Ortsanalys för Torshälla stad - Eskilstuna kommun
Ortsanalys för Torshälla stad - Eskilstuna kommun
Ortsanalys för Torshälla stad - Eskilstuna kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ortsanalys</strong> <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong><br />
2009<br />
1
Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />
Analys av platsen ...................................................6<br />
Historia .....................................................................6<br />
Stadslandskap och gröna områden .................. 10<br />
Stadens karaktär .................................................. 12<br />
Befolkning .............................................................. 14<br />
Service .................................................................... 14<br />
Tillgänglighet ......................................................... 17<br />
Trafik ....................................................................... 18<br />
Konst, idrott och nöjen ...................................... 20<br />
Analys av livsmiljön ........................................... 24<br />
Stadslivet på dagen .............................................. 24<br />
Stadslivet på kvällen och natten ....................... 28<br />
Analys av <strong>Torshälla</strong>s roll<br />
och <strong>för</strong>hållande till omgivningen ................ 32<br />
Regionen ................................................................ 32<br />
Länet ....................................................................... 34<br />
<strong>Torshälla</strong> som en del av <strong>Eskilstuna</strong><br />
<strong>kommun</strong><strong>för</strong>valtning ............................................. 36<br />
Näringsliv ............................................................... 38<br />
Starka och svaga sidor<br />
– en utvärdering av analyserna ................... 40<br />
Starka sidor ........................................................... 40<br />
Svaga sidor ............................................................ 44<br />
Rekommendationer ......................................... 46<br />
Källor ...................................................................... 50<br />
3
Förord<br />
<strong>Ortsanalys</strong>en <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> har arbetats fram<br />
på uppdrag av <strong>kommun</strong>styrelsen i <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Arbetsprocessen har pågått september 2008–<br />
juni 2009. Syftet med ortsanalysen är att ta fram en<br />
upplevd bild av <strong>stad</strong>en, skapad utifrån en sammanvägning<br />
av många människors synpunkter. <strong>Ortsanalys</strong>en<br />
ska peka ut vad som är viktigt att ta fasta<br />
på <strong>för</strong> en positiv utveckling av <strong>Torshälla</strong>.<br />
<strong>Ortsanalys</strong>en har arbetats fram enligt Boverkets<br />
metod ”Lär känna din ort”, som tagits fram på uppdrag<br />
av regeringen till stöd <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ernas arbete<br />
med att stärka sina städer och tätorter. Metoden<br />
inbegriper tre delanalyser:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
4<br />
analys av platsen<br />
analys av orten som livsmiljö<br />
analys av ortens roll och <strong>för</strong>hållande till omgivningen<br />
I arbetet med ortsanalysen <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> har<br />
synpunkter inhämtats genom ett flertal intervjuer,<br />
medborgarenkäter, seminarier och torgmöten.<br />
Besök har gjorts hos <strong>för</strong>eningar, organisationer,<br />
Bonsai – mötesplats <strong>för</strong> ungdomar – och i skolan.<br />
Ett <strong>stad</strong>sseminarium genom<strong>för</strong>des i februari, då<br />
tjänste män, politiker och allmänhet kom samman<br />
under en dag <strong>för</strong> att diskutera <strong>stad</strong>en <strong>Torshälla</strong> ur<br />
flera aspekter.<br />
Ett stort antal människor har varit involverade i<br />
arbetsprocessen. Särskild vikt har lagts vid att nå<br />
människor som vanligtvis inte gör sin röst hörd i<br />
sammanhang som rör <strong>stad</strong>sutveckling. Brev sändes<br />
till samtliga hyresvärdar, cirka 25 stycken, <strong>för</strong> att få<br />
veta vilka avsikter dessa har med sina fastigheter<br />
i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>. Anmärkningsvärt är att svar bara<br />
kom från en hyresvärd, <strong>för</strong>utom det <strong>kommun</strong>ägda<br />
<strong>Torshälla</strong> Fastighets AB.<br />
Arbetsprocessen har drivits inom ramen <strong>för</strong> en<br />
tjänstemannaorganisation med styrgrupp, projektgrupp<br />
och referensgrupp. Styrgruppens roll har<br />
varit att följa processen och ta ställning till frågor<br />
om tidsplan, budget och presentation av ortsanalysen.<br />
Referensgruppens medlemmar har bidragit<br />
med sakkunskap. Projektgruppen har samlat in<br />
kunskapsunderlaget till analyserna, utvärderat ana
<strong>Torshälla</strong> omkring år 1700 ur Suecia antiqua et hodierna.<br />
lyserna och fått fram starka och svaga sidor hos<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> samt formulerat rekommendationer<br />
<strong>för</strong> fortsatt arbete.<br />
Projektgruppen har utgjorts av: Maria Warne, <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning, Gunilla Frenne och Björn<br />
Sigsjö, <strong>stad</strong>sbyggnads<strong>för</strong>valtningen samt Ann Lindqvist,<br />
ARKALI, som varit projektledare. Projektgruppens<br />
<strong>för</strong>hoppning är att ortsanalysen ska tjäna<br />
som planeringsunderlag i <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>s fortlöpande<br />
arbete med att utveckla <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>.<br />
5
Analys av platsen<br />
Historia<br />
En medeltida <strong>stad</strong> växer fram<br />
<strong>Torshälla</strong> är beläget cirka sju kilometer nordväst<br />
om <strong>Eskilstuna</strong> och tre kilometer söder om Mälaren<br />
intill <strong>Eskilstuna</strong>ån.<br />
För cirka 3 000 år sedan låg <strong>Torshälla</strong> under vatten<br />
<strong>för</strong>utom några större och mindre öar som bildade<br />
en skärgård. Mellan Mälaren och Hjälmaren fanns<br />
då en bred vatten<strong>för</strong>bindelse. I takt med att landet<br />
höjde sig efter inlandsisens nedtryckning blev<br />
vattenvägen mer svårframkomlig. Till sist gick det<br />
inte längre att ta sig <strong>för</strong>bi vattenfallen i <strong>Torshälla</strong>ån<br />
och det bildades där<strong>för</strong> en naturlig handels och<br />
omlastningsplats. Den nya mötesplatsen skapade<br />
möjligheter <strong>för</strong> människor att livnära sig och fler<br />
och fler började bosätta sig på platsen.<br />
På nuvarande Husberget anlades en borganläggning<br />
där handeln kunde kontrolleras och beskattas.<br />
Vattenfallen som tidigare varit ett hinder kunde<br />
nu också utnyttjas som vattenkraft – vilket var en<br />
viktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> utvecklingen av <strong>Torshälla</strong>s<br />
industrier.<br />
Med tiden utvecklades <strong>Torshälla</strong> till en centralort i<br />
bygden och fick <strong>stad</strong>srättigheter redan år 1317 –<br />
vilket gör <strong>Torshälla</strong> till en av de äldsta städerna i<br />
Sverige. Stadsrättigheterna med<strong>för</strong>de att invånarna i<br />
<strong>Torshälla</strong> fick monopol på handel och hantverk i sin<br />
6<br />
omgivande landsbygd vilket ytterliggare stärkte <strong>stad</strong>ens<br />
roll. Tillsammans med Nyköping var <strong>Torshälla</strong><br />
den <strong>stad</strong> i länet man var stolt över och som man<br />
kunde visa upp när man skulle hålla hov och ting.<br />
Tre bakslag <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong><br />
Vid mitten av 1600talet började en kanal att byggas<br />
mellan Mälaren och Hjälmaren. Denna kanal<br />
passerade inte <strong>Torshälla</strong> utan drogs istället <strong>för</strong>bi<br />
Arboga vilket gjorde att <strong>Torshälla</strong> <strong>för</strong>lorade stora<br />
intäkter på tullavgifter från skepparna.<br />
En annan stor händelse som påverkade <strong>Torshälla</strong><br />
negativt var när <strong>Eskilstuna</strong> fick <strong>stad</strong>srättigheter år<br />
1659 och en stor industriell satsning gjordes där.<br />
<strong>Torshälla</strong> motsatte sig bildandet eftersom <strong>stad</strong>en<br />
ansåg sig ha bestämmanderätt över <strong>Eskilstuna</strong>.<br />
Tvisten fick avgöras av kungen som konstaterade<br />
att <strong>Torshälla</strong> inte hade med <strong>Eskilstuna</strong> att göra. Den<br />
stora industriella satsningen i <strong>Eskilstuna</strong> gjorde att<br />
utvecklingen i <strong>Torshälla</strong> stannade av.<br />
Det tredje stora bakslaget <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> var 1798, då<br />
en brand bröt ut. Branden total<strong>för</strong>störde 56 av <strong>stad</strong>ens<br />
hundra fastigheter. <strong>Torshälla</strong>borna hämtade<br />
sig från det svåra slaget och byggde upp sin <strong>stad</strong><br />
igen. Mycket av den äldre bebyggelsen i <strong>Torshälla</strong><br />
härrör där<strong>för</strong> från denna tid.
Holmens gjuteri- och mekaniska verk<strong>stad</strong> bildades 1846.<br />
Från handels<strong>stad</strong> till bruksort<br />
År 1827 köpte Erik Adolf Zethelius Nyby hemman<br />
i <strong>Torshälla</strong> socken och anlade ett järnbruk med<br />
vals verk, vilket blev en vändpunkt <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>.<br />
Nyby bruk gjorde att <strong>Torshälla</strong> utvecklades ”från<br />
en liten handels<strong>stad</strong> till en industri<strong>stad</strong> med tydliga<br />
bruksdrag”. Nyby Bruk blev ledande i Sverige med<br />
sina produkter. Under 1840–1850talet var bruket<br />
Sve riges största tillverkare av järnplåt. Inom Nybys<br />
ägor byggdes arbetarbostäder i Kogneområdet och<br />
bostäder åt bruksledningen i Nybyparken. Nyby<br />
bruk bildade också ett dotterbolag på Holmen i<br />
<strong>Torshälla</strong> år 1846, Holmens gjuteri och mekaniska<br />
verk<strong>stad</strong>, som hade landets <strong>för</strong>sta tröskverk.<br />
7
Järnvägsanslutningen till Nyby bruk påverkade<br />
<strong>för</strong>e tagandet positivt i både Nyby och <strong>Torshälla</strong>,<br />
lika så utbyggnaden av vattenkraften.<br />
Nyby bruk köptes av Bröderna Estrand år 1945<br />
och började framställa rostfritt stål som snabbt fick<br />
gott rykte. Antalet anställda ökade från runt 200 till<br />
över 2 000 under en 20års period. Bruket hade inte<br />
längre tillräckligt med bostäder åt sina anställda<br />
och dessas familjer. Bostäder började där<strong>för</strong> byggas<br />
på östra sidan om <strong>Eskilstuna</strong>ån.<br />
År 1952 beslutades formellt att norra delen av<br />
<strong>Torshälla</strong> socken, med Nyby Bruk, skulle tillhöra<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>. Invånarantalet var som mest uppe<br />
i 9000. De nya lägenheterna var anpassade efter<br />
brukets krav på bostäder, det vill säga det byggdes<br />
små lägenheter där fram<strong>för</strong> allt ensamstående<br />
män bodde. Men familje<strong>för</strong>hållanden på bruket<br />
<strong>för</strong>ändrades och det blev allt vanligare med större<br />
familjer. Kravet på boende ändrades och de små<br />
lägenheterna började stå outhyrda under lång tid.<br />
Lägenheterna underhölls inte och blev omoderna.<br />
8<br />
Sammanslagningen med <strong>Eskilstuna</strong><br />
Under depressionen på 1930talet började diskussionen<br />
om en eventuell sammanslagning med<br />
Eskils tuna. Ämnet orsakade en hätsk debatt i <strong>Torshälla</strong><br />
under många år och delade <strong>stad</strong>en i två läger.<br />
År 1944 kom Kungliga kammarkollegiet med sitt<br />
ut låtande där man ansåg att det inte fanns tillräckliga<br />
skäl <strong>för</strong> en sammanslagning. På 1960talet blossade<br />
debatten upp igen och år 1971 blev <strong>Torshälla</strong><br />
en del av <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> och <strong>stad</strong>ens urgamla<br />
<strong>stad</strong>sprivilegier upphörde. År 1982 fick <strong>Torshälla</strong><br />
återigen rätt att kalla sig <strong>för</strong> <strong>stad</strong>, <strong>Torshälla</strong> fick en<br />
egen nämnd med <strong>för</strong>valtningschef. Under början av<br />
2000talet började återigen en debatt om <strong>Torshälla</strong>.<br />
I samband med riksdagsvalet 2005 genom<strong>för</strong>des en<br />
folkomröstning om <strong>Torshälla</strong> skulle vara en egen<br />
<strong>kommun</strong>. Resultatet blev nej. Det beslutades dock<br />
att <strong>Torshälla</strong> skulle behålla sin särställning i <strong>kommun</strong>en<br />
med egen nämnd och <strong>för</strong>valtningschef.
Diskussionen om <strong>Torshälla</strong> skulle slås samman med <strong>Eskilstuna</strong> började redan på 1930-talet. Foto: Harald Bäckstrand<br />
9
Stadslandskap<br />
och gröna områden<br />
Omgivningarna kring <strong>Torshälla</strong> utgörs fram<strong>för</strong> allt<br />
av åkermark. Stadslandskapet karakteriseras främst<br />
av de fyra kullarna: Klockberget på den västra sidan<br />
av ån samt Holmberget, Snäckberget och Krusgårdsberget<br />
på den östra sidan.<br />
Genom orten har <strong>Eskilstuna</strong>ån en fallhöjd på åtta<br />
meter vilket har gjort att två kanaler med slussar<br />
<strong>för</strong> båttrafik har grävts på var sin sida av kullarna<br />
samt ån. Kanalerna och ån liksom järnvägen och<br />
Nyby Bruk kan man bara passera på ett fåtal ställen.<br />
Kyrkan som sticker upp ovan<strong>för</strong> övrig bebyggelse<br />
är ett typiskt landmärke <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>.<br />
10<br />
Nära till naturen<br />
Alla i <strong>stad</strong>en kan nå ett grönområde efter en kort<br />
promenad och utan att passera hårt trafikerade gator.<br />
De allra flesta har också ett större naturområde<br />
inom rimligt gångavstånd.<br />
I <strong>Torshälla</strong> finns det fyra anlagda parker, varav två<br />
tillkom <strong>för</strong> drygt 100 år sedan: Holm berget och<br />
Nyby parken. Två av parkerna är relativt nyanlagda:<br />
Krusgårdsparken och en mindre del av Kofältet.<br />
Staden är väl<strong>för</strong>sedd med naturpartier som sparats<br />
inne i bebyggelsen. Oftast rör det sig om bergiga eller<br />
blockiga partier beväxta med blandskog. Längs<br />
<strong>Eskilstuna</strong> Nedre Kanal och delvis längs <strong>Eskilstuna</strong>åns<br />
östra strand finns promenad stråk. Det<br />
finns också Gökstens naturreservat som fram<strong>för</strong><br />
allt skyddar en samling moränblock.
Tecken<strong>för</strong>klaring<br />
Strandpromenad<br />
Vandringsled<br />
Elljusspår<br />
Åker<br />
Barr- och blandskog<br />
nat_res<br />
Nyckelbiotoper<br />
Grönstruktur<br />
© Lantmäteriverket. Dnr M2005/2813<br />
© Lantmäteriet Medgivande MS 2009/09104<br />
11
Stadens karaktär<br />
<strong>Torshälla</strong> ger ett charmigt intryck med sin blandning<br />
av bebyggelse och grönska. Bebyggelsen har<br />
tillkommit under olika epoker med olika arkitekturinslag,<br />
och <strong>stad</strong>ens årsringar syns tydligt. Den äldsta<br />
delen av <strong>Torshälla</strong> består till största delen av trähus<br />
från 1800talet med en eller två våningar. Området<br />
är utpekat som riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljö vården<br />
<strong>för</strong> att <strong>Torshälla</strong> är en små<strong>stad</strong> där det medeltida<br />
gatunätet är väl bevarat. I <strong>stad</strong>en kan man läsa utvecklingen<br />
från köp<strong>stad</strong> och hamn<strong>stad</strong> till brukssamhälle.<br />
Den äldre bebyggelsen är samlad kring <strong>Eskilstuna</strong>ån<br />
främst på den västra sidan nedan<strong>för</strong> Klockberget.<br />
Där finns rådhuset som är från början av<br />
1800talet och kyrkan från 1100talet. I den södra<br />
delen av <strong>stad</strong>en finns miljöer från tiden <strong>för</strong>e branden<br />
1798, till exempel kvarteren Borgmästaren,<br />
Rådmannen och större delarna av Gevaldigern och<br />
kvarteret Bisittaren med Bergströmska gården.<br />
12<br />
1900-talets andra hälft<br />
På 1950–1960talet breddades Storgatan och gamla<br />
trä hus ersattes med två och trevåningshus. Det tillkom<br />
mer bebyggelse öster om <strong>Eskilstuna</strong>ån, bland<br />
annat Östra torget då handeln inte längre rymdes<br />
i de äldre delarna av <strong>stad</strong>en. Utöver Nybys små<br />
personallägenheter växte villa, rad och lamellhusbebyggelse<br />
fram runt torget samt öster och söder om<br />
<strong>Eskilstuna</strong> nedre kanal. Under denna expansionsperiod<br />
växte den moderna storindustrin fram på Nyby<br />
bruk och med den växte den tyngre bo<strong>stad</strong>sbebyggelsen<br />
i och runt den gamla <strong>stad</strong>skärnan.<br />
Under 1950–1970talet byggdes flera skolor och<br />
vårdinrättningar. Gökstens bo<strong>stad</strong>sområde tillkom<br />
och Gökstensskolan byggdes 1952. Krusgårdsområdet<br />
byggdes på 1960talet medan villaområdena<br />
Glömsta, Haga och Bjällersta byggdes på 1970talet.
Tecken<strong>för</strong>klaring<br />
1876<br />
1900<br />
1928<br />
Stadens årsringar<br />
© Lantmäteriverket. Dnr M2005/2813<br />
Vägkartan: © Lantmäteriverket<br />
© Lantmäteriverket Medgivande MS 2009/09104<br />
13
Befolkning<br />
I dag, 2009, bor det cirka 8 600 invånare i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Antalet invånare har i stort sett varit konstant<br />
under de senaste tio åren.<br />
Av alla <strong>Torshälla</strong>bor har 23 % utländsk härkomst,<br />
majoriteten av den gruppen är finländare. Inslaget<br />
av människor från andra nationaliteter är mycket<br />
litet. <strong>Torshälla</strong> har en något äldre befolkning än<br />
genomsnittet <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>en. Andelen barn och<br />
ungdomar i åldern 0–24 år och personer mellan<br />
25–45 år är färre än genomsnittet <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>en.<br />
Den disponibla medelinkomsten är något högre än<br />
motsvarande siffra <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>en som är helhet.<br />
Av familjerna har 23 % en låg disponibel inkomst<br />
det vill säga en inkomst som är lägre än 133 263<br />
kronor per år.<br />
Ungefär hälften av <strong>Torshälla</strong>borna har som högst<br />
en gymnasial utbildning och en knapp tredjedel<br />
har studerat efter gymnasiet på högskola eller universitet.<br />
Siffrorna är representativa <strong>för</strong> hela <strong>kommun</strong>en.<br />
14<br />
Service<br />
Östra torget är <strong>Torshälla</strong>s centrum med kommersiell<br />
och offentlig service. Runt torget finns ett<br />
medborgarkontor, apotek, systembolag, en mötesplats<br />
<strong>för</strong> ungdomar, livsmedelsbutik, restauranger,<br />
blomsteraffärer, frisörer och några småbutiker med<br />
andra inriktningar. Annars är utbudet av affärer begränsat.<br />
Det finns gott om parkeringsplatser runt<br />
torget vilket gör att det är lätt <strong>för</strong> kunder med bil<br />
att uträtta ärenden.<br />
Det finns två grundskolor i <strong>Torshälla</strong>: Gökstensskolan<br />
med cirka 650 elever och Edvardslundsskolan<br />
med cirka 450 elever. Båda skolorna har skolbarnomsorg<br />
med fritidshem <strong>för</strong> barn mellan sex och<br />
nio år. Det finns åtta <strong>för</strong>skolor med sammanlagt<br />
cirka 400 barn. Storleken på <strong>för</strong>skolorna varierar<br />
från en till sex avdelningar. Två av <strong>för</strong>skolorna har<br />
uteprofil och den ena är öppen på kvällar, nätter<br />
och helger.<br />
I Spångagården ryms vårdcentral, folktandvård,<br />
familje central, <strong>för</strong>skola, tillagningskök samt dag
© Lantmäteriverket. Dnr M2005/2813<br />
© Lantmäteriverket Medgivande MS 2009/09104<br />
Service<br />
Skolor/<strong>för</strong>skolor<br />
15
<strong>Torshälla</strong>s bibliotek finns i den gamla kvarnen från 1600-talet.<br />
verksamhet <strong>för</strong> personer med demenssjuk domar. Det<br />
finns också ett boende <strong>för</strong> äldre i små lägenheter,<br />
gemensamhets lokaler och personal dygnet runt.<br />
Äldreboendet Snäckberget byggdes som ett servicehus<br />
<strong>för</strong> äldre i fyra fastigheter. I dag omfattar äldre<br />
16<br />
boendet 62 lägen heter och en äldre byggnad med<br />
gemensamhetslokaler, matsal, kök, reception och<br />
ett gruppboende <strong>för</strong> tio personer med demenssjukdomar.
På många platser i <strong>Torshälla</strong> tvingas cyklister att cykla i körbanan.<br />
Tillgänglighet<br />
Terrängen i <strong>Torshälla</strong> är mycket kuperad vilket<br />
påverkar framkomligheten. Hur tillgängligheten<br />
upplevs är individuellt och beror på graden av<br />
funktionshinder. En del upplever att det är svårt<br />
att ta sig ner till strandpromenaden. Vägen upp till<br />
Rådhustorget vid kyrkan uppfattas som brant och<br />
torget är belagt med kullerstenar, vilket <strong>för</strong>svårar<br />
framkomligheten. Holmberget saknar handikapparkering<br />
– den ligger på Brogatan. Även vissa lekplatser,<br />
<strong>för</strong>skolor, skolor, gång och cykelvägar (fram<strong>för</strong><br />
allt de som används av skolbarn) brister i tillgänglighet,<br />
liksom busshållplatser och övergångställen.<br />
Den äldre bo<strong>stad</strong>sbebyggelsen i <strong>Torshälla</strong> är till<br />
största delen inte anpassad <strong>för</strong> funktionshindrade.<br />
Många trapphus saknar till exempel hiss. Utomhusmiljön<br />
kring de äldre bostäderna har också brister<br />
i tillgänglighet. Detta påverkar de funktionshindrades<br />
framkomlighet och sociala liv och ställer också<br />
höga krav på en bra färdtjänst.<br />
17
Trafik<br />
Kollektivtrafik<br />
Mellan <strong>Torshälla</strong> och <strong>Eskilstuna</strong> centrum avgår det<br />
bussar med cirka 12 minuters intervall under vardagar,<br />
inte lika frekvent på kvällen och tidig morgon<br />
eller under helgen. Resan till centrum tar cirka<br />
18 minuter. Linjen är en av <strong>kommun</strong>ens mest nyttjade.<br />
Det finns också buss<strong>för</strong>bindelser mellan <strong>Torshälla</strong><br />
– Brunnsta – Folkesta, <strong>Torshälla</strong> – Mälar baden<br />
samt Mälby – Östra Torget – Krusgården under vardagar.<br />
Kollektivtrafik till andra orter än <strong>Eskilstuna</strong><br />
<strong>för</strong>ekommer inte. För den som vill åka kollektivt<br />
till Stockholm tar det cirka två timmar.<br />
Biltrafik och vägnät<br />
<strong>Torshälla</strong> har en viss genomfartstrafik, boende i till<br />
exempel Ängsholmen, Mälby och <strong>Torshälla</strong> huvud<br />
passerar dagligen genom <strong>Torshälla</strong> via Storgatan.<br />
Boende i Roxnäs och Mälarbaden passerar i <strong>Torshälla</strong>s<br />
utkant via Holmenleden och Nybyvägen.<br />
Genomfartstrafiken upplevs inte som ett problem.<br />
I större delarna av <strong>Torshälla</strong> är hastigheten begränsad<br />
till 30 kilometer i timmen.<br />
De flesta trafikolyckor sker vid Brogatans bro över<br />
<strong>Torshälla</strong>ån och korsningen Germundsgatan/<strong>Eskilstuna</strong>vägen.<br />
18<br />
I de äldre delarna av <strong>stad</strong>en är det gamla gatunätet<br />
väl bevarat. Dagens gator har samma sträckning som<br />
de hade på medeltiden. I de nyare delarna är gatorna<br />
breda och avviker markant från de äldre delarna.<br />
Marken närmast gatorna är inte heller bebyggd vilket<br />
ger ett intryck av stora öppna gaturum.<br />
Gång- och cykeltrafik<br />
Arbete med en cykelplan pågår <strong>för</strong> <strong>Eskilstuna</strong> i vilken<br />
<strong>Torshälla</strong> ingår. I det arbetet har konstaterats<br />
att <strong>Torshälla</strong> saknar länkar i cykelnätet till exempel<br />
i centrum, gamla <strong>Torshälla</strong> och till Torshargs<br />
idrottsplats. En befintlig cykelväg som utnyttjas av<br />
många är cykelbanan som sträcker sig från Mälarbaden<br />
via <strong>Torshälla</strong> till <strong>Eskilstuna</strong>.<br />
På vintern upplevs gångbanorna svårframkomliga<br />
då det brister i snöröjningen. Beläggningen är dålig<br />
på många av gatorna. Det finns många sprickor<br />
och markeringar syns dåligt. Bättre belysning på<br />
populära gångstråk efterfrågas, vilket också skulle<br />
öka trygghetskänslan.
¾¾½ ¾¾½<br />
¾¾½ ¾ ¾½<br />
¾¾½<br />
¾¾½ ¾¾½<br />
¾¾½¾¾½<br />
¾¾½ ¾ ¾½<br />
Huvudstråk <strong>för</strong> cykel<br />
Huvudstråk i körbana<br />
Cykelbana<br />
Cykling i körbana<br />
Gågata<br />
¾¾½<br />
Tecken<strong>för</strong>klaring<br />
¾½ Felande länkar<br />
¾¾½¾¾½<br />
Förslag till ny cykelväg<br />
¾¾½ ¾ ¾½ ¾ ¾½ ¾ ¾½ ¾¾½ ¾¾½ ¾¾½<br />
Föreslagna gång- och cykelvägar Föp 2005<br />
Huvudstråk <strong>för</strong> cykel<br />
Huvudstråk i körbana<br />
Cykelbana<br />
Cykling i körbana<br />
Gågata<br />
¾¾½ ¾ ¾½ ¾ ¾½ ¾ ¾½ ¾¾½ ¾¾½ ¾¾½<br />
© Stadsbyggnads<strong>för</strong>valtningen, <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
Skala 1:10 000<br />
Skala 1:10 Planavdelningen 000 2009-06-10<br />
Planavdelningen 2009-06-10<br />
19
Konst, idrott och nöjen<br />
Konst<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> har en rik hantverks och konsttradition.<br />
Under 1930–1940talen, som kan kallas<br />
”<strong>Torshälla</strong>s guldålder” vad gäller konst, växte en<br />
liten konsnärskoloni fram runt konstnären Allan<br />
Ebeling (1897–1975). Även i dag bor många konstnärer<br />
i <strong>Torshälla</strong>, särskilt i de äldre delarna av <strong>stad</strong>en.<br />
Allan Ebeling har satt sin prägel på <strong>Torshälla</strong><br />
med flera av sina skulpturer. Vid den södra infarten<br />
möts man av Jazzkapellet och Saxofonisten. På Östra<br />
Torget står Vattenbärerskan. I <strong>Torshälla</strong>ån står<br />
gjutjärnsskulpturen Tors bockar. Staden har ytterligare<br />
många offentliga statyer som berikar <strong>stad</strong>smiljön.<br />
Statyerna är ofta tillverkade av metall som<br />
producerats på orten. Som exempel kan nämnas<br />
YinYang, en skulptur i rostfritt stål vid Rådhustorget<br />
av konstnären Arne Jones.<br />
Ebelingmuséet invigdes år 1997 och är inrymt i tidigare<br />
fabrikslokaler. Muséet visar unika samlingar<br />
av främst Allan Ebeling och dottern Marianne Ebelings<br />
konst. Förutom de permanenta utställningarna<br />
visar inbjudna konstnärer sina verk. Ebelingmuséet<br />
besöks årligen av cirka 12 000 personer.<br />
20<br />
Tors bockar står i <strong>Torshälla</strong>ån ovan<strong>för</strong> Kvarnfallet.<br />
Intill Ebelingmuséet finns Rolf Berg Keramik AB<br />
samt en silverateljé. Guld och silversmedstraditionen<br />
går tillbaka till slutet av 1600talet. Det finns<br />
också en gammal kakelugns och krukmakartradition<br />
i <strong>Torshälla</strong>, som är omvittnad redan i slutet<br />
av 1700talet. I dagsläget är en keramiker verksam<br />
i anslutning till Rådhustorget och på Klockberget<br />
finns Åsa Brandts studioglashytta med <strong>för</strong>säljning<br />
av glas.
Torsharg är <strong>Torshälla</strong>s idrottscentrum.<br />
Idrott<br />
<strong>Torshälla</strong>s idrottscentrum är Torshargs idrotts <br />
plats med två elvamannaplaner och två sjumanna<br />
planer med gräs, samt en grusplan som spolas på<br />
vintern <strong>för</strong> bandyträning. Det finns också en inomhushall,<br />
Torshargshallen och ett 2,5 kilometer elbelyst<br />
motionsspår. På vintern finns <strong>kommun</strong>ens<br />
enda konstsnöspår vid Torsharg. Det finns också<br />
ett elbelyst motionsspår vid orienteringsklubben<br />
Tors klubbstuga vid Bjällersta samt en nybyggd inomhushall,<br />
Ellfolk arena, vid <strong>Torshälla</strong>s infart.<br />
Många ungdomar är aktiva i någon eller några av<br />
de idrotts<strong>för</strong>eningar som finns i <strong>Torshälla</strong>. En av<br />
de största <strong>för</strong>eningarna är <strong>Torshälla</strong>Nyby idrottssällskap<br />
som har 800 medlemmar. En annan stor<br />
<strong>för</strong>ening är Gökstens bollklubb som har runt 300<br />
medlemmar. Föreningen har ett framgångsrikt damhandbollslag<br />
i elitserien. Framgångsrika är också<br />
<strong>Torshälla</strong> innebandy som har sin hemvist i Ellfolk<br />
arena. För ridintresserade finns Nyby <strong>Torshälla</strong> Ridklubb<br />
med 350 medlemmar som erbjuder allt från<br />
praktiska och teoretiska ridlektioner till ledarutbildning<br />
och tävlingar.<br />
21
Nöjen<br />
Fram<strong>för</strong> allt många äldre personer ägnar en stor<br />
del av sin fritid till <strong>för</strong>eningsliv. <strong>Torshälla</strong> har ett<br />
stort utbud av <strong>för</strong>eningar och <strong>för</strong>utom de många<br />
idrotts<strong>för</strong>eningarna finns till exempel två pensionärs<strong>för</strong>eningar,<br />
hembygds<strong>för</strong>ening, <strong>Torshälla</strong> finska<br />
<strong>för</strong>ening, båtklubb, segelsällskap och en scoutkår.<br />
Stadens närhet till vatten ger möjlighet till fiske,<br />
bad, vattensporter och båtliv av olika slag såsom<br />
kanot, kajak och surfning och så vidare. På vintern<br />
finns möjlighet till skridskoåkning. Det går även<br />
att spela golf på någon av de två golfklubbarna. En<br />
av klubbarna anlades på 1950talet på initiativ av<br />
ledningen <strong>för</strong> Nyby bruk som ville erbjuda en egen<br />
golfbana till sina anställda. I dag heter golfklubben<br />
<strong>Torshälla</strong> golfklubb men har inte längre någon direkt<br />
koppling till bruket.<br />
Under sommarmånaderna anordnas det musikuppträdanden<br />
på Holmberget, vilka brukar vara välbesökta.<br />
I år, 2009, kommer även en stor musikal,<br />
8 meter, som handlar om Torshälls historia att sättas<br />
upp på Östra torget<br />
22<br />
<strong>Torshälla</strong> finska <strong>för</strong>ening har i 25 års tid arrangerat<br />
festivalen ”<strong>Torshälla</strong> dansar och spelar”. Evenemanget<br />
har varit mycket välbesökt och artister från<br />
bland annat Finland, Estland, Ryssland och Sverige<br />
har medverkat. År 2008 bestämde dock <strong>för</strong>eningen<br />
att det var sista gången som festivalen skulle hållas<br />
delvis på grund av att man tyckte att <strong>kommun</strong>ens<br />
regelverk blev <strong>för</strong> krångligt.<br />
En annan välbesökt händelse i <strong>Torshälla</strong> är höstmarknaden.<br />
Centrala <strong>Torshälla</strong> fylls då av marknadsstånd<br />
mellan Rådhustorget och Östra torget.<br />
För ungdomarna finns mötesplatsen Bonsai. Bonsai<br />
drivs av personal i Ung fritid <strong>Torshälla</strong> och<br />
ung domar. Tillsammans planerar och genom<strong>för</strong> de<br />
projekt <strong>för</strong> att skapa en bättre fritid <strong>för</strong> ungdomar i<br />
<strong>Torshälla</strong>, till exempel studieresor, temkvällar, festivaler,<br />
marknader och <strong>Torshälla</strong> Lucia. Målgruppen<br />
är ungdomar 13–20 år. Utöver projekten finns möjlighet<br />
till fika, spela dataspel, lyssna på musik, använda<br />
internet, spela biljard eller se på storbildstv<br />
i lokalerna.
Höstmarknaden i <strong>Torshälla</strong> är välbesökt.<br />
23
Analys av livsmiljön<br />
Stadslivet på dagen<br />
24<br />
På torget sker möten mellan människor. En<br />
pappa med ett litet barn vid handen, på väg<br />
till livsmedelsaffären, träffar en äldre släkting<br />
utan<strong>för</strong> apoteket. De stannar till och växlar<br />
några ord. Vid buss kuren står en klunga skolungdomar<br />
som huttrande väntar på att bussen<br />
ska ta dem till gymnasiet i <strong>Eskilstuna</strong>. En äldre<br />
kvinna sneddar över torget på sin morgonpromenad<br />
med två små hundar. Utan <strong>för</strong> affären<br />
samlas några äldre män och pratar på finska<br />
med varandra. Kanske handlar samtalet om<br />
deras arbete på Nyby bruk en gång i tiden eller<br />
om att vägarna är dåligt plogade. En bit<br />
ifrån de äldre männen står män och kvinnor<br />
på o<strong>stad</strong>iga ben. De pratar högljutt och ropar<br />
till någon som kommer gående. Lagom som<br />
<strong>för</strong>äldern med barnet kommer ut med matkassar<br />
i handen är slags målet mellan två män på<br />
o<strong>stad</strong>iga ben i full gång.<br />
En del <strong>Torshälla</strong>bor tycker att torget blivit kalt och<br />
fult sedan det byggdes om 2003. Bänkarna står på<br />
rad så att alla som sitter där tittar åt samma håll –<br />
mot Allan Ebelings staty Vattenbärerskan. Många<br />
har synpunkter om vilka som vistas på torget. Ofta<br />
syns missbrukarna ta plats vid bänkar eller utan<strong>för</strong><br />
livsmedelsbutiken, slagsmål och stökighet uppstår<br />
omkring dem.<br />
Några enstaka näringsidkare har etablerat sig längs<br />
Brogatan på vägen mot Kvarnfallet. Tidigare låg<br />
konditori Amarant här men efter dess flytt till Ebelingmuseets<br />
närhet står lokalerna tomma. För dem<br />
som önskar äta pizza, få håret iordninggjort eller<br />
köpa sig en blomma är utbudet gott. Servicen i <strong>stad</strong>en<br />
upplevs tillfredsställande. Samtidigt efterfrågas<br />
en mer levande handel med affärer som kan var en<br />
del i turismen, som i Trosa och Mariefred. Trivsamma<br />
kaféer och någon delikatessbutik skulle öka<br />
mysighetsfaktorn. Ska <strong>Torshälla</strong>borna handla något<br />
utöver det vanliga i livsmedelsaffärerna måste de ta<br />
sig till områden utan<strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>.<br />
På Holmberget finns det sedan många år en restaurang.<br />
Nationaldagen firas här och varje vår hyllas<br />
Carl von Linné genom barnens blomsterparad som<br />
avslutas vid bysten av Linné. <strong>Torshälla</strong>borna tycker<br />
Holmberget är en vacker plats som de gärna visar<br />
besökare.<br />
På andra sidan ån finns det gamla <strong>Torshälla</strong>. Stadsbilden<br />
har här bevarats på ett unikt sätt och den<br />
gamla bebyggelsen har kompletterats med nya<br />
byggnader i gammal stil. Bakom den gamla <strong>stad</strong>sdelen<br />
finns Nybyberget och Nybyparken som tidigare<br />
ansågs vara <strong>stad</strong>ens ”gräddhylla”. På andra<br />
sidan Nybyparken finns Kogne med de gamla arbetarbostäderna<br />
och det nyare Bjällerstaområdet.
Holmbergets parkmiljö skapades av Georg Nyström.<br />
25
Det nya torget byggdes 2003.<br />
Ån delar <strong>stad</strong>en som en kniv – den gamla delen<br />
upplevs som attraktiv och den nyare med Östra torget<br />
upplevs mindre attraktiv. Norr om den gamla<br />
<strong>stad</strong>en finns huslängor från 1950–1960talet och<br />
där efter tornar silon upp. Synpunkter och <strong>för</strong>slag<br />
om vad som kommer att hända med den gamla<br />
silon som inte lägre är i bruk diskuteras emellanåt.<br />
Riva eller bygga om till bostäder?<br />
För dem som bor i Edvardslundsområdet eller Säby<br />
är det relativt nära till affär, grundskola och flera<br />
<strong>för</strong>skolor. Bo<strong>stad</strong>sområdena är där<strong>för</strong> bekväma och<br />
26<br />
relativt attraktiva att bo i men det finns även synpunkter<br />
på att de är trista.<br />
Torshargs idrottsplats, i Edvardslundsområdets närhet,<br />
är en välbesökt och uppskattad plats. Vintertid<br />
sker skridskoåkning på den spolade planen och<br />
längdskidåkning i konstsnöspåret. Under fotbollssäsongen<br />
tränar och spelar både seniorer och juniorer.<br />
Frilufts och idrottsintresset är stort i <strong>Torshälla</strong><br />
och det finns många möjligheter att utöva idrott<br />
eller att titta på.
Traditioner uppskattas och lockar<br />
<strong>Torshälla</strong>borna träffas när något händer och traditioner<br />
är uppskattade. Kyrkan drar stor publik när det<br />
är musik eller andra evenemang. Ebelingmuseet och<br />
utställningslokalen vid Kvarnen besöks av de många<br />
som är konstintresserade. Tändningen av granen på<br />
Rådhustorget varje julafton samlar mycket folk, oavsett<br />
om de varit med på julbönen i kyrkan eller inte.<br />
Till det traditionsenliga Valborgsmässofirandet kommer<br />
många <strong>Torshälla</strong>bor <strong>för</strong> att lyssna på vårsången<br />
och titta på de storslagna fyrverkerierna.<br />
Bra <strong>stad</strong> att växa upp i<br />
<strong>Torshälla</strong> är en bra <strong>stad</strong> att växa upp i tycker barn<br />
och ungdomar. Även vuxna anser att <strong>Torshälla</strong> är<br />
lagom stort och att tillgången till natur och <strong>för</strong>eningsliv<br />
är positivt <strong>för</strong> barnfamiljer. Däremot upplever<br />
många i <strong>stad</strong>en att <strong>kommun</strong>en inte satsar tillräckliga<br />
resurser på barn och ungdom – frånsett<br />
mötesplatsen Bonsai.<br />
Barn och ungdomar säger att de uppskattar närheten<br />
till kamrater och skola och att det finns<br />
många lekparker. Barnen gillar att de kan cykla<br />
runt och röra sig <strong>för</strong>hållandevis fritt i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Ungdomarna saknar fler affärer, ishall, badhus,<br />
inspelningsstudio och dansstudio men säger samtidigt<br />
att de inte har något emot att ta bussen till<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>för</strong> att träffa kompisar eller gå på stan.<br />
Viktiga platser <strong>för</strong> barn och ungdomar är skolorna,<br />
bo<strong>stad</strong>sområdena, livsmedelsbutikerna och det nyöppnade<br />
Bonsai – mötesplats <strong>för</strong> ungdomar. En del<br />
elever väljer att gå på skolorna i <strong>Eskilstuna</strong> men<br />
ännu fler elever, från närliggande områden, väljer<br />
<strong>Torshälla</strong>s skolor. Sommartid tar de sig till badplatserna<br />
vid Ängsholmen eller Mälarbaden.<br />
Familjecentralen och kyrkans öppna <strong>för</strong>skola lockar<br />
familjer med små barn till fika, lite lek och en<br />
pratstund. Småbarnsfamiljer har önskemål om en<br />
attraktiv lekplats som också är en mötesplats <strong>för</strong><br />
andra småbarns<strong>för</strong>äldrar.<br />
Den äldre befolkningen tycker att det saknas bra<br />
bostäder <strong>för</strong> äldre och <strong>för</strong> funktionshindrade i <strong>Torshälla</strong>,<br />
och att tillgängligheten kan vara bättre både<br />
när det gäller <strong>kommun</strong>ikationer och den fysiska<br />
<strong>stad</strong>smiljön. Annars upplevs <strong>Torshälla</strong> me<strong>stad</strong>els<br />
som en bra ort att åldras på. Efter ett långt liv i <strong>stad</strong>en<br />
har många ett stort socialt nätverk vilket skapar<br />
en trygghet på ålderns höst. Aktiva pensionärer<br />
kan tycka att <strong>stad</strong>en är <strong>för</strong> liten <strong>för</strong> deras behov<br />
och de som inte är engagerade i någon <strong>för</strong>ening<br />
kan sakna gemenskap.<br />
27
Stadslivet på kvällen<br />
och natten<br />
28<br />
Fredag och lördag natt byter torget skepnad<br />
och blir en annan mötesplats än vad den är<br />
dagtid. Bussarna stannar. I väntan på dem<br />
eller i väntan på att något ska hända samlas<br />
ungdomar. Vattenbärerskan med dess damm<br />
har blivit en klätterställning och två pojkar tävlar<br />
om vem som kommer högst upp. På bänkar<br />
klättrar andra ungdomar i de yngre tonåren.<br />
I en klunga står några flickor och pojkar som<br />
ömsom talar lågmält, ömsom skrattar högt. På<br />
väg till eller från något kultur evenemang eller<br />
från krogen i Eskils tuna rör sig också några<br />
vuxna kring torget. Bussen mot stan saktar in<br />
och de som ska hem till <strong>Eskilstuna</strong> eller som<br />
tycker att kvällen fortfarande är ung kliver på.<br />
Bussen kör iväg. Plötsligt skriker någon till och<br />
ett bråk hotar att uppstå men så lugnar allt<br />
ned sig och allt som hörs är det rinnande vattnet<br />
från Vattenbärerskans kannor som plaskar<br />
i dammen.<br />
Kvällar och nätter undviker många torget. Andra,<br />
fram<strong>för</strong> allt ungdomar, tycker att det är lugnt att<br />
visats på torget där det finns andra människor. Området<br />
vid slussen och längs kanalen känns mörkt<br />
och kusligt. Riktargatan upplevs som otrygg. Några<br />
ungdomar är rädda när de ska gå hem och har<br />
mobilen redo om något händer. Kartan på sidan<br />
Vattnet i <strong>Torshälla</strong> inbjuder till fiske och båtturer.<br />
29, visar vilka platser eller områden som barn och<br />
unga respektive vuxna upplever som otrygga. Flera<br />
av gång och cykelstråken är exempel på sådana<br />
platser. De vuxna upplever fram<strong>för</strong> allt Östra torget<br />
som otryggt – några i så hög grad att de väljer att<br />
handla någon annanstans.<br />
Många utnyttjar möjligheten att fiska längs ån och<br />
kanalen eller tar båten <strong>för</strong> en längre eller kortare<br />
tur framåt kvällen. Det finns de som har sett bäver<br />
inne i centrala <strong>Torshälla</strong>, samt häckande häger vid<br />
Kvarnfallet och längs ån.<br />
I den nyligen anlagda Krusgårdsparken börjar det<br />
allt oftare dyka upp familjer som har picknick tillsammans<br />
och spelar boll, kubb eller kör radiostyrda<br />
bilar och flygplan. Parkerna uppskattas men det<br />
finns synpunkter på att bänkarna blir ett tillhåll <strong>för</strong><br />
dem som dricker alkohol. Det upplevs som olustigt<br />
att gå längs ån och kanalen när det sitter onyktra<br />
personer där.
Tecken<strong>för</strong>klaring<br />
Trygga platser<br />
Otrygga platser<br />
Tecken<strong>för</strong>klaring<br />
Trygga platser<br />
Otrygga platser<br />
Trygga och otrygga platser - vuxna<br />
© Lantmäteriet Medgivande MS 2009/09104<br />
Trygga och otrygga platser - unga<br />
© Lantmäteriet Medgivande MS 2009/09104<br />
29
Det sociala livet<br />
Det anses svårt att komma som nyinflyttad till <strong>Torshälla</strong>.<br />
Nyinflyttade får tipset att gå med i en <strong>för</strong>ening<br />
och att kämpa på själva. Några menar att <strong>Torshälla</strong>borna<br />
har en stark integritet och att de som<br />
bor i <strong>Torshälla</strong> umgås i skilda grupper som inte har<br />
så många beröringspunkter. Ofta tillbringas den lediga<br />
tiden med de släktingar som finns på orten.<br />
Grannarna betyder mycket och små<strong>stad</strong>ens möjlighet<br />
till social kontroll uppskattas. ”Alla känner<br />
alla”. Vissa säger att de uppskattar <strong>Torshälla</strong> <strong>för</strong> att<br />
det finns så många trevliga människor där, andra<br />
säger att det är anonymt.<br />
Gemenskap genom <strong>för</strong>eningslivet – fram<strong>för</strong> allt<br />
idrotts<strong>för</strong>eningarna – nämns som en positiv kontaktyta.<br />
Fler idrottslag har nått framgångar och placerat<br />
sig bra. Det finns mötesplatser som bjuder<br />
in alla men i själva verket känner sig inte alla välkomna.<br />
Ett exempel som nämns är kyrkans öppna<br />
<strong>för</strong>skola dit <strong>för</strong>eträdesvis <strong>för</strong>äldrar från Mälarbaden<br />
kommer. Föräldrar som bor vid Edvardslundsområdet<br />
och Krusgårdsområdet känner sig inte alltid<br />
hemma i den gemenskapen utan går hellre till den<br />
öppna <strong>för</strong>skolan på familjecentralen vid Spångagården.<br />
30<br />
Män och kvinnor i medelåldern uppger att de saknar<br />
både mötesplatser och aktiviteter på fritiden.<br />
Ungdomarna har idrotts<strong>för</strong>eningarna och Bonsai<br />
och pensionärerna har sina organisationer.<br />
Vissa grupper i <strong>Torshälla</strong> lever i ett utan<strong>för</strong>skap.<br />
På en mindre ort blir utan<strong>för</strong>skapet synligt, och de<br />
missbrukare som vistas på torget eller i parkerna<br />
vill många helst inte se eller konfronteras med.<br />
Östra torget upplevs som ett tillhåll <strong>för</strong> missbrukare.<br />
Systembolagets vara eller icke vara diskuteras<br />
utifrån missbrukarproblematiken, liksom polisens<br />
närvaro.<br />
Den finska kulturen<br />
En viktig del av <strong>Torshälla</strong>s identitet är den finska<br />
kulturen. Den kom med arbetskraftsinvandringen<br />
på 1950–1970talet. Jobben fanns på Nyby bruk<br />
och Volvo. Många tänkte stanna i Sverige några år,<br />
men fann både arbete och tillgång till naturliv med<br />
fiske och båt i <strong>Torshälla</strong>. Fortfarande flyttar familjer<br />
från Finland till <strong>Torshälla</strong>.<br />
Utan<strong>för</strong> Konsum och på många andra ställen talar<br />
man finska. <strong>Torshälla</strong> <strong>för</strong>samling har en finsktalande<br />
präst. Tidigare fanns finskspråkiga klasser men
Tillgången till fiske- och båtliv gjorde att många finska invandrare valde att stanna kvar i <strong>Torshälla</strong>.<br />
sedan de <strong>för</strong>svunnit har de <strong>för</strong>äldrar som önskar<br />
finskspråkig undervisning placerat sina barn på<br />
Erkkiskolan i <strong>Eskilstuna</strong>.<br />
I över 20års tid har den finska delen av befolkningen<br />
aktivt värnat om den finska musiktraditionen<br />
och årligen arrangerat musik och dansarran<br />
gemang och festivaler. De senaste åren har ett<br />
aktivt arbete drivits <strong>för</strong> en blandad finsk och svensk<br />
publik vid dessa tillfällen.<br />
Det finns två <strong>för</strong>eningar <strong>för</strong> dem som flyttat från Finland,<br />
<strong>Torshälla</strong> Finska <strong>för</strong>ening och Sverige finska<br />
<strong>för</strong>eningen. Den senare <strong>för</strong> finlandssvenskar.<br />
31
Analys av <strong>Torshälla</strong>s roll<br />
och <strong>för</strong>hållande till omgivningen<br />
Regionen<br />
<strong>Torshälla</strong> ligger mitt i StockholmMälardalsregionen,<br />
som är en av Europas konkurrerande huvud<strong>stad</strong>sregioner.<br />
Förutom Stockholms län utgörs regionen<br />
av fem län kring Mälaren och Hjälmaren:<br />
• Uppsala län<br />
• Västmanlands län<br />
• Örebro län<br />
• Södermanlands län<br />
Inom regionen bor nästan tre miljoner människor<br />
– en knapp tredjedel av Sveriges befolkning. Regionen<br />
expanderar och svetsas samman alltmer.<br />
Den sägs utgöra Sveriges motor. Det är emellertid<br />
stora skillnader mellan den industribaserade västra<br />
delen av regionen och den ”postindustriella” eller<br />
mer tjänste och kunskapsbaserade östra delen.<br />
StockholmMälardalsregionen baseras på ett frivilligt<br />
samarbete mellan <strong>kommun</strong>er och landsting<br />
inom regionen kring bland annat transporter och<br />
samhällsplanering, kultur och miljöfrågor samt<br />
insatser i Europa och Östersjöområdet. Exempel<br />
på infrastruktursatsningar är Svealandsbanan och<br />
Mälar banan, som binder samman städerna runt Mälaren<br />
och Stockholm med snabbtåg. Parallellt med<br />
spåren har också byggts en motorväg. På motsvarande<br />
vis är järnväg <strong>för</strong> snabbtåg samt motorväg<br />
32<br />
västerut mot Örebro ett resultat av samarbete inom<br />
StockholmMälardalsregionen.<br />
De allt snabbare och bekvämare <strong>kommun</strong>ikationerna<br />
inom Mälardalen har <strong>för</strong>t med sig så kallad<br />
region<strong>för</strong>storing. Det innebär att LAregioner,<br />
lokala arbetsmarknadsregioner, som tidigare varit<br />
separata knyts samman till en ny och större region.<br />
Detta sker när arbetspendlingen mellan <strong>kommun</strong>er<br />
som tidigare ingått i olika LAregioner stiger<br />
över en viss nivå. <strong>Torshälla</strong> berörs av region<strong>för</strong>storingen<br />
i Mälardalen. Från <strong>Torshälla</strong> tar det cirka två<br />
timmar att resa till Stockholms central med buss<br />
till <strong>Eskilstuna</strong> och vidare med snabbtåg på Svealandsbanan.<br />
<strong>Torshälla</strong>s läge nära E20 gör att det<br />
går ännu fortare med bil, om man undgår bilköer<br />
i Stockholm.<br />
Region<strong>för</strong>storingen betyder att det finns möjlighet<br />
att locka nya invånare till <strong>Torshälla</strong> från ett större<br />
omland, där även Stockholm ingår. <strong>Torshälla</strong> kan<br />
ur pendlingsaspekt konkurrera med andra liknande<br />
småstäder som Norrtälje, Sigtuna, Mariefred och<br />
Trosa. Däremot innebär <strong>Torshälla</strong>s läge och närhet<br />
till <strong>Eskilstuna</strong> samt till ett flertal externa köpcentrum<br />
begränsade <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> handelns utveckling<br />
inne i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>.
Örebro<br />
© Lantmäteriet Medgivande MS 2009/09104<br />
Köping<br />
Arboga<br />
Halstahammar<br />
Katrineholm<br />
Västerås<br />
<strong>Torshälla</strong><br />
Enköping<br />
Uppsala<br />
Strängnäs<br />
<strong>Eskilstuna</strong> Stockholm<br />
0 5 10 20 Kilometer<br />
33
Länet<br />
<strong>Torshälla</strong> tillhör Södermanlands län, inom vilket<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> är den <strong>kommun</strong> som har flest<br />
invånare. <strong>Torshälla</strong> ligger i länets allra nordligaste<br />
hörn, långt från huvudorten Nyköping. Region<strong>för</strong>bundet<br />
Sörmland ansvarar <strong>för</strong> länets regionala utveckling,<br />
men Region<strong>för</strong>bundet arbetar främst med<br />
infrastruktur och näringslivsfrågor och inte direkt<br />
med ortsutveckling. Det sist nämnda kan <strong>för</strong>klara<br />
var<strong>för</strong> något uttalat intresse inte gått att finna hos<br />
Region<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> en ortsanalys <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>.<br />
Länsstyrelsen i Södermanland är positiv till att en<br />
ortsanalys arbetas fram <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>, eftersom<br />
<strong>Torshälla</strong> upplevs som en anonym små<strong>stad</strong>. Många<br />
andra gamla städer inom länet av motsvarande storlek<br />
lever ett gott liv med blomstrande turism. Som<br />
exempel nämns Mariefred, Trosa och Malmköping.<br />
Kommunerna vårdar dessa städer och är stolta över<br />
dem och Länsstyrelsen möter många ärenden, som<br />
34<br />
rör dem. Det är tecken på att det händer saker i<br />
städerna. Däremot möter Länsstyrelsen i stort sett<br />
inga ärenden som rör <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>.<br />
Länsstyrelsen har ansvar att bevaka den del av<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>, som utgör riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljö<br />
vården. Områden av riksintresse utgör <strong>stad</strong>ens<br />
hjärta, som består av det gamla <strong>Torshälla</strong> och<br />
ett område öster om ån. Därtill kommer Krusgårdsområdet<br />
och området kring <strong>Eskilstuna</strong> nedre kanal<br />
samt Nybyparken, Nyby bruksarbetarbostäder och<br />
Nyby industriområde. Enligt Länsstyrelsen behöver<br />
riksintresset preciseras. Dessutom behöver tydligare<br />
direktiv utarbetas angående vilka hänsyn som<br />
ska tas till riksintresset <strong>för</strong> att kulturarvet ska bestå.<br />
Ärendet kan prioriteras från Länsstyrelsens sida,<br />
om <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> visar att ambitioner finns i<br />
nära tid <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s utveckling.
Rådhustorget 1946. Foto: Harald Bäckstrand.<br />
35
<strong>Torshälla</strong> som en del av <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong><strong>för</strong>valtning<br />
Den geografiska avgränsningen av <strong>Torshälla</strong> inom<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> omfattar fyra olika delar:<br />
1. Den äldsta <strong>stad</strong>skärnan väster om ån<br />
2. Staden med centrum öster om ån<br />
3. Nyby bruk<br />
4. Mälarbaden<br />
Nyby bruk och Mälarbaden inkorporerades med<br />
<strong>Torshälla</strong> 1952. I processen med ortsanalysen har<br />
fokus varit på <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> inklusive Nyby bruk.<br />
Mälarbaden har en annan historia än <strong>Torshälla</strong> och<br />
hör inte till <strong>stad</strong>en. Att utveckla Mälarbaden kan<br />
där<strong>för</strong> inte heller stärka <strong>stad</strong>en <strong>Torshälla</strong>, men människorna<br />
som bor i Mälarbaden utgör ett eftertraktat<br />
underlag <strong>för</strong> skolor och annan service i <strong>Torshälla</strong>.<br />
År 1971 bildades ”stor<strong>kommun</strong>er” i Sverige och<br />
samtidigt <strong>för</strong>svann begreppet <strong>stad</strong>. <strong>Torshälla</strong> blev<br />
då en <strong>kommun</strong>del inom <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> och<br />
kom därigenom att utgöra en liten del i en stor<br />
<strong>kommun</strong>, där <strong>Eskilstuna</strong> blev den självklara centralorten.<br />
Men <strong>Torshälla</strong> är en betydligt äldre <strong>stad</strong> än<br />
<strong>Eskilstuna</strong> och har en helt annan karaktär och helt<br />
andra <strong>för</strong>utsättningar.<br />
Efter stor<strong>kommun</strong>reformen <strong>för</strong>des diskussioner<br />
på flera håll i landet om att öka närdemokratin.<br />
I <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
1981 att på <strong>för</strong>sök inrätta tre lokala nämnder<br />
36<br />
– en av dem som valdes ut var <strong>Torshälla</strong>. Från 1982<br />
fungerade en <strong>kommun</strong>delsnämnd där. Från 1986<br />
per manentades <strong>kommun</strong>delsreformen med nio<br />
kom mun delar inom <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>. Kommundelsnämnderna<br />
upphörde 1997, men <strong>kommun</strong>delsnämnden<br />
<strong>Torshälla</strong> utvecklades till <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s<br />
nämnd med rätt att inom av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
givna ramar <strong>för</strong>a <strong>stad</strong>svapen och flagga. Detta mot<br />
bakgrund av historiskt givna <strong>stad</strong>sprivilegier 1317.<br />
Sedan 1998 har <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> haft en egen nämnd<br />
och <strong>för</strong>valtning direkt underställd <strong>kommun</strong>styrelse<br />
och fullmäktige. Detta ger <strong>Torshälla</strong> en särställning<br />
inom <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
I arbetet med ortsanalysen framkommer emellertid<br />
att <strong>Torshälla</strong> har svårt att hävda sig gentemot<br />
Eskils tuna och att <strong>Torshälla</strong> på många sätt är<br />
beroende av <strong>Eskilstuna</strong>. Detta trots att <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong>s nämnd har eget ansvar inom sitt geografiskt<br />
avgränsade område <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ens verksamheter<br />
– undantaget planering, byggande, miljö och<br />
räddning. Det finns en utbredd känsla hos såväl<br />
<strong>Torshälla</strong>bor som anställda i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
att <strong>stad</strong>en inte får sina intressen tillgodosedda<br />
av politikerna i huvudorten, trots att det i dagsläget<br />
finns en generell uppmaning att satsa på <strong>Torshälla</strong>.<br />
Uppfattningen finns att dialogen mellan <strong>Eskilstuna</strong><br />
och <strong>Torshälla</strong> uteblir på grund av det ”självstyre”<br />
som <strong>Torshälla</strong> har.
På <strong>för</strong>valtningsnivå i <strong>Torshälla</strong> ser man <strong>för</strong>delar med<br />
att ha en <strong>stad</strong>sdelsnämnd. Men, eftersom nämnden<br />
inte upplevs ha ”rätt” mandat finns uppfattningen<br />
att det skulle skapas bättre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong><br />
<strong>Torshälla</strong>, om ansvaret <strong>för</strong> verksamheterna låg hos<br />
<strong>Eskilstuna</strong>s <strong>för</strong>valtningar och om nämnden lades<br />
ned. En annan uppfattning är att det behövs bättre<br />
styrning på <strong>kommun</strong>ledningsnivå <strong>för</strong> att säkerställa<br />
<strong>Torshälla</strong>s intressen.<br />
Som situationen är i dag <strong>för</strong>ekommer missnöje<br />
kring <strong>för</strong>delning av pengar samt oklarheter om vem<br />
som egentligen har ansvar <strong>för</strong> vad. Särskilt framkommer<br />
att det finns brister vad gäller marknads<strong>för</strong>ingen<br />
av <strong>Torshälla</strong>, som tenderar att <strong>för</strong>svinna<br />
då <strong>kommun</strong>ens marknads<strong>för</strong>ingsbolag presenterar<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Det framkommer också att det finns problem med<br />
två socialtjänst<strong>för</strong>valtningar i <strong>kommun</strong>en, som<br />
sins emellan inte kan samverka öppet på grund av<br />
sekre tesslagen. Inom socialtjänsten i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong><br />
finns uppfattningen att det är olämpligt att man<br />
från socialtjänsten i <strong>Eskilstuna</strong> använder lägenheter<br />
i <strong>Torshälla</strong> som så kallade kontraktslägenheter <strong>för</strong><br />
sina klienter.<br />
Det råder negativa attityder mellan <strong>Eskilstuna</strong> och<br />
<strong>Torshälla</strong> och enligt en konsultutredning från 2008,<br />
som Kommunstyrelsen beställde, finns ett visst ointresse<br />
från <strong>för</strong>valtningarna i <strong>Eskilstuna</strong> gentemot<br />
<strong>Torshälla</strong>.<br />
För att stärka <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> finns önskemål om att<br />
<strong>Torshälla</strong> får ett eget <strong>kommun</strong>alråd på hel eller<br />
halvtid. Ett <strong>kommun</strong>alråd har mer makt än en<br />
nämndord<strong>för</strong>ande, som ska hävda <strong>Torshälla</strong>s intressen<br />
i Kommunfullmäktige, såsom situationen är i<br />
dag. Enligt resultatet av ortsanalysenkäten finns visserligen<br />
möjlighet till kontakt med de lokala politikerna<br />
i <strong>Torshälla</strong>, men det leder sällan till något.<br />
37
Näringsliv<br />
Nyby bruk<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> <strong>för</strong>knippas starkt med intilliggande<br />
Nyby bruk. År 1827 anlades det <strong>för</strong>sta järnbruket<br />
på platsen, som kom att betyda mycket <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>s<br />
utveckling. Från början skapades två olika<br />
sociala och kulturella mönster; den småborgerliga<br />
<strong>stad</strong>en och den konservativa bruksorten. Över tid<br />
har <strong>stad</strong>en och bruket växt samman och <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong> bär prägel av läget intill bruket.<br />
Nyby bruk har genomgått flera strukturrationaliseringar<br />
genom åren. I dag ägs bruket av det finska<br />
<strong>för</strong>etaget OutoKumpu. Själva stålverket ligger i<br />
Avesta och i <strong>Torshälla</strong> sker <strong>för</strong>ädling till specialstål,<br />
som levereras främst till kunder i Europa. Idag har<br />
OutoKumpu ungefär 420 anställda. Under den senaste<br />
20årsperioden har utvecklingen varit sådan<br />
att hälften så många människor producerar dubbelt<br />
så mycket idag. Traditionellt har <strong>för</strong>etaget gått bra<br />
men det har som alla andra påverkats av rådande<br />
finanskris. Detta märks genom att marknaden våren<br />
2009 är 60 % av vad den var hösten 2008, var<strong>för</strong><br />
OutoKumpu räknar med att minska sin personal<br />
ytterligare.<br />
Inom Nybyområdet finns ytterligare två <strong>för</strong>etag;<br />
dels OSDP som är en del av OutoKumpu, dels<br />
Carpenter som är ett eget bolag med cirka 80 anställda.<br />
Det är en <strong>för</strong>del <strong>för</strong> OutoKumpu med sin<br />
38<br />
stålverksamhet att vara beläget där det är, eftersom<br />
det finns en lång tradition i <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> att<br />
arbeta på bruket. Av de anställda kommer 9 av 10<br />
från <strong>kommun</strong>en och av dessa kommer cirka 40 %<br />
från <strong>Torshälla</strong>. För många unga, särskilt pojkar, är<br />
det vanligt att ta jobb på bruket direkt efter avslutad<br />
skolgång. Utbildningsnivån är generellt låg<br />
hos de anställda inom OutoKumpu. Det är emellertid<br />
lätt att rekrytera den kvalificerade arbetskraft<br />
som behövs, vilket sägs bero på det geografiska<br />
läget. Man pendlar enkelt med bil från ett stort omland<br />
till Nyby bruk. OutoKumpu tar på tradionellt<br />
bruksvis ett stort socialt ansvar <strong>för</strong> sina anställda.<br />
Det finns exempelvis många fritids<strong>för</strong>eningar i<br />
<strong>för</strong>e tagets regi.<br />
Arbetsmarknad i övrigt<br />
I dag är <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning ortens största<br />
arbetsgivare med cirka 550 anställda. Flertalet av<br />
dessa, drygt 80 %, är kvinnor inom vård och omsorgs<br />
sektorn. Skolorna på orten och landstinget sysselsätter<br />
också en del människor. De många små<br />
restaurangerna och affärerna i <strong>stad</strong>en är arbetsplats<br />
<strong>för</strong> främst kvinnor. De offentliga arbetsgivarna är<br />
viktiga i <strong>Torshälla</strong>, eftersom utbudet av arbetstillfällen<br />
är begränsat. Arbetsmarknaden i <strong>Torshälla</strong> är<br />
segregerad. Kvinnorna arbetar främst inom vård och<br />
omsorg samt inom handel, medan männen huvud
OutoKumpu är en viktig arbetsgivare <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>.<br />
sakligen arbetar inom stålindustrin. Det är brist på<br />
hotell, vandrarhem eller andra övernattningsmöjligheter<br />
som också skulle generera arbetstillfällen.<br />
I dagsläget finns planer på att öppna ett vandrarhem.<br />
Det finns inte anmärkningsvärt många små<strong>för</strong>etag<br />
i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>, men enmans<strong>för</strong>etagen är fler<br />
än i <strong>Eskilstuna</strong> <strong>stad</strong>. De flesta enmans<strong>för</strong>etagen<br />
finns inom byggsektorn och därnäst kommer olika<br />
konsultfirmor. Det är få kvinnor, som driver egna<br />
<strong>för</strong>etag i <strong>Torshälla</strong>. Många av <strong>för</strong>etagen i <strong>stad</strong>en<br />
samarbetar med <strong>för</strong>etag i mindre orter västerut<br />
och i Västerås. Den riksomfattande organisationen<br />
Före tagarna har en lokalavdelning i <strong>Torshälla</strong> med<br />
cirka 40 medlemmar, huvudsakligen män. En motsvarande<br />
lokalavdelning finns i <strong>Eskilstuna</strong>.<br />
<strong>Eskilstuna</strong> näringslivsenhet arbetar sedan någon<br />
tid med fokus på <strong>Torshälla</strong>, eftersom <strong>Torshälla</strong> inte<br />
har samma tillväxt som <strong>Eskilstuna</strong> i övrigt. Många<br />
<strong>för</strong>etagare efterfrågar en ordnad permanent form<br />
<strong>för</strong> samverkan mellan <strong>kommun</strong>en och <strong>för</strong>etagarna<br />
på orten. Små<strong>för</strong>etagarna i <strong>Torshälla</strong> önskar en del<br />
<strong>för</strong>bättringar till exempel bredband <strong>för</strong> att det ska<br />
bli enklare att driva eget <strong>för</strong>etag i <strong>stad</strong>en. Vidare<br />
anser vissa små<strong>för</strong>etagare att det finns behov av<br />
professionell ledning <strong>för</strong> att stärka <strong>stad</strong>ens små<strong>för</strong>e<br />
tag och <strong>för</strong> att generera nya arbetstillfällen lokalt.<br />
Mellan OutoKumpu och <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
näringslivsenhet finns ett pågående, och väl fungerande<br />
samarbete.<br />
Det är nästan 3 000 personer, som dagligen pendlar<br />
ut från <strong>Torshälla</strong> till arbetsplatser på andra håll<br />
i regionen. Många av dessa är människor som bor<br />
i Mälarbaden, det vill säga utan<strong>för</strong> själva <strong>stad</strong>en.<br />
Stora arbetsgivare som ligger nära <strong>Torshälla</strong> är dels<br />
Volvo, dels Assa och Segerström som ligger inne i<br />
<strong>Eskilstuna</strong>. På motsvarande vis pendlar drygt 1 000<br />
människor dagligen till arbetsplatser i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Arbetslösheten i <strong>Torshälla</strong> har hittills inte varit anmärkningsvärt<br />
hög. År 2008 var 4,8 % av männen<br />
och 3,5 % av kvinnorna öppet arbetslösa. Av människor<br />
i åldern 20–24 år var den totala arbetslösheten<br />
samma år knappt 12,5 %. Det är oklart hur<br />
den rådande finanskrisen kommer att påverka arbetslösheten<br />
i <strong>Torshälla</strong> framöver.<br />
39
Starka och svaga sidor<br />
– en utvärdering av analyserna<br />
Starka sidor<br />
Den historiska grunden<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> har ett långt historiskt <strong>för</strong>flutet, som<br />
ger <strong>stad</strong>en tydlig identitet. <strong>Torshälla</strong> tillhör kategorin<br />
”äldre städer med kulturvärden” och är en av<br />
de städer i Sverige som tidigast fick <strong>stad</strong>srättig heter<br />
– på medeltiden. Den gamla <strong>stad</strong>skärnan utgör<br />
en värdefull svensk små<strong>stad</strong>smiljö som utpekats<br />
som riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljövården. De centrala<br />
<strong>stad</strong>s delarna har i stort samma karaktär idag som<br />
vid mitten av 1800talet.<br />
Bra geografiskt läge i stark region<br />
<strong>Torshälla</strong> ligger mitt i StockholmMälardalsregionen,<br />
som är en av Europas huvud<strong>stad</strong>sregioner.<br />
Inom regionen bor cirka en tredjedel av Sveriges<br />
befolkning och regionen sägs utgöra Sveriges motor.<br />
<strong>Torshälla</strong> tar del av den region<strong>för</strong>storing som<br />
pågår inom Mälardalen, vilket betyder goda <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> arbetspendling inom ett stort omland<br />
som inkluderar Stockholm samt <strong>Eskilstuna</strong>,Västerås<br />
och Örebro.<br />
40<br />
Närheten till Mälaren<br />
Det sjönära läget och vattenvägarna inne i <strong>stad</strong>en<br />
är stora kvaliteter av både estetiska och upplevelsemässiga<br />
skäl. Många människor utnyttjar vattnet <strong>för</strong><br />
båtliv och fiske sommartid, men det finns stora möjligheter<br />
att också utveckla vinteraktiviteter såsom<br />
långfärdsskridskoåkning. Närheten till Mälaren utgör<br />
en stor potential <strong>för</strong> turistnäringen i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Stadsmiljön<br />
Den gamla, småskaliga, blandade och täta bebyggelsen<br />
i <strong>Torshälla</strong>s centrala delar är unik och ursprunglig<br />
och ger <strong>stad</strong>en charm. Den kuperade terrängen<br />
med berg och kullar, ån med branta stränder liksom<br />
kanalerna utgör ett spännande landskap inne i <strong>stad</strong>en<br />
och skapar en särprägel. De urgamla strukturerna<br />
i form av gatusträckningar, kvartersmönster<br />
och tomtindelningar har blivit kvar, vilket bidrar<br />
till en känsla av kontakt med <strong>stad</strong>ens historia. Det<br />
finns ett stort samlande torg, Östra Torget, centralt<br />
beläget som en given mötesplats. Dessutom finns<br />
det gamla kullerstensbelagda Rådhustorget.
Närheten till Mälaren är en stor potential <strong>för</strong> turistnäringen i <strong>Torshälla</strong>.<br />
41
Natur och grönska<br />
<strong>Torshälla</strong>s omgivningar utgörs av fin natur med<br />
stora strövområden, som ger goda <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> ett rikt friluftsliv. Stadens bo<strong>stad</strong>sområden är<br />
väl<strong>för</strong>sörjda vad gäller tillgång till grönytor och<br />
promenadområden. <strong>Torshälla</strong> ger ett grönt och<br />
lummigt intryck såväl i centrala <strong>stad</strong>en som i de<br />
kringliggande villaområdena.<br />
Rikt kulturliv<br />
<strong>Torshälla</strong> har länge uppfattats som något av en kulturell<br />
mötesplats då många konstnärer valt att bo<br />
i <strong>stad</strong>en. Fortfarande anses <strong>Torshälla</strong>s äldsta delar<br />
runt kyrkan och rådhuset vara en kultur<strong>stad</strong>. Det<br />
finns många kulturella institutioner samlade på en<br />
liten plats och det finns flera mycket aktiva kulturella<br />
<strong>för</strong>eningar. Många betydelsefulla traditioner<br />
hålls vid liv bland annat på Holmberget.<br />
Starkt <strong>för</strong>eningsliv<br />
Det finns ett stort utbud av olika <strong>för</strong>eningar <strong>för</strong><br />
skilda intressen och åldrar. Många <strong>för</strong>eningar är<br />
väldigt aktiva och många människor ägnar stor del<br />
av sin fritid åt <strong>för</strong>eningsliv vilket ger social tillhörighet.<br />
Idrottsverksamheten i <strong>Torshälla</strong> är påtagligt<br />
framgångsrik.<br />
42<br />
Bra boendeservice<br />
Det finns bra basservice <strong>för</strong> boende i <strong>Torshälla</strong>,<br />
såsom livsmedelsbutiker, apotek och systembolag.<br />
Det finns även gott om offentlig service lokalt<br />
som medborgarkontor och vårdcentral. Skolorna i<br />
<strong>Torshälla</strong> är omvittnat bra och äldreomsorgen uppskattad.<br />
All service är lätt tillgänglig och man kan<br />
enkelt hitta bra parkering.<br />
Den lokala nämnden<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s nämnd är ett bevis på <strong>Torshälla</strong>s<br />
särställning i <strong>kommun</strong>en. De lokala politikerna i<br />
<strong>stad</strong>en ger möjlighet <strong>för</strong> medborgarna att ha nära<br />
kontakt med dem. Den lokala nämnden skapar<br />
också möjlighet till nära samarbete mellan politikerna<br />
och tjänstemännen i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s egen<br />
<strong>för</strong>valtning kring lokala frågor, som alla är bekanta<br />
med.<br />
Människorna<br />
Många människor i <strong>Torshälla</strong> känner stolthet över<br />
sin <strong>stad</strong> och dess anor. Det finns mycket starka<br />
sociala nätverk i <strong>Torshälla</strong>. I många fall har människor<br />
bott i flera generationer i <strong>stad</strong>en och är släkt<br />
med varandra. Den stora finska befolkningsgruppen<br />
ger en speciell prägel åt <strong>Torshälla</strong>.
Den gamla <strong>stad</strong>skärnan i <strong>Torshälla</strong> är utpekad som riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljövården.<br />
43
Svaga sidor<br />
Anonym <strong>stad</strong><br />
I jäm<strong>för</strong>else med andra liknande småstäder är <strong>Torshälla</strong><br />
en anonym <strong>stad</strong> och inga stora turistmängder<br />
lockas dit. Staden har inte marknads<strong>för</strong>ts så att dess<br />
specifika värden lyfts fram. Staden har ingen tydlig<br />
identitet utan <strong>för</strong>knippas med olika identiteter av<br />
olika grupper. Stadens image har ändrats genom<br />
tiderna. Förr var det till exempel fashionabelt att<br />
bo inne i centrala <strong>Torshälla</strong>.<br />
Stadskärnan är inte levande<br />
Utbudet av butiker är begränsat och ensidigt. Affärer<br />
slår ofta igen. I den äldsta delen av <strong>stad</strong>en finns<br />
inga butiker över huvud taget. Det är dålig kvalitet<br />
på många av <strong>stad</strong>ens restauranger och besökarna<br />
är få på kvällstid. Östra Torget upplevs som trist<br />
och otryggt och är oftast folktomt. I <strong>Torshälla</strong>s centrala<br />
delar finns många misskötta fastigheter.<br />
Misskötta industriområden<br />
Holmens industriområde har fått <strong>för</strong>falla trots sitt<br />
centrala läge invid ån. Det större Eklunda industriområde<br />
är skräpigt och illa skött och skämmer infarten<br />
till <strong>Torshälla</strong> söderifrån <strong>Eskilstuna</strong>. Bristande<br />
gatuunderhåll har med<strong>för</strong>t att många vägar inte är i<br />
gott skick, vilket bidrar till ett slarvigt intryck.<br />
44<br />
Befolkningsmässig sned<strong>för</strong>delning<br />
Det finns en <strong>för</strong>hållandevis stor och ökande andel<br />
äldre människor i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>. Det bor redan<br />
många pensionärer i <strong>stad</strong>en. Det saknas invandrare<br />
i <strong>Torshälla</strong>, vilket motverkar möjligheten att bli en<br />
mångkulturell <strong>stad</strong>. Det finns en mycket stor (23 %)<br />
finsk befolkningsgrupp i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Segregerad <strong>stad</strong><br />
Det är ovanligt stora skillnader mellan människor<br />
ur social och ekonomisk synvinkel i <strong>Torshälla</strong>. Det<br />
finns människor som har det mycket gott ställt och<br />
det finns en stor grupp som är bidragsberoende.<br />
Det finns bo<strong>stad</strong>sområden där de mer välbeställda<br />
bor, som anses ”finare” och det finns bo<strong>stad</strong>sområden<br />
där människor som har det sämre ställt bor. I<br />
viss mån understryker <strong>stad</strong>ens naturliga barriärer,<br />
ån och kanalerna, bo<strong>stad</strong>ssegregeringen. Segregeringen<br />
grundläggs redan då <strong>för</strong>äldrar väljer <strong>för</strong>skola<br />
och skola till sina barn. De många <strong>för</strong>eningarna<br />
<strong>för</strong>stärker segregeringen genom att rekrytera sina<br />
medlemmar ur skilda socioekonomiska grupper<br />
och genom att inte samarbeta med varandra. Den<br />
stora finska befolkningsgruppen lever vid sidan av<br />
övriga medborgare.
Ödsliga bo<strong>stad</strong>sområden<br />
Bo<strong>stad</strong>sområdena öster om kanalen saknar den täthet<br />
som kännetecknar centrala <strong>Torshälla</strong>. De byggdes<br />
under 1960talet då det fanns gott om mark att<br />
tillgå, vilket <strong>för</strong>de med sig att stora ytor avsattes<br />
<strong>för</strong> trafik och parkeringar. Resultatet är glesa och<br />
ödsliga bo<strong>stad</strong>sområden, ofta med låg arkitektonisk<br />
ambition.<br />
Begränsat och ensidigt bo<strong>stad</strong>sutbud<br />
De många misskötta fastigheterna i centrala <strong>stad</strong>en<br />
innehåller bara små och billiga lägenheter, som är i så<br />
dåligt skick att människor som kan välja inte vill bo<br />
i dem. Det saknas rymliga, moderna lägenheter <strong>för</strong><br />
familjer i <strong>stad</strong>skärnan. Det finns också ett behov av<br />
55+ lägenheter centralt. Utbudet av radhus och villor<br />
är generellt <strong>för</strong> litet i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Missbrukarna dominerar<br />
Det är många människor med missbruksproblem<br />
som bor i <strong>Torshälla</strong>. Socialtjänsten både i <strong>Torshälla</strong><br />
och i <strong>Eskilstuna</strong> använder billiga lägenheter i <strong>stad</strong>en<br />
som så kallade kontraktslägenheter <strong>för</strong> sina<br />
respektive klienter. Oseriösa fastighetsägare hyr ut<br />
lägenheter till människor, som normalt inte skulle<br />
få ett eget hyreskontrakt. Sammantaget <strong>för</strong> detta<br />
med sig att det blir <strong>för</strong> många missbrukare samlade<br />
på en liten plats. Människor upplever att missbrukarna<br />
dominerar och det skapar en känsla av<br />
otrygghet och <strong>för</strong> med sig att <strong>stad</strong>skärnan utarmas<br />
på folkliv.<br />
Konservativt<br />
Utvecklingen av <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> parallellt med Nyby<br />
bruk <strong>för</strong>efaller ha påverkat livsstilen i <strong>stad</strong>en i en<br />
konservativ riktning, som bland annat tar sig uttryck<br />
i att det finns få entreprenörer och egna initiativtagare.<br />
På motsvarande vis kan de mycket starka<br />
sociala nätverken, som finns i <strong>stad</strong>en, vara konserverande.<br />
Många människor lever i slutna kretsar.<br />
Det avvikande och okända kan verka hotfullt.<br />
Den <strong>kommun</strong>ala organisationen<br />
Det beroende<strong>för</strong>hållande som finns gentemot <strong>Eskilstuna</strong><br />
hämmar verksamheterna i <strong>Torshälla</strong> och<br />
medverkar till att bilden av <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> blir otydlig.<br />
Organisationen med egen nämnd och egen <strong>för</strong>valtning<br />
i <strong>Torshälla</strong>, inom ramen <strong>för</strong> den <strong>kommun</strong>ala<br />
organisationen i <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>, <strong>för</strong>svårar<br />
<strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> att utvecklas utifrån sina kvaliteter.<br />
45
Rekommendationer<br />
Stärk bilden av <strong>Torshälla</strong><br />
Det är viktigt att enas kring <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s<br />
identitet som en historisk små<strong>stad</strong>, rik på kultur,<br />
präglad av närheten till bruksmiljön och<br />
med ett mycket speciellt landskap i <strong>stad</strong>skärnan.<br />
Det är angeläget att hävda <strong>stad</strong>ens egen profil och<br />
visa att <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> är något helt annat än <strong>Eskilstuna</strong><br />
<strong>stad</strong> och något helt annat än övriga småorter<br />
i <strong>kommun</strong>en. Att få människor att associera <strong>Torshälla</strong><br />
med någonting unikt!<br />
Utgå från <strong>stad</strong>ens historia<br />
Vid den fortsatta utvecklingen av <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong><br />
bör stor hänsyn visas den befintliga bebyggelsen<br />
och <strong>stad</strong>sbilden i centrala <strong>stad</strong>en. Ortens identitet<br />
vilar i hög grad på <strong>stad</strong>srummet som utgörs av husen,<br />
gatunätet och terrängen. Här finns värden att<br />
ta vara på. Samverkan bör ske med Länsstyrelsen<br />
kring hur den kulturhistoriskt riksintressanta miljön<br />
i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> bäst bevaras och nyttjas.<br />
46<br />
Förtäta inom <strong>stad</strong>ens gränser<br />
Framtida bebyggelse bör tillkomma inom ramen<br />
<strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens nuvarande gränser genom <strong>för</strong>tätning,<br />
komplettering eller ersättning av befintlig otjänlig<br />
bebyggelse. En viktig uppgift bör vara att rusta och<br />
underhålla den befintliga bebyggelsen som ligger<br />
inom <strong>stad</strong>ens centrala delar och som utgör en del<br />
av den gamla <strong>stad</strong>sbilden. Förtätning inom <strong>stad</strong>ens<br />
gränser motverkar urban sprawl, att <strong>stad</strong>en breder<br />
ut sig och bildar ett <strong>stad</strong>slandskap tillsammans<br />
med <strong>Eskilstuna</strong>, vilket skulle motverka <strong>Torshälla</strong>s<br />
identitet som egen <strong>stad</strong>.<br />
Bygg vackra bostäder<br />
<strong>Torshälla</strong> har goda <strong>för</strong>utsättningar att bli en mycket<br />
attraktiv bo<strong>stad</strong>sort. För att realisera detta behövs<br />
nya bostäder. De bör spegla sin samtid och vara av<br />
hög arkitektonisk kvalitet men likväl anknyta till<br />
det som är genuint i <strong>Torshälla</strong>, tätheten i centrala<br />
<strong>stad</strong>en. Nya bostäder kan gärna byggas i attrak
tiva, vattennära lägen som vid ån, med hänsyn till<br />
mark<strong>för</strong>utsättningar och översvämningsrisk. Stråket<br />
närmast ån ska alltid lämnas <strong>för</strong> allmänt bruk. Förtätning<br />
och komplettering av de glesa bo<strong>stad</strong>sområdena<br />
i <strong>stad</strong>ens östra delar kan också ge <strong>för</strong>delar.<br />
I samtliga fall måste anpassning ske till befintlig<br />
näraliggande bebyggelse och till <strong>Torshälla</strong>s karaktär,<br />
rent generellt, <strong>för</strong> att bevara <strong>stad</strong>ens identitet.<br />
Samverka kring centrumutveckling<br />
En centrum<strong>för</strong>ening bör bildas i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> i<br />
vilken medlemmar bör vara olika näringsidkare,<br />
handelns representanter och fastighetsägare. Kommunen<br />
bör initiera <strong>för</strong>eningen och vara samarbetspartner<br />
på lämpligt sätt. Syftet ska vara att skapa<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en levande <strong>stad</strong>skärna med varierat<br />
butiksutbud, restauranter, kaféer, hantverk<br />
och annat. En centrum<strong>för</strong>ening bör också engagera<br />
sig i åtgärder <strong>för</strong> den yttre gemensamma miljön vad<br />
gäller belysning, möblering, planteringar, markbe<br />
handling med mera samt verka <strong>för</strong> torghandel med<br />
<strong>för</strong>säljning av lokalt producerad mat.<br />
Utnyttja vattenvägarna och närheten<br />
till Mälaren mer<br />
Mälaren vid <strong>Eskilstuna</strong>åns utlopp är ett bra läge <strong>för</strong><br />
en marina, som skulle göra <strong>Torshälla</strong> intressant <strong>för</strong><br />
båtfolket. Kontakten med Mälaren bör <strong>för</strong>bättras<br />
och fler vackra broar bör byggas. Det är önskvärt<br />
med aktiviteter i hamnområdet inne i <strong>Torshälla</strong> <strong>för</strong><br />
att göra området mer attraktivt. Båttrafiken mellan<br />
<strong>Torshälla</strong> och andra orter kan <strong>för</strong>bättras ytterligare.<br />
Vintersporter som långfärdsskridskoåkning bör utvecklas<br />
på Mälaren med bas i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>.<br />
Förbättra kollektivtrafiken<br />
Effektivare och snabbare arbetspendling till och<br />
från <strong>Torshälla</strong> skulle bli möjlig om en direktbuss<br />
in<strong>för</strong>des från Mälarbaden till resecentrum i <strong>Eskilstuna</strong><br />
med enda stopp på Östra torget. För att <strong>för</strong><br />
47
ättra det kollektiva resandet inom <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong><br />
kan anropstyrd trafik prövas.<br />
Satsa på turism<br />
<strong>Torshälla</strong>s stora potential <strong>för</strong> turism bör utnyttjas<br />
bättre än hittills. Utöka servicen <strong>för</strong> turister och<br />
då särskilt vad gäller mat, shopping, kultur och<br />
övernattningsmöjligheter. Det bör göras tydligt hur<br />
marknads<strong>för</strong>ing av <strong>Torshälla</strong> ska genom<strong>för</strong>as och<br />
vem som bär det direkta ansvaret. Bra marknads<strong>för</strong>ing<br />
är viktigt <strong>för</strong> att göra människor i ett stort<br />
omland uppmärksamma på att <strong>Torshälla</strong> finns och<br />
<strong>för</strong> att locka turister till <strong>Torshälla</strong>.<br />
Stimulera små<strong>för</strong>etagandet<br />
En lokal små<strong>för</strong>etagar<strong>för</strong>ening bör bildas med <strong>kommun</strong>en<br />
och <strong>stad</strong>ens <strong>för</strong>etagare som medlemmar <strong>för</strong><br />
att stärka <strong>för</strong>etagandet lokalt. Det är viktigt att samverkan<br />
sker kontinuerligt mellan <strong>kommun</strong>en, små<strong>för</strong>etagarna<br />
och övriga näringslivet <strong>för</strong> att generera<br />
ytterligare arbetstillfällen i <strong>Torshälla</strong>.<br />
Öka mångfalden<br />
På motsvarande vis som i <strong>Eskilstuna</strong> bör internationella<br />
klasser skapas i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> så att barn<br />
48<br />
i flyktingfamiljer och barn i väntan på asyl kan få<br />
sin skolgång i <strong>stad</strong>en. Då blir det också möjligt <strong>för</strong><br />
familjerna att bo i <strong>Torshälla</strong> och mångfalden ökar<br />
successivt. Den skeva befolknings<strong>för</strong>delningen i<br />
<strong>stad</strong>skärnan kan ändras genom att stora lägenheter<br />
tillkommer centralt i <strong>stad</strong>en och genom att fastigheterna<br />
där rustas och blir attraktiva och efterfrågade.<br />
Gör <strong>Torshälla</strong> tryggare<br />
Kommunen bör ta ett samlat grepp tillsammans<br />
med näringslivet och <strong>Torshälla</strong> Fastighets AB <strong>för</strong><br />
att komma till rätta med den upplevda otryggheten.<br />
Grannsamverkan i olika former bör stödjas.<br />
Önskvärt vore att polisens mobila enhet placeras<br />
på Östra torget regelbundet.<br />
Skapa dialog med fastighetsägare<br />
En avgörande fråga <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong>s framtid är att<br />
<strong>kommun</strong>en utövar påtryckning på de många oseriösa<br />
fastighetsägare som finns i <strong>Torshälla</strong>, <strong>för</strong> att<br />
få dem att sanera och modernisera sina fastigheter.<br />
<strong>Torshälla</strong> Fastighets AB har en nyckelroll i sammanhanget,<br />
som handlar om att överta misskötta<br />
fastigheter <strong>för</strong> upprustning i centrala <strong>Torshälla</strong>.
Minska antalet missbrukare i <strong>stad</strong>en<br />
Det <strong>för</strong>efaller olämpligt att socialtjänsten både i<br />
<strong>Torshälla</strong> och i <strong>Eskilstuna</strong> anvisar kontraktslägenheter<br />
<strong>för</strong> sina respektive klienter i lilla <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong>. Konsekvensen blir att <strong>för</strong> många missbrukare<br />
samlas i <strong>Torshälla</strong>, vilket <strong>för</strong>stärks av att vissa<br />
fastighetsägare också hyr ut lägenheter direkt till<br />
människor med missbruksproblem. Socialtjänsten<br />
i <strong>Eskilstuna</strong> och i <strong>Torshälla</strong> bör <strong>för</strong>a dialog kring<br />
problemet i samverkan med polismyndigheten och<br />
de organisationer som arbetar <strong>för</strong> att motverka droger<br />
i <strong>stad</strong>en.<br />
Ändra den <strong>kommun</strong>ala organisationen<br />
Ledningen i <strong>Eskilstuna</strong> och i <strong>Torshälla</strong> bör initiera<br />
ett arbete som syftar till att <strong>för</strong>bättra attityder och till<br />
att skapa ett <strong>för</strong>troendefullt samarbete med tydlig<br />
ansvars<strong>för</strong>delning. Den <strong>kommun</strong>ala organisationen<br />
behöver ändras <strong>för</strong> att bättre gynna <strong>Torshälla</strong>. Ett<br />
alternativ kan vara att ansvaret <strong>för</strong> verksamheterna<br />
i <strong>Torshälla</strong> över<strong>för</strong>s till de stora <strong>för</strong>valtningarna i<br />
<strong>Eskilstuna</strong>. Ett annat alternativ kan vara att tilldela<br />
<strong>Torshälla</strong> ett eget <strong>kommun</strong>alråd <strong>för</strong> att bättre hävda<br />
<strong>Torshälla</strong>s intressen och <strong>för</strong> att stärka ledningen i<br />
<strong>Torshälla</strong>. För att säkerställa medborgarinflytande<br />
bör någon permanent form <strong>för</strong> samverkan med<br />
medborgarna inrättas, exempelvis ett råd som är<br />
remissinstans i viktiga frågor som rör <strong>Torshälla</strong>.<br />
Arbeta fram en <strong>för</strong>djupad<br />
översiktsplan <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong><br />
En separat <strong>för</strong>djupad översiktsplan <strong>för</strong> <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong> bör upprättas. I planen bör en vision <strong>för</strong><br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong> definieras med siktet något tiotal år<br />
fram i tiden. I planen bör läggas fast var ny bo<strong>stad</strong>sbebyggelse<br />
ska lokaliseras, hur vägnätet ska<br />
utvecklas, hur närheten till Mälaren ska utnyttjas,<br />
hur riksintresset ska säkras, hur grönstrukturen ska<br />
kompletteras och så vidare. Arbetet med en <strong>för</strong>djupad<br />
översiktsplan är ett bra och nödvändigt sätt att<br />
fortsätta processen kring <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s framtida<br />
utveckling.<br />
49
Källor<br />
Undersökningar, utredningar, skrifter<br />
Ericsson C. 1997. Vi är alla delar av samma familj. Patronen<br />
makten och folket vid Nyby bruk 1880–1940. Daleke Grafiska<br />
AB, Malmö 1997.<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>. 1994. <strong>Torshälla</strong>. Bevarandeplan <strong>för</strong> värdefulla<br />
miljöer. <strong>Eskilstuna</strong> museer och Stadsbyggnads<strong>för</strong>valtningen.<br />
Öp 5042.<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>, 2005. Fördjupad översiktsplan <strong>för</strong> Stadsbygden<br />
2005, antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 20050526<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> 2006. Grönstrukturplan <strong>för</strong> <strong>stad</strong>sbygd i<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong>, antagen av <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden 2006<br />
1122<br />
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. 1982.<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>Torshälla</strong>. Rapport Medel tids<strong>stad</strong>en 16.<br />
Lokal historiska sällskapet i norra Södermanland.<br />
<strong>Torshälla</strong> och Nyby – sida vid sida Berättelser om <strong>stad</strong> och<br />
brukssamhälle. Stadsarkivet <strong>Eskilstuna</strong> 1990<br />
Lorin O. Ett berg och dess mångskiftande historia. Artikel.<br />
<strong>Torshälla</strong> ABC. Årsbok 2004. Utgiven av Lokal historiska sällskapet<br />
i norra Södermanland. Multitryck i <strong>Eskilstuna</strong> AB 2003.<br />
<strong>Torshälla</strong>, identitet och utmaningar. Stockholms Universitet,<br />
kulturgeografiska institutionen, samhällsplanerarlinjen, VT 2006<br />
Personer, organisationer, <strong>för</strong>eningar<br />
PRO <strong>Torshälla</strong><br />
SPF <strong>Torshälla</strong><br />
Hembygds<strong>för</strong>eningen S:t Olofs Gille<br />
50<br />
Nyby<strong>Torshälla</strong> Ridklubb<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>för</strong>samling<br />
Sällskapet Länkarna i <strong>Torshälla</strong><br />
TNIS<br />
Gökstens Bollklubb<br />
<strong>Torshälla</strong> Golfklubb<br />
Handikapp<strong>för</strong>eningarnas samarbetsorganisation i <strong>Eskilstuna</strong>,<br />
HSO<br />
Ungdomstinget<br />
LPKontakt, Filadelfia <strong>för</strong>samling, <strong>Torshälla</strong><br />
Hyresgäst<strong>för</strong>eningen<br />
Länsstyrelsen i Södermanland, länsarkitekt Per Öhrling och<br />
samhällsbyggnadschef Torbjörg Sekse<br />
Polisen i <strong>Eskilstuna</strong>, Rune Nyberg<br />
Polisområde Norr, Polismyndigheten i Sörmland, polisområdeschef<br />
Liselott Jergard och bitr. polisområdeschef Lasse Wennholm<br />
Edvardlundsskolan klass 6E<br />
Outokumpu, Nils Normark, personalchef<br />
Företagarna (lokalavdelning av den riksomfattande Företagar na),<br />
LarsGöran Karlsson, ordf.<br />
Fredrik Elmgren, Ung fritid, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong> valtning<br />
Björn Norman, arkitekt SAR/MSA, Norman Arkitekt kontor AB<br />
Åsa Brandt, glaskonstnär verksam i <strong>Torshälla</strong><br />
Tryggve Lundh, f.d. <strong>för</strong>valtningschef i <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>
Referensgrupp<br />
Margareta Stålberg, utvecklare kultur och turism, <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
Kjell Westermark, miljöinspektör miljöövervakning, miljöoch<br />
räddnings<strong>för</strong>valtningen, Eskils tuna <strong>kommun</strong><br />
Eivor Rudin, landskapsarkitekt, planavdelningen, <strong>stad</strong>s byggnads<br />
<strong>för</strong>valtningen, Eskils tuna <strong>kommun</strong><br />
Birgitta Lindskog, avdelningschef, socialtjänsten, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s<br />
<strong>för</strong>valtning<br />
Peter Dädeby, kollektivtrafiksamordnare, <strong>stad</strong>sbyggnads<strong>för</strong>valtningen,<br />
<strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
Gunilla Hanning, enhetschef äldreomsorgen, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s<br />
<strong>för</strong>valtning<br />
Eva Schött, enhetschef Spångagården, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
Dan Bauman, enhetschef <strong>för</strong> gatu, park och fritids enheten,<br />
<strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
Karin Eng<strong>stad</strong>, utvecklare vuxenverksamhet, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s<br />
<strong>för</strong>valtning<br />
Gunilla Edlund, enhetschef <strong>för</strong>skoleverksamhet, <strong>Torshälla</strong><br />
<strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
MatsOlof Säfström, utvecklare, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
LarsGöran Larsson, <strong>Eskilstuna</strong> Energi och Miljö<br />
Peter Landin, <strong>Torshälla</strong> Fastighets AB<br />
Styrgrupp<br />
Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör, <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
Gunnar Persson, <strong>stad</strong>sbyggnads<strong>för</strong>valtningschef, <strong>Eskilstuna</strong><br />
<strong>kommun</strong><br />
Eva Lilja, näringslivschef, <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong><br />
Kerstin Palmqvist, <strong>för</strong>valtningschef, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
Katarina Olsson, administrativchef, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
Textbearbetning<br />
Marie Johansson, informationsstrateg, <strong>Torshälla</strong> <strong>stad</strong>s <strong>för</strong>valtning<br />
Foto<br />
Gunilla Frenne, Ove Georgensen, Björn Sigsjö, Harald Bäckstrand<br />
Kartor<br />
Gunilla Frenne, Louise Tränk, LiseLotte Bende<br />
Layout<br />
Servicegruppen<br />
Tryck<br />
åtta45, Västerås<br />
51
52<br />
KOGNE<br />
BJÄLLERSTA<br />
GRANBACKEN<br />
Nyby-ån<br />
Nybyån<br />
<strong>Torshälla</strong>ån<br />
TORSH<br />
EKLUNDA<br />
<strong>Eskilstuna</strong> ne
<strong>Torshälla</strong>ån<br />
ÄLLA<br />
dre kanal<br />
GÖKSTEN<br />
EDVARDSLUND<br />
HAGA<br />
GLÖMSTA<br />
53<br />
© Stadsbyggnads<strong>för</strong>valtningen, <strong>Eskilstuna</strong> <strong>kommun</strong> 2009
Change language