PDF-fil

en kyrkohistorisk
guide
till kungsbacka kyrka
K u n g s b a c k a f ö r s a m l i n g

Kungsbacka församlings vision:
”Att varje människa i Kungsbacka
ska få en personlig tro
Ett särskilt tack till
Henrik Åstrand,
Mikael Ekström och
Anders Göransson för
bidrag med text och bild
/Margot Holmgren
på Jesus Kristus”

I din hand håller du en guide som vill hjälpa dig att se och
förstå symboler i Kungsbacka kyrka.
På följande sidor får du följa med på en kyrkohistorisk
vandring i ord och bild. Kyrkans inventarier förklaras,
ibland med utläggning, som en
hjälp att stanna upp en stund för
att meditera och förstå budskapet.
Tänk vilken skatt vi har i våra kyrkor!
De syftar till att hjälpa oss att
förstå och ära Gud!
Välkommen med på en spännande
resa!
Joachim Holmgren
kyrkoherde i Kungsbacka och Hanhals församlingar
www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
3

4
Anor från medeltiden
När man på vägen till Kungsbacka kyrka passerar torgets norra del ses
ett mönster av stenar på torgytan. Som årsringar i stadens och församlingens
historia har där utmärkts de tre kyrkogrunder som upptäcktes vid
dräneringsarbeten på torget 1959-60.
I centrum av mönstret finns grundstenar som kan ha burit på ett enkelt
trähus, kanske en tidig medeltida stavkyrka. Omkring denna har senare
uppförts en betydligt större kyrka av sten, vars grundstenar ännu vilar på
en rustbädd av kraftiga stockar i leran under torget.
Den medeltida kyrkan har helgats åt Sankta Gertrud.
Det är hennes bild vi möter i kommunens vapen
och som har gett namn åt Kungsbacka församlings
kyrka i södra delarna av staden, S:ta Gertruds
kyrka som invigdes år 1987. Loggan till höger tillhör
Kungsbacka kontrakt.
”Ni har fogats in i denna byggnad som har apostlarna och profeterna
till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten. Genom honom
hålls hela byggnaden ihop och växer upp till ett tempel i Herren;
genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud.”
Efesierbrevet 2:20-22

Ödesdiger stadsbrand
På 1600-talet fick staden en korsformad kyrka i trä, som bättre motsvarade
de dåtida grundförhållandena. Denna förstördes genom vådeld en
aprilnatt år 1846, då också stora delar av omgivande bebyggelse i staden
mellan åarna utplånades.
Vid återuppbyggnaden övergavs den medeltida stadsplanen för ett modernt
rutnät. Kyrkogården blev en del av torget och en ny begravningsplats
anlades vid Kungsbackaån, norr om gamla stadskärnan.
Hur den nedbrunna 1600-talskyrkan kan ha sett ut framgår
av modellen i kyrkans vapenhus. Där hänger också en av de
bevarade nycklarna.
”Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa
släktens gång.”
Svensk psalm 297:2
www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 5

46
Nuvarande Kungsbacka kyrka byggs
Hos kungsbackaborna fanns drömmen om en stenkyrka och en sådan
började att uppföras vid torgets östra långsida. Man kom så långt att man
började att fira gudstjänst där. Svåra sättningar i murarna uppstod dock
och år 1861 måste kyrkan rivas, sten för sten.
Återigen byggdes en enkel kyrka av liggtimmer. I den hölls första gudstjänsten
i advent år 1865, men först tio år senare - nära 30 år efter 1600talskyrkans
brand - kunde den högtidligen invigas.
Vid restaureringen, som slutfördes år 1951, fick kyrkan en helt ny interiör.
Arkitekt var Fredrik Wetterqvist i Halmstad.
Av den ursprungliga inredningen återstår idag endast predikstolen. Timglaset
på prediksstolen och triumfängeln i taket härrör från den nedbrunna
kyrkan från år 1846. Ängeln med sin basun leder tankarna till den
kommande yttersta domen.
”Människan är som gräset, förgänglig som blomman på ängen. Gräset
torkar, blomman vissnar, när Herrens vind går fram. Ja, folket är gräs.
Gräset torkar, blomman vissnar, men vår Guds ord består i evighet.”
Psaltaren 40: 6b-8

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 7

8
I koret
Över altaret fanns tidigare ett enkelt träkors. Vid branden 1846 räddades
altaruppsatsen som restaurerades och kompletterades och nu har sin
plats i koret. Överstycket är från år 1675. Medelpunkten i altaruppsatsen
är scenen från Golgata och nattvardens instiftande.
Altaruppsatsen flankeras av Moses och Johannes Döparen, representerandes
det gamla, respektive det nya förbundet. Bevarade från 1600-talet.
Moses, till vänster, bär tavlorna med de tio budorden medan den högra
handen symboliskt bär på den stav han med Guds hjälp delade Röda
havet vid uttåget ur Egypten. Ljusstrålar går ut från pannans sidor, allt
enligt berättelsen hur hans ansikte strålade efter nedstigningen från Sinai
berg. Johannes Döparen håller en stav i ena handen och ett lamm på bibeln
i den andra syftandes på ordet där han pekar på Jesus och säger: ”Se
Guds lamm som tar bort världens synder”.
Fristående som portalfigurer står Petrus och Paulus. Petrus, klippan på
vilken Gud bygger sin kyrka, håller himmelens nyckel i sin hand, symbolen
för makten att öppna och stänga himmelrikets dörr. Paulus bär ordets
svärd som symbol för evangeliets förkunnelse.
Ty Guds ord är levande och verksamt.
Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom,
så att det skiljer själ och ande, led och märg.
Hebréerbrevet 4:12

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 9

10
En vanlig fråga som ställs är:
– Varför är det en dansk flagga högst upp?
Men det är lammets fana! Det är den blodröda
fanan med det vita segerkorset. Lammet är symbolen
för Kristus som är offerlammet som lider och
dör för världens bortvändhet.
Lammet vilar på den Heliga skrift och de sju sigill
som finns nedtecknade i Uppenbarelseboken 5:1
ff. Jesus Kristus, Guds Lamm, bekräftar och garanterar
att frälsningen och försoningen äger rum.
Han har makten och skall ha äran.
När danskarna en gång skulle ta i bruk en ny flagga,
säger en av legenderna att man ville ha en himmelsk
flagga, en som verkligen var gudagiven. Vid
ett tillfälle kom en flagga från skyn till danskarna
och det råkade vara just Lammets fana! Danskarna
såg det som en bekräftelse på att Gud såg dem. Det
är alltså inte en dansk flagga vi ser i Kungsbacka
kyrka utan Lammets fana. Utseendemässigt ser de
dock exakt likadana ut.
”Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot
makten och få rikedom och vishet och styrka och
ära och härlighet och lovsång”
Uppenbarelseboken 5:12

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 11

12
Gamla
skulpturfragment
I triumfbågens hjässa och på andra ställen
i kyrkan förekommer skulpturfragment
från den nerbrunna kyrkan ute på
torget.
Högst upp i koret placerades ett gammalt
träarbete som legat gömt i källaren.
Den kröntes av en gammal kristen symbol,
pelikanen, som matar sina ungar
med sitt blod. Det är en bild för hur Gud
offrar sitt eget kött, Jesus, för att ge liv
till oss människor, Guds barn.
I taket lyser evangelii sol och i solens
mitt ses en triangel som en symbol för
treenigheten.
”Så långt jag ännu lever här i världen
lever jag i tron på Guds son, som har
älskat mig och offrat sig för mig”
Galaterbrevet 2:20b

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 13

14
Konstnärliga inslag
På kyrkans långväggar hänger två stora oljemålningar
av Bengt Nordenberg (1822-
1902). Motiven är ”Den förlorade sonen”
och ”Synderskan vid Jesu fötter” och skänkta
av J. Svahn, mecenat till Nordenberg.
Konstnären
Einar Forseth
anlitades år
1951 för takvalvetsanfangpartier.
Samma år tillverkadesnidaren
Knut
Gustavsson
bland annat
harpa till orgelläktaren,
psalmtavlor med tillhörande ornament och
siffror samt den nya dopfunten.
Dopfatet härstammar från 1600-talet.

Orgel med 21 stämmor
Söderlingorgeln från år
1866 ersattes 1943 av en
ny och den nuvarande
byggdes av Olof Hammarberg
1967. Fasaden, som
är den ursprungliga, har en
del pipor som är ljudande
och således fyller de fortfarande
en funktion. Orgeln
har 21 stämmor och
helmekanisk traktur.
De båda klockorna i tornet
är från år 1895 och
gjutna vid Göteborgs mekaniska verkstad.
”Halleluja!
Prisa Gud i hans helgedom, prisa honom i hans höga himmel.
Prisa honom med hornstötar, prisa honom med harpa och lyra,
prisa honom med tamburin och dans, prisa honom med
strängaspel och flöjt, prisa honom med klingande cymbaler,
prisa honom med jublande cymbaler.
Allt som lever och andas ska prisa Herren. Halleluja!”
Psaltaren 150
www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
15

16
Prydnader och utsmyckningar
Av tradition är våra kyrkor smyckade och prydda med
vackra föremål. Gud talar till människan genom den synliga
skapelsen. Skönhet är en nödvändig del av kyrkokonsten
och för vårt sätt att tillbe. I Guds hus skall bilder,
skönhet, symboler, sanning och harmoni visa på Kristus.
Kungsbacka kyrka har textilier
i kyrkoårets färger som
till största delen härrör från
1950-talet. Den äldsta är
mässhake i svart sammet
från 1834 (1918?).
Nattvardskärlen är från
år 1892, brudkronan införskaffades
1923.
De äldsta ljusstakarna
från 1653 och ljuskronor
från tidigt 1700-tal och
framåt.
”Han klädde er skönt i purpur och prakt,
han prydde er dräkt med smycken av guld.”
2 Samuelsboken 1:24

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 17

18
En levande kyrka
År 1994 restaurerades kyrkan invändigt och fick sitt idag ljusa och färgstarka
utseende. Tio år senare flyttades altaret ut från väggen ”versus
populum” - mot folket, församlingen. Koret fick en upphöjd platå och ett
nytt altare.
I anslutning till kyrkan finns Kyrksalen där ett kafé är öppet måndag till
fredag kl 10-14 och där söndagens kyrkkaffe är mycket välbesökt. Kvällstid
används den av bland annat körer, Alphakurs, undervisning i samband
med kvällsmässa på onsdagar och fredagarnas Pannkakskyrka för ungdomar.
Församlingshemmet Skansen ligger ett par hundra meter västerut och
här sker mycket av veckans barnverksamhet samt vuxensamligar av olika
slag. Här finns också pastoratets expedition och arbetsrum för flertalet
anställda.
Kungsbacka kyrka är en levande kyrka såväl vardag som helg. I kyrkans
helgedom har Gud i sitt ord lovat att möta oss människor på ett alldeles
särskilt sätt. Känn dig riktigt hemma och varmt välkommen!
”När ni kommer till honom, den levande stenen, ... ,
då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge.”
1 Petrusbrevet 2:4-6

e d i t i o n 2 0 1 1