Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Lavar på trädstammar är i fokus för Henrik Bruuns nuvarande forskning. ”Forskningen håller mig igång” Professor Henrik Bruun blir jubeldoktor vid ÅA:s promotion ■ Henrik Bruun pensionerades från sin professur i kemisk träförädlingsteknik vid Åbo Akademi år 1982, men han har oavbrutet fortsatt sin forskargärning. Varje vardag fi nns han på plats i sitt forskarrum i Gadolinia. – Forskningen håller hjärnan i trim, men veckosluten ägnar jag åt motion, främst stavgång numera. Och jag simmar regelbundet två gånger i veckan. Det är viktigt att hålla också kroppen i skick, konstaterar Henrik Bruun. I samband med Åbo Akademis promotion den 20 maj kreeras Henrik Bruun till jubeldoktor, en högtidlig och sällsynt titel som förlänas den som har doktorerat för över 50 år sedan. – Jag känner mig förlägen över att uppmärksammas på detta vis, säger Henrik Bruun, som disputerade i fysikalisk kemi år 1954 på en avhandling om kådhartssyror och deras reaktioner med aluminiumsalter. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Han inledde sina studier vid Åbo Akademi efter kriget, och avlade diplomingenjörsexamen år 1948. Huvudämnet var fysikalisk kemi, det ämne som han sedan också blev doktor i. – Jag hade träkemi som biämne, och med tiden kom den sidan att ta över mer och mer av mitt forskningsintresse, konstaterar Henrik Bruun, som starkt har bidragit till utvecklingen av träförädlingssektorn till en viktig del av KTF. Henrik Bruun har alltid trivts med forskningen, så en akademisk bana attraherade honom rätt tidigt. Han blev docent i fysikalisk kemi 1955 och verkade därefter en tid i Uppsala som förste assistent vid fysikalisk-kemisk institutionen vid Uppsala universitet. I fl era år bedrev han tidvis forskning vid fysikalisk-kemiska och medicinsk-kemiska insitutionerna vid Uppsala universitet kring cellulosaderivat och kådhartssyror med
utnyttjande av ultracentrifugmetoder och masspektrometri. – Uppsala var tidigt framstående inom instrumenteringen. Tack vare samarbetet med Uppsala fi ck vi sedan möjlighet att införskaffa modern apparatur också till ÅA. Bruun blev tf. professor i skogsprodukternas kemi och kemiska teknologi år 1957 efter att den tidigare innehavaren Waldemar Jensen hade övergått till en tjänst som VD för Centrallaboratorium. Bruun avlade högsta vitsord i träkemi och utnämndes till ordinarie professor 1961. – På den tiden var vi verksamma i Chemicum i det gamla Träkemiska institutet, och förhållandena var rätt primitiva. Tack vare kontakterna med Uppsala kunde vi skaffa en infrarödspektrometer, som blev viktig för vår dåtida kåd- och hartsforskning, minns Henrik Bruun. Samarbetet med Uppsala kom väl till pass också vid fl yttningen till det nybyggda Gadolinia år 1969: då anskaffades västerifrån en masspektrometer. – Ett stort steg framåt. Instrumentet aktiverade starkt skogsproduktsforskningen med dess tillämpningar i tekniken. Även den nya maskinhallen i Gadolinia erhöll ändamålsenlig, modern utrustning tack vare akademins grundanskaffningsanslag och givande kontakter med träförädlingsindustrin, säger Henrik Bruun. Aktiv forskning Tjänstebenämningen på hans professur ändrades år 1981 till kemisk träförädlingsteknik, då den urspungliga lärostolen spjälktes upp i tre separata professurer med egna institutioner. Bruun pensionerades formellt år 1982, men skötte i egenskap av docent åliggandena inom professuren 1982–83 tillsammans med docent Bruno Lönnberg, som kom att bli Bruuns efterträdare. – Jag är mycket tacksam över att laboratoriet alltjämt upplåter ett arbetsrum åt mig, och jag strävar givetvis efter att min verksamhet skall kunna vara till yrkesmässig hjälp i den vetenskapliga diskussionen kring dagens kemiska träförädlingsteknik, säger Henrik Bruun. Det senaste decenniet har han fokuserat sin forskning på lavar. Vid sommarstället på Houtskär har Henrik Bruun tagit över 800 prover på maritima lavar, som han daterat och delvis artbestämt. Det handlar om en samling som han sedermera har gett till botaniska museet i Helsingfors för katalogisering forskningen till hjälp. Lavar på trädstammar är i fokus för Henrik Bruuns nuvarande forskning. Han har bl.a. gjort en inventering av den fridlysta lunglavens nuvarande förekomst på Åland, där de sura regnen starkt decimerat förekomsterna. För närvarande analyserar han sambandet mellan lavförekomst och rotröta hos granstammen. – Ett mycket intressant område. Jag kartlägger i vilken mån lavar kan fungera som indikatorer på att granstammen är angripen av rotröta, berättar Henrik Bruun. Läran om lavarna kallas lichenologi, och Henrik Bruun har publikationer inom ämnet. Hans intresse för naturen är dock bredare än så, han har publicerat sig också inom lepidopterologi och ornitologi. – Ända sedan 1950-talet har familjen haft sommarställe på Hyppeis ”Jag brukar säga att jag är jämnårig med fakulteten, och att jag haft glädjen att på nära håll få följa dess framgångar genom åren” sydspets i Houtskär, och där har jag haft fantastiska möjligheter att odla mina särintressen, berättar Henrik Bruun, som bl.a. har kartlagt fjärilsbeståndet på ort och ställe sedan år 1954. En fjärilsart har han varit först med att upptäcka i Finland, det var år 1974 som han noterade förekomsten av arten Granlavsmätare, som då var stadd på expansion från Sverige I samband med KTF:s 85-årsjubileum den 22 april i år utnämndes Henrik Bruun till Årets alumn, en titel som nu utdelades för första gången. I motiveringarna sägs det bl.a. att ”han är känd som en intressant och inspirerande föreläsare, som redan tidigt tog upp miljöaspekter i sin undervisning”. – Jag brukar säga att jag är jämnårig med fakulteten, och att jag haft glädjen att på nära håll få följa dess framgångar genom åren, säger Bruun, som är född år 1919. Kungligt besök En lång bana vid ÅA rymmer mycket. Ett av många trevliga minnen är Kung Carl XIV Gustafs och president Urho Kekkonens besök 1974. Henrik Bruun var värd för deras visit i Gadolinia. – De fi ck bekanta sig med vår papperstillverkning. Besöket var lyckat, men när de skulle åka vidare startade inte bilen. Motorhuven öppnades, och den motorintresserade kungen försökte själv hjälpa till att hitta felet. Det slutade dock med att de fi ck ta den medföljande polisbilen till hjälp, minns Henrik Bruun. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7
- Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 9 20.5.2005 S
- Page 3 and 4: kunderna även själva vill lära s
- Page 5: jag kunnat jämföra jorden som har
- Page 9 and 10: Någon ska fatta besluten även i f
- Page 11 and 12: STUDIER & UNDERVISNING Lättare sö
- Page 13 and 14: ”I praktiken är de fi nska unive
- Page 15 and 16: - Östersjöns tillstånd och åter
- Page 17 and 18: GEOLOGI FM Peter Österholm dispute
- Page 19 and 20: tet, och kustos är docent Henrik B
- Page 21 and 22: då lösningen till detta problem g
- Page 23 and 24: Två ÅA-doktorer prisbelöntes ■
- Page 25 and 26: STIPENDIEFÖRDELNING ● De stipend
- Page 27 and 28: STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI STIFTE
utnyttjande av ultrac<strong>en</strong>trifugmetoder och<br />
masspektrometri.<br />
– Uppsala var tidigt framstå<strong>en</strong>de inom<br />
instrum<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Tack vare samarbetet<br />
med Uppsala fi ck vi sedan möjlighet att införskaffa<br />
modern apparatur också till ÅA.<br />
Bruun blev tf. professor i skogsprodukternas<br />
kemi och kemiska teknologi år 1957<br />
efter att <strong>d<strong>en</strong></strong> tidigare innehavar<strong>en</strong> Waldemar<br />
J<strong>en</strong>s<strong>en</strong> hade övergått till <strong>en</strong> tjänst <strong>som</strong><br />
VD för C<strong>en</strong>trallaboratorium. Bruun avlade<br />
högsta vitsord i träkemi och utnämndes till<br />
ordinarie professor 1961.<br />
– På <strong>d<strong>en</strong></strong> ti<strong>d<strong>en</strong></strong> var vi verksamma i Chemicum<br />
i det gamla Träkemiska institutet,<br />
och förhållan<strong>d<strong>en</strong></strong>a var rätt primitiva. Tack<br />
vare kontakterna med Uppsala kunde vi<br />
skaffa <strong>en</strong> infrarödspektrometer, <strong>som</strong> blev<br />
viktig för vår dåtida kåd- och hartsforskning,<br />
minns H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Samarbetet med Uppsala kom väl till<br />
pass också vid fl yttning<strong>en</strong> till det nybyggda<br />
Gadolinia år 1969: då anskaffades västerifrån<br />
<strong>en</strong> masspektrometer.<br />
– Ett stort steg framåt. Instrum<strong>en</strong>tet aktiverade<br />
starkt skogsproduktsforskning<strong>en</strong><br />
med dess tillämpningar i teknik<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> nya maskinhall<strong>en</strong> i Gadolinia erhöll<br />
ändamåls<strong>en</strong>lig, modern utrustning tack<br />
vare akademins grundanskaffningsanslag<br />
och givande kontakter med träförädlingsindustrin,<br />
säger H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Aktiv forskning<br />
Tjänsteb<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> på hans professur ändrades<br />
år 1981 till kemisk träförädlingsteknik,<br />
då <strong>d<strong>en</strong></strong> urspungliga lärostol<strong>en</strong> spjälktes<br />
upp i tre separata professurer med egna<br />
institutioner. Bruun p<strong>en</strong>sionerades formellt<br />
år 1982, m<strong>en</strong> skötte i eg<strong>en</strong>skap av doc<strong>en</strong>t<br />
åliggan<strong>d<strong>en</strong></strong>a inom professur<strong>en</strong> 1982–83 tillsammans<br />
med doc<strong>en</strong>t Bruno Lönnberg,<br />
<strong>som</strong> kom att bli Bruuns efterträdare.<br />
– Jag är mycket tacksam över att laboratoriet<br />
alltjämt upplåter ett arbetsrum åt<br />
mig, och jag strävar givetvis efter att min<br />
verksamhet skall kunna vara till yrkesmässig<br />
hjälp i <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga diskussion<strong>en</strong><br />
kring dag<strong>en</strong>s kemiska träförädlingsteknik,<br />
säger H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Det s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>niet har han fokuserat<br />
sin forskning på lavar. Vid <strong>som</strong>marstället<br />
på Houtskär har H<strong>en</strong>rik Bruun tagit över<br />
800 prover på maritima lavar, <strong>som</strong> han daterat<br />
och delvis artbestämt. Det handlar om<br />
<strong>en</strong> samling <strong>som</strong> han sedermera har gett till<br />
botaniska museet i Helsingfors för katalogisering<br />
forskning<strong>en</strong> till hjälp.<br />
Lavar på trädstammar är i fokus för<br />
H<strong>en</strong>rik Bruuns nuvarande forskning. Han<br />
har bl.a. gjort <strong>en</strong> inv<strong>en</strong>tering av <strong>d<strong>en</strong></strong> fridlysta<br />
lunglav<strong>en</strong>s nuvarande förekomst på<br />
Åland, där de sura regn<strong>en</strong> starkt decimerat<br />
förekomsterna. För närvarande analyserar<br />
han sambandet mellan lavförekomst och<br />
rotröta hos granstamm<strong>en</strong>.<br />
– Ett mycket intressant område. Jag kartlägger<br />
i vilk<strong>en</strong> mån lavar kan fungera <strong>som</strong><br />
indikatorer på att granstamm<strong>en</strong> är angrip<strong>en</strong><br />
av rotröta, berättar H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Läran om lavarna kallas lich<strong>en</strong>ologi,<br />
och H<strong>en</strong>rik Bruun har publikationer inom<br />
ämnet. Hans intresse för natur<strong>en</strong> är dock<br />
bredare än så, han har publicerat sig också<br />
inom lepidopterologi och ornitologi.<br />
– Ända sedan 1950-talet har familj<strong>en</strong> haft<br />
<strong>som</strong>marställe på Hyppeis<br />
”Jag brukar säga att<br />
jag är jämnårig med<br />
fakultet<strong>en</strong>, och att jag<br />
haft glädj<strong>en</strong> att på<br />
nära håll få följa<br />
dess framgångar<br />
g<strong>en</strong>om år<strong>en</strong>”<br />
sydspets i Houtskär, och<br />
där har jag haft fantastiska<br />
möjligheter att odla<br />
mina särintress<strong>en</strong>, berättar<br />
H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong><br />
bl.a. har kartlagt fjärilsbeståndet<br />
på ort och ställe<br />
sedan år 1954. En fjärilsart<br />
har han varit först med att<br />
upptäcka i Finland, det<br />
var år 1974 <strong>som</strong> han noterade<br />
förekomst<strong>en</strong> av art<strong>en</strong><br />
Granlavsmätare, <strong>som</strong> då var stadd på expansion<br />
från Sverige<br />
I samband med KTF:s 85-årsjubileum<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 22 april i år utnämndes H<strong>en</strong>rik Bruun<br />
till Årets alumn, <strong>en</strong> titel <strong>som</strong> nu utdelades<br />
för första gång<strong>en</strong>. I motiveringarna sägs det<br />
bl.a. att ”han är känd <strong>som</strong> <strong>en</strong> intressant och<br />
inspirerande föreläsare, <strong>som</strong> redan tidigt<br />
tog upp miljöaspekter i sin undervisning”.<br />
– Jag brukar säga att jag är jämnårig med<br />
fakultet<strong>en</strong>, och att jag haft glädj<strong>en</strong> att på<br />
nära håll få följa dess framgångar g<strong>en</strong>om<br />
år<strong>en</strong>, säger Bruun, <strong>som</strong> är född år 1919.<br />
Kungligt besök<br />
En lång bana vid ÅA rymmer mycket. Ett<br />
av många trevliga minn<strong>en</strong> är Kung Carl<br />
XIV Gustafs och presi<strong>d<strong>en</strong></strong>t Urho Kekkon<strong>en</strong>s<br />
besök 1974. H<strong>en</strong>rik Bruun var värd för<br />
deras visit i Gadolinia.<br />
– De fi ck bekanta sig med vår papperstillverkning.<br />
Besöket var lyckat, m<strong>en</strong> när<br />
de skulle åka vidare startade inte bil<strong>en</strong>.<br />
Motorhuv<strong>en</strong> öppnades, och <strong>d<strong>en</strong></strong> motorintresserade<br />
kung<strong>en</strong> försökte själv hjälpa till<br />
att hitta felet. Det slutade dock med att de<br />
fi ck ta <strong>d<strong>en</strong></strong> medföljande polisbil<strong>en</strong> till hjälp,<br />
minns H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
PETER SANDSTRÖM<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
7
Change language