Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio

någon annan roll än som journalist.
Vägen till yrket började på
Västgötademokraten och Borås Tidning,
där Nils Horner fick in en fot som tonåring.
Efter gymnasiet gjorde han lumpen på
Värnpliktsnytt. (Tidningen lades ner av
försvarsmakten häromåret, men var länge
plantskola för reportrar och fotografer.)
Därefter studerade han nationalekonomi
och statsvetenskap och blev så
riksdagsreporter för nyhetsbyrån FLT,
Förenade Landsortstidningar.
Världen lockade, och Nils Horner
drog till först London och sedan New York.
Där blev han USA-stringer – frilansande
korrespondent – för FLT, men gjorde också
reportageresor till Haiti, Kuba, Indien,
Burma och Kambodja.
Så började han resa till Balkan, där
han fick något av ett genombrott som
utrikesreporter. Våren 2000 fick lyssnarna
följa med när Nils Horner under sex
minuter – extremt lång tid i radio – i Kvart
i sex-ekot fick rapportera om Slobodan
Milosevics fall, direkt från Belgrad.
Sedan dess har Nils Horner rykte
om sig att alltid lyckas vara på plats vid
dramatiska nyhetsskeenden. Handlar det
om tur eller god tajmning? Nja, mer om
envist tålamod, tycker han själv.
– Det var inte så att jag bara ramlade
in i Belgrad. Snarare var det målmedvetet
arbete, till exempel med att skaffa visum.
Jag var ju frilansjournalist då och hade
friheten att vistas länge i området, berättar
han.
– En gång fick jag vända vid den
serbiska gränsen och åka tillbaka till New
York, eftersom en tullgubbe stämplade mitt
visum med ”ogiltigt”. Det var med ett stort
mått envishet som jag tog mig tillbaka till
Serbien igen – det var ju den stora storyn i
världen då.
Fast visst gäller det för en
utrikeskorrespondent att lyckas vara på
plats i skarpa nyhetslägen.
– Det ingår i mitt jobb att komma
iväg snabbt, att ha väskan packad både
praktiskt och mentalt, säger Nils Horner.
– Det är klart att jag gillar att vara
först – när allt är fräscht och det finns stor
dramatik och efterfrågan på material. Men
det är också kul att komma tillbaka och
följa upp nyhetsrapporteringen, när det är
lugnare.
Pakistan är ett av de länder han ofta
får åka till med kort varsel. Redan dagen
efter att det blev känt att Usama bin Laden
dödats av en USA-styrka i maj kom han
till staden Abbottabad där det skedde. Då
gäller det att ha psykisk beredskap för att
börja jobba direkt – och att ha upparbetade
kontakter med tolkar och chaufförer.
Planeringen för Nils Horner och hans
korrekolleger sker i samråd med redaktörerna
hemma, främst utrikesredaktionen
på Ekot.
Nyhetssändningarna har
högsta prioritet, därefter inslag till
aktualitetsprogram som Studio Ett,
Godmorgon världen och P4 Extra. I mån av
tid gör korrespondenterna även inslag till
radions övriga program – korta reportage
och lite längre dokumentärer.
Med 17 anställda och frilansande
korrespondenter – baserade runtom
i världen eller i Stockholm – har
Sveriges Radio den mest ambitiösa
utrikesbevakningen av de svenska
mediebolagen.
– Ja, men med det följer också ett
ansvar, påpekar Nils Horner som gillar
att arbeta just med radio ”i allmänhetens
tjänst”.
– I Sveriges Radio är det viktigt med
saklighet och folkbildning. Vi ska berätta
om det som inte alla andra gör, som när
vi åker till Filippinerna eller Nepal även
när det som sker där inte är dagens
huvudnyhet.
På somrarna passar Nils Horner på
att arbeta några veckor i Stockholm, ofta
som producent på Studio Ett – därav mötet
utanför Radiohuset.
– Jag tycker det är kul att vara i Sverige
på sommaren. Det blir som en intensivkurs
i det svenska samhället, för mig är ju
redaktionsmötena exotiska.
Nils Horner är också känd för sin
nyfikenhet på ny teknik och används som
Sveriges Radios försökskanin. Med hjälp
av en satellitterminal kan han sända med
god ljudkvalitet från nästan vilken plats
som helst på jorden. Som Studio Ett direkt
från Kabul (vilket han gjorde redan 2001).
– Då får jag vara programledare,
producent, ljudtekniker och
programassistent i ett. Det är
ansträngande, men väldigt roligt! säger
han.
38
2011
sverigesradio.se
– Tekniken har gjort jobbet enklare
på många sätt. Stressen har minskat,
eftersom man inte är beroende av täckning
med mobiltelefonen när man kan sända via
satellit. Men utvecklingen går så fort att det
är svårt att hänga med allt som händer. Det
är spännande, lite förvirrande och kul.
Vad har du för förhoppningar inför det
kommande nyhetsåret?
– Att få rapportera från fler regimförändringar!
(Här lyser det verkligen ur
Nils Horners ögon). Det vore också kul
att få rapportera om demokratisering och
ökad tolerans i Afghanistan och Pakistan,
säger han.
– Att jobba för radion är som att ha en
stor, vit duk som man kan måla vad man
vill på. Det kvittar hur mycket man jobbar –
berättelserna tar ju aldrig slut.
Nils Horner om...
... att ganska få lyssnare tror att
korrespondentyrket är särskilt glamouröst
”Nej, de hör ju man klafsar omkring i
flyktingläger och besöker bestrålade
zoner. Snarare är folk som hör inslagen
bekymrade!”
... myten om ”Asiens århundrade”
”Jag börjar nästan tro på den myten
själv. Det är lätt att bli imponerad över de
ekonomiska framsteg som gjorts i länder
som Kina och Indien. Men det är viktigt
att även påminna om de problem som
finns med vanstyre, korruption och ojämn
inkomstfördelning i de flesta asiatiska
länder.”
... en särskild utmaning med jobbet
”Jag tycker att det är spännande att
punktera myter. Som att Indien marscherar
snabbt mot att bli en ekonomisk supermakt,
medan landet i själva verket har enorma
problem med fattigdom och analfabetism.”
... länder han inte varit i, men gärna skulle
vilja rapportera från
”Nya Zeeland och Nordkorea! Jag är orolig
för att vi missar en viktig story i Nordkorea.
Vi vet inte alls omfattningen av övergrepp
på oskyldiga människor, till exempel
dissidenternas familjer, i lägren där.”
sverigesradio.se 2011
Nils Horner rapporterade från Japan när den stora jordbävningen och den efterföljande tsunamin drabbade landet.
39
... hur han kopplar av efter arbetet
”Jag försöker att göra något roligt när jag
reser, så att det inte bara blir jobb. Som att
gå på museum när jag ändå är i Singapore,
att titta på buddhistiska skulpturer – jo, det
finns faktiskt sådana – när jag är i Pakistan,
eller att gå på konsert i Operahuset när jag
är i Sydney.”
Nils Horner om sina favoritresmål
Japan ”Det är alltid jättekul att komma dit!
Japanernas agerande efter jordbävningen
var imponerande.”
Indien ”Mångfald, färgsprakande;
demokrati – trots alla problem.”
Afghanistan ”Intressant kultur med
mycket musik vilket är tacksamt för en
radiojournalist eftersom människorna är
villiga att berätta om sina liv.”
Pakistan ”Rent journalistiskt en favorit, för
här finns alltid stories.”