Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio
Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio
Radiomagasinet nr 2, 2011 (pdf) - Sveriges Radio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MED VÄRLDEN<br />
SOM ARBETSFÄLT<br />
CECILIA UDDÉN,<br />
ROBIN OLIN,<br />
NILS HORNER,<br />
GINNA LINDBERG<br />
EKOTS HJÄRTA<br />
– KÄNN PULSEN<br />
DE FICK DRÖMJOBB I<br />
SYMFONIORKESTERN<br />
KÄNDA RADIORÖSTER<br />
– PORTRÄTT LISA SYRÉN,<br />
EHSAN NOOROZI M FL<br />
BAKOM KULISSERNA<br />
– SÅ VÄLJER VI LÅTAR<br />
<strong>2011</strong>:2
12-18 DEC<br />
<strong>2011</strong><br />
musikhjälpen.se<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> är det medieföretag<br />
som har störst förtroende hos<br />
svenska folket. Vi sänder året runt,<br />
ca 220 000 timmar radio i 45 kanaler<br />
med 400 program.<br />
SVERIGES RADIO<br />
INTE BARA PÅ SVENSKA<br />
Vi sänder program på engelska,<br />
arabiska, kurdiska, persiska<br />
och somaliska. Vardagar i<br />
P2 i hela Sverige, samt över<br />
Stockholmsområdet på FMfrekvensen<br />
89,6. Samtliga språk har<br />
också en nyhetstjänst på webben.<br />
MINORITETSSPRÅK<br />
MED EGNA KANALER<br />
Finska, tornedalsfinska och samiska<br />
har en särställning med egna<br />
webbkanaler: SR Sisuradio och SR<br />
Sápmi. <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> sänder även<br />
på minoritetsspråket romani i P2 samt<br />
på 89,6 över Stockholmsområdet.<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Jan Petersson, direktör för enheten<br />
Analys och kommunikation<br />
REDAKTÖR/PROJEKTLEDARE<br />
Ulrica Bengtsdotter/<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
ART DIRECTOR<br />
Stefan Viterstedt/ <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
Grafisk formgivning: Rinman Design<br />
FOTO<br />
Mattias Ahlm/<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>, Stina<br />
Gullander/<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>, Johan<br />
Ljungström/<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> m fl<br />
SKRIBENTER<br />
Johan Abrahamsson, Cecilia<br />
Djurberg, Augustin Erba, Charlotte<br />
Frykman, Tomas Jordan, Gunilla Kinn,<br />
Maria Lekteus, Jenny Lindeborg,<br />
Mia Sahl, Robert Stjernberg, Alfred<br />
Skogberg, Helena Strömblad, Cecilia<br />
Uddén, Isabella Winberg, Anna-Lena<br />
Walmsley m fl<br />
TRYCK Ineko AB<br />
SVERIGES RADIO<br />
– LYSSNA OCH LÄS!<br />
Det här är vår egen tidning som förstås handlar om radio och om dem som gör<br />
programmen. Följ med bakom kulisserna!<br />
Nästan hälften av det ni hör i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> är musik. Läs om hur det går till<br />
när musikredaktörerna på P3 väljer låtar. Tre musiker berättar också hur de fick<br />
drömjobbet i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester – en av Europas bästa i sitt slag.<br />
Nyheter är förstås också en bärande del i tablåerna. Vi gläntar på<br />
dörren till Ekots innersta, den så kallade jouren. Marianne Hasslow som<br />
du ofta hör i sändningarna, tar med oss på ett arbetspass. Möt också<br />
utrikeskorrespondenterna som rapporterar från världens alla hörn: Cecilia<br />
Uddén, Ginna Lindberg, Nils Horner och Robin Olin.<br />
Lisa Syrén, som sänder klassikern Ring så spelar vi i P4, är nog den<br />
programledare i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> som har flest lyssnare. Läs porträttet av henne<br />
och av Malmöprofilen Ehsan Noorozi m fl.<br />
Allt i vårt utbud hittar du på sverigesradio.se<br />
Ulrica Bengtsdotter, redaktör<br />
ulrica.bengtsdotter@sverigesradio.se<br />
Välkommen!<br />
3
INNEHÅLL<br />
08<br />
MUSIKREDAKTÖRERNA<br />
älskar musik och väljer låtar<br />
11<br />
JENNY LINDEBORG<br />
skriver dagbok från P4 Blekinge<br />
12<br />
EKOREDAKTIONEN<br />
bjuder in dig bakom kulisserna<br />
15<br />
ALLTID NYHETER<br />
är <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s nya<br />
kanal för webb och mobil<br />
16<br />
P3 NYHETER<br />
skapar programmen<br />
tillsammans med lyssnarna<br />
18<br />
EHSAN NOOROZI<br />
blev headhuntad till radio från teaffär<br />
20<br />
LISA SYRÉN<br />
regerar i P4 med klassikern<br />
Ring så spelar vi<br />
22<br />
LISA WALL<br />
undrar hur hon ska presentera<br />
Beethovens femma<br />
24<br />
RANDI MOSSIGE-NORHEIM<br />
berättar om den osminkade<br />
verkligheten<br />
26<br />
LIGGA MED P3<br />
pratar rakt på sak om sex<br />
28<br />
UTRIKESKORRESPONDENTERNA<br />
finns på plats där det händer<br />
30<br />
CECILIA UDDÉN<br />
gör revolutionsradio<br />
32<br />
ROBIN OLIN<br />
träffar unga i hela världen<br />
OMSLAGSBILD<br />
Utrikeskorrespondenterna<br />
Cecilia Uddén, Robin Olin,<br />
Nils Horner, Ginna Lindberg.<br />
Foto Mattias Ahlm<br />
RADIO FÖR DE SMÅ<br />
Bar<strong>nr</strong>adio sänds i P4. Här finns sagor,<br />
serier, musikprogram och reportage<br />
för de yngsta lyssnarna. För de äldre<br />
barnen finns till exempel P4 Junior<br />
som sänder nyheter och nöje.<br />
MAGISKA SKRINET<br />
Förstår du lite finska, kan du prata<br />
lite romani, eller vill du lära dig mer<br />
samiska? I det magiska skrinet på<br />
sverigesradio.se/barn/magiskaskrinet<br />
hittar du berättelser för barn på<br />
<strong>Sveriges</strong> fem minoritetsspråk.<br />
Och så kan du lära dig 10 ord på varje<br />
språk och lyssna på <strong>Radio</strong>apan som<br />
testar språken!<br />
UNG TEATER<br />
Unga <strong>Radio</strong>teatern är till för alla som<br />
gillar både radio och teater på en<br />
gång. Spännande serier och mycket<br />
att lyssna på, speciellt för barn mellan<br />
9 och 12 år. Unga <strong>Radio</strong>teatern sänds<br />
förutom i P4 också i P1 på sommar-<br />
och jullov.<br />
SAGOSKATT PÅ BARNWEBBEN<br />
På <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s barnwebb finns<br />
all bar<strong>nr</strong>adio samlad. Här kan man<br />
lyssna på program man missat, gå i<br />
<strong>Radio</strong>apans radioskola, spela spel<br />
och mycket mer.<br />
Alltid på väg: Robin<br />
Olin, <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
ungdomskorrespondent.<br />
Foto Stina Gullander<br />
INNEHÅLL<br />
34<br />
GINNA LINDBERG<br />
gillar Washington D.C.<br />
36<br />
NILS HORNER<br />
reser nästan jämt<br />
40<br />
TOMAS JORDAN<br />
skriver om sitt möte<br />
med sorgen på norska Utøya<br />
42<br />
STINA OSCARSON<br />
vill berätta om samtiden i <strong>Radio</strong>teatern<br />
44<br />
SVERIGES RADIO<br />
finns på alla plattformar<br />
46<br />
AUGUSTIN ERBA<br />
funderar kring medier och publiken<br />
47<br />
SVERIGES RADIOS<br />
SYMFONIORKESTER<br />
fyller 75 år<br />
48<br />
KARL THORSSON<br />
lever för flyg och klassisk musik<br />
50<br />
KATARINA AGNAS<br />
har fått drömjobbet i orkestern<br />
52<br />
MALIN WILLIAM OLSSON<br />
är violinisten som gillar utlandsturnéer<br />
54<br />
JULKALENDERN<br />
spelas in mitt i sommaren<br />
56<br />
SOCIALA MEDIER<br />
ger nya möten med publiken<br />
58<br />
RADIOSPORTEN<br />
satsar på kvinnliga sportkommentatorer
För fjärde året i rad presenterar <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> åtta exklusiva Vintervärdar<br />
som kommer att förgylla etern från juldagen till nyårsdagen.<br />
Som Sommar - fast på vintern<br />
sverigesradio.se/p1<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
Vi sände över 200 000 timmar radio<br />
förra året. Som vi berättar i detta radiomagasin<br />
rymmer vår verksamhet allt<br />
från Lisa Syrén med Ring så spelar vi till<br />
<strong>Radio</strong>symfonikerna, en av världens främsta<br />
symfoniorkestrar.<br />
Till synes är det en omöjlig uppgift<br />
att berätta om allt vi gör. Men möjligen<br />
berättar en ögonblicksbild mer än den allra<br />
bästa sammanfattning<br />
Fredagen den 11 februari <strong>2011</strong><br />
meddelade Egyptens vice president Omar<br />
Sukiman att presidenten Hosni Mubarak<br />
avgick. Det inträffade i direktsändning i<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>. Under flera veckor hade<br />
Cecilia Uddén, Agneta Ramberg och Nils<br />
Horner direktrapporterat från Tahrirtorget i<br />
Kairo. När Mubarak avgick var de på plats.<br />
Lyssnarna kunde följa skeendet minut för<br />
minut.<br />
Vi har medvetet prioriterat<br />
utbyggnaden av korrespondentnätet. Vi<br />
har medarbetare på plats, vilket inte bara<br />
innebär att de rapporterar från den ort där<br />
de är stationerade, de reser kors och tvärs<br />
i den delen av världen som de är satta att<br />
bevaka. Nils Horner, korrespondent i Asien,<br />
har hittills i år rest 156 dagar. Han har rest<br />
ett halvt år på ett halvår!<br />
Mot den yttre rörligheten svarar<br />
en i<strong>nr</strong>e rörlighet. P3-programmet<br />
”Korrerapporten” bygger till största<br />
delen på vår ungkorre Robin Olins<br />
Journalistik 3.0 medieormen ömsar skinn<br />
är ett interaktivt webbokprojekt om medieutvecklingen,<br />
startat av <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
vd Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö.<br />
Syftet är att väcka debatten om medieutvecklingen<br />
snarare än att berätta hur<br />
det står till. Utgångspunkten är inte bara<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s, utan medievärlden i stort.<br />
Det handlar om journalistik, demokrati,<br />
teknik och medievanor. Det handlar om att<br />
tidens orm ömsar skinn.<br />
TVÅ HUNDRA<br />
TUSEN TIMMAR<br />
RADIO FÖR ALLA<br />
material. Robin Olin är också ofta med i<br />
programmen P3 populär, Morgonpasset<br />
och Brunchrapporten. Alice Petrén,<br />
korrespondent i Sydeuropa men också<br />
ämneskorrespondent för migration, hörs<br />
ofta i P4.<br />
Vi tror att den kvalificerade<br />
utrikesjournalistiken är ett av våra<br />
viktigaste uppdrag i framtiden. Andra<br />
prioriterar bort utrikeskorrespondenterna.<br />
Vi höjer i stället ambitionsnivån.<br />
Mats Svegfors, vd<br />
Cilla Benkö, vice vd<br />
7
Måndagsmöte för P3:s musikredaktörer.<br />
Då sammanställer Karin Gunnarsson,<br />
Germund Stenhag och Linda Nordeman<br />
spellistan för kommande vecka.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
RADIONS<br />
DOLDISAR<br />
MED KOLL<br />
PÅ MUSIK<br />
TEXT ROBERT STJERNBERG FOTO MATTIAS AHLM<br />
Vem bestämmer vilken musik som ska<br />
spelas i radio – chefer eller radiopratare<br />
kanske? Sanningen ligger en bit därifrån.<br />
I själva verket är det några doldisar<br />
som kallas musikredaktörer. En grupp<br />
professionella musikälskare med<br />
lyssnarna i fokus.<br />
För 15 år sedan arbetade 13<br />
musikredaktörer med att lägga musiken<br />
i P3 – idag är de tre. Det är mycket som<br />
har förändras för <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s musikredaktörer<br />
under det senaste årtiondet,<br />
framför allt har den digitala utvecklingen<br />
satt sina spår.<br />
De sitter högt upp i <strong>Radio</strong>huset i<br />
Stockholm och med en utsikt över det<br />
gröna Gärdet som kan sägas vara galant.<br />
Men P3:s musikredaktörer har knappast<br />
tid att sitta och titta ut genom fönstret.<br />
Varje måndagsmorgon är det möte på<br />
redaktionen. Då samlas Karin Gunnarsson,<br />
Linda Nordeman och Germund Stenhag för<br />
att sammanställa nästa veckas spellista.<br />
Listan består av omkring 150 låtar och är<br />
uppdelad i fem segment – A, B, C, D, E.<br />
Låtar som ligger på A-listan spelas cirka<br />
två gånger om dagen och låtar som ligger<br />
på E-listan spelas två – tre gånger i veckan.<br />
Under måndagsmötet lyssnar de igenom<br />
veckans förslag och enas om vilka nya<br />
låtar, så kallade ”add-ons”, som ska läggas<br />
till spellistan. De pratar om vilka låtar som<br />
ska flyttas upp eller ner och vilka som det<br />
är dags att ta bort.<br />
Under endast en dag kan det komma<br />
80 nya låtar som alla är relevanta för<br />
”VAD SOM BLIR<br />
NÄSTA STORA<br />
TREND ÄR SVÅRT ATT<br />
FÖRUTSE. SÅ SOM<br />
DET SER UT JUST NU<br />
FINNS INGA REGLER,<br />
INGA GENRER – VAD<br />
SOM HELST KAN<br />
HÄNDA”.<br />
P3. Av veckans samlade låtskörd väljer<br />
redaktörerna ut omkring tio var, varav<br />
omkring 15 slutligen hamnar på listan.<br />
Hyllorna på kontoret är fyllda från golv<br />
till tak med cd-skivor. I framtiden kommer<br />
det säkert att vara glesare i hyllorna<br />
eftersom merparten av alla singlar redan<br />
idag skickas i digitalt format. Det är bara<br />
albumen som fortfarande kommer via<br />
posten.<br />
Karin, Linda och Germund är eniga<br />
om att den digitala utvecklingen har<br />
underlättat deras arbete och att den är<br />
gynnsam för musikklimatet i stort. Det<br />
är inte länge sedan de fick plocka ihop<br />
skivor till veckans spellista manuellt för<br />
att skicka dem vidare per post till de olika<br />
redaktionerna runtom i Sverige.<br />
Samtidigt har hela ”do-it-yourselfrörelsen”<br />
ökat trycket på redaktörerna.<br />
Det ges ut mer musik än någonsin och<br />
9
”EN MUSIKREDAKTÖR<br />
MÅSTE ÄLSKA MUSIK.<br />
ÄR MAN DESSUTOM<br />
FÖRÄLSKAD I<br />
HITMUSIK ÄR MAN I<br />
HIMLEN.”<br />
pressen från skivbolag och artister är stor.<br />
Många vill bli spelade i P3 och de pockar<br />
på redaktörernas uppmärksamhet. Ett<br />
exempel är när en känd svensk artist kom<br />
ut med en ny skiva som levererades i kuvert<br />
fyllda med sand – för att ge en känsla av<br />
sommarsol och strandmys. Tyvärr var<br />
skivorna repade och ospelbara.<br />
Men Karin, Linda och Germund har P3:s<br />
FAKTA<br />
KARIN GUNNARSSON<br />
Ålder 34<br />
Familj Gift med David, sonen Holger 4,5 år<br />
och en bebis på gång<br />
Bor Sköndal, Stockholm<br />
Musikfavorit just nu Foster the People, Frank<br />
Ocean, The Drums, Veronica Maggio<br />
Bästa konsertupplevelse ”Såg Beyoncé<br />
i Globen 2009, hon var så himla mäktig,<br />
bra, snygg och vilken röst! Hon inledde<br />
i guldkonfettiregn med Crazy in love<br />
och rundade av hela kalaset med en<br />
ståpälsversion av Halo. Puh!”<br />
musikpolicy att följa. Spellistan ska rikta<br />
sig till P3:s målgrupp och den ska spegla<br />
nuet. De ska bland annat ta hänsyn till kön,<br />
ge<strong>nr</strong>e och språk. Det får inte bli för mycket<br />
engelska, vilket inte är ett problem idag när<br />
så många artister sjunger på svenska. På<br />
A-listan ligger ofta låtar som tilltalar den<br />
breda publiken medan det längre ner på<br />
listan kan finnas mer ”nischad” musik som<br />
till exempel mörk spindelrocksmusik.<br />
Germund började arbeta på P3<br />
redan i mitten av 1990-talet. Några år<br />
senare började Linda och sedan Karin<br />
i början av 2000-talet. Alla tre säger att<br />
de aldrig tröttnar på att hålla koll på<br />
musikbranschen. Visst, kanske tillfälligt på<br />
en ge<strong>nr</strong>e eller en enstaka artist, men det<br />
finns alltid något man inte har hört, alltid<br />
något nytt och spännande att upptäcka.<br />
FAKTA<br />
LINDA NORDEMAN<br />
Ålder 35<br />
Familj Sambon Peter, barnen Ted och Anton<br />
Bor Nacka, Stockholm<br />
Musikfavorit just nu Calvin Harris,<br />
The Vaccines<br />
Bästa konsertupplevelse D’Angelo eller<br />
Kraftverk på cirkus<br />
10<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
Samtidigt betonar de att mycket tid går till<br />
att lyssna på dålig musik.<br />
En musikredaktör måste älska musik.<br />
Är man dessutom förälskad i hitmusik är<br />
man i himlen. Vad som blir nästa stora trend<br />
är svårt att förutse, förklarar redaktörerna.<br />
Så som det ser ut just nu finns inga regler,<br />
inga ge<strong>nr</strong>er – vad som helst kan hända.<br />
Många vill bli spelade i P3, men<br />
redaktörerna har en musikpolicy att ta<br />
hänsyn till. Här Karin Gunnarsson och<br />
Germund Stenhag.<br />
Visste du att<br />
Grammofonarkivet är ett av de största i<br />
Europa med:<br />
209 000 cd-skivor<br />
80 000 singlar/ep<br />
145 000 lp-skivor<br />
85 000 78-varvare<br />
Mest spelade svenska låtar i P3 2010:<br />
Oskar Lin<strong>nr</strong>os – Från och med nu.<br />
Läs mer om P3:s musikpolicy på<br />
sverigesradio.se<br />
Två av musikredaktörerna medverkar varje<br />
vecka i ”Musikguiden i P3 med Christel<br />
Valsinger” som sänds lördagar kl. 12.03. Då<br />
presenteras veckans nya ”add-ons”.<br />
FAKTA<br />
GERMUND STENHAG<br />
Ålder 43 år<br />
Familj Sambo och två barn<br />
Bor Kungsholmen, Stockholm<br />
Musikfavorit just nu ”Är helt omöjligt att<br />
svara på. Försöker lyssna på det mesta och<br />
de flesta timmar jag är vaken. Ibland kan det<br />
vara irriterande för familjen.”<br />
Bästa konsertupplevelse Prince på Way Out<br />
West i somras<br />
TVÄRA KAST<br />
I JENNYS<br />
PROGRAM<br />
Dagbok från Jenny Lindeborg, P4 Blekinge<br />
Jag brukar alltid känna mig glad när jag<br />
går till jobbet som programledare på P4<br />
Blekinge. Vi är en liten, men pigg redaktion<br />
i ett litet län som löser det mesta, hjälper<br />
varandra och har roligt tillsammans.<br />
Men idag snurrade ändå ett gäng<br />
fjärilar runt i min mage.<br />
Oftast vet man inte hur programmets<br />
fyra timmar kommer att se ut när man går<br />
hem dagen innan – men idag visste jag det.<br />
Först en barnfamilj från Hasslö som<br />
hade haft den smittsamma sjukdomen<br />
ehec. Och sedan, ett ungt par vars<br />
månadsgamle son, Hugo, har en obotlig<br />
och dödlig hudsjukdom som bara skulle ge<br />
honom en kort tid kvar att leva<br />
Producenten Stina Held såg rynkorna i<br />
min panna över kaffekoppen.<br />
– Ja, det är tunga ämnen, men väldigt<br />
intressant. Och sedan har du ju intervjun<br />
med Jay Smith att lätta upp med …<br />
Just det, intervjun med Idolvinnaren<br />
Jay Smith som skulle spela i Karlshamn<br />
den här kvällen.<br />
Fast det var bara det att under natten<br />
hade kvällstidningarna hunnit rulla upp<br />
ytterligare en historia om stjärnans<br />
drogproblem och sådant brukar få artister<br />
att plötsligt glömma bort att svara i telefon<br />
när den överenskomna intervjun ska göras.<br />
Men först gällde det att möta lille<br />
Hugos föräldrar på ett bra sätt, ställa rätt<br />
frågor och INTE tappa fattningen och börja<br />
gråta. För om programledaren gråter,<br />
vem ska då ställa frågorna och ta hand om<br />
lyssnarna?<br />
Först att göra mig sällskap i studion var<br />
familjen från Hasslö som haft ehec men<br />
11<br />
blivit friska. Ehec-utbrottet i Tyskland gav<br />
dem hemska minnen om en tre månaders<br />
magsjuka som tvingade familjen att<br />
isolera sig fullständigt från omvärlden.<br />
Som småbarnsmamma vet man hur det är<br />
att härda ut en vecka – men tre månader<br />
är nästan obegripligt … En otroligt stark<br />
berättelse.<br />
Sedan kom då lille Hugo och hans<br />
mamma och pappa. En gosig bebis,<br />
tillsynes nöjd i sin fårskinnsfodrade<br />
babyinsats, men inlindad i bandage om<br />
alla sina små fingrar, på benen och på<br />
armarna eftersom hans hud som får blåsor<br />
vid minsta tryck mot kroppen, en mycket<br />
ovanlig sjukdom leder till döden.<br />
– Vi försöker vara glada och uppskatta<br />
den tid vi har med honom istället, sa<br />
den tappra mamman och jag kände hur<br />
klumpen i min hals växte.<br />
Föräldrarnas vänner hade ordnat en<br />
biluppvisning till lille Hugos ära och för<br />
att samla in pengar till forskning om hans<br />
sjukdom. Det blev ett samtal om hur man<br />
gör det bästa av det omöjliga. Och jag<br />
lyckades hålla kvar fokus och inte börja<br />
gråta.<br />
Så var det dags att spela en låt, lite<br />
ekonyheter, låt igen och så redo för nästa<br />
utmaning, av ett helt annat slag – Jay<br />
Smith.<br />
På vår Facebooksida hade jag frågat<br />
lyssnarna vad de skulle vilja fråga<br />
honom och fans i hela Blekinge svarade<br />
och skickade hälsningar till artisten<br />
som faktiskt svarade i telefon på första<br />
signalen.<br />
Jag började med att berätta om<br />
fansens gensvar på Facebook, men sedan<br />
ställde jag frågan om drogerna.<br />
– Ja, jag vill helst inte prata om det,<br />
började Jay Smith, men vi tar väl det nu här<br />
då ...<br />
Sedan följde en lång och stundtals<br />
lite märklig intervju om anklagelserna och<br />
inställningen till droger, fans och musik,<br />
som citerades i flera kvällstidningar dagen<br />
efter. Och både jag och lyssnarna var nog<br />
förvånade över hur öppen han faktiskt var.<br />
Ja, vad kan man säga? Allt blir inte som<br />
man tänkt sig och inte en dag är sig lik på<br />
jobbet på P4 Blekinge.
12<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
MARIANNE<br />
HASSLOW SÄNDER<br />
FRÅN EKOTS HJÄRTA<br />
TEXT JOHAN ABRAHAMSSON FOTO MATTIAS AHLM<br />
”Storstrejk i Storbritannien och<br />
anmälningar om hatbrott minskar,<br />
det är rubrikerna i Ekot klockan 12.”<br />
Studioreporter Marianne Hasslow inleder<br />
ännu en nyhetsutsändning.<br />
Klockan 8.35. Några timmar tidigare<br />
har arbetsdagen precis börjat. Marianne<br />
Hasslow har cyklat till jobbet på Ekoredaktionen,<br />
precis som varje arbetsdag,<br />
oavsett årstid, väder och vind. Just den här<br />
morgonen har bjudit på en klarblå himmel.<br />
Morgonmötet klockan 8.35 är försenat.<br />
Fem minuter efter utsatt tid är alla på plats<br />
i Sardinen, som konferensrummet kallas<br />
på grund av sin avlånga form. Någon<br />
muttrar om respekt för mötestider. Dagens<br />
ansvariga producent, Katarina Boive, går<br />
igenom den preliminära planeringen.<br />
Marianne Hasslow jobbar<br />
på Jouren, avdelningen som sköter<br />
nyhetssändningarna och som ser till att<br />
dagens alla nyheter fogas samman till<br />
program och når ut till lyssnarna. De<br />
värderar nyheterna och bestämmer hur<br />
mycket utrymme de ska få. Det är ett<br />
ständigt pågående arbete att sortera och<br />
sålla i det enorma flödet av händelser.<br />
Jouren sänder 35 program varje<br />
vardag, 28 på helgerna. Den är bemannad<br />
dygnet runt, året runt och finns i hjärtat<br />
av <strong>Radio</strong>huset i Stockholm i ett luftigt<br />
kontorslandskap. På en vägg sitter<br />
svarta digitala urtavlor för olika tidszoner:<br />
Washington DC, Santiago, GMT, London,<br />
Helsingfors, Moskva, Amman, Bangkok,<br />
Peking och Johannesburg. En stor tvskärm<br />
växlar mellan de stora svenska<br />
nyhetssidorna på nätet. Det är högt i<br />
tak, öar av bord bildar grupper där varje<br />
enhet har ett ansvar och varje stol en<br />
DYGNET RUNT, ÅRET OM. STÄNDIGT<br />
BEMANNAD ÄR JOUREN LÄNKEN MELLAN<br />
DET SOM HÄNDER RUNT OM I VÄRLDEN<br />
OCH LYSSNARNA. HÄR SÄTTS DET ALDRIG<br />
SINANDE FLÖDET AV HÄNDELSER SAMMAN<br />
TILL NYHETSSÄNDNINGAR. FÖLJ MED<br />
EKOTS STUDIOREPORTER MARIANNE<br />
HASSLOW UNDER ARBETET EN HELT VANLIG<br />
FÖRMIDDAG.<br />
särskild uppgift. Där finns utrikesdesken<br />
– i ständig kontakt med <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
korrespondenter runt om i världen. Där<br />
finns riksdesken som sköter kontakterna<br />
med lokalredaktionerna. Där finns också<br />
webben samt gruppen som sköter de<br />
allra tidigaste morgonsändningarna.<br />
Studioreportrarna sitter i en egen<br />
ö tillsammans med producenterna.<br />
Efter Journalisthögskolan, via tidningsredaktioner<br />
i Gällivare och Katrineholm,<br />
hamnade Marianne Hasslow på Gotland.<br />
– Jag började på <strong>Radio</strong> Gotland 1980.<br />
Jag hade jobbat på tidningar i några år och<br />
hade inget intresse för radio, jag ville vara<br />
skrivande journalist. Det var tillfälligheter<br />
som ledde till att jag började på lokalradion.<br />
Men då var det klippt, i positiv bemärkelse.<br />
Sedan dess har det bara varit radio.<br />
1993 började hon på Ekot.<br />
– Jag är väldigt intresserad av<br />
samhällsfrågor och det här är världens<br />
bästa jobb. Jag gillar det direkta, att<br />
sitta och sända och göra komplicerade<br />
händelser begripliga.<br />
Hon ser det som sitt uppdrag att fånga<br />
lyssnarna, att få dem intresserade.<br />
– Det handlar om språk, att välja orden<br />
med omsorg. Jag talar till ett öra, inte ett<br />
öga. Lyssnaren har bara en chans och då<br />
får det inte finnas några hinder. Sedan<br />
jag kom hit har jag aldrig haft en tanke på<br />
att byta arbetsplats, jag saknar inte att<br />
vara ute på fältet. Efter alla år tycker jag<br />
fortfarande om att sitta i studion med den<br />
gröna lampan, säger Marianne Hasslow.<br />
Efter morgonmötet sätter sig hon<br />
ner för att påbörja förberedelserna<br />
inför sin första sändning för dagen,<br />
lunchsändningen klockan tolv i P4. Kring<br />
bordet pågår diskussioner kring olika<br />
nyheter och inslag. Ovanför dörren som<br />
leder in till kontrollrummet lyser en lampa<br />
rött med texten ”On air”.<br />
Klockan 10.30 är det dags för den<br />
dagliga förmiddagsavstämningen och<br />
producenten Katarina Boive går igenom<br />
dagslistan:<br />
– Vi är i London, vår reporter är ute<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
13<br />
Mellan sändningarna:<br />
Fr v Maria Gustafsson,<br />
Margareta Svensson<br />
(stående), Helena Sjöholm,<br />
Marianne Hasslow och<br />
Göran Dahlqvist diskuterar<br />
innehåll.
land strejkande demonstranter, hon står i<br />
Westminster och berättar hur många och<br />
så vidare. Vi är också i Aten, Rasmussen<br />
är där, vi riktar in oss på de hårdföra<br />
demonstranterna.<br />
Inslagen diskuteras och värderas. Det<br />
är konkreta frågor om nyheterna, om och<br />
när inslagen ska in i dagens sändningar,<br />
vilken prioritet och utrymme de ska få.<br />
Klockan 10.53. – Tänker du att vi<br />
öppnar med London? Marianne Hasslow<br />
kastar en frågande blick mot producenten.<br />
– Det är väl en jättebra grej att öppna<br />
med, säger Katarina Boive.<br />
I London förbereds en stor<br />
protestdemonstration mot nya<br />
pensionsvillkor och mer än en halv miljon<br />
personer väntas gå ut i strejk.<br />
Framför datorn lyssnar Marianne<br />
Hasslow igenom alla ljudfiler och<br />
läser telegrammen som är aktuella för<br />
sändningen. Hon läser reporterns ”påa”,<br />
påannonseringen som introducerar<br />
lyssnaren för inslaget. Materialet ändras<br />
och anpassas till hennes sätt att prata och<br />
formulera sig.<br />
– Det är viktigt att det passar min mun.<br />
I den bästa av världar hinner jag lyssna på<br />
inslaget och läsa manuset. Ibland hittar<br />
jag något jag kan förbättra, hinner kanske<br />
14<br />
<strong>2011</strong><br />
diskutera med reportern och komma med<br />
förslag på hur det kan bli lättare att förstå,<br />
förklarar Marianne Hasslow.<br />
Hon skriver även övergångarna<br />
mellan nyheterna så att inslag kan länkas<br />
ihop ämnesmässigt. Varje program ska<br />
vara en helhet och det är studioreporterns<br />
uppgift att se till att övergångarna flyter<br />
smidigt, så att inslagen inte bara staplas<br />
på varandra. Studioreportern samarbetar<br />
med producenten, som är den som har<br />
sista ordet. Det yttersta ansvaret för<br />
sändningen har chefen för Ekot som även<br />
är ansvarig utgivare.<br />
Klockan 10.55. – Sedan har vi Janne,<br />
säger Katarina Boive med hänvisning till<br />
en av i<strong>nr</strong>ikesreportrarna.<br />
– Jaja, Saab, säger Marianne<br />
Hasslow.<br />
– Frågan är om Janne ska leverera<br />
något till lunchsändningen? Vi har<br />
Storbritannien, vi har Grekland, vi<br />
har USA:s krigskostnader och EU:s<br />
långtidsbudget.<br />
– Det är kanske lite ont om i<strong>nr</strong>ikes?<br />
– Vi har hatbrott, socialförsäkringen<br />
och Kd:s riksting.<br />
På Jouren finns inga fasta arbets-<br />
platser. Personalen jobbar i skift efter<br />
ett rullande schema, det är en ständig<br />
sverigesradio.se<br />
Marianne<br />
Hasslow på väg<br />
in i sändning. Här<br />
också en av Ekots<br />
producenter Jon<br />
Sigtryggsson.<br />
Klockorna på<br />
väggen visar tiden<br />
i olika länder.<br />
förflyttning då varje plats är knuten<br />
till en funktion och en uppgift. För<br />
studioreportrarna är de olika stolarna<br />
kopplade till olika sändningar. För<br />
Mariannes Hasslow betyder dagens<br />
placering att det är hon som kör<br />
12-nyheterna i P4, 13-pipet och Dagens<br />
Eko kvart i fem i P1 och P4. ”Pipen” kallar<br />
man internt de allra kortaste nyhetssändningarna.<br />
Klockan 11.38. Med drygt tjugo<br />
minuter kvar till sändning ringer Marianne<br />
Hasslow upp reportern i Storbritannien,<br />
som befinner sig i utanför parlamentet<br />
i centrala London. De diskuterar vilka<br />
frågor som ska ställas.<br />
För gänget på Jouren är det vardagsmat<br />
med plötsliga scenförändringar.<br />
Då och då händer det saker som är svåra<br />
att värja sig mot.<br />
– Jag har varit med sedan Estonia,<br />
men det som berört mig mest är mordet på<br />
Anna Lindh. Jag var inkallad på kvällen,<br />
då var hon ännu inte död. Jag jobbade på<br />
natten med extrasändningar, åkte hem och<br />
sov några timmar. Sedan vaknade jag till<br />
beskedet att hon hade avlidit och då blev<br />
jag inkallad igen. Men i sändning måste jag<br />
vara professionell, vad jag eventuellt har<br />
för känslor behåller jag för mig själv. Det<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
är just i de svåra sammanhangen som ens<br />
professionalitet sätts på prov, då det gäller<br />
att hitta exakt rätt ton, säger Marianne<br />
Hasslow.<br />
Senare under sommaren sker de<br />
fruktansvärda terrorattentaten i Oslo och<br />
på Utøya i Norge och flera medier i Sverige<br />
kritiseras, däribland Ekoredaktionen,<br />
för att man inte omedelbart lade om<br />
programtablån för löpande uppdateringar.<br />
Klockan 11.57. Tre minuter kvar.<br />
Marianne Hasslow sätter sig i studion och<br />
gör ett röstprov. Producenten Katarina<br />
Boive slår sig ner i kontrollrummet bredvid<br />
programassistenten och ljudteknikern.<br />
Klockan 11.58. Två minuter kvar,<br />
telefonkontakt med reportern i London.<br />
Ljudkvaliteten är knackig. Det är precis på<br />
gränsen att den håller för direktsändning.<br />
Klockan 12.00.”Storstrejk i<br />
Storbritannien och anmälningar om<br />
ALLTID<br />
NYHETER<br />
Text Johan Abrahamsson<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> genomför nu ett stort utvecklingsprojekt<br />
och startar Alltid nyheter<br />
– en renodlad nyhetskanal på webben och<br />
i mobilen. En helt ny redaktion med drygt<br />
tjugo medarbetare ska producera löpande<br />
uppdateringar från morgon till kväll.<br />
Den nya kanalen är helt digital och<br />
distribueras via internet.<br />
– Det är på webben och i mobilen som Alltid<br />
nyheter kommer att kunna nå publiken.<br />
Vi tror framförallt att mobilen är en bra mottagare<br />
för den här kanalen, säger Markus<br />
Boger, ansvarig för den nya kanalen.<br />
Kanalen kan man klicka på för att snabbt<br />
få reda på vad som händer i Sverige och i<br />
världen. Sändningarna startar 3 oktober<br />
och är ett test som ska utvärderas efter<br />
fyra månader. Alltid nyheter är en talkanal<br />
utan musik med nyhetsuppdateringar varje<br />
hatbrott minskar, det är rubrikerna<br />
i Ekot klockan 12. Lotta Myhrén är<br />
med oss i London, berätta vad som<br />
händer?” Sändningen startar. Marianne<br />
Hasslows välbekanta röst sätter igång<br />
att förmedla det senaste från världen<br />
runt omkring oss. En röst som på samma<br />
gång är saklig och inkännande. Under ett<br />
av inslagen noterar producenten att det<br />
kommer att finnas utrymme kvar i slutet<br />
av programmet eftersom intervjun från<br />
London blev lite kortare än planerat. Ett<br />
telegram med nyheter om Saab läggs till.<br />
– Det finns fortfarande luft. Elva luft,<br />
säger programassistenten och syftar på<br />
antalet sekunder som behöver fyllas ut.<br />
Katarina Boive går ut med snabba steg<br />
och kommer tillbaka med ett telegram om<br />
utsläppet hos Volvo i Göteborg som hon<br />
lämnar direkt till Marianne inne i studion.<br />
”I Göteborg har det varit ett utsläpp<br />
kvart. Det stora sändningsutrymmet ger<br />
även plats för nyheter som inte ryms i FMsändningarna.<br />
-- Mer sändningstid gör att vi kan ge mer<br />
utrymme åt t ex sport, kultur- och nöjesnyheter,<br />
säger Markus Boger.<br />
Ambitionen är också att finnas ute på fältet<br />
och sända direkt där det händer.<br />
– Vi ska experimentera med både formen<br />
och innehållet – men också pröva olika<br />
tekniska lösningar för att ännu snabbare<br />
och enklare kunna rapportera från olika<br />
platser.<br />
– Det bli material lokalt från hela landet,<br />
men även våra korrespondenter runt om<br />
i världen kommer att vara med, säger<br />
Markus Boger.<br />
Kanalen kommer att vara flexibel och<br />
anpassa sändningarna efter nyhetsläget.<br />
15<br />
på Volvofabriken i Torslanda …”. Hon<br />
kortar ner telegrammet i farten och rundar<br />
av programmet exakt på sekunden när<br />
klockan slår 12.10.<br />
– Det var en ganska vanlig sändning,<br />
det är alltid roligt att ha med någon live, det<br />
är det bästa med radio, att kunna vara här<br />
och nu, säger Marianne Hasslow.<br />
FAKTA<br />
MARIANNE HASSLOW<br />
Namn Marianne Hasslow<br />
Jobb Studioreporter, SR Ekot/nyheter<br />
Ålder 58<br />
Utbildning Journalisthögskolan<br />
<strong>Radio</strong>vanor – Förutom nyheter och<br />
aktualitetsprogrammen lyssnar jag på Stil i<br />
P1 och P3:s dokumentärer. Och så lyssnar<br />
jag på Kulturradion, är väldigt förtjust i Nya<br />
vågen och Kino<br />
– Vi kan sända viktiga presskonferenser i<br />
sin helhet och rensa i tablån när något stort<br />
händer. Vi vet att många vill ha ständiga<br />
uppdateringar vid händelser som terrordåden<br />
i Norge och revolterna i Egypten och<br />
Libyen.<br />
FAKTA<br />
OM ALLTID NYHETER<br />
Alltid nyheter startar sina sändningar<br />
3 oktober. Du kan lyssna via hemsidan<br />
www.sverigesradio.se<br />
och via <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s applikation<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> Play för smarta mobiler.
P3 Nyheter träffar lyssnare på Peace<br />
& Love-festivalen i Borlänge i somras.<br />
16<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
P3 NYHETER VILL<br />
ATT LYSSNARNA SKA<br />
VARA MED<br />
Text Johan Abrahamsson Foto Björn Dahlin<br />
P3 NYHETER TAR LYSSNARNA TILL HJÄLP FÖR ATT KUNNA<br />
LEVERERA BRA NYHETER. REDAKTIONENS PUBLIKREDAKTÖR,<br />
ELLEN ANDERSSON, HÅLLER FULL KOLL PÅ FACEBOOK OCH<br />
TWITTER FÖR ATT FÅNGA UPP REAKTIONER PÅ DET SOM HÄNDER.<br />
Ellen Andersson, publikredaktör för P3<br />
Nyheter, vad gör du?<br />
– Jag har koll på de sociala medierna<br />
och ser till att redaktionen får reda på vad<br />
som är på gång, vad lyssnarna skriver för<br />
kommentarer, vad som händer i bloggar<br />
och på olika forum.<br />
I somras var ni bland annat på festivalen<br />
Peace & Love i Borlänge, vad gjorde ni<br />
där?<br />
– Vi hade ett stort P3-tält på<br />
campingen. Vi samlade in information och<br />
berättelser direkt från våra lyssnare. Det<br />
blev många samtal om det vi gör och vad<br />
en nyhet egentligen är. Besökarna fick<br />
också chansen att ställa frågor. Frågor som<br />
vi sedan tog med oss till politikerveckan i<br />
Almedalen i Visby.<br />
P3 Nyheter har ett annorlunda sätt att se<br />
på nyheter, kan du förklara?<br />
– Det finns en ambition att bygga<br />
nyheter utifrån berättelser vi får från<br />
lyssnarna. Vi tror att 730 000 lyssnare vet<br />
mer än 16 journalister. Det kan börja med<br />
ett tips som vi sedan följer upp. Det handlar<br />
också om att nyheterna ska vara relevanta.<br />
Vi lyssnar efter vad målgruppen tycker är<br />
viktigt och går efter det när vi bestämmer<br />
vad som är en nyhet eller inte.<br />
Vad har du mer på gång?<br />
– Jag håller på att knyta unga bloggare<br />
Publikredaktören Ellen Andersson, t h intervjuas av Ehsan Noorozi, som ledde P3 debatt när<br />
redaktionen var på festival.<br />
till P3 Debatt. Det finns många som har<br />
starka röster och själva har stora nätverk.<br />
P3 Debatt finns för att visa att du kan bli<br />
lyssnad på även om du inte är journalist.<br />
Vad har du själv för bakgrund?<br />
– Jag är utbildad journalist och<br />
informationsdesigner. Jag älskar<br />
lokalnyheter och att vara ute bland folk.<br />
När jag jobbade på en tidning i Arvika<br />
kunde jag få nyhetstips i kön till kassan på<br />
Ica. Att jobba med Twitter och Facebook är<br />
lite samma sak.<br />
17<br />
FAKTA<br />
OM P3 NYHETER<br />
P3 Nyheter är programmet som berättar<br />
vad som händer i Sverige och världen. Om<br />
du saknar något bland nyheterna har du<br />
möjlighet att själv bidra. Hör av dig och<br />
berätta vad du har varit med om. Ditt mejl<br />
eller din kommentar kan vara det som leder<br />
till en nyhet. Du kan också vara med och bidra<br />
med dina åsikter på P3 Debatt.<br />
P3 Nyheter sänder i P3 alla vardagar mellan<br />
kl 6 och kl 18.<br />
Hemsida www.sverigesradio.se/p3nyheter<br />
Nyhetstips tipsap3nyheter@sr.se<br />
Facebook www.facebook.com/P3Nyheter<br />
Twitter @P3Nyheter
“JAG KÄNNER<br />
MIG HELT<br />
LUGN MED ATT<br />
SÄNDA LIVE”<br />
NÄR DEN MALMÖBASERADE<br />
STORSTADS-KANALEN DIN<br />
GATA DROG IGÅNG STARTADE<br />
OCKSÅ EHSAN NOOROZI SIN<br />
RADIOKARRIÄR. HAN HAR<br />
LÄMNAT DIN GATA NU, MEN<br />
HÖRDES I MORGONPASSET I<br />
SOMRAS. NATURBEGÅVNINGEN<br />
SOM BLEV HEADHUNTAD I SIN<br />
PAPPAS TEBUTIK, HOPPAS PÅ EN<br />
FORTSATT RADIOKARRIÄR.<br />
Att han har radioröst och kan snacka råder<br />
det inget tvivel om. Ehsan Noorozi pratar<br />
fort, mycket och gärna om flera saker<br />
samtidigt. Jobbet som programledare på<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> fick han utan att ha sökt<br />
det. Han blev headhuntad rakt över disk när<br />
han jobbade i sin pappas teaffär i Malmö.<br />
Även i butiken pratade han med alla om<br />
det mesta, på sitt eget både säregna och<br />
malmöitiska sätt.<br />
– Ehsan har en naturlig berättarförmåga,<br />
en rytm och en unik verbalitet<br />
och så är han snabb, han har perfekta<br />
direktsändaregenskaper helt enkelt,<br />
Text Mia Sahl Foto Julia Lindemalm<br />
18<br />
<strong>2011</strong><br />
berättar <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Ulla<br />
Svensson. Jag åkte till Malmö<br />
och scoutade nya talanger<br />
inför starten av Din gata. Jag<br />
frågade folk jag mötte vem<br />
de skulle vilja höra i radio<br />
och oberoende av varandra<br />
svarade flera människor:<br />
Ehsan!<br />
Ehsan debuterade<br />
i radion 2006. Då var han en<br />
av rösterna i och eldsjälarna<br />
bakom den nystartade<br />
storstadskanalen Din gata<br />
100,6 i Malmö. Han tilldelades<br />
samma år Ollénpriset för att<br />
han, som juryn beskrev det:<br />
”givit <strong>Sveriges</strong> radio och public<br />
service ett nytt tilltal, nytt<br />
språkbruk och ny publik.”<br />
– Jag känner mig helt lugn med att<br />
sända live, det kommer helt naturligt för<br />
mig, har alltid gjort. Jag trivs som fisken<br />
i vattnet i radiostudion, säger han för att<br />
förtydliga sin fallenhet för radioprat.<br />
– I Malmö trivs han också, här har<br />
han bott sedan han som fyraåring kom<br />
till Sverige från Iran tillsammans med sin<br />
familj. Trots att han lämnat sitt hjärteprojekt<br />
Din gata i Malmö har han svårt att se vad<br />
som skulle kunna få honom att bryta upp<br />
och flytta från regionen.<br />
– Rätt upplevt är Malmö som en buffé<br />
av folk och upplevelser som man kan äta<br />
av, jag gillar det. Men om Malmö istället<br />
börjar äta på mig, då sticker jag härifrån.<br />
Kärlek skulle också, vid närmare<br />
sverigesradio.se<br />
eftertanke, kunna få honom att lämna<br />
hemstaden.<br />
– Kärleken står ju liksom över allt<br />
annat, blir man kär så blir man dum i sitt<br />
huvud och kan flytta var som helst.<br />
I sommar har han vikarierat som<br />
fältreporter på Morgonpasset i tio veckor.<br />
Han har rest runt i Sverige, gjort ”jävligt bra<br />
radio” och fått se delar av sitt hemland som<br />
han inte visste fanns. Dalarna gjorde störst<br />
intryck. Och vid ännu närmare eftertanke,<br />
så skulle nog en liten by i Dalarna kunna<br />
funka som Ehsans nya hemort redan nu.<br />
– Hade jag haft råd hade jag flyttat till<br />
Dalarna imorgon, så jäkla vackert är det<br />
där.<br />
Ehsan har ägnat en del av tiden under<br />
sommarens sändningar åt att byta till sig<br />
grejer. Prylar som ska auktioneras ut i<br />
Musikhjälpen i december. Rättvisepatos<br />
bär han i hjärtat, det som av vänner och<br />
kollegor beskrivs som stort. Han tycker<br />
att han, precis som alla andra som hörs i<br />
media, har ett ansvar att uppmuntra folk att<br />
hjälpa andra.<br />
– Förra året dubblade vi omsättningen i<br />
Musikhjälpen från året före och fick in 12,5<br />
miljoner, men det måste gå att få in mycket<br />
mer. Vi vill komma åt julklappspengarna!<br />
Kanske kommer Ehsans röst också<br />
att liva upp P4 i höst, han har något på<br />
gång säger han, men inget är klart ännu,<br />
förhandlingar pågår.<br />
– Jag sneglar mot P4, vi får se om vi<br />
kommer överens, säger han.<br />
Att lämna ungdomsradio och gå vidare<br />
till andra program ser han hur som helt som<br />
ett naturligt steg i karriären.<br />
– Det är okej. Det hade ju till<br />
exempel blivit skevt om jag skulle göra<br />
ungdomsradio i tio år till, jag är ju redan för<br />
gammal för det.<br />
Efter en slitsam jobbsommar<br />
konstaterar Ehsan att han har ork och kraft<br />
kvar. Han har aldrig varit särskilt bra på att<br />
ta det lugnt, vill gärna fortsätta jobba hårt,<br />
mycket och med flera olika projekt även i<br />
höst.<br />
– Jag mår bra, nästan oförtjänt bra,<br />
just nu. Sommaren har varit en kaotisk tid i<br />
mitt liv. Jag har sovit lite, slitit mycket, men<br />
träffat underbara människor och varit på<br />
fina platser. Jag är tacksam.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
FAKTA<br />
EHSAN NOOROZI<br />
Namn Ehsanolla ”Ehsan” Ghafourian<br />
Noorozi<br />
Född I Iran 1981<br />
Bor I Malmö sedan 1985 då han och<br />
hans familj flyttade till Sverige<br />
19
20<br />
<strong>2011</strong><br />
FAKTA<br />
LISA SYRÉN<br />
sverigesradio.se<br />
Namn Lisa Syrén<br />
Ålder 56 år<br />
Bor På Söder i Växjö<br />
Bakgrund 25 år på <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> <strong>2011</strong><br />
Började som nyhetsjournalist<br />
Gör på fritiden Läser mycket, drejar,<br />
målar, fixar i trädgården och spelar<br />
wordfeud!<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
HON LYFTER<br />
FRAM DET<br />
GODA SAMTALET<br />
Text Helena Strömblad Foto Mattias Ahlm<br />
HON HAR EN SÄREGEN FÖRMÅGA<br />
ATT LYSSNA, HON VÅGAR STÄLLA DE<br />
KÄNSLIGASTE FRÅGORNA OCH FÅR DEN<br />
MEST TILLKNÄPPTA ATT ÖPPNA SIG.<br />
LISA SYRÉN, PROGRAMLEDARE I RING SÅ<br />
SPELAR VI, UTSTRÅLAR ENERGI OCH VÄRME,<br />
MEN OCKSÅ PONDUS OCH INTEGRITET.<br />
Det är skillnad på Lisa privat och<br />
programledaren Lisa, förklarar hon, lägger<br />
de långa benen i kors och kisar mot mig.<br />
– Lyssnarna ser programledaren<br />
Lisa som en kompis, de känner mig. Jag<br />
får allt från dvd-filmer om eftersöket vid<br />
björnjakten till slitna svart-vita fotografier<br />
på barndomshemmet i skogen. Det här ska<br />
Lisa Syrén få se, tänker de och det är jag<br />
tacksam över. Men det går inte att vara<br />
programledare jämt.<br />
Vi träffas över en kopp kaffe i<br />
radiohuset i Lisas hemstad Växjö. På<br />
nyhetsredaktionen råder febril aktivitet.<br />
Knappt en vecka har gått sedan fredagen<br />
den 22 juli och terrordåden i Norge.<br />
– Min son bor i Oslo och när jag<br />
hörde den extra nyhetssändningen om<br />
bombdådet, kastade jag mig på telefonen,<br />
berättar Lisa Syrén.<br />
Sin oro för sonen valde hon att dela<br />
med sig av till lyssnarna i lördagens Ring<br />
så spelar vi, som Lisa Syrén i samråd med<br />
SR:s ledning gjorde om. Frågepärmen<br />
lades åt sidan och telefonerna öppnades<br />
för lyssnare som ville prata om det som<br />
hänt.<br />
– Jag ser det som <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
plikt att öppna samtalsrummet och erbjuda<br />
stöd, tröst och medmänsklighet när något<br />
så oerhört inträffar.<br />
Medmänsklighet är ett ord som Lisa Syrén<br />
ofta återkommer till och hon berättar att<br />
hon sände Karlavagnen i P4 efter såväl<br />
Estonias förlisning som mordet på Anna<br />
Lindh.<br />
– De 16 åren med Karlavagnen är jag<br />
tacksam över, de har gett erfarenhet. Jag<br />
är ingen kurator, men jag är intresserad av<br />
psykologi och vi har skapat ett samhälle<br />
där det finns behov av att lyfta fram det<br />
goda samtalet och det värdiga bemötandet.<br />
Det är inte okej att säga vad som helst till<br />
varandra. SR erbjuder en sober vänskap<br />
som inte snaskar runt.<br />
I och med starten av Karlavagnen 1993<br />
blev Lisa Syréns stämma, med det glada<br />
skrattet och lätt östgötsk dialekt, snart<br />
riksbekant och älskad.<br />
– Då var skjutjärnsjournalistik inne,<br />
21<br />
programledarna skulle vara arroganta<br />
och utmanande. Jag och Bengt Grafström<br />
erbjöd en motpol och vågade ta upp de<br />
svåraste ämnena, som självmord. Det går<br />
inte att lägga locket på, jag är övertygad<br />
om att trollen spricker när de kommer upp i<br />
ljuset.<br />
Omkring 20 000 människor uppskattar<br />
Lisa Syrén att hon talat med i Karlavagnen<br />
och Ring så spelar vi. Hon fångas av den<br />
hon talar med och vågar stöta på den mest<br />
tillknäppte så att han öppnar sig.<br />
– Jag är ganska bra på att knäppa upp<br />
dem, säger hon med ett finurligt leende.<br />
Det gäller att ha fingertoppskänsla och jag<br />
hör på rösten om ett skratt ligger och lurar<br />
någonstans.<br />
Ring så spelar vi, <strong>Sveriges</strong> mest<br />
avlyssnade radioprogram med runt två<br />
miljoner trogna lyssnare varje lördag, tog<br />
Lisa Syrén över år 1996. Då tänkte hon att<br />
det kunde vara roligt ett par år. Nu säger<br />
hon att hon tänker fortsätta så länge hon<br />
har något att ge och lyssnarna vill ha<br />
henne.<br />
– På senare år ringer många<br />
småbarnsföräldrar, man hör barnskrik i<br />
bakgrunden. Det gläder mig, de har växt<br />
upp med Ring så spelar vi och nu ringer de<br />
själva till programmet.<br />
Lisa Syrén bjuder gärna på sig själv,<br />
men bara till en viss gräns.<br />
– Alla har behov av en fredad zon,<br />
sätter du inte gränser blir du lätt uppäten.<br />
Vad gör då Lisa privat när hon är ledig<br />
från programledaruppdraget?<br />
Jag åker till min fjällby, mer än så avslöjar<br />
jag inte.
“DET ÄR GÖTT<br />
ATT VARA I P2 -<br />
HIMLEN”<br />
Enligt Lisa finns det idag ingen plattform<br />
för musikjournalistik som är i klass med P2.<br />
– P2 tar musiken på allvar och lyfter<br />
det som ett ämne med egenvärde. Jag vill<br />
att musiken ska vara på samma nivå som<br />
Kvart i fem-ekot. Att lyssna på konsert<br />
kan vara lika viktigt som att lyssna på en<br />
nyhetssändning.<br />
Det är tyst en kort stund sedan<br />
tillägger hon bestämt: ”Ja, det tycker<br />
jag!”.<br />
I P2 är Lisa bland annat reporter<br />
på Mitt i musiken, producent av<br />
Miriams Jazz och värd för Folk- och<br />
Världsmusikgalan. Dessutom är hon sedan<br />
flera år programledare för Monitor, P2:s<br />
a<strong>nr</strong>ika elektronikaprogram. I höst ligger<br />
fokus på kvinnliga tonsättare och artister<br />
Text Charlotte Frykman Foto Johan Ljungström<br />
MUSIKJOURNALISTEN LISA WALL BESKRIVER SIG<br />
SJÄLV SOM EN RÖDHÅRIG, HÖGLJUDD, LÅNG, STARK<br />
OCH RASTLÖS KREATÖR. OCH HON GÖR VERKLIGEN<br />
INTRYCK. HENNES TAGLINE SOM FÖLJER VARJE<br />
E-POSTMEDDELANDE LYDER ”P2 – VAR ANNARS?”<br />
DET ÄR DÄR HON FÅR UTLOPP FÖR SITT BRINNANDE<br />
OCH BREDA INTRESSE FÖR MUSIK.<br />
inom ge<strong>nr</strong>en. Efter nyår är det dags för<br />
den åttonde upplagan av elektroniska<br />
festivalen Art’s Birthday på Södra Teatern<br />
i Stockholm. Variationen mellan program,<br />
ge<strong>nr</strong>er och roller är precis vad Lisa vill ha.<br />
– Jag har radions absolut bästa jobb,<br />
jag är i extas.<br />
Förutom ett par år på kommersiell tv<br />
och Kanal 5 i London, har Lisa ägnat<br />
praktiskt taget hela sitt yrkesliv åt<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>. Första radiojobbet var<br />
på lokalradion i hemstaden i Västerås.<br />
När hon fick erbjudandet om att leda<br />
musikprogrammet Casino i P4 lämnade<br />
hon London för Skåne. Under åren har<br />
det blivit många olika musikprogram och<br />
dokumentärer för kanalen.<br />
Intresset för musik har följt Lisa<br />
så länge hon kan minnas, och när hon<br />
var yngre sjöng hon mycket i olika<br />
körer, garageband, spelade piano och<br />
saxofon. Ett tag arbetade hon till och<br />
med som pianolärare. Hennes man är<br />
kompositör och på deras tomt i utkanten<br />
av Skurup finns en liten studio med vad<br />
Lisa beskriver som en ”oerhörd mängd<br />
22<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
instrument”. Ibland smyger hon ut dit och<br />
spelar piano i timmar.<br />
Favoritartisten är Prince men i övrigt<br />
lyssnar Lisa på allt. Det finns dock, som<br />
hon uttrycker det, ”ett professionellt<br />
lyssnande och ett Lisa-lyssnande”.<br />
– Jag är nog en av de få som<br />
fortfarande är aktiv inom nästan alla olika<br />
ge<strong>nr</strong>er. Jag gör jazz lika gärna som jag<br />
gör klassiskt, eller mina små elektroniska<br />
galningar.<br />
Den röda tråden i hennes jobb<br />
och den ständiga utmaningen är<br />
paketeringen av det innehåll hon<br />
ska presentera – allt från smal<br />
elektronika till kända klassiska<br />
mästerstycken:<br />
– Hur fasiken ska man<br />
presentera Beethovens femma,<br />
Ödessymfonin, på ett sätt som ger<br />
stycket en ny dimension? Jag tror<br />
Beethoven hade blivit deppig om<br />
han visste hur sliten hans musik<br />
blivit, att vi knappt hör den längre<br />
för att den är så bekant.<br />
I en tillvaro som genomsyras så<br />
mycket av musik, finns det också ett<br />
behov av tystnad. Hemma får ett annat<br />
intresse näring, nämligen att odla<br />
och påta i trädgården. På fritiden är<br />
Lisa också volontär hos United Sisters, ett<br />
fryshusprojekt i Malmö. Där coachar och<br />
stöttar hon unga tjejer i olika frågor under<br />
ett års tid.<br />
– Ibland är det helt enkelt dags att ge<br />
någonting tillbaka. Det är gött att vara i<br />
P2-himlen. Men jag kan inte bara vara där,<br />
för världen är inte sådan. Den är inte så<br />
vacker.”<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
23<br />
FAKTA<br />
LISA WALL<br />
Bor Skurup, Skåne<br />
Ålder 39 år<br />
Familj Maken Anders Wall<br />
Bakgrund TV4, Kanal 5 och<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
Gör på fritiden Coach för unga tjejer,<br />
påtar i trädgården, tränar<br />
Kuriosa Gifte sig i Las Vegas
FAKTA<br />
RANDI MOSSIGE-NORHEIM<br />
Ålder 47 år<br />
Familj Man och två barn<br />
Bor Stockholm, Södermalm<br />
Utbildning Journalisthögskolan, Stockholm<br />
Bakgrund Var med från starten av Konflikt 2004<br />
Har tidigare arbetat som reporter hos Efter Tre,<br />
Studio Ett och P1-morgon<br />
På fritiden – Då går jag i en lerig overall på<br />
landet och röjer sly, sågar och gräver<br />
Medievanor – Jag lyssnar på<br />
radiodokumentärer, läser nyhetstidningar<br />
Sedan är det där med litteratur och poesi, jag<br />
hämtar mycket intryck från den världen<br />
24<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
– Jag behöver inte åka särskilt långt för att<br />
kunna berätta om storpolitiska skeenden,<br />
säger Randi Mossige-Norheim, reporter på<br />
Konflikt i P1.<br />
Konflikt befinner sig i gränslandet<br />
mellan kultur och politik och försöker knyta<br />
ihop internationell debatt med den svenska<br />
vardagen.<br />
Människor som påverkats, direkt<br />
eller indirekt, av dramatiska händelser<br />
i omvärlden finns överallt, menar Randi<br />
Mossige-Norheim. Det handlar om<br />
utmarkerna och sprickorna i samhället. De<br />
skuggiga platser dit medias strålkastarljus<br />
vanligtvis inte når.<br />
– Det är en drivkraft för mig att berätta<br />
historier från de områden där människor<br />
inte har någon egen röst. Jag ser det som<br />
en plikt. Det kan låta pretentiöst, men om<br />
jag inte är där, då vet jag inte hur jag ska<br />
kunna skildra vad för slags samhälle vi<br />
lever i.<br />
Hon hamnade på radion efter ett<br />
sommarvikariat på <strong>Radio</strong> Skaraborg i<br />
slutet av 1980-talet och har gjort sig känd<br />
för sina dokumentära reportage. För sitt<br />
arbete har Randi Mossige-Norheim bland<br />
annat belönats med Stora journalistpriset<br />
2001 och Ikarospriset 2005. Hon frågar<br />
retoriskt: ”Om vi bara intresserar oss<br />
för dem som redan har inflytande, den<br />
politiska, kulturella och finansiella makten,<br />
hur mycket får vi då reda på om vår samtid?<br />
Mycket journalistik är dessutom byggt på<br />
konstruktioner och förutfattade meningar<br />
om hur saker och ting ligger till.”<br />
– I värsta fall har reportern redan tänkt<br />
ut en vinkel i förväg. Men det som finns där<br />
ute är ett oberättat och ospeglat land. Att i<br />
större utsträckning få förmedla berättelser<br />
från det andra Sverige, det skulle ge<br />
människor en helt annan bild av det land vi<br />
lever i.<br />
Hon ser det som sin uppgift att hålla<br />
fram och visa upp de orättvisor hon stöter<br />
på och fråga, ska det vara så här? Det<br />
är en journalistik som ska särskiljas från<br />
indignationsjournalistik, som när den är<br />
som sämst inte leder någonstans, menar<br />
PÅ JAKT<br />
EFTER VERK-<br />
LIGHETEN<br />
Text Johan Abrahamsson Foto Mattias Ahlm<br />
I SKUGGLANDET. DÄR INGA STRÅLKASTARE NÅR<br />
FRAM. DIT SÖKER SIG KONFLIKTS PRISBELÖNTA<br />
REPORTER RANDI MOSSIGE-NORHEIM FÖR ATT<br />
LYSSNA PÅ DEM SOM INTE HAR NÅGON SOM<br />
FÖR DERAS TALAN.<br />
hon. Men när berättandet är autentiskt och<br />
utan pekpinnar kan det vara storartat.<br />
– Det är det vackraste jag vet. Det finns<br />
inget som går upp mot när det är riktigt,<br />
riktigt verkligt, det får jag kickar av. Med<br />
autentiskt menar jag att ingen har varit<br />
där och twistat åt något håll utan att det är<br />
avskalat. Det dokumentära berättandet är<br />
mitt stora ideal.<br />
Som journalistiskt verktyg är radio<br />
svårt att slå, menar hon. Med bara en liten<br />
och lätt bandspelare kan man på egen<br />
hand, utan ett medföljande team, ta sig<br />
nästan vart som helst. Det finns dessutom<br />
ytterligare en dimension.<br />
– Jag älskar det skrivna ordet, men<br />
med ljud kan du suggerera lyssnaren.<br />
Med små medel kan du förflytta dig till<br />
vilka platser och sammanhang som helst.<br />
Genom ett ljud, en suck eller hur någon<br />
låter på rösten förstår du saker som<br />
inte alltid går att få fram med en skriven<br />
text. Det finns också en tjusning med<br />
etervågorna som försvinner ut i galaxerna<br />
och inte hörs mer, säger Randi Mossige-<br />
Norheim.<br />
Hon beskriver sin motivation som något<br />
närmast biologiskt, en nyfikenhet som alltid<br />
har funnits där. Det handlar om en vilja att<br />
försöka förstå.<br />
25<br />
– Att få åka in i mänskliga psyken<br />
nästan varje dag är svindlande, det tröttnar<br />
jag aldrig på. Det är en lyx att få göra det.<br />
På frågan vad som är svårast med<br />
hennes jobb beskriver Randi Mossige-<br />
Norheim vanmakten med att vara på plats,<br />
men inte kunna hjälpa. När hon följde de<br />
vietnamesiska bärplockarna, som efter<br />
vistelsen i Sverige kom tillbaka till Vietnam<br />
utblottade och skuldsatta, slogs hon av sin<br />
maktlöshet.<br />
– Jag är där som reporter för att kunna<br />
berätta om det här. Men för dem är jag en<br />
representant för ett demokratiskt och rikt<br />
land. Och visst, mina reportage kanske kan<br />
bidra till att regler ändras så att inte andra<br />
luras på samma sätt. Men jag kan inte göra<br />
något för att hjälpa dem. Jag tycker att det<br />
är fasansfullt och svårt att det här blir lagt<br />
på mig, men det är oundvikligt, säger Randi<br />
Mossige-Norheim.
LIGGA MED P3<br />
– RAKT PÅ SAK<br />
OM SEX<br />
Text Isabella Winberg Foto Stina Gullander<br />
MEDAN ALLA VILLE #PRATAOMDET PÅ<br />
TWITTER OCH SATTE SEX PÅ KARTAN HADE<br />
LIGGA MED P3 FUNNITS PÅ WEBBEN<br />
I ETT PAR MÅNADER.<br />
– Det var som en explosion av sexprogram<br />
som kom samtidigt som Ligga med P3. Det<br />
är tydligt att locket har legat på länge och<br />
det finns ett stort behov hos folk att prata<br />
om sin sexualitet, säger Julia Blomberg,<br />
producent för Ligga med P3.<br />
Det skulle bli en sexsajt för unga vuxna<br />
som kommit över ”var sitter kuken-nivån”<br />
och som antingen hade eller ville ha ett<br />
aktivt sexliv. Tillsammans startade Julia<br />
Blomberg, Matilda Berggren och Robert<br />
Jacobsson Ligga med P3-sajten under<br />
hösten 2010 som till en början var tänkt<br />
som en webbsatsning. Vid årsskiftet <strong>2011</strong><br />
började programmet även sändas i etern.<br />
– Vi har utvecklats jäkligt mycket<br />
sedan vi startade, i början var vi nästan<br />
som trevande nunnor som höll på att<br />
utforska lite kring sex och relationer. Nu är<br />
vi lite mer vulgära och rakt på sak, säger<br />
programmets sex- och relationsrådgivare<br />
Robert Jacobsson.<br />
Inte PK<br />
Utgångspunkten för programmet var<br />
att det inte skulle vara politiskt korrekt,<br />
moraliserande eller exkluderande och det<br />
var så redaktionen kom fram till den raka<br />
tonen i programmet.<br />
– Sex är ett känsligt ämne men vi vill<br />
att det vi pratar om ska vara igenkännbart;<br />
samtidigt vill vi öppna nya dörrar för folk att<br />
upptäcka någonting nytt, säger Ligga med<br />
P3:s programledare och bloggare Matilda<br />
Berggren. Robert Jacobsson berättar<br />
hur redaktionen i sin arbetsprocess<br />
blandar anekdoter och personliga<br />
erfarenheter med forskning för att nå en<br />
kunskapsbaserad sexualupplysning.<br />
– Vi har ett stort ansvar för att vi<br />
jobbar med public service och sex och<br />
relationer. Men också på grund av att<br />
sexualupplysningen i många fall är så<br />
undermålig i skolan. Vi får en katastrofal<br />
biologilektion i högstadiet där man går<br />
igenom var ollonet sitter, men man går inte<br />
igenom funktioner och inte heller känslor<br />
och normer kring sex, säger Robert.<br />
Bort från fördomar<br />
Och vad vill lyssnarna helst att programmet<br />
ska handla om? Populärast på webben är<br />
de erotiska novellerna, med omkring 74 500<br />
klick, där lyssnarna själva kan skicka in<br />
sina fantasiberättelser.<br />
– Det som folk vill höra är egentligen<br />
allt utom ”vaniljsex” – t ex BDSM<br />
(bondage, dominans, sadism, masochism).<br />
Men det finns en risk att folk känner sig<br />
exkluderade när man pratar om olika<br />
sexuella praktiker som folk inte utövar<br />
själva, menar Robert.<br />
För att komma ifrån fördomarna<br />
är det just därför viktigt för Ligga med<br />
P3-redaktionen att det är grannen eller<br />
busschauffören som hörs i inslag om att<br />
26<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
vara till exempel swinger eller masochist.<br />
– Fördomarna finns där och det är<br />
väldigt frustrerande när besökare på<br />
sajten skriver: ”Varför pratar ni så mycket<br />
om bögar?” Men vi vill att programmet<br />
ska verka normbrytande och ge en ökad<br />
förståelse för alternativa livsstilar genom<br />
att visa att det är ”helt vanliga” människor i<br />
inslagen, säger Julia.<br />
– Vi får ibland skit för vårt språkbruk<br />
men vi gör det inte för att provocera utan vi<br />
använder ord som ”kuk och fitta” för att vi<br />
tycker att det är bra ord. Mycket av kritiken<br />
vi får är just för att det är <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
som förväntas vara så duktigt men vi väljer<br />
istället att prata rakt och ärligt om sex,<br />
säger Julia.<br />
Julia känner att de har vunnit läsarnas<br />
och lyssnarnas förtroende och hon hoppas<br />
att de kan fortsätta göra programmet i tio år<br />
till för det finns alltid mer att prata om.<br />
– Programmet är väldigt eggande och<br />
har erotiska inslag. Vissa sitter nog och<br />
onanerar när de lyssnar på programmet<br />
medan andra är tokförbannade över att<br />
programmet sänds i public service. Men<br />
sex är ett ämne som aldrig tar slut. Det har<br />
nog att göra med att vi i livet alltid är på jakt<br />
efter någon eller att vi är ute att förbättra<br />
den relationen vi har eller vill ha någon ny,<br />
säger Robert.<br />
FAKTA<br />
LIGGA MED P3-REDAKTIONEN<br />
Julia Blomberg, producent<br />
Matilda Berggren, programledare och bloggare<br />
Robert Jacobsson, sex- och relationsrådgivare<br />
Nisse Edwall, programledare<br />
Idji Maciel, producent<br />
Cissy Avrin, producent<br />
27<br />
FAKTA<br />
SR International är <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s flerspråkiga<br />
kanal med uppdraget att informera om<br />
Sverige. SR International har program och en<br />
webbaserad nyhetstjänst.<br />
Var hör jag sändningarna? Varje vardag över<br />
P2 i hela Sverige, samt över Stockholmsområdets<br />
FM-frekvens 89,6.<br />
Språk som SR International sänder på:<br />
engelska, arabiska, kurdiska, persiska och<br />
somaliska, samt minoritetsspråket romani som<br />
ska stödja den romska gruppens kultur och<br />
språk i Sverige. Se mer på sverigesradio.se
Ginna Lindberg på The<br />
Mall i Washington inför<br />
installationen av president<br />
Barack Obama i januari 2009.<br />
I Bakgrunden Capitolium.<br />
Foto: Mattias Ahlm.<br />
28<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
UTRIKESKORRESPON-<br />
DENTERNA TAR MED<br />
DIG JORDEN RUNT<br />
Text Johan Abrahamsson Foto Stina Gullander, <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
MED 17 REPORTRAR UTSPRIDDA ÖVER HELA VÄRLDEN HAR<br />
SVERIGES RADIO DET STÖRSTA KORRESPONDENTNÄTET I NORDEN.<br />
DAGLIGEN FÖRMEDLAR DE ÖGONBLICKSBILDER, KOMMENTARER<br />
OCH FÖRDJUPNINGAR TILL LYSSNARNA I RADIO, MOBILEN OCH PÅ<br />
WEBBEN. MÖT KORRESPONDENTERNA CECILIA UDDÉN, ROBIN OLIN,<br />
GINNA LINDBERG OCH NILS HORNER.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
Denna bild: Robin Olin är <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
ungdomskorrespondent. Här i ett flyktingläger i Aten.<br />
Nedan till vänster: Cecilia Uddén följer revolten i<br />
Arabvärlden. Egypten,Tunisien och Libyen är några av<br />
de länder hon besökt senaste halvåret.<br />
Nedan till höger: Asien-korrespondenten Nils Horner<br />
och ekonomikorrespondenten Staffan Sonning i<br />
Japan i samband med jordbävningskatastrofen och<br />
kärnkraftsolyckan i Fukushima våren <strong>2011</strong>.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
29<br />
29
FAKTA<br />
CECILIA UDDÉN<br />
Namn Cecilia Uddén<br />
Geografisk bas Kairo, Egypten<br />
Uppdrag Utrikeskorrespondent, bevakar<br />
Mellanöstern, Nordafrika (med undantag<br />
för de forna franska kolonierna), från<br />
Marocko till Iran, inklusive gulfstaterna,<br />
Israel, Västbanken och Gaza<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
JAG TYCKER BÄST<br />
OM ATT INTERVJUA<br />
ICKEKÄNDISAR<br />
Text Johan Abrahamsson Krönika Cecilia Uddén Foto Mia Gröndahl<br />
25 JANUARI <strong>2011</strong> BLEV EN HISTORISK DAG I KAIRO. DET VAR DAGEN<br />
DÅ DET EGYPTISKA FOLKET INLEDDE REVOLTEN MOT HOSNI<br />
MUBARAK. CECILIA UDDÉN, SVERIGES RADIOS KORRESPONDENT I<br />
MELLANÖSTERN, VAR DÄR OCH SÅG HUR DEMONSTRATIONSTÅGEN<br />
VÄXTE PÅ GATORNA LÄNGS MED NILENS STRAND.<br />
Vad är aktuellt just nu?<br />
– Regimförändringarna i området.<br />
Länder som har störtat sina ledare och<br />
länder som håller på att störta sina ledare.<br />
Den tidigare ständiga topp-nyheten från<br />
Mellanöstern – Israel- och Palestinakonflikten<br />
– har hamnat i skuggan av den<br />
Arabiska våren och dess följdverkningar.<br />
Vilka stora händelser och frågor ska vi<br />
vara uppmärksamma på framöver?<br />
– Sökandet efter Ghaddafi. Valen<br />
i Egypten och i Tunisien. Den syriska<br />
regimens fall.<br />
Bäst och sämst med ditt jobb?<br />
– Bäst är privilegiet att få beskriva<br />
historiska skeenden och hitta människor<br />
som gestaltar dessa. Det sämsta<br />
är att jag aldrig är ledig, förutom på<br />
sommarsemestern då jag har en vikarie<br />
Finns det någon vanlig missuppfattning om<br />
ditt bevakningsområde?<br />
– Att man måste täcka håret i alla<br />
länder inom mitt bevakningsområde.<br />
Men det är fel, det är bara i Iran och<br />
Saudiarabien som det är ett krav. Det finns<br />
många vanföreställningar om islam.<br />
Vad minns du och tar med dig från det<br />
senaste halvårets bevakning?<br />
– 25 januari i Kairo, när den egyptiska<br />
revolten blev verklighet.<br />
Drömintervju?<br />
– Jag tycker bäst om att intervjua ickekändisar,<br />
som inte levererar slitna klyschor<br />
Vad reser du aldrig utan?<br />
– Datorn.<br />
KRÖNIKA AV CECILIA UDDÉN<br />
Oh Farao, hur blev du så mäktig?<br />
Farao svarar: Jag mötte aldrig någon<br />
som försökte stoppa mig.<br />
Så lyder ett arabiskt ordspråk. Men<br />
för första gången på 7 000 år har Farao<br />
stoppats. Hosni Mubarak ligger vitklädd på<br />
en bår, i en bur i rättsalen. Han är omgiven<br />
av sina lejonungar, sönerna Gamal och<br />
Alaa. Alla tre förnekar brott.<br />
Denna omtumlande syn, tillsammans<br />
med de episka scener som utspelade<br />
sig i Kairo under kraftmätningen mellan<br />
folket och säkerhetsstyrkorna – striderna<br />
på broarna över Nilen, där folkmassor<br />
böljade fram och tillbaka i rök och<br />
dimma, där polisen tvingades backa, där<br />
tårgasampuller singlade ner i floden med<br />
en röksvans efter sig – dessa scener<br />
överträffar fantasin och överskuggar för<br />
tillfället alla konstnärliga uttryck. Ingen<br />
skruvad ironi kan beskriva detta stora,<br />
sarkasmer förkrymper och egyptiska<br />
konstnärer beskriver hur de irrar omkring<br />
som dekapiterade kycklingar. Konsten mår<br />
31<br />
bäst av svärta och sorg och har svårt att<br />
hantera triumfatoriska ögonblick. Så den<br />
egyptiska revolutionen väntar ännu på sin<br />
raconteur, sin berättare.<br />
Det är inte ofta man är med om något<br />
som man genast inser kommer att gå<br />
till historien. Men den 25 januari i år var<br />
en sådan dag. Jag följde ett av flera<br />
demonstrationståg genom Kairo. Den<br />
första protestdagen. Ingen trodde att<br />
det skulle bli särskilt stort. Egypten är<br />
inte Tunisien, löd besserwissermantrat<br />
och jag hörde mig själv förnumstigt<br />
säga i radio att den som inbillar sig att<br />
det tunisiska upproret är början på den<br />
arabiska berlinmurens fall, ägnar sig nog åt<br />
önsketänkande.<br />
Men när tåget drog fram genom Bulaq<br />
på östra Nilstranden, där folk stod längs<br />
gatan och tittade på och demonstranterna<br />
började ropa: Ett två, var är det egyptiska<br />
folket? – Wahed etneen ash shaab al masri<br />
feen? – så ser jag plötsligt hur två kvinnor<br />
i svarta sjalar med tunga grönsakskorgar<br />
tittar på demonstrationen, pekar och<br />
viskar till varandra – för att sedan ansluta<br />
de sig till aktivisterna. Sedan bromsar en<br />
ljusgrön buss in och passagerarna tvingar<br />
chauffören att öppna dörrarna – och så<br />
väller passagerarna ut för att gå med i<br />
tåget.<br />
Instinktivt kände jag då att det här är<br />
början på något mycket större än någon av<br />
oss anat.
<strong>2011</strong><br />
“JAG SER EN<br />
ARG OCH<br />
BESVIKEN<br />
GENERATION<br />
VÄXA UPP,<br />
SÄRSKILT I<br />
SYDEUROPA”<br />
Text Johan Abrahamsson Foto Stina Gullander<br />
Vad är aktuellt just nu?<br />
– Jag hoppas att revolutionerna<br />
i Arabvärlden, som till stor del drivits<br />
på av unga, ska leda till något bra. Den<br />
ekonomiska krisen slår extra hårt mot unga<br />
och jag ser en arg och besviken generation<br />
växa upp, särskilt i Sydeuropa. Så håller jag<br />
ett öga på nya idéer och populärkultur på<br />
platser där det händer just nu, som Bombay<br />
och Mexico City.<br />
Vilka stora händelser och frågor ska vi<br />
vara uppmärksamma på framöver?<br />
– Jag bryr mig inte så mycket om<br />
val, katastrofer och stora händelser. Jag<br />
försöker gå runt det, träffa människor och<br />
se tendenser. Det tycker jag att man ska<br />
lyssna extra efter.<br />
Bäst och sämst med ditt jobb?<br />
– Det sämsta är att det blir rätt ensamt<br />
att resa själv. Det bästa är att bli polare<br />
med någon på vägen, sätta sig och ta en öl<br />
och snacka skit.<br />
Vanligaste missuppfattning om ditt<br />
bevakningsområde?<br />
– Inget specifikt, men jag tycker<br />
generellt att vi i Sverige vet för lite om hur<br />
32<br />
sverigesradio.se<br />
livet är för unga i andra delar av världen.<br />
Svenska medier har alldeles för lite<br />
fördjupande utrikesbevakning och ofta när<br />
man porträtterar unga utomlands så är det i<br />
förenklade offerroller.<br />
Vad minns du och tar med dig från det<br />
senaste halvårets bevakning?<br />
– När jag var på gränsen mellan Turkiet<br />
och Grekland, där flyktingar försöker ta<br />
sig in i EU. Många drunknar i floden när<br />
de försöker ta sig över och på stranden<br />
hittade jag en ryggsäck. Inuti låg en cd med<br />
en franskakurs. Den personen kom nog<br />
aldrig fram.<br />
Drömintervju?<br />
– Just nu funderar jag på vad som får<br />
unga människor att begå handlingar som<br />
är så uppenbart onda. Fick jag chansen att<br />
vid upprepade tillfällen få intervjua Anders<br />
Behring Breivik så skulle jag ta den.<br />
Vad reser du aldrig utan?<br />
– Ingenting. Jag borde svara laddaren<br />
till mobilen, men den glömmer jag alltid, så<br />
jag får köpa ny. Jag har en hel hög hemma.<br />
FAKTA<br />
ROBIN OLIN<br />
Namn Robin Olin<br />
Geografisk bas Lägenhet i Stockholm,<br />
reser över hela världen<br />
Uppdrag Ungdomskorre, bevakar frågor<br />
som är identitetskapande för unga<br />
människor
34<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
“JAG STORTRIVS I<br />
POLITIKNÖRDARNAS<br />
WASHINGTON”<br />
Text Johan Abrahamsson Foto Mattias Ahlm<br />
DET ÄR ETT SÅ VANSINNIGT SPÄNNANDE<br />
UPPDRAG ATT BEVAKA VÄRLDENS FRÄMSTA<br />
SUPERMAKT, SOM PÅVERKAR OSS PÅ SÅ<br />
MÅNGA SÄTT – POLITISKT, KULTURELLT,<br />
EKONOMISKT.<br />
Vad är aktuellt just nu?<br />
– Ekonomikrisen, den smärtsamt höga<br />
arbetslösheten, kriget i Afghanistan och<br />
förstås det kommande valet, som har alla<br />
förutsättningar att bli enormt rafflande.<br />
Kan Obama hålla sig kvar? Vem blir den<br />
republikanska utmanaren? Och vilket parti<br />
får makten i kongressen?<br />
Vilka stora händelser och frågor ska vi<br />
vara uppmärksamma på framöver?<br />
– Valrörelsen inför 2012 är redan i<br />
full gång. Själva röstandet börjar strax<br />
efter årsskiftet, då varje delstat ska hålla<br />
prov- eller primärval för att välja partiernas<br />
presidentkandidater. Först ut är Iowa, som<br />
preliminärt går till val den 6:e februari.<br />
Bäst och sämst med ditt jobb?<br />
– Det är ett så vansinnigt spännande<br />
uppdrag att bevaka världens främsta<br />
supermakt, som påverkar oss på så många<br />
sätt – politiskt, kulturellt, ekonomiskt.<br />
Jag älskar också variationen, att få göra<br />
allt från snabba nyheter till direktsamtal<br />
och analyser. Att ena dagen få intervjua<br />
östkustliberaler och nästa dag en<br />
pistolbärande pastor i Arizona. Jag<br />
tycker dessutom att det är löjligt roligt<br />
med amerikansk politik och stortrivs i<br />
politiknördarnas Washington. Det sämsta?<br />
Det skulle väl vara att det blir lite för lite<br />
sömn i perioder.<br />
Finns det någon vanlig missuppfattning om<br />
ditt bevakningsområde?<br />
– Nej, ingen direkt missuppfattning,<br />
men däremot tycker jag det finns en<br />
tendens att dra alla amerikaner över en<br />
kam. Att det generaliseras för mycket. USA<br />
är ett gigantiskt land, med en fantastisk<br />
bredd. Det hoppas jag att jag lyckas spegla<br />
i min rapportering.<br />
Vad minns du och tar med dig från det<br />
senaste halvårets bevakning?<br />
– Scenerna i nattmörkret när jag stod<br />
utanför Vita huset, minuterna efter att<br />
Obama meddelat att Bin Laden dödats<br />
och tusentals människor strömmade ut på<br />
gatorna i centrala Washington.<br />
Drömintervju?<br />
– De namnlösa elitsoldaterna som<br />
utförde attacken mot Usama Bin Laden.<br />
Jag vill veta hur deras uppdrag såg ut och<br />
vad som egentligen hände den där natten i<br />
Abbottabad.<br />
Vad reser du aldrig utan?<br />
– Min bandspelare, Blackberry och<br />
laptop. Och skavsårsplåster. Journalistik<br />
kräver mycket fotarbete.<br />
FAKTA<br />
GINNA LINDBERG<br />
Namn Ginna Lindberg<br />
Geografisk bas Washington DC<br />
Uppdrag Utrikeskorrespondent med USA<br />
som bevakningsområde
36<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
Nils Horner i Abottabad, Pakistan, utanför huset där Usama Bin ladin, ledaren för terrornätverket al-Qaida, gömde sig.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
“JAG HAR ALLTID<br />
VÄSKAN PACKAD<br />
BÅDE PRAKTISKT<br />
OCH MENTALT”<br />
Text Gunilla Kinn Foto Muhammad Bilal, Nils Horner, Staffan Sonning<br />
– En månad efter jordbävningen i<br />
Fukushima kom vi in i en by norr om<br />
Tokyo, som låg i en zon där alla skulle ha<br />
evakuerats. Där mötte vi en kvinna som<br />
inte hade velat lämna sina hundar och sina<br />
sjukliga föräldrar, och en bonde som valt<br />
att stanna kvar med sina hästar. Det var<br />
gripande möten!<br />
Det fem minuter långa reportaget om<br />
japanska Tomoko, hennes hundar och<br />
de andra som vägrat låta sig evakueras<br />
i Tohuku-regionen sändes i P1 Morgon<br />
i april – ett exempel på de ljudliga bilder<br />
från Asien som radiolyssnarna får av Nils<br />
Horner.<br />
Andra gånger låter han oss möta<br />
pakistanska familjer som drabbats av<br />
översvämningar, demonstrerande munkar<br />
i Burma eller australiensiska brandmän<br />
som tampas med skogsbränder.<br />
– Jag tycker det är roligt att berätta och<br />
förmedla saker som händer, säger han.<br />
– Jag gör inte så ofta intervjuer med<br />
makthavare, utan helst med vanliga<br />
människor. Det är roligare, och det blir<br />
bättre radiojournalistik. Men att enbart<br />
intervjua ”mannen på gatan” blir fel. Jag<br />
letar efter såväl folk i slumområden som<br />
professorer, båda kan ha intressanta<br />
historier.<br />
Det har varit ett intensivt nyhetsår för<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Asien-korrespondent<br />
Nils Horner, som förutom jordbävningskatastrofen<br />
var med och bevakade ”den<br />
arabiska våren” på plats.<br />
På papperet är han stationerad<br />
i Bangkok. Men i praktiken är han<br />
ständigt på resande fot, och far från<br />
HAN HAR SVERIGES RADIOS STÖRSTA<br />
BEVAKNINGSOMRÅDE OCH PENDLAR TILL<br />
NYHETSINTENSIVA LÄNDER SOM BURMA,<br />
JAPAN, AFGHANISTAN OCH PAKISTAN. NILS<br />
HORNER ÄLSKAR ATT VARA JOURNALIST OCH<br />
FÅ BERÄTTA OM DE MÄNNISKOR HAN MÖTER I<br />
VÄRLDEN – OCH MEST AV ALLT GILLAR HAN ATT<br />
RAPPORTERA FRÅN REGIMFÖRÄNDRINGAR.<br />
det ena uppdraget till det andra – med<br />
bandspelare, mikrofon, dator och<br />
sändningsutrustning i högsta hugg.<br />
Under resan till Fukushima fick han<br />
komplettera bagaget med en geigermätare,<br />
för att se till att han inte rörde sig<br />
i områden med för hög strålning. Resorna<br />
innebär ofta strapatser – som att sova<br />
på golvet till en offentlig toalett, som Nils<br />
Horner fick göra i Japan – och att röra sig<br />
i extremt osäkra områden, som i Bagdad,<br />
Kabul och Rangoon där varje steg kräver<br />
noggranna säkerhetsöverväganden<br />
Till Tokyo hade han krånglat sig med<br />
flyg från Bahrain på Arabiska halvön,<br />
där han hade vistats en tid för att bevaka<br />
upproren mot regimen. Dessförinnan var<br />
han och ett par <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>-kolleger<br />
flera veckor i Egypten, för att rapportera<br />
om de medborgardemonstrationer som<br />
ledde till president Mubaraks fall.<br />
– För en journalist är regimförändringar<br />
givande att vara med om och bevaka, när<br />
hela samhällsutvecklingen står och väger.<br />
37<br />
Det är oerhört roligt!<br />
Nils Horner ser nöjd ut vid minnet av myllret<br />
av människor i Kairo, tacksamt för en<br />
reporter.<br />
– Det är ju bara att sticka ut<br />
mikrofonen, så är det folk som skrattar och<br />
gråter! säger han belåtet.<br />
– <strong>Radio</strong> är ett bra medium för att bidra<br />
till en djupare förståelse och samtidigt<br />
förmedla känslor.<br />
Nils Horner gillar inte att bli<br />
intervjuad och stå i centrum som person.<br />
Hans ödmjuka framtoning och sakliga<br />
rapportering har dock gjort honom till en av<br />
<strong>Sveriges</strong> mest respekterade, beundrade<br />
journalister. När det hänt något viktigt i<br />
Afghanistan, Pakistan, Indonesien eller<br />
Burma dröjer det inte länge innan Horners<br />
röst hörs i etern.<br />
– När jag var liten ville jag bli journalist<br />
eller diplomat. Det var de enda logiska<br />
yrkesvalen, berättar han när vi ses i<br />
Stockholm, i <strong>Radio</strong>husets park.<br />
– Nu har jag svårt att se mig själv i
någon annan roll än som journalist.<br />
Vägen till yrket började på<br />
Västgötademokraten och Borås Tidning,<br />
där Nils Horner fick in en fot som tonåring.<br />
Efter gymnasiet gjorde han lumpen på<br />
Värnpliktsnytt. (Tidningen lades ner av<br />
försvarsmakten häromåret, men var länge<br />
plantskola för reportrar och fotografer.)<br />
Därefter studerade han nationalekonomi<br />
och statsvetenskap och blev så<br />
riksdagsreporter för nyhetsbyrån FLT,<br />
Förenade Landsortstidningar.<br />
Världen lockade, och Nils Horner<br />
drog till först London och sedan New York.<br />
Där blev han USA-stringer – frilansande<br />
korrespondent – för FLT, men gjorde också<br />
reportageresor till Haiti, Kuba, Indien,<br />
Burma och Kambodja.<br />
Så började han resa till Balkan, där<br />
han fick något av ett genombrott som<br />
utrikesreporter. Våren 2000 fick lyssnarna<br />
följa med när Nils Horner under sex<br />
minuter – extremt lång tid i radio – i Kvart<br />
i sex-ekot fick rapportera om Slobodan<br />
Milosevics fall, direkt från Belgrad.<br />
Sedan dess har Nils Horner rykte<br />
om sig att alltid lyckas vara på plats vid<br />
dramatiska nyhetsskeenden. Handlar det<br />
om tur eller god tajmning? Nja, mer om<br />
envist tålamod, tycker han själv.<br />
– Det var inte så att jag bara ramlade<br />
in i Belgrad. Snarare var det målmedvetet<br />
arbete, till exempel med att skaffa visum.<br />
Jag var ju frilansjournalist då och hade<br />
friheten att vistas länge i området, berättar<br />
han.<br />
– En gång fick jag vända vid den<br />
serbiska gränsen och åka tillbaka till New<br />
York, eftersom en tullgubbe stämplade mitt<br />
visum med ”ogiltigt”. Det var med ett stort<br />
mått envishet som jag tog mig tillbaka till<br />
Serbien igen – det var ju den stora storyn i<br />
världen då.<br />
Fast visst gäller det för en<br />
utrikeskorrespondent att lyckas vara på<br />
plats i skarpa nyhetslägen.<br />
– Det ingår i mitt jobb att komma<br />
iväg snabbt, att ha väskan packad både<br />
praktiskt och mentalt, säger Nils Horner.<br />
– Det är klart att jag gillar att vara<br />
först – när allt är fräscht och det finns stor<br />
dramatik och efterfrågan på material. Men<br />
det är också kul att komma tillbaka och<br />
följa upp nyhetsrapporteringen, när det är<br />
lugnare.<br />
Pakistan är ett av de länder han ofta<br />
får åka till med kort varsel. Redan dagen<br />
efter att det blev känt att Usama bin Laden<br />
dödats av en USA-styrka i maj kom han<br />
till staden Abbottabad där det skedde. Då<br />
gäller det att ha psykisk beredskap för att<br />
börja jobba direkt – och att ha upparbetade<br />
kontakter med tolkar och chaufförer.<br />
Planeringen för Nils Horner och hans<br />
korrekolleger sker i samråd med redaktörerna<br />
hemma, främst utrikesredaktionen<br />
på Ekot.<br />
Nyhetssändningarna har<br />
högsta prioritet, därefter inslag till<br />
aktualitetsprogram som Studio Ett,<br />
Godmorgon världen och P4 Extra. I mån av<br />
tid gör korrespondenterna även inslag till<br />
radions övriga program – korta reportage<br />
och lite längre dokumentärer.<br />
Med 17 anställda och frilansande<br />
korrespondenter – baserade runtom<br />
i världen eller i Stockholm – har<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> den mest ambitiösa<br />
utrikesbevakningen av de svenska<br />
mediebolagen.<br />
– Ja, men med det följer också ett<br />
ansvar, påpekar Nils Horner som gillar<br />
att arbeta just med radio ”i allmänhetens<br />
tjänst”.<br />
– I <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> är det viktigt med<br />
saklighet och folkbildning. Vi ska berätta<br />
om det som inte alla andra gör, som när<br />
vi åker till Filippinerna eller Nepal även<br />
när det som sker där inte är dagens<br />
huvudnyhet.<br />
På somrarna passar Nils Horner på<br />
att arbeta några veckor i Stockholm, ofta<br />
som producent på Studio Ett – därav mötet<br />
utanför <strong>Radio</strong>huset.<br />
– Jag tycker det är kul att vara i Sverige<br />
på sommaren. Det blir som en intensivkurs<br />
i det svenska samhället, för mig är ju<br />
redaktionsmötena exotiska.<br />
Nils Horner är också känd för sin<br />
nyfikenhet på ny teknik och används som<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s försökskanin. Med hjälp<br />
av en satellitterminal kan han sända med<br />
god ljudkvalitet från nästan vilken plats<br />
som helst på jorden. Som Studio Ett direkt<br />
från Kabul (vilket han gjorde redan 2001).<br />
– Då får jag vara programledare,<br />
producent, ljudtekniker och<br />
programassistent i ett. Det är<br />
ansträngande, men väldigt roligt! säger<br />
han.<br />
38<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
– Tekniken har gjort jobbet enklare<br />
på många sätt. Stressen har minskat,<br />
eftersom man inte är beroende av täckning<br />
med mobiltelefonen när man kan sända via<br />
satellit. Men utvecklingen går så fort att det<br />
är svårt att hänga med allt som händer. Det<br />
är spännande, lite förvirrande och kul.<br />
Vad har du för förhoppningar inför det<br />
kommande nyhetsåret?<br />
– Att få rapportera från fler regimförändringar!<br />
(Här lyser det verkligen ur<br />
Nils Horners ögon). Det vore också kul<br />
att få rapportera om demokratisering och<br />
ökad tolerans i Afghanistan och Pakistan,<br />
säger han.<br />
– Att jobba för radion är som att ha en<br />
stor, vit duk som man kan måla vad man<br />
vill på. Det kvittar hur mycket man jobbar –<br />
berättelserna tar ju aldrig slut.<br />
Nils Horner om...<br />
... att ganska få lyssnare tror att<br />
korrespondentyrket är särskilt glamouröst<br />
”Nej, de hör ju man klafsar omkring i<br />
flyktingläger och besöker bestrålade<br />
zoner. Snarare är folk som hör inslagen<br />
bekymrade!”<br />
... myten om ”Asiens århundrade”<br />
”Jag börjar nästan tro på den myten<br />
själv. Det är lätt att bli imponerad över de<br />
ekonomiska framsteg som gjorts i länder<br />
som Kina och Indien. Men det är viktigt<br />
att även påminna om de problem som<br />
finns med vanstyre, korruption och ojämn<br />
inkomstfördelning i de flesta asiatiska<br />
länder.”<br />
... en särskild utmaning med jobbet<br />
”Jag tycker att det är spännande att<br />
punktera myter. Som att Indien marscherar<br />
snabbt mot att bli en ekonomisk supermakt,<br />
medan landet i själva verket har enorma<br />
problem med fattigdom och analfabetism.”<br />
... länder han inte varit i, men gärna skulle<br />
vilja rapportera från<br />
”Nya Zeeland och Nordkorea! Jag är orolig<br />
för att vi missar en viktig story i Nordkorea.<br />
Vi vet inte alls omfattningen av övergrepp<br />
på oskyldiga människor, till exempel<br />
dissidenternas familjer, i lägren där.”<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
Nils Horner rapporterade från Japan när den stora jordbävningen och den efterföljande tsunamin drabbade landet.<br />
39<br />
... hur han kopplar av efter arbetet<br />
”Jag försöker att göra något roligt när jag<br />
reser, så att det inte bara blir jobb. Som att<br />
gå på museum när jag ändå är i Singapore,<br />
att titta på buddhistiska skulpturer – jo, det<br />
finns faktiskt sådana – när jag är i Pakistan,<br />
eller att gå på konsert i Operahuset när jag<br />
är i Sydney.”<br />
Nils Horner om sina favoritresmål<br />
Japan ”Det är alltid jättekul att komma dit!<br />
Japanernas agerande efter jordbävningen<br />
var imponerande.”<br />
Indien ”Mångfald, färgsprakande;<br />
demokrati – trots alla problem.”<br />
Afghanistan ”Intressant kultur med<br />
mycket musik vilket är tacksamt för en<br />
radiojournalist eftersom människorna är<br />
villiga att berätta om sina liv.”<br />
Pakistan ”Rent journalistiskt en favorit, för<br />
här finns alltid stories.”
TOMAS JORDAN,<br />
REPORTER PÅ UTØYA<br />
Text Tomas Jordan Foto Sindre Thoresen Lønnes<br />
VAD HÄNDER, NORGE? ÄR DET HÄR PÅ RIKTIGT?<br />
DEN 22 JULI SATT REPORTERN TOMAS JORDAN PÅ<br />
EKOREDAKTIONEN OCH SÅG FLASH EFTER FLASH DYKA<br />
UPP PÅ DATORSKÄRMEN. OMFATTNINGEN AV DET SOM<br />
JUST HÄNDE I NORGE BÖRJADE LÅNGSAMT TONA<br />
FRAM ... DAGEN EFTER VAR HAN FRAMME VID UTØYA.<br />
HÄR ÄR HANS BERÄTTELSE.<br />
Nästa morgon rullar jag och reportern<br />
Jenny Sanner Roosqvist mot Utøya. Då<br />
vet vi, och resten av världen, att det som<br />
hänt är den värsta attacken i Norge sen<br />
andra världskriget. Förmodligen det värsta<br />
massmord utfört av en och samma man<br />
någonsin. Det känns i luften. Allt går i slow<br />
motion. Människor, tankar, ja allt känns<br />
som pausat i chock. Polisbilar, ambulanser,<br />
begravningsbilar och regeringshelikoptrar<br />
är det enda som susar förbi medan allt<br />
annat verkar stå stilla.<br />
Vägen mellan Oslo och Sundvollen är<br />
avspärrad. Trafiken släpps bara igenom<br />
stötvis, en gång i timmen – med poliseskort.<br />
– Men vi ska ju lyssna när<br />
statsministern ska tala i Sundvollen om en<br />
timme?<br />
Det spelar ingen roll. Norge är pausat i<br />
chock. Och jag förstår. Medan vi väntar på<br />
poliseskorten från Nordre Buskerud pratar<br />
jag med en ung kille, hans pappa och vad<br />
som förmodligen är hans tjejkompis. De har<br />
fortfarande röda armband av festivaltyp<br />
40<br />
<strong>2011</strong><br />
med texten ”Utøya <strong>2011</strong>” på. Killen<br />
simmade i skräck från ön kvällen innan. Det<br />
märks att han har gråtit sedan dess och gör<br />
det fortfarande. Hans flickvän klarade sig<br />
förmodligen inte. Pappan tröstar med tom<br />
blick.<br />
Jag kan inte förmå mig att ta fram<br />
mikrofonen.<br />
I Sundvollen känns det som att komma<br />
till hela världens nyhetsstudio. Kamerorna<br />
och de stå-uppande TV-reportrarna står<br />
som en allé vid stenmuren mot hotellet<br />
där rödgråtna barn, ungdomar och vuxna<br />
gör sitt bästa för att begripa - utan att<br />
lyckas. BBC, CNN, ADR, CCTV, SVT, NRK,<br />
SKY. Varje rörelse kablas direkt ut till<br />
världen. Varje person som kommer ut är en<br />
potentiell gripande synk.<br />
Av misstag blir jag insläppt i hotellet<br />
där det finns mat, rum, varma kläder och<br />
medmänniskor till stöd. Jag har aldrig sett<br />
så mycket sorg på ett och samma ställe i<br />
hela mitt liv.<br />
sverigesradio.se<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
41<br />
En medelålders kvinna i väst kommer<br />
fram till mig och frågar:<br />
– Har du allt du behöver?<br />
Jag mumlar något till svar.<br />
– Det är bra att du är här i alla<br />
fall, säger hon till mig med lugn röst,<br />
förmodligen i tron att jag varit på ön. Jag<br />
skäms och går ut från hotellet, men det som<br />
slår mig är: De här inne är precis som jag.<br />
Ute i ”nyhetsstudion” är det djungelns<br />
lag som gäller. De fem eluttag som ordnats<br />
fram vid den lilla mackens glassdisk är<br />
ockuperade av reportrar. En som försöker<br />
verka särskilt världsvan värmer sin<br />
fryspizza med hjälp av sin laptop.<br />
Jag skickar våra intervjuer oklippta till<br />
Stockholm med hjälp datorns 3G-kort och<br />
vi turas om att liverapportera på telefon.<br />
Det är svårt att hitta rätt ord. För vad finns<br />
det egentligen för ord som kan göra all den<br />
här sorgen rättvisa?<br />
Det är få av dem jag möter under mina<br />
tre långa dagar i Norge som inte har en<br />
personlig koppling till något av offren. Men<br />
alla står raka i ryggen, de har en värdighet<br />
som är beundransvärd. Det spelar ingen<br />
roll om det är en ung Frp-politiker, Jens<br />
Stoltenberg eller morgonsändaren på den<br />
lokala NRK-stationen i Drammen.<br />
Norge sluter sig samman i tider av<br />
kris, brukar det heta. Och den empati,<br />
osjälviskhet och stolthet som vi möter i<br />
Norge är så stor att den ger också en ung<br />
ekoreporter styrka.<br />
”JAG HAR<br />
ALDRIG SETT SÅ<br />
MYCKET SORG<br />
PÅ ETT OCH<br />
SAMMA STÄLLE<br />
I HELA MITT LIV.”<br />
Tomas Jordan,<br />
reporter på Ekot
42<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
VI SKA HITTA DE<br />
BÄSTA HISTORIERNA<br />
FRÅN ALLA SORTERS<br />
MÄNNISKOR<br />
Text Cecilia Djurberg Foto Mattias Ahlm<br />
1 MAJ TILLTRÄDDE STINA OSCARSON SOM<br />
KONSTNÄRLIG LEDARE FÖR RADIOTEATERN. MED<br />
SIN BAKGRUND HOS DEN FRIA TEATERGRUPPEN<br />
ORIONTEATERN OCH SOM PROFILERAT AKTIV I<br />
DEN KULTURPOLITISKA DEBATTEN, BLAND ANNAT<br />
SOM INITIATIVTAGARE TILL DEN ALTERNATIVA<br />
KULTURUTREDNINGEN SKUGGUTREDNINGEN,<br />
KOMMER HON NU MED STARKA VISIONER I<br />
BAGAGET TILL RADIOTEATERN.<br />
– Visionen handlar om att skapa ett innehåll<br />
som känns relevant och om att berätta att<br />
<strong>Radio</strong>teatern över huvud taget finns, säger<br />
Stina Oscarson. Det är i princip det jag<br />
arbetar med.<br />
Utmaningen för Stina Oscarson består<br />
i att bryta gamla mönster utan att för<br />
den skull slänga bort värdefull kunskap.<br />
<strong>Radio</strong>teaterns uppdrag har i stort handlat<br />
om att spela klassiker och om att skildra<br />
samtiden.<br />
– Jag har upplevt att samtid har kommit<br />
att handla väldigt mycket om Sverige,<br />
väldigt mycket om Stockholm, väldigt<br />
mycket om relationer och väldigt mycket<br />
om medelklassen.<br />
– Man hamnar lätt i det när man<br />
ska skildra samtiden, det blir hög<br />
igenkänningsfaktor i triviala saker, om man<br />
ska uttrycka det krasst.<br />
När den stora tragedin i Norge<br />
inträffade 22 juli befann sig Stina<br />
Oscarson på Vildrosfestivalen i Dalarna<br />
för att föreläsa. Med anledning av kriget<br />
i Libyen och dödandet av bin Ladin ville<br />
hon tala om ickevåld och om konsten som<br />
motståndskraft under rubriken: ”Skapa<br />
innebär att göra motstånd!” När hon klev<br />
av scenen nåddes hon av nyheterna om<br />
vad som hänt i Norge.<br />
– Under ett par dagar förlorade jag<br />
verkligen hoppet. Det är ett fåtal tillfällen i<br />
livet jag verkligen har tvivlat på vad jag gör<br />
och varför och den här sommaren blev ett<br />
sådant tillfälle. Jag har alltid drivits av en<br />
stark tro på samtalet mellan människor –<br />
det är därför jag valt att arbeta med teater.<br />
Jag sa under min föreläsning att “när två<br />
människor står öga mot öga med varandra<br />
har man ett val; man kan skjuta eller<br />
påbörja ett samtal”. Efteråt kändes det<br />
bara patetiskt.<br />
Hemma i datorn låg en påbörjad<br />
manustext för <strong>Radio</strong>teatern, den första i<br />
en satsning på dialoger mellan människor<br />
som borde tala med varandra. Här skulle<br />
soldaten som sköt ihjäl Usama bin Ladin<br />
få möta bin Ladins dotter.<br />
– Jag trodde aldrig att jag skulle kunna<br />
skriva klart den.<br />
Men nu är den i alla fall klar och det<br />
blev nog en delvis annan text än tänkt från<br />
början. Mer kompromisslös.<br />
– Jag tror trots allt att det bästa vi<br />
kan göra är att fortsätta samtala. Även<br />
om inte samtal är möjligt i alla situationer,<br />
så tror jag att i alla situationer där våld blir<br />
utgången har det tidigare funnits tillfällen<br />
där samtal hade varit möjligt och kanske<br />
kunnat ändra historien.<br />
Om samtiden är svårdefinierad<br />
på teatern, och präglad av klichébilder,<br />
så är klassikerbegreppet om än mer<br />
omtvistat. Inom teatervärlden har det<br />
på senare år debatterats flitigt vad som<br />
är en klassiker. Vem bestämmer vilka verk<br />
som blir klassiker och varför är så många<br />
av de pjäser vi kallar klassiker skrivna av<br />
vita män?<br />
Stina Oscarson är inte säker på att hon<br />
kommer att ha kvar uppdelningen samtid<br />
och klassiker.<br />
– <strong>Radio</strong>teatern kommer att spela<br />
både nya och gamla pjäser. Det finns<br />
material som står sig över tid, men<br />
klassikerbegreppet måste vidgas för det<br />
har länge varit väldigt exkluderande.<br />
– Vi måste komma ihåg att de<br />
berättelser vi matas med dagligen är<br />
väldigt likriktade, att hela vår kultur<br />
är likriktad. Att vara människa kan se<br />
mycket olika ut men ändå har vi så mycket<br />
gemensamt.<br />
För att undvika likriktning behövs det<br />
fler upphovsmän med olika erfarenheter,<br />
menar Stina Oscarson. Fler pjäser skrivna<br />
av kvinnliga och icke-västerländska<br />
dramatiker också. Forts sid 43<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
– Vår ambition måste vara att försöka<br />
hitta de bästa historierna från alla sorters<br />
människor i hela världen, för att vi behöver<br />
fler perspektiv.<br />
Stina Oscarsons idé är att koppla ihop<br />
de så kallade klassikerna med uppdraget<br />
att skildra samtiden. Detta vill hon göra<br />
genom att sätta klassikerna i aktuella<br />
sammanhang. En av hennes första<br />
satsningar som <strong>Radio</strong>teaterchef har byggt<br />
på befintligt material ur arkiven: Aktuella<br />
klassiker är en serie pjäser som plötsligt<br />
blivit obehagligt aktuella och som sänts<br />
under sommaren med ny i<strong>nr</strong>amning.<br />
– När omvärlden pratade om vad man<br />
skulle göra åt kriget i Libyen sa man: ”Det<br />
finns bara passivitet eller bomber.” Då<br />
tänkte jag: Vi måste spela Lysistrate, för har<br />
vi helt förlorat vår fantasi! Vad hände med<br />
tron på ickevåldslösningar?<br />
Den inspelning som <strong>Radio</strong>teatern<br />
sände i juli av Aristofanes antika drama om<br />
kvinnorna som sexstrejkar för att få slut<br />
på kriget mellan Aten och Sparta gjordes<br />
1959.<br />
– Visst är det en komedi, och den är<br />
ganska naiv på ett sätt, men jag tycker att<br />
det är vår skyldighet att få vara det, för det<br />
vänder på perspektiven.<br />
– Det är så här jag vill jobba med<br />
klassiker, att använda de här riktigt gamla<br />
texterna för att spegla vår samtid genom<br />
konsten.<br />
43<br />
Stina Oscarson, ny<br />
konstnärlig ledare för<br />
<strong>Radio</strong>teatern vill spegla<br />
samtiden.
MÅNGA OLIKA<br />
SÄTT ATT LYSSNA<br />
PÅ RADIO<br />
Text Alfred Skogberg Illustration Kjell Thorsson<br />
ALLT FRÅN DET GAMLA FM-BANDET TILL<br />
NÄTET OCH APPEN FÖR SMARTA MOBILER:<br />
SVERIGES RADIO PLAY. VÄLJ DET SOM<br />
PASSAR DIG BÄST.<br />
Fakta om <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
Ungefär fyra miljoner lyssnar på <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Radio</strong> varje dag. Drygt 2,5 miljoner<br />
personer har landets största kanal, P4,<br />
som dagligt sällskap. Största program<br />
är de lokala morgonprogrammen, som<br />
varje vardagsmorgon lockar cirka 1,85<br />
miljoner personer. Näst största program<br />
är Ring så spelar vi, som under 2010 hade<br />
en genomsnittlig publik på 1,5 miljoner<br />
personer. I siffrorna ingår allt lyssnande<br />
på direktsänd radio oavsett om det sker<br />
via fm, dator, internet eller fm-mottagare i<br />
mobiltelefonen.<br />
Fm-sändningarna<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> sänder fyra rikstäckande<br />
och 25 lokala radiokanaler i fm-nätet.<br />
Samtliga är fria från reklam. Den första<br />
sändningen ägde rum den 1 januari 1925<br />
och påannonserades av Sven Jerring.<br />
Då fanns ungefär 40 000 radiomottagare.<br />
I april 1937 hade en miljon radiolicenser<br />
tecknats. År 1938 läste för första gången<br />
en kvinna nyhetssändningarna. Det blev<br />
folkstorm och växeln blockerades av alla<br />
som protesterar mot nymodigheten att<br />
höra en kvinnlig röst i radion.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> på webben<br />
Ungefär en miljon människor besöker<br />
sverigesradio.se en genomsnittlig vecka.<br />
Minisajten, som är <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s sajt<br />
i äldre mobiler, har cirka 7 000 unika<br />
besökare i veckan, och m.sverigesradio.<br />
se, som används i nya smarta mobiler, ca<br />
100 000. <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s mest populära<br />
program på webben är P3 dokumentär, P1<br />
Sommar och Mammas nya kille.<br />
Podd<br />
Poddradio är program som du laddar<br />
ner från webben eller med hjälp av<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> Play för Iphone eller<br />
Androidtelefoner. Du kan därefter lyssna<br />
på programmet i datorn eller i en smart<br />
mobiltelefon, exempelvis på flyget.<br />
Drygt två procent av befolkningen, cirka<br />
140 000, säger att de prenumererar på<br />
programserier, podd, och sju procent, cirka<br />
500 000, säger att de laddar ner enskilda<br />
program då och då.<br />
44<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
SR Play<br />
Ungefär 280 000 använder <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
applikation <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> Play varje<br />
vecka eller oftare. I <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> Play<br />
kan du lyssna på 50 direktsända kanaler.<br />
Här finns inte bara alla fm-kanalerna,<br />
utan även sådana som man enbart kan<br />
lyssna på via internet eller i en digitalradio,<br />
inklusive P1, P2, P3 och alla P4-kanaler.<br />
Du kan också höra extrasändningar med<br />
sport och stora nyhetshändelser samt<br />
hundratals olika poddradioprogram med<br />
tusentals avsnitt att lyssna i efterhand på.<br />
DAB<br />
DAB-radio, eller digitalradio, går att lyssna<br />
på i Stockholm, Göteborg, Malmö och i<br />
Luleå. Ungefär 35 procent av befolkningen<br />
nås av DAB-sändningarna. DAB är en<br />
förkortning för Digital Audio Broadcasting<br />
och är den tekniska benämningen för ett<br />
digitalt sändarnät för radio. Digitalradio<br />
ger lyssnarna möjlighet att höra fler<br />
kanaler med högre ljudkvalitet. Via DAB<br />
sänder <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> sju kanaler: SR<br />
Klassiskt – Klassisk musik, SR Minnen ,<br />
<strong>Radio</strong>pärlor, P3 Star, Hitmusik, P7 Sisuradio<br />
– <strong>Radio</strong> på finska, SR Sverige – Jorden runt,<br />
SR X – Pop och rock, SR c – Ett ljudmagasin.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
45
46<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
JOURNALISTIK INGET<br />
FÄRDIGT – NI ÄR MED<br />
OCH SKAPAR DEN!<br />
Text Augustin Erba<br />
För tio år sedan var den skrivna journalistiken<br />
ett färdigt paket som serverades<br />
läsarna. Du läste vad journalisten skrivit<br />
och ibland höll du med och ibland (särskilt<br />
om det var ett ämne du kunde väl) tyckte du<br />
att journalisten var en inkompetent nolla.<br />
Om du tyckte att journalisten hade fel<br />
kunde du skriva en insändare. Jag tror inte<br />
det var många svenska tidningar som hade<br />
en regelbunden spalt för rättelser på den<br />
tiden. Allt var till för att behålla illusionen<br />
om journalisten som ofelbar.<br />
När bloggarna dök upp och vem<br />
som helst kunde skriva vad de tyckte<br />
om journalistiken började det bli<br />
pinsamt för dem som varit vana att<br />
alltid låtsas som om de hade rätt. Och<br />
när artikelkommentarerna fylldes av<br />
invändningar har många mediehus fått<br />
panik över diskussionen.<br />
Det är ungefär hundra år sedan<br />
rökning lanserades som nyttigt. För hundra<br />
år sedan var det rimligt att kvinnor inte<br />
skulle rösta. Sverige låg i framkant i den<br />
blomstrande frenologin, ”vetenskapen”<br />
om hur skallens form avslöjar vilken<br />
personlighet du har. När det kom<br />
invändningar mot dessa dåtida sanningar<br />
lät invändningarna konstiga och krångliga i<br />
mångas öron.<br />
Det vi bör ha lärt oss av mänsklighetens<br />
långa historia är att allting vi just nu tror<br />
på antingen är helt fel, önsketänkande<br />
eller, i bästa fall, en grov missuppfattning.<br />
Det räcker att gå hundra år tillbaka i<br />
tiden och titta på det som då kallades för<br />
vetenskapliga fakta, understödda av den<br />
tidens skarpaste hjärnor.<br />
Gå tillbaka tio år i tiden till 2001. Tänk<br />
på vad som blivit självklart sedan dess:<br />
bredband, trådlöst bredband, Facebook,<br />
YouTube, platt-tv, twitter, gps, ekologiskt<br />
odlad mat, surdegsbröd, smarta telefoner,<br />
surfplattor…Tänk på vad som inte längre<br />
”DET ÄR DAGS ATT<br />
SLUTA PRESENTERA<br />
JOURNALISTIK SOM<br />
FÄRDIGINSLAGNA<br />
PORTIONER FÖR<br />
PUBLIKEN ATT<br />
SVÄLJA.”<br />
är självklart: cd-skivor, skivaffärer,<br />
bokhandlar, postkontor, söndagsstängt,<br />
kolhydrater…<br />
Ett av de områden som utvecklats<br />
i rasande fart är mediebranschen. Den<br />
som förr läste sina nyheter i en gigantisk<br />
papperstidning får nu sina färskaste<br />
nyheter på Facebook, Twitter och Google+.<br />
Något som inte har förändrats lika mycket<br />
är radion. Du lyssnar fortfarande på radio,<br />
för radio är ett trevligt sällskap, vare sig<br />
du befinner dig i hängmattan, kör bil, äter<br />
frukost, läser en bok, åker tåg eller pluggar.<br />
Det visar sig att radion passar bra i vår<br />
nutid. För tidningarna är det en revolution<br />
att läsarna kan komma med åsikter om<br />
vad de skriver. I radion däremot har du<br />
hörts under lång tid. Du har kunnat ringa in<br />
och önska låtar i Ring så spelar vi och du<br />
har kunnat ringa in och säga ditt hjärtas<br />
mening i Ring P1.<br />
Det är dags att sluta presentera<br />
journalistik som färdiginslagna portioner<br />
för publiken att svälja. Vi journalister måste<br />
acceptera att i publiken (om man ens<br />
kan kalla den så) finns ett otal människor<br />
som vet mer än vi. De måste ingå när vår<br />
journalistik växer fram. Vi måste byta<br />
namn på kommentarfälten till dialogfält.<br />
Journalistik blir inte längre en produkt utan<br />
en transparent process.<br />
En gång i tiden var <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> det<br />
främsta mediet för att följa och diskutera<br />
ett händelseförlopp. Sedan blev det<br />
kvällstidningarnas webbsidor och numera<br />
är Twitter bäst. Det här är en position som<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> kan och måste ta tillbaka<br />
om du ska fortsätta att slå på radion så fort<br />
du får höra att det har hänt något.<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
47<br />
HELA<br />
SVERIGES<br />
SYMFONI-<br />
ORKESTER<br />
Text Maria Lekteus Foto Mattias Ahlm<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester har sin hemvist i Berwaldhallen i Stockholm,<br />
men når ut i hela landet med sina konserter genom P2:s sändningar. Den<br />
75-årsjubilerande symfoniorkestern tillhör Europas främsta och de drygt<br />
hundra musikerna har alla gått en lång väg för att nå dit de är idag.<br />
Tillsammans med chefsdirigenten Daniel Harding (bilden) strävar orkestern<br />
konstant mot nya höjder. Bakom de vackra tonerna ligger mycket hårt arbete.<br />
Hur är livet som klassisk musiker i en symfoniorkester?<br />
Möt violinisten Malin William Olsson, slagverkaren<br />
Karl Thorsson och fagottisten Katarina Agnas.
FAKTA<br />
KARL THORSSON<br />
Yrke Slagverkare i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester och pilot<br />
Ålder 36<br />
Kommer från Norrtälje<br />
Bor Stockholm<br />
Musiksmak Allt som svänger och låter vackert<br />
48<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
TRIVS LIKA BRA<br />
I LUFTEN SOM I<br />
ORKESTERN<br />
TRUMMOR, BONGOS, CONGAS, KLOCKSPEL,<br />
XYLOFON, VIBRAFON, MARIMBA, TAMBURIN,<br />
TRIANGEL, KASTANJETTER… SOM<br />
SLAGVERKARE I EN SYMFONIORKESTER<br />
MÅSTE MAN BEHÄRSKA MÅNGA<br />
INSTRUMENT. ENLIGT KARL THORSSON<br />
HANDLAR DET OM HUNDRATALS, JA KANSKE<br />
TUSENTALS.<br />
− Det gäller att ha bra kunskap om de<br />
viktigaste, men i mitt jobb stöter man alltid<br />
på nya instrument som man måste lära sig.<br />
Man blir aldrig färdiglärd.<br />
Karl har varit slagverkare i <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Radio</strong>s Symfoniorkester sedan 2007. När<br />
han efter en tuff gallring fick jobbet kändes<br />
det som att vinna på lotteri, berättar han.<br />
Fasta jobb för musiker växer inte på träd<br />
och konkurrensen är stenhård.<br />
För Karl har musiken alltid varit en<br />
passion.<br />
− När jag gick på kommunala<br />
musikskolan i Norrtälje som liten hade jag<br />
en musiklärare som verkligen inspirerade<br />
mig. Jag var runt 15 år när det stod det<br />
klart för mig att jag ville hålla på med musik<br />
på allvar – det var så himla kul att jag inte<br />
kunde låta bli!<br />
Då klasskompisarna började<br />
gymnasiet flyttade Karl istället 92 mil norrut<br />
till Piteå, för att gå musiklinjen på Framnäs<br />
folkhögskola. Han beskriver åren där som<br />
de mest utvecklande; inte sällan övade han<br />
från tidig morgon till sen kväll.<br />
Karl ger ett mycket avslappnat<br />
intryck men låter ändå förstå att det krävs<br />
målmedvetenhet och fokusering för att<br />
lyckas inom musiken. Det är kvaliteter<br />
han haft nytta av även på fritiden, då han<br />
ägnar sig åt att flyga en- och tvåmotoriga<br />
flygplan.<br />
– Jag flyger med samma glädje och lust<br />
som jag spelar slagverk. Det handlar om att<br />
öva och öva för någonting men samtidigt<br />
vara ständigt beredd på att omvärdera sina<br />
beslut. Dirigenten kan ändra tempot, ett<br />
åskväder kan göra att min inplanerade rutt<br />
måste läggas om.<br />
De senaste fem åren har Karl hunnit<br />
med att ta flera flygcertifikat, både för<br />
privat och kommersiellt bruk. I framtiden<br />
hoppas han hitta ett sätt att kombinera<br />
musikerjobbet med att flyga professionellt.<br />
– Det är helt oslagbart att spela i en<br />
orkester på den här nivån, samtidigt är det<br />
en otrolig känsla att genomföra en flygning<br />
från punkt a till b. För mig är det samma<br />
glädje!
DRÖMJOBB<br />
FÖR EN<br />
MUSIKER<br />
PÅ SPRÅNG<br />
FÖSTA GÅNGEN KATARINA AGNAS FÖRSÖKTE<br />
SPELA PÅ EN FAGOTT VAR HON TIO ÅR. DÅ<br />
NÅDDE DET AVLÅNGA, SEX KILO TUNGA<br />
BLÅSINSTRUMENTET HENNE ÖVER HUVUDET<br />
OCH FINGRARNA RÄCKTE KNAPPT RUNT.<br />
Hon hade hört tonerna från en fagott på men Katarina trivs med att vardagen inte<br />
en barnskiva och ville prova, men hon är så i<strong>nr</strong>utad. Däremot är stillasittandet<br />
ångrade sig snabbt. Att instrumentet skulle påfrestande; det blir många övningstimmar<br />
ta henne till en av <strong>Sveriges</strong> förnämsta i obekväma ställningar varje dag.<br />
orkestrar tjugo år senare kunde hon inte – För att må bra springer jag några<br />
föreställa sig.<br />
gånger i veckan. Favoritrundan går<br />
Idag är Katarina en av fyra fagottister längs Djurgårdskanalen, precis intill<br />
i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester. Ett Berwaldhallen där orkestern håller till.<br />
drömjobb, enligt henne själv.<br />
För några år sedan sprang Katarina<br />
− Det är både styrt och fritt på samma Stockholm maraton. Hon gillar<br />
gång. Varje musiker i orkestern är en tävlingselementet som finns både i<br />
viktig länk i en kedja och utmaningen för löpningen och i musiken, men nuförtiden<br />
mig är att vara så perfekt som möjligt på :قئاقح nöjer hon sig med att tävla mot sig själv.<br />
min plats, utifrån mina kunskaper och mitt – Under en period var jag helt fixerad<br />
känsloregister. ثّبت يتلا ةيديوسلا ةعاذلأا ةانق يه SR International vid att slå mina egna rekord på milen. Flera<br />
Katarina ىدلو började .ديوسلا satsa نع تامولعلما på musiken شرن اهتهمو ةديدع تاغلب orkesterkollegor är likadana, ett riktigt<br />
först efter gymnasiet. .تنترنلإا برع Egentligen ثب ةمدخو جمارب ville SR International hurtigt gäng.<br />
hon spela piano men orkesterkapellet<br />
Helst har hon Linkin Park i hörlurarna<br />
i hemstaden مومع Härnösand في )نياثلا جمانبرلا( saknade P2 نم موي en لك ؟ثبلا عمسأ under نيأ löparpassen. Det ska vara hård<br />
fagottist och .89,6 hon مأ lät فلأا sig ةجوم övertalas. برع لموهكوتس في كلذكو ،ديوسلا musik som får adrenalinet att pumpa.<br />
− Visst har det alltid varit en nackdel Katarina säger att hon gillar många olika<br />
för mig att jag<br />
:ةيلاتلا<br />
inte<br />
تاغللاب<br />
nötte<br />
هجمارب<br />
in alla<br />
ثبي<br />
skalor<br />
SR International typer مسق av musik, klassisk som rock.<br />
i barndomen,<br />
كلذكو<br />
men<br />
ةيلاموصلاو<br />
i gengäld<br />
ةيسرافلا<br />
har<br />
،ةيدركلا<br />
jag<br />
،ةيبرعلا ،ةيزيلجنلإا–<br />
På jobbet händer det att håret på<br />
kompenserat<br />
ةعومجلما<br />
med en<br />
ةغلو<br />
otrolig<br />
ةفاقث<br />
vilja.<br />
معدت يتلا<br />
Jag<br />
نيامورلا ةيلقلأا armarna ةغل reser sig för att det är så vackert.<br />
bestämde mig helt enkelt för att komma<br />
.ديوسلا<br />
så<br />
في ةينامورلا Det känns väldigt lyxigt att ha det så!<br />
långt som bara var möjligt.<br />
sverigesradio.seبيولا عقوم في ديزلما دهاش<br />
Livet som musiker innebär en hel del<br />
sena kvällar och pusslande med barnvakt<br />
50<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
FAKTA<br />
KATARINA AGNAS<br />
Yrke Fagottist i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Ålder 42<br />
Kommer från Härnösand<br />
Bor Stockholm<br />
Läser helst Bodil Malmsten och<br />
vetenskapsböcker
”UTMANINGEN ÄR ATT<br />
HITTA RÄTT BALANS”<br />
FAKTA<br />
MALIN WILLIAM OLSSON<br />
Yrke Violinist i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Ålder 33<br />
Kommer från Göteborg<br />
Bor Stockholm<br />
Spelar även i Ensemblen Spira Mirabilis, Mahler<br />
Chamber Orchestra, popbandet SeLest<br />
52<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
VIOLINIST<br />
MED<br />
RESLUST<br />
VIOLINISTEN MALIN WILLIAM OLSSON<br />
PACKAR UPP SINA VÄSKOR I<br />
ANDRAHANDSLÄGENHETEN PÅ SÖDERMALM.<br />
SEMESTERN TILLBRINGADE HON PÅ TURNÉ I<br />
EUROPA MED NÅGRA AV SINA SIDOPROJEKT.<br />
NU ÄR HON TILLBAKA I STOCKHOLM, REDO<br />
FÖR EN NY SÄSONG MED SVERIGES RADIOS<br />
SYMFONIORKESTER.<br />
− Det är spännande att jobba utomlands,<br />
prata olika språk och träffa nya människor.<br />
För mig berikar det verkligen, säger Malin<br />
och tar en klunk kaffe.<br />
I packningen har hon alltid med<br />
sig sin violin, en anteckningsbok för<br />
minnen och recept, några bra böcker och<br />
joggingskor. I somras tog hon även med<br />
sig en vattenkokare och en duk som hon<br />
fått i födelsedagspresent, allt för att göra<br />
hotellrummen lite mer som hemma.<br />
Malin gillar utmaningar och som<br />
violinist vill hon vara i ständig utveckling,<br />
både i vardagen med symfoniorkestern<br />
och i de egna musikprojekten som sträcker<br />
sig från kammarmusik till pop. Nu har<br />
hon jobbat snart ett år i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester och hon stormtrivs.<br />
− Orkestern är hela tiden på väg framåt.<br />
Vår chefdirigent Daniel Harding kräver<br />
mycket av oss och det är underbart. Det är<br />
precis så jag vill jobba!<br />
Det är inte bara på jobbet som Malin<br />
utmanar sig själv. Hon avslöjar att hon är<br />
något av en äventyrare och har hållit på<br />
med bergsklättring en hel del. Varje tillfälle<br />
som ges vill hon ut i naturen. Att vara<br />
musiker är lite som att vara elitidrottare,<br />
förklarar hon. Det är slitigt och man måste<br />
vara i form hela tiden. Utmaningen är att<br />
hitta rätt balans i tillvaron.<br />
Ändå föll sig yrkesvalet helt naturligt.<br />
− I släkten finns både kompositörer<br />
och musiker flera generationer tillbaka.<br />
Musiken var alltid närvarande under min<br />
:قئاقح<br />
uppväxt. Pappa var amatörcellist och båda<br />
mina äldre syskon är musiker.<br />
Malin berättar att hon läser en del<br />
musikhistoria och lär sig italienska,<br />
den klassiska musikens främsta språk,<br />
eftersom det ger en extra dimension till<br />
spelandet.<br />
− Periodvis har mitt liv bara handlat<br />
om musiken. Kanske måste jag lära mig<br />
att säga nej för att få tid över till annat …<br />
Men jag ser till att hålla kontakten med<br />
andra världar också, till exempel genom att<br />
umgås med gamla klasskompisar som gör<br />
helt andra saker i livet.<br />
53
UTE PÅ STOCKHOLMS GATOR ÄR DET FULLT<br />
AV SEMESTERLEDIGA TURISTER, MEN I EN<br />
LITEN TRÅNG RADIOSTUDIO TRE TRAPPOR<br />
UPP I ETT HUS I GAMLA STAN STÅR MATHILDA<br />
LINDSTRÖM OCH SAMUEL RAM OCH JOBBAR<br />
FÖR FULLT. DE ÄGNAR SOMMARLOVETS SISTA<br />
VECKOR ÅT ATT SPELA IN JULKALENDERN!<br />
54<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
JULKALENDERN<br />
– ETT SOMMARJOBB<br />
Text Anna-Lena Walmsley Foto Johan Ljungström<br />
Inne i studion är det varmt, de sista<br />
replikerna före lunch är precis avslutade.<br />
Inspelningen av årets julkalender, Allt du<br />
önskar av Sara Kadefors, pågår som bäst.<br />
Mathilda Lindström, Samuel Ram och Sara<br />
Kadefors ser rosiga ut när de kommer ut ur<br />
studion för en paus. Dagarna är intensiva.<br />
− Det är så enormt mycket material<br />
som ska spelas in, det är hur många<br />
scener som helst på en dag, berättar Sara<br />
Kadefors som både skrivit manus och<br />
regisserar julkalendern.<br />
Hon är väldigt imponerad av de unga<br />
skådespelarna.<br />
− Mathilda och Samuel är helt<br />
fantastiska! Det går jättebra, men det är<br />
inte lätt att stå upp i flera timmar i sträck<br />
och spela in repliker. Det är jobbigt även för<br />
en vuxen, tillägger Sara och sjunker ner i<br />
FAKTA<br />
SAMUEL RAM<br />
Ålder: 12 år<br />
Bor: Stockholm<br />
Familj: Mamma Helén, pappa Daniel, lillasyster<br />
Hannah<br />
Intresse: Teater, simning, teknik<br />
Gör just nu: Spelar in radiojulkalendern<br />
Jag önskar mig: En dator eller en resa till ett<br />
spännande ställe<br />
den djupa soffan utanför studion.<br />
Bredvid henne sitter Samuel Ram klädd<br />
i shorts och kortärmad tröja och Mathilda<br />
Lindström i sommarklänning – en skarp<br />
kontrast till vinterkylan och mörkret som<br />
råder när julkalendern sänds i december.<br />
− Om man kollar på vädret utanför<br />
fönstret så känns det lite konstigt när det<br />
står i manuset ”nu är det tre dagar kvar till<br />
jul”, säger Mathilda Lindström.<br />
Någon julstämning är det inte, menar<br />
Samuel Ram. I den lilla studion är det<br />
jättevarmt.<br />
− Men när karaktärerna i berättelsen går ut<br />
så måste de känna att de fryser, säger Sara<br />
Kadefors. Man får föreställa sig att man har<br />
ytterkläder på sig. Jackljud är viktigt att få<br />
med!<br />
FAKTA<br />
MATHILDA LINDSTRÖM<br />
Ålder: 12 år<br />
Bor: Vimmerby<br />
Familj: Storebror Edwin, mamma Jenny och<br />
pappa Robert och kaninen Bambi<br />
Intresse: Musikaler, sång, dans, teater, simning,<br />
innebandy<br />
Gör just nu: Spelar in julkalendern, jobbar som<br />
Lisabet i Junibacken på Astrid Lindgrens värld<br />
Jag önskar mig: Studsmatta och en hundvalp<br />
”Allt du önskar” handlar om 11-åriga<br />
Elvira som flyttar hem till familjen Lancelot<br />
veckorna före jul. Där får hon allt hon<br />
önskar sig, men samtidigt börjar hon<br />
misstänka att saker inte står rätt till. Där<br />
bor Sebastian som trots alla prylar inte<br />
verkar riktigt lycklig.<br />
− Det kan ju vara lyxigt i början, att<br />
få allt man vill, säger Samuel Ram om<br />
handlingen. Man kan bara säga ”nu vill jag<br />
ha en platt-tv” – och så får man det, men<br />
med tiden så tröttnar man nog när man har<br />
fått allt. Om man har allt finns det ju inget<br />
att önska sig!<br />
”Allt du önskar” är en surrealistisk,<br />
actionfylld thriller om den klassiska<br />
hjältinnan Elvira som slåss mot den mäktiga<br />
familjen Lancelot. Det är spännande och<br />
lite galet.<br />
− Jag vill på ett tillspetsat sätt skildra ett<br />
konsumtionssamhälle där allt fullkomligt<br />
går överstyr, säger Sara Kadefors.<br />
− Och det ska låta maffigt, stort och<br />
spännande. Det är roligt med radio på det<br />
sättet, man kan få det att låta väldigt bra<br />
med små medel. Det ska låta som att det är<br />
en jättepåkostad långfilm från Hollywood!<br />
FAKTA<br />
SARA KADEFORS<br />
Namn: Sara Kadefors<br />
Ålder: 45 år<br />
Bor: Stockholm<br />
Familj: Man och två barn, 11 och 15 år<br />
Intresse: Böcker och tennis<br />
Gör just nu: Julkalendern och skriver en ny bok<br />
Jag önskar mig: Mer tid att göra roliga saker<br />
Fr v:<br />
Mathilda Lindström,<br />
Katrin Sundberg,<br />
Samuel Ram och<br />
Lennart Jäkel<br />
Historik<br />
1957 sändes den första adventskalendern<br />
i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>. Julkalendern är därmed<br />
ett av de äldsta radioprogrammen som<br />
fortfarande sänds och har ofta varit utsatt<br />
för synpunkter från publiken och kritiker.<br />
Sändningstider och webben<br />
Allt du önskar sänds i radions P4 den<br />
1–24 december: vardagar klockan 6.50<br />
och 17.45. Helger klockan 7.50 och 13.03<br />
och på julafton klockan 7.50 och 13.03.<br />
På webben, sverigesradio.se/<br />
julkalendern, kan man förutom att lyssna<br />
och ladda ner programmen, även spela<br />
spel, tävla, pyssla och få veta mer om det<br />
som händer i julkalendern.
”SORRY, MEN RADIO ÄR INTE<br />
BARA RADIO LÄNGRE”, SKREV<br />
P4:S CAROLINA NORÉN I ETT<br />
KÅSERI (PÅ SVERIGESRADIO.<br />
SE/MEDIEORMEN) EFTER EN<br />
KAOSARTAD BEVAKNING AV<br />
EUROVISION SONG CONTEST I<br />
DÜSSELDORF I ÅR.<br />
56<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
RADIO INTE BARA<br />
RADIO LÄNGRE –<br />
FÖLJ MED PÅ FACE-<br />
BOOK OCH TWITTER<br />
Text Ronnie Ritterland Foto Johan Ljungström<br />
sverigesradio.se <strong>2011</strong><br />
Men vad menas egentligen med att <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Radio</strong> inte längre bara gör radio? Tar<br />
våra profiler och program vägen någon<br />
annanstans när utrymmet i etern tar slut?<br />
Enligt en granskning av några av de största<br />
programmen och profilerna i P4 gör de<br />
som snart fyra miljoner andra svenskar: de<br />
rymmer till Facebook och Twitter.<br />
Carolina Norén har varit <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
kommentator för Melodifestivalen och<br />
Eurovision Song Contest i tio år. När<br />
sändningstillståndet för årets delfinaler<br />
inte tillföll <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> bestämde<br />
sig Carolina för att testa en ny taktik.<br />
En hängiven schlagerpublik följde<br />
uppdateringarna om melodifestivalturnén<br />
hela vägen från första ge<strong>nr</strong>epet i Luleå till<br />
finalen i Düsseldorf – på Twitter!<br />
Såhär kunde det se ut:<br />
@CarolinaNoren #esc<strong>2011</strong>se<br />
”Jag undrar om jag skulle vara lika snygg<br />
som Dana International om jag bytte kön?<br />
Fast tvärtom! Ni fattar va? Bra!”<br />
När tekniken sedan tvärdog under<br />
den första seminfinalen i Eurovision Song<br />
Contest övergick Carolina till att sända helt<br />
via sin mobiltelefon. ”VI HÖRS” twittrade<br />
hon ut. Ett meddelande som spred sig<br />
som ringar på vattnet i den sociala<br />
medievärlden. Snart kom svaret från<br />
publiken med motsvarande glada tillrop:<br />
”Nu har vi slagit av tv:n och övergått helt till<br />
att lyssna på dig” twittrades det tillbaka.<br />
@Carolina Norén<br />
Nu är vi fan nervösa...<br />
@Carolina Norén<br />
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE<br />
EEEEEEEEEEES!<br />
@Carolina Norén<br />
Intervju ute med Eric Saade ”Ikväll<br />
är jag extra stolt över att vara svensk”<br />
#esc<strong>2011</strong>se<br />
Twittrande programledaren<br />
Carolina Norén i Göteborg med<br />
Manuel Fervenza, vinnaren av<br />
Svensktoppen Nästa.<br />
De nya plattformarna används inte<br />
bara av radioprofiler och program.<br />
Nyhetsutredningen landar strax en rapport<br />
om utvecklingen inom <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
när det gäller sociala medier, skriver<br />
projektledare Per Hylén på Twitter.<br />
@PerHylen:<br />
”<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s nyheter finns till 90<br />
procent på Facebook och en fjärdedel<br />
av redaktionerna har sociala medierredaktörer”.<br />
En av dessa är Ekots egen publikredaktör<br />
Malin Crona, som tar emot<br />
nyhetstips och kommunicerar Ekots och<br />
<strong>Sveriges</strong> radios egna grävreportage på<br />
Twitter, Facebook och bloggar.<br />
Lotta Bromé och P4 Extra samsas om<br />
en Facebooksida och ett Twitterkonto<br />
med snart 10 000 respektive 3 000 fans<br />
och följare. Här varvas Lottas tips på<br />
sommarsallad med chili ur den egna<br />
trädgården med nyhetsklipp om den<br />
arabiska våren. När Lotta går på semester<br />
kan det dyka upp en en bild på Kikki<br />
Danielsson bakom kulisserna i Pride park,<br />
eller ett tips på hur man håller koll på<br />
blodsockret genom att ta med sig ett ägg<br />
från hotellbuffén. En söndagkväll inför<br />
morgondagens sändning kan det se ut så<br />
här – och på några minuter ramlar det in ett<br />
femtiotal svar.<br />
Ӏr ni med imorgon? Om han levt<br />
vidare skulle han fyllt 65...pensionär.<br />
Queens Freddie Mercury... Några tankar<br />
om det? Om honom?”<br />
Melodikrysset har en egen Facebooksida.<br />
Men den sköts inte av programledaren<br />
Anders Eldeman himself. Det behövs inte.<br />
Över 7000 fans diskuterar om krysset var<br />
för lätt eller för svårt och ber varandra om<br />
hjälp med kryssfrågor ändå.<br />
Rickard Pettersson skriver:<br />
”Lider igenom min kanske sämsta insats i<br />
Melodikrysset genom tiderna. Kämpa”.<br />
Vaken med P3 och P4 hälsar i skrivande<br />
stund 3 866 fans välkomna till nattens<br />
program på sin Facebooksida varje dag.<br />
De sätter igång publiken genom att kasta<br />
57<br />
ut frågeställningar som sedan blir till<br />
programinnehåll i nattens sändningar.<br />
Tacksamt, om man ska fylla sex timmar<br />
livesänd nattradio, sju dagar i vecka.<br />
Under P4:as musiktävling Svensktoppen<br />
nästa och finalen i Göteborg fick publiken<br />
på plats, publiken i radion och publiken<br />
på Twitter sällskap av Glenn Hysén och<br />
sex twittrande livereportrar. De bjöds in<br />
för att sitta på första bänk och analysera<br />
låtar, klädval och programledarna Annika<br />
Jankell och Nanne Grönvalls punchlines.<br />
Klotet i P1 är ett av programmen som varit<br />
med längst och jobbat aktivt med gräv<br />
inom sociala medier. De har en lite mindre<br />
skara på 922 fans på Facebook, men enligt<br />
producenten Marie Louise Kristola är de<br />
desto mer aktiva.<br />
Metropolprofilen Ametist Azordegan<br />
livekör sitt program En kärleksattack<br />
till svensk hip hop, varje fredag från<br />
hangaren i <strong>Radio</strong>huset och det är inte<br />
sällan knökfullt i studion av artister och<br />
fans. Det märks på Twitter där det både<br />
inför och i efterhand retweetas vad som<br />
sagts eller komma skall i programmet.<br />
Ofta med direktlänkar till tablå eller<br />
efterhandslyssning.<br />
ANDRA PÅ SVERIGES<br />
RADIO SOM TWITTRAR<br />
Lokala P4-kanaler, både nyhetsredaktioner<br />
och programredaktioner.<br />
Annika Lantz, P4, har över 25 000 följare på<br />
Twitter<br />
Lyssnarservice<br />
P3 Nyheter<br />
Leta efter ditt favoritprogram på Facebook<br />
och Twitter!
FLER KVINNOR<br />
SKA KOMMENTERA<br />
SPORT I RADIO<br />
Text Mia Sahl Foto Alf Lindberg<br />
RADIOSPORTENS<br />
LYSSNARE SKA FÅ<br />
HÖRA FLER KVINNOR<br />
SOM KOMMENTERAR<br />
SPORT FRAMÖVER.<br />
SVERIGES RADIO<br />
LÄGGER NU STOR<br />
KRAFT PÅ ETT<br />
PROJEKT DÄR<br />
NYA TALANGER FÅR<br />
CHANSEN.<br />
– PUBLIC SERVICE HAR<br />
ETT STORT ANSVAR.<br />
SKA FLER KVINNOR<br />
KOMMENTERA<br />
SPORT I RADIO SÅ<br />
MÅSTE DET BÖRJA<br />
HOS OSS, SÄGER<br />
JAKOB SILLÉN, CHEF<br />
FÖR RADIOSPORTEN.<br />
– Vi behöver säkra återväxten bland<br />
sportkommentatorer. Och när vi rekryterar<br />
måste vi få in fler kvinnliga röster, säger<br />
Jakob Sillén.<br />
Visst har sportjournalistik tidigare varit<br />
en mansdominerad arena där kvinnliga<br />
kollegor inte alltid känt sig välkomna<br />
bland kollegorna. Men utvecklingen går åt<br />
rätt håll, bedömer Jakob Sillén. Däremot<br />
händer det då och då att radiolyssnare hör<br />
av sig och är negativa. Och då gäller det<br />
Lena Sundqvist från Arvidsjaur ingår i<br />
satsningen på kvinnliga kommentatorer.<br />
Hon sommarjobbade på <strong>Radio</strong>sporten och<br />
fortsätter där i höst.<br />
främst när kvinnor är kommentatorer på<br />
arenorna, inte när de är programledare<br />
eller reportrar. Ett faktum som dessvärre<br />
har fått flera kvinnliga sportjournalister att<br />
vända i dörren till just kommentatorsbåsen.<br />
– Även om vi lever på 2000-talet är<br />
det många kvinnliga sportkommentatorer<br />
som känner att de får kämpa mer för att<br />
accepteras, konstaterar Jacob Sillén.<br />
Rent praktiskt har <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
satsning gått ut på att låta fler tjejer öva på<br />
att kommentera sport. Redan verksamma<br />
kommentatorer och andra utvalda<br />
handledare med stor erfarenhet har<br />
deltagit i projektet. De har kommit med tips<br />
och stöttat, både i övningssammanhang<br />
och i det dagliga arbetet på redaktionerna.<br />
Lena Sundqvist från Arvidsjaur har<br />
sommarjobbat på radiosporten och är<br />
58<br />
<strong>2011</strong><br />
sverigesradio.se<br />
en av dem som har ingått i sommarens<br />
satsning.<br />
– Vi har haft gruppträffar, ”torrövat”<br />
och refererat från tv – sändningar, fått<br />
feedback och handledning. Det har varit<br />
fantastiskt roligt och grymt lärorikt, säger<br />
hon.<br />
Hon hade själv frilansat en del som<br />
sportjournalist innan hon fick vikariatet<br />
på radiosporten. Under sommaren har<br />
hon refererat flera fotbollsmatcher och<br />
speedwaytävlingar live i radio.<br />
– Jag är på gång med att referera lite<br />
hockey också framöver, jag kommer jobba<br />
kvar på <strong>Radio</strong>sporten åtminstone i höst och<br />
trivs verkligen.<br />
Några starkt negativa<br />
lyssnarreaktioner har hon än så länge inte<br />
stött på under sin tid på radion.<br />
– Nej, peppar peppar, jag har klarat<br />
mig från det. Efter varje jobb jag gör får jag<br />
feedback från en handledare istället, det är<br />
utvecklande och gör mig trygg. Jag känner<br />
verkligen att jag utvecklats och att jag gör<br />
ett bra jobb, säger Lena Sundqvist.<br />
Hon hoppas på fler kvinnliga<br />
sportreferenter framöver.<br />
– Bara det kommer in fler tjejer<br />
vänjer sig folk vid det så småningom och<br />
problemet kommer att försvinna, säger<br />
hon.<br />
Visste du att<br />
du kan lyssna på alla elitseriematcher i<br />
hockey i webbradion, mobil.sverigesradio.<br />
se eller i applikationen <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
Play?<br />
sverigesradio.se 2010<br />
Ser du din storhet?<br />
har du tänkt på hur viktig du är? För de oberoende kanalerna i radio och tv till exempel?<br />
De vore långt ifrån en självklarhet utan dig och alla andra som betalar radio- och tv-avgiften.<br />
så visst förtjänar du att hyllas. Du är ju en frihetshjälte!<br />
9 av 10 betalar. har du glömt? sMs:a ditt personnummer till 710 04!<br />
59<br />
radiotjänst.se<br />
DRAFTFCB Målning: AnDReAs Bennwik/RiThuseT
EN HYLLNING TILL SVENSK MUSIK<br />
sverigesradio.se/p3guld