Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio
Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio
Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
46<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
JOURNALISTIK INGET<br />
FÄRDIGT – NI ÄR MED<br />
OCH SKAPAR DEN!<br />
Text Augustin Erba<br />
För tio år sedan var den skrivna journalistiken<br />
ett färdigt paket som serverades<br />
läsarna. Du läste vad journalisten skrivit<br />
och ibland höll du med och ibland (särskilt<br />
om det var ett ämne du kunde väl) tyckte du<br />
att journalisten var en inkompetent nolla.<br />
Om du tyckte att journalisten hade fel<br />
kunde du skriva en insändare. Jag tror inte<br />
det var många svenska tidningar som hade<br />
en regelbunden spalt för rättelser på den<br />
tiden. Allt var till för att behålla illusionen<br />
om journalisten som ofelbar.<br />
När bloggarna dök upp och vem<br />
som helst kunde skriva vad de tyckte<br />
om journalistiken började det bli<br />
pinsamt för dem som varit vana att<br />
alltid låtsas som om de hade rätt. Och<br />
när artikelkommentarerna fylldes av<br />
invändningar har många mediehus fått<br />
panik över diskussionen.<br />
Det är ungefär hundra år sedan<br />
rökning lanserades som nyttigt. För hundra<br />
år sedan var det rimligt att kvinnor inte<br />
skulle rösta. Sverige låg i framkant i den<br />
blomstrande frenologin, ”vetenskapen”<br />
om hur skallens form avslöjar vilken<br />
personlighet du har. När det kom<br />
invändningar mot dessa dåtida sanningar<br />
lät invändningarna konstiga och krångliga i<br />
mångas öron.<br />
Det vi bör ha lärt oss av mänsklighetens<br />
långa historia är att allting vi just nu tror<br />
på antingen är helt fel, önsketänkande<br />
eller, i bästa fall, en grov missuppfattning.<br />
Det räcker att gå hundra år tillbaka i<br />
tiden och titta på det som då kallades för<br />
vetenskapliga fakta, understödda av den<br />
tidens skarpaste hjärnor.<br />
Gå tillbaka tio år i tiden till 2001. Tänk<br />
på vad som blivit självklart sedan dess:<br />
bredband, trådlöst bredband, Facebook,<br />
YouTube, platt-tv, twitter, gps, ekologiskt<br />
odlad mat, surdegsbröd, smarta telefoner,<br />
surfplattor…Tänk på vad som inte längre<br />
”DET ÄR DAGS ATT<br />
SLUTA PRESENTERA<br />
JOURNALISTIK SOM<br />
FÄRDIGINSLAGNA<br />
PORTIONER FÖR<br />
PUBLIKEN ATT<br />
SVÄLJA.”<br />
är självklart: cd-skivor, skivaffärer,<br />
bokhandlar, postkontor, söndagsstängt,<br />
kolhydrater…<br />
Ett av de områden som utvecklats<br />
i rasande fart är mediebranschen. Den<br />
som förr läste sina nyheter i en gigantisk<br />
papperstidning får nu sina färskaste<br />
nyheter på Facebook, Twitter och Google+.<br />
Något som inte har förändrats lika mycket<br />
är radion. Du lyssnar fortfarande på radio,<br />
för radio är ett trevligt sällskap, vare sig<br />
du befinner dig i hängmattan, kör bil, äter<br />
frukost, läser en bok, åker tåg eller pluggar.<br />
Det visar sig att radion passar bra i vår<br />
nutid. För tidningarna är det en revolution<br />
att läsarna kan komma med åsikter om<br />
vad de skriver. I radion däremot har du<br />
hörts under lång tid. Du har kunnat ringa in<br />
och önska låtar i Ring så spelar vi och du<br />
har kunnat ringa in och säga ditt hjärtas<br />
mening i Ring P1.<br />
Det är dags att sluta presentera<br />
journalistik som färdiginslagna portioner<br />
för publiken att svälja. Vi journalister måste<br />
acceptera att i publiken (om man ens<br />
kan kalla den så) finns ett otal människor<br />
som vet mer än vi. De måste ingå när vår<br />
journalistik växer fram. Vi måste byta<br />
namn på kommentarfälten till dialogfält.<br />
Journalistik blir inte längre en produkt utan<br />
en transparent process.<br />
En gång i tiden var <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> det<br />
främsta mediet för att följa och diskutera<br />
ett händelseförlopp. Sedan blev det<br />
kvällstidningarnas webbsidor och numera<br />
är Twitter bäst. Det här är en position som<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> kan och måste ta tillbaka<br />
om du ska fortsätta att slå på radion så fort<br />
du får höra att det har hänt något.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
47<br />
HELA<br />
SVERIGES<br />
SYMFONI-<br />
ORKESTER<br />
Text Maria Lekteus Foto Mattias Ahlm<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester har sin hemvist i Berwaldhallen i Stockholm,<br />
men når ut i hela landet med sina konserter genom P2:s sändningar. Den<br />
75-årsjubilerande symfoniorkestern tillhör Europas främsta och de drygt<br />
hundra musikerna har alla gått en lång väg för att nå dit de är idag.<br />
Tillsammans med chefsdirigenten Daniel Harding (bilden) strävar orkestern<br />
konstant mot nya höjder. Bakom de vackra tonerna ligger mycket hårt arbete.<br />
Hur är livet som klassisk musiker i en symfoniorkester?<br />
Möt violinisten Malin William Olsson, slagverkaren<br />
Karl Thorsson och fagottisten Katarina Agnas.