga att bilda laterala<br />
membrandomäner. Detta har jag<br />
studerat med fl uorescensspektroskopi<br />
på modellmembraner, det vill säga<br />
artifi ciella membraner med bestämd<br />
lipidsammansättning. Sfi ngolipidernas<br />
domänbildningsförmåga och tendenser<br />
att samverka med kolesterol undersöktes<br />
med hjälp av fl uorescenta<br />
analoger av naturliga lipider.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
Resultaten visade att små<br />
strukturella skillnader i sfi ngolipidstrukturen<br />
inverkade<br />
märkbart på deras membranegenskaper.Glukosylceramider<br />
konstaterades vara mer<br />
benägna än galaktosylceramider<br />
att kolokalisera med kolesterol<br />
trots att de skiljer sig<br />
endast i den stereokemiska orienteringen<br />
hos en hydroxylgrupp. Vi observerade<br />
också att ceramider kan tränga<br />
undan kolesterol från sfi ngolipid-/<br />
kolesteroldomäner vilket påverkar<br />
domänernas fysikaliska egenskaper.<br />
Denna eff ekt observerades för ceramider<br />
med långa acylkedjor men inte<br />
för kortkedjiga ceramider, vilka oftare<br />
används i cellstudier för att studera<br />
ceramideff ekter.<br />
Våra resultat antyder att variationer<br />
i sfi ngolipidnivåer som beror på naturliga<br />
eller patologiska orsaker kan inverka<br />
på cellsignaleringen och andra<br />
membranbunda cellfunktioner som<br />
en följd av sfi ngolipidernas specifi ka<br />
membranegenskaper."<br />
NORDISK FOLKLORISTIK<br />
FL Johanna Björkholm<br />
disputerar i nordisk folkloristik<br />
fre<strong>dag</strong>en den 10 juni på<br />
avhandlingen Immateriellt<br />
kulturarv som begrepp<br />
och process. Folkloristiska<br />
perspektiv på kulturarv i<br />
Finlands svenskbygder med<br />
folkmusik som exempel.<br />
Disputationen äger rum kl. 13.15 i<br />
aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof.<br />
gunnar ternhag, Högskolan Dalarna,<br />
och som kustos fungerar prof.<br />
ulrika wolf-knuts.<br />
Så här sammanfattar Johanna<br />
Björkholm själv sin avhandling:<br />
"Kulturarv har blivit något av ett<br />
modeord under senare tid. Immateriellt<br />
kulturarv är dock en kategori som<br />
har fått förhållandevis liten uppmärksamhet<br />
i västvärlden. Ett exempel på<br />
detta är att Norge är det enda nordiska<br />
land som har ratifi cerat Unescos<br />
konvention för värn av immateriellt<br />
kulturarv under min undersökningsperiod.<br />
I denna folkloristiska undersökning<br />
ligger fokus på immateriellt<br />
kulturarv dels som begrepp och dels<br />
som process.<br />
Immateriellt kulturarv som begrepp<br />
används i olika kontexter. Här studeras<br />
begreppets användning inom kulturinstitutioner,<br />
i kulturforskares diskussioner<br />
och i fi nlandssvenska tidningar<br />
med hjälp av diskursanalys. Den<br />
huvudsak liga betydelsen av immateriellt<br />
kulturarv implicerar urval och värdeladdning<br />
samt symbolvärde. Dessutom<br />
framträder performativitet som
en nyckel till förståelsen av immateriellt<br />
kulturarv – då tillräckligt många<br />
människor talar om och agerar som<br />
om en immateriell kulturkomponent<br />
skulle ha kulturarvsstatus så kommer<br />
den med tiden att framstå som ett immateriellt<br />
kulturarv.<br />
Immateriellt kulturarv som process<br />
handlar om eff ekterna av att utvalda<br />
imma teriella kulturkomponenter byter<br />
status och framstår som immateriellt<br />
kulturarv. Med folkmusik i Finlands<br />
svenskbygder som exempel<br />
undersöks hur vissa delar av den traditionella<br />
musiken i allmogesamhället<br />
valdes ut, omformades och tillskrevs<br />
symbolvärde i enlighet med rådande<br />
ideologier i samhället. På så sätt skapades<br />
genren folkmu sik, i första hand<br />
av insamlare, utgivare och vetenskapsmän.<br />
Denna genre kom med tiden<br />
att upp fattas som ett egenvärt<br />
immateriellt kulturarv åtminstone inom<br />
delar av samhället.<br />
Immateriellt kulturarv visar sig illustrera<br />
vad människor upplever vara<br />
viktigt i sin omgivning. All immateriell<br />
kultur förutsätter dock att människor<br />
agerar ut sin traditionella kunskap så<br />
att de immateriella kulturkomponenterna<br />
så att säga för kroppsligas och<br />
kan iakttas av andra individer eller dokumenteras.<br />
Detta gäller även för immateriella<br />
kulturarv. Därför bör insatser för värn<br />
och bevarande som riktar sig mot immateriella<br />
kulturarv utformas i enlighet<br />
med andra mekanismer än vid bevarande<br />
av materiella kulturarv. Vikten<br />
av kontinuitet och funktion bör betonas<br />
då det gäller immateriella kulturarv,<br />
medan materiell autenticitet är av<br />
underordnad betydelse.<br />
VÅRDVETENSKAP<br />
HVM Eivor Wallinvirta disputerar i vårdvetenskap tis<strong>dag</strong>en den<br />
14 juni på avhandlingen Ansvaret som klangbotten i vårdandets<br />
meningssammanhang.<br />
Disputationen äger<br />
rum kl. 12 i <strong>Akademi</strong>salen,<br />
Academill. Opponent<br />
är forskningsledare<br />
charlotte delmar,<br />
Ålborg Universitet, och<br />
som kustos fungerar<br />
prof. katie eriksson.<br />
Så här sammanfattar<br />
Eivor Wallinvirta själv sin avhandling:<br />
"Avhandlingen är en vårdvetenskaplig<br />
studie om ansvar som inre etik.<br />
Riktningen för teoribildningen i studien<br />
ges av följande satser: Ansvar är etik<br />
och ansvar är en vårdetisk grundkategori<br />
inom den caritativa vårdetiken,<br />
samt att ansvar har sin utgångspunkt<br />
i vårdandets ethos.<br />
Ansvar som inre etik handlar här om<br />
det meningsbärande innehållet i begreppen<br />
frihet, skuld och kärlek. Den<br />
hermeneutiska metodologin är en genomgående<br />
röd tråd i studien. Frihet,<br />
skuld och kärlek granskas med utgångspunkt<br />
i ordböcker, i religionsfi -<br />
losofi ska texter av Lèvinas, Buber och<br />
Kierkegaard samt i vårdetiska artiklar.<br />
Förståelse och tolkning vävs samman<br />
och denna rörelse leder oavbrutet<br />
fram till nya helheter om ansvarets inre<br />
betydelseinnehåll. Den inre ansvarsetiken<br />
tar form kring hälsa och lidande<br />
som görande, varande och vardande<br />
samt kring Kierkegaards estetiska,<br />
etiska och religiösa stadier på livets<br />
väg. Konturerna av en teorimodell för<br />
vårdandets etik som ansvarsetik börjar<br />
framträda.<br />
Skulden, som central kraft för ansvaret,<br />
är den källa som på ett verkligt<br />
sätt formar det inre ansvaret till olika<br />
mognadsstadier. En personlig inre<br />
etik handlar här om en oavbruten ska-<br />
pelseakt, där skulden får sin<br />
positiva laddning och kraft av<br />
friheten och kärleken. Skulden<br />
ses som verksam och<br />
meningsbärande substans<br />
för ansvarets gärningar, ett<br />
svar på att kärlek existerar.<br />
De mönster som skapats i<br />
studien ger förståelse för frihetens,<br />
skuldens och kärlekens samverkan<br />
och starka beroende av varandra.<br />
Den nya förståelse av ansvarets inre<br />
verklighet som synliggjorts i avhandlingen<br />
gestaltar på ett nytt sätt ansvar<br />
i vårdandets meningssammanhang<br />
och fångar på ett överskådligt<br />
sätt ansvarets betydelserikedom och<br />
komplexitet. Ansvar kan belysas och<br />
tolkas på många olika sätt, beroende<br />
bland annat på disciplin, perspektiv<br />
och forskningsfrågor. I denna studie<br />
är teorigenereringen om det inre ansvaret<br />
sanningslik för ansvar i vårdandets<br />
meningssammanhang. Ansvar<br />
har avtäckts som den kärna som fi nns<br />
bortom det direkt synliga, den kärna<br />
som enligt Eriksson (2009) 'blir bärare<br />
av de ursprungliga vårdande substanserna<br />
och avspeglar en djup mänsklig<br />
tillvaro'."<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
25
26<br />
DISPUTATIONER<br />
DATAVETENSKAP<br />
FM Torbjörn Lundkvist disputerar i datavetenskap<br />
fre<strong>dag</strong>en den 17 juni på avhandlingen Applications of Graph<br />
Transformation in Tools for Domain-Specifi c Modeling<br />
Languages.<br />
Disputationen äger<br />
rum kl. 12 i aud. Betha,<br />
ICT-huset. Opponent<br />
är assoc. prof.<br />
dániel varró, Budapest<br />
University of<br />
Technology, och som<br />
kustos fungerar prof.<br />
ivan porres.<br />
Så här sammanfattar Torbjörn<br />
Lundkvist själv sin avhandling:<br />
"Domänspecifi ka språk har föreslagits<br />
som en metod för att kostnadseff<br />
ektivt utveckla familjer av<br />
mjukvarusystem inom ett begränsat<br />
applikationsområde. Ofta begränsar<br />
sig detta område till en produktfamilj<br />
som utvecklas inom ett enskilt<br />
mjukvaruföretag. Domänspecifi ka<br />
språk i kombination med tidigare samlad<br />
erfarenhet och kunskap om applikationsområdet<br />
kan i sin tur användas<br />
för att generera nya applikationer. Av<br />
denna anledning anses domänspecifi -<br />
ka språk vara en av huvudmetoderna<br />
för att återanvända mjukvara.<br />
En nackdel med domänspecifi -<br />
ka språk är att verktygen för att utveckla<br />
mjukvara är knutna till applikationsområdet,<br />
och således inte kan<br />
återanvändas för andra språk och<br />
applikationsområden. Utveckling och<br />
underhåll av ett nytt domänspecifi kt<br />
språk kan således kräva tilläggsresurser<br />
som kan vara större än framtida inbesparningar<br />
som användningen av<br />
detta kan inbringa.<br />
För att förenkla utvecklingsarbetet<br />
för nya domänspecifi ka språk och följaktligen<br />
minska kostnaderna för detta,<br />
har ramverk för ändamålet framtagits.<br />
Verktygsstöd för ett nytt språk skapas<br />
då genom att ramverket skräd-<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
darsys för det nya språket.<br />
Metoderna varierar varierar i<br />
olika ramverk. En metod är att<br />
använda ett programmeringsgränssnitt<br />
baserat på imperativa<br />
programmeringsspråk. En<br />
annan metod är att använda<br />
språk med hög abstraktionsnivå<br />
som är oberoende av ramverkets<br />
implementation.<br />
I denna avhandling presenteras resultat<br />
inom den andra metoden. Graftransformationer<br />
används som utgångspunkt<br />
för att skräddarsy ett<br />
ramverk för mjukvarumodellering med<br />
domänspecifi ka språk. Avhandlingen<br />
presenterar en jämförelse över olika<br />
standarder för att beskriva och utbyta<br />
modeller och modelleringspråk, samt<br />
en arkitektur för ett öppet ramverk för<br />
domänspecifi k modellering som effektivt<br />
koordinerar graftransformation<br />
och grafi ska editorer. Även specifi ka<br />
algoritmer och verktygskomponenter<br />
presenteras och diskuteras. I dessa<br />
ingår en metod för förfrågning av grafer<br />
med rekursion samt en metod för<br />
att synkronisera diagram efter att abstrakta<br />
modeller ändrats.<br />
Arbetet valideras med ett prototypverkyg<br />
samt fallstudier. I dessa studier<br />
visas hur vårt experimentella ramverk<br />
för domänspecifi k modellering<br />
använts för utvecklingen av konkreta<br />
verktygsmiljöer för domänspecifi -<br />
ka språk."<br />
ANALYTISK KEMI<br />
FM Anna Österholm disputerar<br />
i analytisk kemi fre<strong>dag</strong>en den 17<br />
juni på avhandlingen Electronic<br />
and structural properties of<br />
polyazulene materials: an in<br />
situ spectroelectrochemical<br />
investigation.<br />
Disputationen äger rum kl. 12 i aud.<br />
Salin, Axelia. Opponent är prof. toribio<br />
f. otero, Universidad Politécnica de<br />
Cartagena, och som kustos fungerar<br />
prof. ari ivaska.<br />
Så här sammanfattar Anna Österholm<br />
själv sin avhandling:<br />
"Att i ett material kunna kombinera<br />
ledningsförmåga med elasticitet, låg vikt<br />
samt billig och enkel materialframställning<br />
är väldigt intressant för en mängd<br />
högteknologiska tillämpningar. Upptäckten<br />
att en del konjugerade polymerer<br />
(plaster) kan uppvisa ledningsförmåga<br />
i samma klass som silver och koppar<br />
var sålunda banbrytande. Elektriskt ledande<br />
polymerer möjliggör tillämpningar<br />
som elektroniskt papper, elektriskt<br />
ledande textiler, böjbara TV-skärmar,<br />
konstgjorda muskler och tapeter/fönster<br />
som byter färg. Utöver elektrisk ledningsförmåga<br />
uppvisar dessa polymerer<br />
också jonisk ledningsförmåga, något<br />
som utnyttjas bland annat i de två sistnämnda<br />
tillämpningarna.<br />
I sin ursprungliga form är konjugerade<br />
polymerer på sin höjd dåliga halvledare.<br />
Men genom att ta bort eller föra in<br />
elektroner (dopning) kan polymerens<br />
ledningsförmåga höjas avsevärt. Då<br />
man dopar polymeren ändrar man inte<br />
bara på ledningsförmågan utan ock-
så på andra materialegenskaper som<br />
polymerens färg, struktur och volym.<br />
Hur dessa materialegenskaper förändras<br />
med dopning är individuellt för<br />
varje polymer. För att kunna hitta en<br />
lämplig polymer för en specifi k tillämpning<br />
är det alltså nödvändigt att studera<br />
materialförändringar under dopningsprocessen.<br />
Dopningen kan enkelt<br />
göras elektrokemiskt vilket innebär att<br />
polymeren fi nns på ytan av en elektrod<br />
som är nedsänkt i en elektrolytlösning<br />
och polymerens dopningsgrad<br />
justeras med hjälp av en yttre spänning<br />
eller ström. Det är möjligt att utföra<br />
dopningen in situ, vilket betyder att reaktionen<br />
sker till exempel i en spektrofotometer.<br />
På så sätt är det möjligt att<br />
studera hur polymerens optiska egenskaper<br />
förändras med dopningsgraden.<br />
Polyazulen (PAz) är en konjugerad<br />
polymer med unika optiska och<br />
elektriska egenskaper som resultat<br />
av den asymmetriska molekylstrukturen.<br />
I den här avhandlingen studerades<br />
PAz dopningsreaktion in situ<br />
med fl era olika analysmetoder, på olika<br />
elektrodsubstrat, i kompositmaterial,<br />
i traditionella elektrotylösningar<br />
och i jonvätskor. Jonvätskor är salter<br />
som är i vätskeform vid rumstemperatur<br />
och har fördelar över traditionella<br />
elektrolyter som består av ett salt<br />
upplöst i till exempel vatten. Jonvätskor<br />
har ofta bredare potentialfönster,<br />
lägre ångtryck och en högre elektrokemisk<br />
och termisk stabilitet än traditionella<br />
elektrolyter. Möjligheten att<br />
kombinera ledande polymerer med<br />
jonvätskor är väldigt intressant för<br />
framtida tillämpningsmöjligheter som<br />
till exempel konstgjorda muskler och<br />
elektrokromiska fönster."<br />
TEKNISK POLYMERKEMI<br />
DI Mia Ahokas disputerar i teknisk polymerkemi fre<strong>dag</strong>en den 1<br />
juli på avhandlingen Enhancing performance for paper coatings<br />
by tailor-made plastic pigments.<br />
Disputationen äger<br />
rum kl. 13 i aud. Salin,<br />
Axelia. Opponent är<br />
prof. patrick gane,<br />
Aalto-universitetet, och<br />
som kustos fungerar<br />
prof. carl-eric wilén.<br />
Så här sammanfattar<br />
Mia Ahokas själv sin<br />
avhandling:<br />
"Papper spelar en viktig roll i kommunikation,<br />
grafi sk presentation och<br />
förpackningar. I den växande elektroniska<br />
världen befi nner sig papper inför<br />
nya utmaningar. Pappersindustrin letar<br />
kontinuerligt efter innovativa idéer<br />
för att ge mervärde till papper emedan<br />
konkurrens och priser på utgångsmaterial<br />
ökar.<br />
En stor del av de producerade pappersprodukterna<br />
är bestrukna. Bestrykningens<br />
huvuduppgift är att<br />
förbättra papperskvaliteten. I bestrykningen<br />
påläggs ett skikt av smet med<br />
pigment på pappersytan. Bestrykningsskiktet<br />
utgör det yttersta skiktet<br />
hos pappret och således kan man genom<br />
att modifi era bestrykningspigmenten<br />
också modifi era pappersytan<br />
och därmed ge mervärde till den slutliga<br />
produkten.<br />
I denna avhandling rapporteras synteser<br />
av nya plastpigment och hybrider<br />
samt deras beteende i pappers-<br />
och kartongsbestrykningen. Två typer<br />
av plastpigment undersöktes: kärnaskal-partiklar<br />
(core-shell) och maleimid<br />
nanopartiklar. Kärna-skal-partiklar<br />
med en hydrofi l mjuk polymer<br />
kärna och ett hydrofobt hårt polystyrenskal<br />
framställdes för att förbättra<br />
de optiska egenskaperna hos bestruket<br />
papper. Därtill vidareutvecklades<br />
kärna-skal-partiklar genom<br />
modifi ering med ett nytt polymeriserbart<br />
optiskt vitmedel<br />
med lovande resultat. De<br />
optimala reaktionsbetingelserna<br />
för maleimid sampolymerer,poly(styrenko-maleimid)<br />
och<br />
poly(octadecen-ko-maleimid)<br />
kartlades. Maleimid nanopartiklarna<br />
funktionaliserades i sin tur med<br />
aminer så som triacetonediamin, aspartan<br />
syra och fl uorerade aminer. Nanopartiklar<br />
modifi erade med fl uorerade<br />
grupper och aspartansyra visade<br />
förändringar i ytegenskaperna hos bestruken<br />
kartong emedan förbättringar<br />
i ljusstabiliteten med triacetonediamin<br />
modifi erade sampolymerer blev<br />
mindre markanta. Alla plastpigment<br />
hade bra körbarhet i bestrykningsprocessen.<br />
Till sist studerades ännu<br />
organisk-oorganiska hybrider av<br />
poly(styren-ko-maleimid) samt kaolin<br />
och alumina trihydrat. Dessa hybrider<br />
med den konventionella kompositstrukturen<br />
ökade glansvärdena hos<br />
bestruket papper.<br />
Resultaten visade entydigt att<br />
man genom optimering av bestrykningspigment<br />
kan justera såväl papprets<br />
optiska egenskaper som dess ytegenskaper.<br />
Avhandlingen ger en<br />
inblick i möjligheterna att vidareutveckla<br />
papper genom modifi ering av<br />
plastpigment."<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
27
28<br />
NOTISER<br />
NOTERAT<br />
Arbetarskydds<strong>dag</strong>ar i ÅA:s regi<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> står värd för universitetens<br />
nationella arbetarskydds<strong>dag</strong>ar<br />
den 18–19 augusti. Dagarna lockar<br />
representanter från alla inhemska universitet<br />
och delar av företagshälsovården.<br />
Sammanlagt väntas mellan<br />
åttio och hundra deltagare.<br />
Programmet äger rum i Arken och Sibeliusmuseum<br />
och behandlar såväl fysiska<br />
som psykiska arbetarskyddsfrågor.<br />
– I och med att det är kulturhuvudstadsår<br />
i <strong>Åbo</strong> har vi tagit fasta<br />
på kultur, som är en viktig del av vår<br />
psykiska hälsa, säger John Lassus, arbetarskyddschef<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
och en av arrangörerna.<br />
Bland talarna fi nns bland annat nyligen<br />
promoverade hedersdoktorn M.A.<br />
Numminen, professor Alf Rehn, alumn<br />
Carita Viljanen och teatermakare Bobo<br />
Lundén. En förevisning av fi lmen "Underkastelsen",<br />
som handlar om de<br />
mängder av kemikalier vi <strong>dag</strong>ligen utsätts<br />
för, står också på programmet.<br />
– En delorsak till inneluftsproblemen<br />
kan vara att människor i <strong>dag</strong> är<br />
utsatta för kemikalier så mycket annars<br />
också, säger John Lassus.<br />
Föreläsningarna i auditorium Armfelt<br />
och Sibeliusmuseum är öppna för<br />
alla intresserade inom ÅA. För att delta<br />
i hela evenemanget inklusive mid-<br />
Kemister i Nådendal<br />
Spetsforskningsenheten Processkemiska centret vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> ordnade en internationell konferens, CAMU-<br />
RE-ISMR, för kemister och kemiingenjörer i Nådendal 22-<br />
25.5.2011. Konferensen hålls vartannat år och arrangerades<br />
nu för första gången i Norden.<br />
Huvudtemat var katalys och kemiska reaktioner. Katalysatorer<br />
används för att påskynda kemiska processer och<br />
används i upp till nittio procent av de industriellt tillämpade<br />
kemiska processerna i världen. Vid övergången till utnyttjande<br />
av förnybara naturtillgångar, speciellt biomassa,<br />
kommer katalys också att vara en av nyckelteknologierna.<br />
Cirka 180 experter från Europa, Amerika, Asien och Australien<br />
deltog i konferensen.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
hälsa är både fysisk och psykisk – därför fi gurerar både byggnadsproblematik<br />
och konst på programmet under arbetarskydds<strong>dag</strong>arna. John<br />
Lassus refl ekterar över inomhusluften i miniatyren av Domkyrkan.<br />
<strong>dag</strong> på Restaurang Samppalinna krävs<br />
en offi ciell anmälan. Anställda vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> anmäler sig direkt till John<br />
Lassus (e-post: john.lassus@abo.fi ,<br />
tfn: 02-215 4434) och kan delta gratis<br />
medan avgiften för övriga är 170 euro.<br />
Detta är den andra gången <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> står som arrangör, och<br />
svenskan syns i programmet.<br />
– På arbetarskydds<strong>dag</strong>arna i Helsingfors<br />
i ol sade jag att folk skulle<br />
förbereda sig på att det kommer<br />
program som går enbart på svenska.<br />
Bobo Lundén pratar inte fi nska så han<br />
håller sitt föredrag på svenska med<br />
engelsk powerpointpresentation, säger<br />
John Lassus.<br />
– Det här är den 27:e gången evenemanget<br />
ordnas. Många av oss har<br />
träff ats i tiotals år så den inoffi ciella biten<br />
är lika viktig som den offi ciella.<br />
text & foto nicklas hägen<br />
Språkpe<strong>dag</strong>oger i Vasa<br />
Konferensen ViKiPeda ägde rum den 23–24.5.2011 vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s pe<strong>dag</strong>ogiska fakultet i Vasa. Förkortningen<br />
ViKiPeda står för ”Vieraiden kielten pe<strong>dag</strong>ogiikka” och är<br />
ett nationellt forskarnätverk för språkforskare och lärarutbildare<br />
inom språk samt för språklärare.<br />
Inom ramen för temat "Global trends meet local needs"<br />
berördes de förändrade förutsättningar som språkundervisningen<br />
och språkinlärningen möter i en allt mer globaliserad<br />
värld.<br />
Som plenarföreläsare fungerade professor Pauli Kaikkonen<br />
från Tammerfors universitet, professor Karen Risager<br />
från Roskilde universitet samt professor Leo van Lier från<br />
Monterey Institute of International Studies, Kalifornien.
DIVERSE<br />
RÄTTELSE<br />
I MfÅA nr 8 stod det felaktigt att<br />
Lotta Österholm, Borgå (Borgå gymnasium)<br />
avlagt rättsnotarieexamen.<br />
I själva verket blev hon politices magister.<br />
REKREATION & MOTION<br />
FOTBOLL<br />
ÅA/Novia allmänna träningar på<br />
Samppalinna tis<strong>dag</strong>ar kl. 18.00-<br />
19.30. De, som vill delta i Kuntoliigamatcherna<br />
kan anmäla sig till idrottskansliet.<br />
Våromgångens sista match<br />
är så sent som den 7 juli, så det behövs<br />
många spelare.<br />
VOLLEYBOLL, UTE<br />
Allmänna träningar i Idrottsparken,<br />
plan 4, ons<strong>dag</strong>ar kl. 19.00-21.00.<br />
ORIENTERINGSBILJETTER<br />
Personalen kan beställa gratisbiljetter<br />
(5 st) till kvällsorienteringarna<br />
Turku-Rastit i <strong>Åbo</strong> med omnejd.<br />
ASA-GYMET<br />
ASA-Gymet har normalt öppet hela<br />
sommaren.<br />
ONSDAGSLÄNKARNA<br />
Gemensamma jogginglänkar i princip<br />
hela sommaren med bastu efteråt<br />
på Domus. Varje ons<strong>dag</strong> med start<br />
kl. 18.30 på Domus.<br />
NIA<br />
Sista gången på Eriksgatan 22 tis<strong>dag</strong>en<br />
den 7 juni. Från och med den 8<br />
juni skild Sommar Nia på Sport Henrik<br />
ons<strong>dag</strong>ar kl. 18.30-19.30. 18 euro<br />
för 10-gångerskort.<br />
MfÅA på webben:<br />
www.abo. /meddelanden<br />
FORSKNING OCH INNOVATIONER<br />
FORSKNING OCH INNOVATIONER<br />
Tekes nätservice<br />
Observera att man numera kan rapportera sina Tekes projekt elektroniskt.<br />
Innehållet i den elektroniska rapporten borde vara ungefär samma som i det gamla<br />
word-dokumentet, med lite uppdateringar.<br />
Projektets ansvariga ledare kan välja att sköta om projektets innehållsrapport<br />
antingen på papper på samma sätt som tidigare eller direkt inne i nätsystemet.<br />
Ifall man inte har gett sin personbeteckning i projektansökan och därmed fått direkt<br />
rättigheter till sitt projekt i nätservice, ska man kontakta ÅA:s huvudanvändare<br />
Tiina Haanila för att få rättigheterna i skick.<br />
Den ekonomiska rapporteringen sköts fortsättningsvis av ekonomipersonalen,<br />
inte via nätservice.<br />
Tekes TULI-fi nansiering<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s TULI-fi nansiering (från forskning till aff ärsverksamhet) fortsätter<br />
med ett nytt fi nansieringsbeslut för perioden maj 2011–juli 2012. Detta betyder<br />
fortsatt fi nansiellt stöd för akademins forskare i uppfi nnings- och patentärenden.<br />
Kontaktpersonen i TULI-ärenden är innovationskoordinatorn Olle Lagerroos.<br />
Sommartid<br />
Forskningsservice får personalförstärkning för sommarmånaderna av praktikanten<br />
Hanna Engblom. Kontorets sommarsemestrar är placerade enligt följande:<br />
Olle Lagerroos 20.6–24.7.2011, Anna-Kaisa Byman 11.7–3.8.2011, Tiina Haanila<br />
13.7–9.8.2011.<br />
Vi vill härmed önska alla en solig och avslappnande sommar!<br />
olle lagerroos, anna-kaisa byman och tiina haanila<br />
FOLK & FÄ<br />
Kristina Granstedt-Ketola från Centret för språk och kommunikation i Vasa besökte<br />
inom ramen för ERASMUS-tjänstemannautbyte <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s samarbetsuniversitet<br />
Université d’Artois i Arras, Frankrike. I programmet ingick besök<br />
vid den internationella enheten, språkcentret, diskussioner med personal och studerande<br />
samt åhörande av undervisning i franska för utländska studerande.<br />
Granstedt-Ketola höll en presentation med rubriken ”L’Université <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
le système universitaire et la culture fi nlandaise” samt undervisade ett par lektioner<br />
i fi nska för studerande som kommer att tillbringa hösten dels i Vasa, dels i Uleåborg.<br />
Utanför det egentliga programmet besökte hon Musée des Beaux-Arts, Jardin<br />
des Boves samt Carrière Wellington.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
29
30<br />
ANNONSER<br />
NYA PUBLIKATIONER<br />
På <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s förlag har utkommit:<br />
Björkholm, Johanna: Immateriellt<br />
kulturarv som begrepp och process.<br />
Folkloristiska perspektiv på kulturarv i<br />
Finlands svenskbygder med folkmusik<br />
som exempel<br />
ISBN 978-951-765-588-0, 978-<br />
951-765-589-7 (digital), xii; 355 s.<br />
€ 30,00<br />
Christensen, Henrik Serup: Political<br />
Participation Beyond the Vote. How the<br />
Institutional Context Shapes Patterns<br />
of Political Participation in 18 Western<br />
European Democracies<br />
ISBN 978-951-765-580-4, 978-<br />
951-765-581-1 (digital), x; 278 s.<br />
€ 25,00<br />
Kalanje, Ephraim S.: Identifying First<br />
Graders at Risk of Reading and Writing<br />
Diffi culties. Creating a Group-Based<br />
Screening Tool in Kiswahili in Tanzania<br />
ISBN 978-951-765-590-3, 978-<br />
951-765-591-0 (digital), 216 s. € 21,00<br />
Kumburu, Salvius A.: e Eff ectiveness<br />
of Short-Term Literacy Skills<br />
Intervention on Children at Risk of<br />
Reading and Writing Diffi culties in Tanzania<br />
ISBN 978-951-765-592-7, 978-<br />
951-765-593-4 (digital), 140 s.<br />
€ 16,00<br />
Petrova, Oksana: Of Pearls and Pigs.<br />
A Conceptual-Semantic Tiernet Approach<br />
to Formal Representation of<br />
Structure and Variation of Phraseological<br />
Units<br />
ISBN 978-951-765-582-8, 978-<br />
951-765-583-5 (digital), 412 s.<br />
€ 32,00<br />
Stolpe, Claus: Bland åsnor och elefanter.<br />
En utvärdering av USA:s presidenter<br />
ISBN 978-951-765-584-2, 978-<br />
951-765-585-9 (digital), 448 s.<br />
€ 33,00<br />
Distribution och försäljning: Oy Tibo-<br />
Trading Ab, PB 33, 21601 Pargas,tfn<br />
(02) 454 9200, fax (02) 454 9220,<br />
e-post: tibo@tibo.net, www.tibo.net.<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
STIPENDIUM<br />
Stipendier för alkohol-,<br />
narkotika- och spelproblemforskning<br />
Stiftelsen för alkoholforskning lediganslår stipendier<br />
STIPENDIUM<br />
– för undersökningar rörande alkoholbruk<br />
– för undersökningar som klarlägger alkoholens betydelse som individuellt och<br />
samhälleligt problem<br />
– för undersökningar rörande nykterhetsarbete<br />
– för sådan narkotikaforskning som har anknytning till alkoholforskningen<br />
– för forskning om spelproblem<br />
Ansökningar för 2011 års stipendier bör göras på särskilda blanketter som kan skrivas ut<br />
från stiftelsens webbsidor www.alkoholitutkimussaatio.fi eller fås av Raija Ahtola,<br />
e-post raija.ahtola@thl.fi , tfn 020–610 7013.<br />
Ansökningarna bör vara stiftelsen tillhanda senast den sista var<strong>dag</strong>en i september, på<br />
adressen Stiftelsen för alkoholforskning, PB 30, 00271 Helsingfors.<br />
Närmare uppgifter fås av forskningschef Tomi Lintonen, tfn 020–610 7003.<br />
Novo Nordisk Foundation<br />
Research Meetings<br />
Grants for the hosting of symposia in the Nordic Region, possibly as satellite symposia in<br />
connection with large conferences, or grants for the invitation of leading international researchers<br />
for short-term sojourns with a research team combined with open lectures or the like.<br />
Grants are not available for holding courses.<br />
The theme of the activity must be within endocrinology or experimental physiology. Each<br />
grant is normally in the order of DKK 100,000 or more.<br />
It is possible to apply in 2011 for projects to take place in 2012 and 2013.<br />
Grant capital: Approx. DKK 300,000<br />
Five copies of the application for grants are to be submitted to:<br />
The Novo Nordisk Foundation<br />
Tuborg Havnevej 19<br />
DK-2900 Hellerup<br />
Denmark<br />
Phone: +45 3527 6602<br />
Fax: +45 3527 6601<br />
Homepage: novonordiskfonden.dk<br />
The application must contain a justifi cation for the proposal (no more than one page), a description<br />
of the programme with proposed date and budget, information on the team’s own<br />
activities in the area and the signifi cance of holding the event for own further research activity.<br />
Documentation of key publication activity during the past two-three years (no more than<br />
two pages) must be included.<br />
Applications must be received by the Novo Nordisk Foundation no later than August 15,<br />
2011. Preliminary applications or applications received by fax or e-mail will not be accepted.
Musiikintutkimuksen valtakunnallinen tohtoriohjelma on seitsemän yliopiston yhteistyöverkosto, johon<br />
kuuluvat Sibelius-Akatemia, Helsingin yliopisto, Tampereen yliopisto, Turun yliopisto, Itä-Suomen yliopisto,<br />
Jyväskylän yliopisto ja <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Tohtoriohjelman keskeinen toiminta-ajatus on musiikin ja sitä ympäröivän kulttuurisen todellisuuden<br />
monitieteinen tutkimus. Tällainen tutkimus voi kohdistua musiikilliseen ja musiikkia tekevään tutkimuskohteeseen<br />
puhtaan tieteellisestä näkökulmasta tai tapahtua vuorovaikutuksessa taiteellisen toiminnan<br />
kanssa. Tohtoriohjelmassa ohjattava ja toteutettava tutkimus on teoreettisesti ja metodologisesti kriittistä.<br />
Se tuottaa uutta tietoa ja kasvavaa ymmärrystä sekä musiikin prosesseista, rakenteista ja kulttuurisesta<br />
välittymisestä että musiikin ja kulttuurin kohtaamispinnassa tapahtuvista kognitiivisista, kehollisista ja<br />
oppimiseen liittyvistä ilmiöistä.<br />
Tohtoriohjelma kokoaa yhteen koko suomalaisen musiikintutkimuksen sisällöllisen ja institutionaalisen<br />
kentän ja toimii sekä edistämässä tutkimuksen alakohtaista vuorovaikutusta että kansainvälistä tunnettuutta.<br />
Tohtoriohjelman alakohtaiset painopistealueet ovat seuraavat:<br />
● etnomusikologia ja musiikkiantropologia<br />
● musiikin kognitiivinen tutkimus ja musiikkipsykologia<br />
● kulttuurinen musiikintutkimus<br />
● musiikin historia (laaja-alaisesti ymmärrettynä)<br />
● musiikin esittämisen tutkimus<br />
● musiikinteoria<br />
● musiikkikasvatuksen tutkimus<br />
● musiikin mediatutkimus<br />
● musiikkiterapia<br />
Sibelius-Akatemian koordinoimassa Musiikintutkimuksen valtakunnallisessa tohtoriohjelmassa on<br />
haettavana<br />
Kahdeksan tohtorikoulutettavan työsuhdetta vuosille 2012–2015.<br />
Kaikki rahoituspaikat ovat nelivuotisia, mutta paikkoja voi hakea ja niitä voidaan myöntää myös<br />
lyhyemmäksi rahoituskaudeksi. Tutkijakoulun professorikollegio päättää erikseen kullekin valittavalle<br />
myönnettävästä ajasta.<br />
Hakemukset liitteineen voi jättää suomen, ruotsin tai englannin kielellä. Vapaamuotoisissa hakemuksissa<br />
tulee olla maininta haettavasta rahoitusajasta. Lisäksi hakemuksissa tulee olla maininta siitä,<br />
onko hakija kiinnostunut ns. statusopiskelijan paikasta tohtoriohjelmassa mikäli ei tule valituksi<br />
tohtorikoulutettavan työsuhteeseen. Myös pelkästään statusopiskelijan paikkaa on mahdollista<br />
hakea. Statusopiskelijalla on oikeus osallistua tohtoriohjelman järjestämään koulutukseen ja saada<br />
tutkimushankkeeseensa ohjausta tohtoriohjelman koulutustilaisuuksien yhteydessä.<br />
Hakemuksen pakollisia liitteitä ovat<br />
1 tutkimus- tai jatkotutkintosuunnitelma (enintään 6 sivua)<br />
2 ansioluettelo, jonka tulee sisältää myös tiedot suoritetuista tutkinnoista ja niiden arvosanoista<br />
3 selvitys tähänastisista jatko-opinnoista<br />
4 selvitys aiemmasta jatko-opintoja varten saadusta rahoituksesta<br />
5 arvioitu tohtorintutkinnon valmistumisajankohta<br />
Tehtävän palkkaus perustuu yliopistojen palkkausjärjestelmän opetus- ja tutkimushenkilöstön vaativuuskehikon<br />
tasoihin 1–2, jonka lisäksi maksetaan henkilökohtaiseen suoriutumiseen perustuvaa<br />
palkanosaa. Kokonaispalkka asettuu noin 1 800 euroon kuukaudessa.<br />
Valintapäätöksen työsuhteeseen tekee ja palkan määrittelee tohtorikoulutettavan oma yliopisto.<br />
Hakemukset pyydetään lähettämään yhtenä sähköpostilähetyksenä, joka sisältää hakemuksen sekä<br />
kaikki liitteet pdf-tiedostoina. Ne tulee osoittaa Musiikintutkimuksen valtakunnalliselle tohtoriohjelmalle<br />
ja toimittaa Sibelius-Akatemian kirjaamoon (kirjaamo@siba.fi) viimeistään maanantaina<br />
29.8.2011 klo 15.<br />
Tiedusteluihin vastaavat tohtoriohjelman johtaja, professori Vesa Kurkela 050 387 7308 (vesa.kurkela@siba.fi)<br />
sekä koordinaattori Markus Mantere 040 710 4339 (markus.mantere@siba.fi).<br />
FINSKALEKTIONER<br />
Önskas privatlektioner i fi nsk grammatik. 45<br />
minuter om <strong>dag</strong>en, helst på eftermid<strong>dag</strong>en.<br />
Tag kontakt med J. Van Breemen / tfn 02-<br />
215 3700.<br />
ÖNSKAS HYRA<br />
<strong>Akademi</strong>lektor vill hyra lägenhet från 1.8. eller<br />
1.9.2011 till 31.5 eller 31.6.2012.<br />
Tel. 050-320 0048.<br />
E-post: marko.lamberg@jyu.fi .<br />
STIPENDIUM<br />
Tutkimusmäärärahahaku<br />
2012<br />
on auki<br />
Vuoden 2012 tutkimushanketta koskeva<br />
hakemus on jätettävä täydellisenä<br />
liitteineen sekä<br />
sähköisessä muodossa että paperilla<br />
määräaikaan mennessä. Sähköisen<br />
hakemuksen määräaika on perjantai<br />
17.6.2011 klo 16.00. Myös paperisen<br />
hakemuksen määräaika on 17.6.2011<br />
(postileiman päivämäärä).<br />
Maanpuolustuksen tieteellinen neuvottelukunta<br />
(MATINE) toimii sotilaallisen<br />
maanpuolustuksen tutkimuksen sekä<br />
turvallisuustutkimuksen edistämiseksi.<br />
Tätä tarkoitusta varten MATINE rahoittaa<br />
tieteellisiä tutkimushankkeita, joilla<br />
pyritään uusiin avauksiin ja innovaatioihin<br />
neuvottelukunnan toimialalla.<br />
MATINE-rahoitus on tyypillisesti luonteeltaan<br />
siemenrahaa soveltavan perustutkimuksen<br />
aloittamiseksi tai tutkimusaiheen<br />
potentiaalin selvittämiseksi<br />
(feasibility studies). Haastavat ja ennakkoluulottomat<br />
tutkimushankkeet sisältävät<br />
usein harkittua riskinottoa tai poikkitieteellisen<br />
lähestymistavan.<br />
Lisätiedot: www.defmin.fi /matine<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s alumninätverk<br />
alumni.abo.<br />
– för dig som studerat vid ÅA<br />
MfÅA hösten 2011<br />
Nr Utkommer Deadline<br />
11 2.9 26.8<br />
12 16.9 9.9<br />
13 30.9 23.9<br />
14 14.3 7.10<br />
15 28.10 21.10<br />
16 11.11 4.11<br />
17 25.11 18.11<br />
18 12.12 2.12<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
31
32<br />
Jag gav min första donation till <strong>Åbo</strong><br />
S14<br />
<strong>Akademi</strong> när jag var sju år gammal.<br />
Som en del i kulturhuvudstadsprogrammet<br />
kan man vandra genom<br />
universums historia, från big<br />
bang till nutid. Rutten för tidsvandringen<br />
startar vid observatoriet i Tuorla<br />
och slutar uppe på universitetsbacken.<br />
Vid start befi nner man sig<br />
13,7 miljarder år bakåt i tiden, det<br />
vill säga vid tidpunkten för big bang<br />
och universums födelse. Sedan bokstavligen<br />
vandrar man genom tiden<br />
längs en 13,7 kilometer lång rutt där<br />
varje kilometer representerar 1 miljard<br />
år i världsalltets historia. Bakom<br />
vandringsleden står <strong>Åbo</strong> universitet<br />
i samarbete med <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
<strong>Åbo</strong> och S:t Karins städer samt Palin<br />
Granit Oy.<br />
Längs med rutten fi nns det metallplattor<br />
fästa i granitblock som<br />
beskriver större händelser i historien.<br />
Granitblocken är donerade av<br />
Palin Granit Oy och slipade i <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>s verkstad.<br />
– Att sätta granitblocken på plats i<br />
terrängen tog ungefär en månad och<br />
var alltså en ganska liten del av projektet,<br />
berättar Kirsi Lehto, en av initiativtagarna<br />
och dragarna för projektet.<br />
Idén fi ck hon för några år sedan<br />
under en resa i Danmark där hon<br />
såg ett liknande projekt. Att hitta<br />
intresse för det här hemma var ändå<br />
svårt och först för ungefär ett år<br />
sedan kunde man bilda en arbetsgrupp<br />
som bestått av experter från<br />
fl era olika vetenskapliga discipliner.<br />
De vetenskapliga texterna har<br />
skrivits av sammanlagt nio experter<br />
från fl era olika vetenskapsområden.<br />
Från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> har Olav<br />
Eklund och Ari Brozinski bidragit.<br />
Efterhand blev materialet så omfattande<br />
att det också gjordes en liten<br />
bok som innehåller informationen<br />
om universums historia.<br />
Tidpunkterna som är markerade<br />
i terrängen presenteras både i broschyrer<br />
och på webben. På det här<br />
sättet kan man bekanta sig med<br />
tidsresan redan före man ger sig ut<br />
på vandringen. Själva rutten är arrangörerna<br />
nöjda med.<br />
– Vi har lyckats välja en naturskön<br />
och intressant rutt. Jag hop-<br />
127002<br />
AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION<br />
EN VANDRING I TID OCH RUM<br />
meddelanden från åbo akademi nr 10 2011<br />
ett nerslag i historien. Längs med den 13,7 kilometer långa rutten fi nns<br />
granitblock med informationstavlor utplacerade.<br />
pas att vandringen kommer att bli<br />
både undervisande och motionshöjande<br />
samt att den lever vidare, berättar<br />
Lehto.<br />
Om man inte orkar eller hinner gå<br />
hela den 13,7 kilometer långa vandringen<br />
på en gång så kan man gå en<br />
vandring genom de sista 1800 miljoner<br />
åren i historien inom centrumområdet.<br />
På kartan i broschyren<br />
finns också rastplatser samt<br />
några restauranger längs med rutten<br />
utprickade. Största delen av rutten<br />
är även tillgänglig på cykel.<br />
Mer information om tidsvandringen<br />
samt karta över rutten hittar<br />
man på: www.aikavaellus.fi .<br />
text & foto: roger norrgård